Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut

Att det skett en förändring stöds av följande:
1. Information från underrättelseverksamhet.
2. Beslag av så kallade cannabisfabriker.
3. Beslagsstatistiken. Förr var relationen mellan tullens och polisens beslag
av marijuana stabil och lika år för år. Sedan några år minskar tullens
beslag medan polisens ökar.
Den här förändringen är bekymmersam, eftersom högre doser innebär ökad risk för
skadeeffekter. Här avses med dosstorlek procentandelen THC i preparatet. (I
andra sammanhang talar vi om totaldosen = livstidsdosen som också ibland står i
ett direkt förhållande till en skaderisk.)
Några exempel på ökad risk med hög dos:
• Risken för negativa effekter (panikkänslor, övergående psykotiska upplevelser,
dysfori m.m.) av ruset ökar.
• Skaderisken vid bilkörning står i ett direkt förhållande till dosens storlek.
• Risken för toxisk psykos/konfusion (djupgående förvirring) ökar med
höga doser.
• Interaktionen mellan cannabis och manifest schizofreni ger allvarligare
följder vid högre doser.
cannabisruset
Cannabis kan lite förenklat sägas ha två typer av subjektiva ruseffekter. Dels positiva
euforiserande effekter med lugn, avslappning, lyckokänsla och distans till vardagen.
Dels negativa oroande effekter, ibland dramatiska med panik, dysfori och
milda psykossymtom (hallucinationer, förföljelseidéer m.fl.)
En tredje typ av effekter, som ofta går att påvisa objektivt genom testning, är en
försämring av vissa mentala funktioner. Dels och framförallt kognitiva funktioner
(försämrat korttidsminne, splittring av tankeverksamhet, kraftigt störd tidsuppfattning,
förvrängning av sensoriska intryck som ljud, känsel och ljus, störd förmåga
att bibehålla uppmärksamhet m.m.) men också störning av psykomotoriska funktioner.
Det bör understrykas att dessa funktionsförsämringar inträder redan vid en
mycket måttlig, enstaka dos.
cannabis verkningssätt på hjärnan
Det har visat sig att THC (och vissa av de övriga cannabinoiderna) i människohjärnan
interagerar med ett helt signalsystem, det endocannabinoida systemet. Detta
består dels av receptorer, varav CB1 är den viktigaste receptorn i hjärnan, dels av
endocannabinoider, där den viktigaste är anandamid. Endo cannabinoiderna är
kroppsegna substanser som är kemiskt besläktade med de exogena (utifrån kom-
s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 13