Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut Skador av hasch och marijuana - Statens folkhälsoinstitut
20. Cannabis och fertilitet Sammanfattning av kapitel 20 Cannabisrökning stör hormonbalansen hos både män och kvinnor. Forskningen kring denna effekts betydelse för mäns och kvinnors fertilitet har gett motsägelsefulla resultat. Det kvarstår dock en misstanke om att cannabisrökning ger en relativ fertilitetsminskning hos båda könen, en minskning som får betydelse framför allt om det finns andra tendenser till låg fertilitet. För mer än två decennier sedan uppstod misstanken att cannabisrökning kunde inverka negativt på mannens fertilitet. Man ansåg att den hormonpåverkan (främst minskning av testosteron) som gynekomastin (bröstförstoring) tydde på borde påverka spermieproduktionen negativt. Senare genomförda djurförsök har pekat i samma riktning, medan direkta studier på cannabisrökande mäns spermieproduktion har gett motsägelsefulla resultat (Bloch, 1983). Såväl Hollister (1986) som Gold (1989) menar att det är mycket osäkert vilken betydelse denna påverkan på testosteronhalten har för spermieproduktionen. Sannolikt har dessa störningar störst betydelse hos tonåringar och hos de män som också har nedsatt spermieproduktion av andra skäl. Cannabis effekt på kvinnans fertilitet är också osäker. Man har konstaterat påverkan på hormoninsöndringen, som bland annat resulterat i störning av menstruationscykeln. Dessa fynd i kombination med fynden från djurförsök gör det troligt att cannabis har en viss fertilitetsnedsättande effekt som, liksom hos män, framför allt kan få betydelse om det också finns andra tendenser till fertilitetsstörningar (Gold, 1989). Senare forskning tycks inte ha bringat större klarhet i dessa frågor. s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a 109
21. Cannabis effekter på immunsystemet Sammanfattning av kapitel 21 Trots nästan tre decenniers forskning måste frågan om cannabisrökens effekt på människans immunsystem fortfarande betraktas som obesvarad. Människans immunsystem involverar flera organ/delar av organsystem. Im munsystemet har avgörande betydelse för infektionsförsvaret (bakterier, virus och andra mikroorganismer) och för motstånd mot vissa typer av cancer. Det är vidare involverat i uppkomsten av allergier och autoimmuna sjukdomar. I översiktsartikeln Marijuana och immunity inleder Hollister (1992) med att konstatera att ”få forskningsområden är så fyllda av kontroverser som frågan om marijuanas effekt på immunförsvaret”. Han går igenom resultaten av studier som utförts på de olika nivåer som immunsystemets olika komponenter verkar på. Frågan om cannabinoidernas effekt på immunsystemet är efter mer än 15 års forskning obesvarad, enligt Hollister. Ingen har på något övertygande sätt ifrågasatt denna slutsats. Vi vet helt enkelt inte vilken betydelse, om någon, som de iakttagna förändringarna har för infektions försvar och cancerutveckling. Hollister kunde också konstatera att intresset för detta forskningsområde sjönk under 1980-talets senare del. Sannolikt har frågeställningarna i anslutning till hiv engagerat immunologer mer, samtidigt som forskningsområdet ”cannabis relation till immunsystemet” troligen uppfattats som mindre fruktbart än det tidigare verkade. Till detta kan läggas att denna forskning verkat ha skjutit ny fart i samband med de olika försöken att använda cannabis som ett läkemedel. Trots intensiva studier av cannabinoidernas effekt på olika aspekter av immunsystemet summerade Klein et al. (1998) att man vid denna tid inte kunde besvara de frågor som ställdes till forskarna. Numer har man fastslagit att cannabis inte har någon immunologiskt negativ effekt på hiv/aids. För övrigt verkar det inte ha gjorts några avgörande framsteg inom detta forskningsområde. 110 s k a d o r av h a s c h o c h m a r i J u a n a
- Page 59 and 60: cannabis och självmordshandlingar
- Page 61 and 62: ökte cannabis. Man fann att det va
- Page 63 and 64: sig också finna vissa belägg för
- Page 65 and 66: och ångesttillstånd, utan även s
- Page 67 and 68: Del 3. Vissa psykologiska och psyko
- Page 69 and 70: Soueif, 1976). Även om dessa studi
- Page 71 and 72: Block et al. (1990) visar att inten
- Page 73 and 74: Lundqvist delar in de kognitiva fun
- Page 75 and 76: Vilken betydelse har de kognitiva s
- Page 77 and 78: 15. Cannabisrökning under tonåren
- Page 79 and 80: I det följande kommer fyra aspekte
- Page 81 and 82: mellan 1 och 9 gånger hade 16 proc
- Page 83 and 84: cannabisrökande tvillingen löpte
- Page 85 and 86: ling. Men även om den beskrivna in
- Page 87 and 88: Den mest omfattande och ingående l
- Page 89 and 90: 16. Cannabis och bilkörning Samman
- Page 91 and 92: undersökningar i simulator En samm
- Page 93 and 94: utan intresse för bedömning av ak
- Page 95 and 96: len rekryterades) såsom trötthet,
- Page 97 and 98: Om man ska dra några försiktiga s
- Page 99 and 100: speciellt svårt att finna former f
- Page 101 and 102: annat genom sin långsiktighet är
- Page 103 and 104: 18. Cannabis påverkan på andnings
- Page 105 and 106: W. C. Tan et al har nyligen (2009)
- Page 107 and 108: 19. Cannabis och hjärt-kärlsystem
- Page 109: troligen underdiagnostiserat. Ett s
- Page 113 and 114: Referenser Inledning Lundqvist T, E
- Page 115 and 116: Wylie AS, Scott RTA, Burnett SJ. Ps
- Page 117 and 118: Breakey WR, Goodell H, Lorenz PC, M
- Page 119 and 120: Hall W, Solowij N, Lemon J. The hea
- Page 121 and 122: Ramström J. De glömda narkotikami
- Page 123 and 124: Boulougouris JC, Liakos A, Stefanis
- Page 125 and 126: Strakowski S, DelBello MP, Fleck DE
- Page 127 and 128: Soueif MI. Differential association
- Page 129 and 130: Lundqvist T. Cognitive dysfunctions
- Page 131 and 132: Kane CJ, Tutt DC, Bauer LA. Cannabi
- Page 133 and 134: Williams LJ, Correa A, Rasmussen S.
- Page 135 and 136: Ordförklaringar a b c Abstinens F
- Page 137 and 138: I K L Interaktion Här avses ömses
- Page 139 and 140: S T V Schizofreniform psykos Suicid
- Page 141 and 142: 140 s k a d o r av h a s c h o c h
20. Cannabis <strong>och</strong> fertilitet<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> kapitel 20<br />
Cannabisrökning stör hormonbalansen hos både män <strong>och</strong> kvinnor. Forskningen<br />
kring denna effekts betydelse för mäns <strong>och</strong> kvinnors fertilitet har<br />
gett motsägelsefulla resultat. Det kvarstår dock en misstanke om att cannabisrökning<br />
ger en relativ fertilitetsminskning hos båda könen, en minskning<br />
som får betydelse framför allt om det finns andra tendenser till låg fertilitet.<br />
För mer än två decennier sedan uppstod misstanken att cannabisrökning kunde<br />
inverka negativt på mannens fertilitet. Man ansåg att den hormonpåverkan (främst<br />
minskning <strong>av</strong> testosteron) som gynekomastin (bröstförstoring) tydde på borde<br />
påverka spermieproduktionen negativt. Senare genomförda djurförsök har pekat<br />
i samma riktning, medan direkta studier på cannabisrökande mäns spermieproduktion<br />
har gett motsägelsefulla resultat (Bl<strong>och</strong>, 1983). Såväl Hollister (1986) som<br />
Gold (1989) menar att det är mycket osäkert vilken betydelse denna påverkan på<br />
testosteronhalten har för spermieproduktionen. Sannolikt har dessa störningar<br />
störst betydelse hos tonåringar <strong>och</strong> hos de män som också har nedsatt spermieproduktion<br />
<strong>av</strong> andra skäl.<br />
Cannabis effekt på kvinnans fertilitet är också osäker. Man har konstaterat<br />
påverkan på hormoninsöndringen, som bland annat resulterat i störning <strong>av</strong> menstruationscykeln.<br />
Dessa fynd i kombination med fynden från djurförsök gör det<br />
troligt att cannabis har en viss fertilitetsnedsättande effekt som, liksom hos män,<br />
framför allt kan få betydelse om det också finns andra tendenser till fertilitetsstörningar<br />
(Gold, 1989).<br />
Senare forskning tycks inte ha bringat större klarhet i dessa frågor.<br />
s k a d o r <strong>av</strong> h a s c h o c h m a r i J u a n a 109
Change language