Klimatförändringar och folkhälsa, 3.05 MB - Statens folkhälsoinstitut

klimatförändringar
och folkhälsa

© Statens folkhälsoinstitut
isbn: 91-7257-467-4
författare: Tord Kjellström, Ida Knutsson och Gunnar Ågren
omslagsfoto: Bilden visar hur brandmän, polis och frivilliga bekämpar skogsbranden
utanför Bodträskfors i Västerbotten den 14 augusti 2006. Foto: Patrick Trägårdh, Scanpix.
Samtliga bilder i broschyren har levererats av Scanpix.
grafisk produktion: AB Typoform
tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2006

Innehåll
2 Förord
3 Klimatförändringarna – reellt hot som kommer att påverka folkhälsan
6 Ökad förbränning av fossila bränslen enskilt viktigaste faktorn
11 Världen drabbas av torka, översvämningar och orkaner
12 hälsoeffekter av den globala uppvärmningen
16 nya utbredningsområden för klimatberoende infektionssjukdomar
19 hur påverkas Sverige?
20 Klimatförändringens hälsoeffekter central uppgift för folkhälsopolitiken
23 Mer att läsa om klimatförändringar
24 Hemsidor

FÖrord
Klimatförändringen är en fråga som i allt högre grad har kommit att stå på samhällets
dagordning. Höjningen av jordens medeltemperatur kommer, om den negativa
utvecklingen inte bryts, i allt högre grad att påverka människors levnadsförhållanden
och därmed också folkhälsan.
Världshälsoorganisationen, WHO, har därför uppmanat sina medlemsländer att klar-
göra och förbereda sig för att möta klimatförändringarnas potentiella hälsokonsekvenser.
En central fråga är hur sårbara samhällsgrupper kommer att drabbas.
Statens folkhälsoinstitut har tidigare i år i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut
(FOI) publicerat Hälsokonsekvensbedömning i risk- och sårbarhetsanalyser. I den
rapporten presenteras en metod som syftar till att öka handlingsberedskapen vid
extrema väderhändelser. Särskild fokus ligger på hur man ska identifiera och värna
sårbara grupper som äldre, barn, funktionshindrade och invandrare.
Denna skrift syftar till att ge en allmän bakgrund till klimatförändringens hälsoeffekter
nationellt och globalt. Till en del bygger beskrivningen av globala hälsoeffekter på rapporten
Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering av Tord Kjellström, Carin Håkansta och
Christer Hogstedt (Statens folkhälsoinstitut, R 005:3). Författare till den här skriften har
varit professor Tord Kjellström, Australian National University och Statens Folkhälso-
institut (tidigare verksam som chef för Avdelningen för global miljöhälsa vid WHO),
Ida Knutsson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, och undertecknad.
gunnar ågren, september 2006
generaldirektör

KlImatFÖrändrIngarna
– reellt hot Som Kommer
att påVerKa FolKhälSan
Under 1900-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,7 grader och höjningen ligger
klart utanför de variationer som kan antas bero på slumpen. Under detta århundrade
räknar det internationella samarbetsorganet IPCC (Intergovernmental Panel on Climate
Change), som sammansluter världens ledande klimatforskare, med att temperaturen
kommer att stiga med mellan 1,5 och 6 grader. Osäkerheten i prognoserna är betydande,
men det finns farhågor för att man kommer att hamna närmare det högre värdet, bland
annat på grund av den mekanism som innebär att metangas frisätts.
Temperaturförändring °C
0.8
0.4
0
–0.4
–0.4
1860 1870 1880 1870 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Figur 1. Global
medeltemperatur
1860–2000.
Avvikelser från
medelvärdet
noterades åren
1961–1990.
Källa: IPPC, 2001.
3

Det är en viktig förutsättning för mänsklighetens existens att jorden håller en någorlunda
jämn medeltemperatur. Under de senaste årtusendena har denna temperatur legat på
ungefär 14º C. Under istiden för 0 000 år sedan var medeltemperaturen ungefär 5 grader
kallare. Den höjning av medeltemperaturen som sedan skedde ledde till enorma
förändringar av människans livsmöjligheter på jorden. Men om vi nu får en höjning av
jordens medeltemperatur med 5 grader, till 19º C, så skulle det innebära att vidsträckta
delar av jorden blev obeboeliga och att stora kustområden, inklusive flera världsstäder,
skulle hamna under havsytan på grund av glaciäravsmältningen.
I januari 2005 drog orkanen Gudrun in över de småländska skogarna och blåste ner ett till synes
oändligt antal träd i sin väg. Röjningen av nedblåst skog har resulterat i ett visuellt träd format
i landskapet. Flygfoto över Stockaryd, taget 25 juli 2005. FOTO: JOAKIM BERGLUND, SCANPIX.
5

ökad förbränning av fossila bränslen
enskilt viktigaste faktorn
Mänsklig aktivitet – i första hand ökad förbränning av fossila bränslen som olja, kol och
naturgas – är den viktigaste bakomliggande faktorn till förändringen. Utsläppen av koldioxid
och andra växthusgaser har accelererat de senaste decennierna och ökningen fort-
sätter som en direkt följd av en expanderande världsekonomi med ökad konsumtion
och allt fler långväga transporter.
Jordens medeltemperatur upprätthålls genom en aktiv och mycket känslig balans
där växthusgaserna spelar en nyckelroll. Växthusgaserna har samma funktion som glaset
i ett växthus, det vill säga de släpper igenom inkommande solstrålning men förhindrar
värmeutstrålning ut i rymden. Den viktigaste växthusgasen är koldioxid men det
finns också andra växthusgaser, exempelvis metan, som har en kraftigare växthuseffekt
men är betydligt mer kortlivad i atmosfären. Koldioxid har också en viktig roll som
grundmaterial i växternas fotosyntes. En kraftig växtaktivitet sänker halten av koldioxid.
Hugger man ner skogar och förbränner fossila bränslen som kol, olja och naturgas,
ökar däremot halten. Regnskogarna, som lagrar enorma mängder kol, har huggits eller
bränts ned i stor skala och därmed minskat kraftigt i omfattning.
Flygfoto över regnskogsområde som avverkats av sojabönsodlare i Novo Progreso, Para, Brasilien,
september, 2004. Skogsavverkningen i Amazonas regnskog nådde nya rekordsiffror 2004, då ett
område på 26 130 km2 höggs eller brändes ner av bosättare och sojabönsodlare.
FOTO: ALBERTO CESAR, GREENPEACE/SCANPIX.
6

Jordens temperaturreglering är mycket känslig och det finns olyckligtvis mekanismer
som förstärker effekten av växthusgaserna. Stigande temperaturer innebär till exempel
att glaciärerna minskar i storlek. Redan i dag kan man konstatera en minskning av
de glaciärer som täcker Grönland, Antarktis, Nordpolen, Tibet och Anderna. Därmed
reflekteras mindre solljus och temperaturen ökar ytterligare. Temperaturökningen i arktiska
trakter ger dessutom minskad tjäle, vilket medför att marken släpper ifrån sig
metangas, som i sin tur förstärker växthuseffekten.
För närvarande är halten av koldioxid omkring 3 0 PPM (miljondelar). Sedan den
industriella revolutionens början för 00 år sedan har halten stigit med 100 PPM eller
mer än en tredjedel. Den dominerande orsaken till detta är användningen av först kol
och sedan olja och naturgas i allt större skala.
Co 2 (parts per million by volume)
380
360
340
320
300
280
260
800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000
Figur 2. Ökning av koldioxidhalten,
mätt i PPM, 1000 e.Kr. till år 2000.
Källa: Intergovernmental Panel on
Climate Change (www.ipcc.ch).

Den nuvarande ökningstakten är mycket
snabb och även om alla länder skulle acceptera
och tillämpa Kyotoöverenskommelsen 1
kommer halten i mitten av 000-talet ligga
över 500 PPM. Enbart USA står för en fjärdedel
av de nuvarande utsläppen av koldioxid
och det är världens rika länder som står för
nästan hela klimatpåverkan. Det är däremot
de fattiga delarna av världen som drabbas av
merparten av de negativa effekterna.
1. Kyotoöverenskommelsen syftar till att minska
koldioxidutsläppen med drygt 5 procent i genom-
snitt under åren 00 – 01 , jämfört med 1990
års nivå. Över 130 länder har ratificerat protokollet
i dag, men viktiga industriländer som står utanför
samarbetet är USA och Australien. En stötesten har
varit att stora utvecklingsländer – som Kina, Indien
och Brasilien – inte behöver begränsa sina utsläpp,
eftersom deras ekonomiska utveckling är kopplad
till möjligheten att snabbt öka energikonsumtionen.

världen drabbas av torka,
översvämningar och orkaner
En förhöjd vattentemperatur medför att tropiska orkaner utvecklas lättare och blir mer
förödande. Ett exempel är orkanen Katrina 005, som medverkade till ett stort antal
dödsfall och enorma materiella skador. Antalet svåra oväder har ökat under det senaste
decenniet, vilket tyder på att vädersystemet har blivit instabilare.
Stora delar av världen drabbas av torka genom minskade regnmängder och ökad
avdunstning. Exempel på sådana områden är Afrikas horn, Södra Sudan och angränsande
territorier. Vattenbrist leder i sin tur till sämre skördar och livsmedelsbrist. Jordens
vattentillgångar är redan nu mycket ansträngda på grund av det stora behovet av konstbevattning.
Brist på vatten bidrar till att framkalla och förvärra politiska konflikter och
i värsta fall krig med ett stort antal förlorade människoliv som följd.
Inom andra områden, exempelvis Central- och Nordeuropa, ökar sannolikt regnmängderna
med risk för återkommande översvämningskatastrofer.
Avsmältningen av glaciärer leder till att havsvattnet stiger, vilket medför att atoller
och kustnära områden hamnar under vatten. Dessutom är många floders normala vattenflöden
beroende av glaciärer uppe i bergen vid flodens källa. Om glaciären helt försvinner
kan floden torka ut under delar av året och miljoner människor bli utan vattenkälla.
Detta är till exempel en påtaglig risk längs Sydamerikas västkust och i Kina. Även
i Sverige kommer förändrade nederbördsförhållanden att påverka vattentillgången och
det kan ha konsekvenser för reglering av vattendrag och sjöar (som Vänern).
Blixtar över Santa Barbara i Kalifornien, tidig morgon den 2 september 1997.
FOTO: MIKE ELIASON, SCANPIX.
11

hälsoeffekter av den globala uppvärmningen
Den globala uppvärmningen har redan haft effekter på klimatet, exempelvis genom
att medverka till torka och vattenbrist samt instabilitet i vädersystemen med återkommande
orkaner och kraftiga oväder som följd. Klimatförändringen har också haft direkta
och indirekta konsekvenser för människors hälsa (se figur 3 nedan). Dessa hälsoeffekter
kommer sannolikt att bli mycket stora under de närmaste decennierna.
1
Global
klimatförändring
Regionala väderförändringar
• Värmeböljor
• Extrema väderhändelser
• Temperatur
• Nerderbörd
Dämpande inflytande
• Luftföroreningsnivåer
• Påverkan av mat och vatten
• Överföring av infektioner
• Naturliga ekosystem/
jordbruk
Anpassningsåtgärder
Hälsoeffekter
• Temperaturbetingade
sjukdomar och dödsfall
• Hälsoeffekter av extrema
väderhändelser
• Hälsopåverkan av
luftföroreningar
• Vatten- och matöverförda
sjukdomar
• Insekts- och gnagaröverförda
sjukdomar
• Effekter av svält och
vattenbrist
• Effekter av folkförflyttningar
Figur 3. Schematisk bild som visar på sambanden mellan klimatförändringar och hälsoeffekter.
Källa: Tord Kjellström.

Översvämning i Skåne. Finjasjön har svämmat över och vattennivån är 45,23 meter över havet;
den högst uppmätta nivån sedan mitten av 1800-talet. Här ses en översvämmad villa där ägaren byg-
ger en skyddsvall av sandsäckar. Bilden tagen 12 februari 2002. FOTO: JOHNNY PALMÉR, SCANPIX.
13

Arktiska områden påverkas i högre grad av klimatförändringen än andra delar av jorden.
Den höjda temperaturen och ändrade isförhållanden har redan i dag i hög grad påverkat
levnadsförhållandena för inuiter och andra urbefolkningar och är en medverkande
faktor till att dessa befolkningsgrupper har en betydligt kortare livslängd än övriga invå-
nare i de aktuella länderna.
Temperaturökningen kommer att leda till fler svåra värmeböljor som särskilt drabbar
äldre, fattiga människor med nedsatt hälsa och andra sårbara grupper som har svårt att
skydda sig mot hettan. Värmeböljan i Europa under 003 beräknas ha medfört 35 000
extra dödsfall. Under en tvåveckorsperiod var temperaturen över 30 °C på dagen och
över 3 °C på natten i stora delar av Mellaneuropa.
För yngre personer är påfrestningen av hetta av en annan karaktär. Det är framför
allt möjligheten att arbeta och utföra dagliga sysslor som påverkas. När det är hett och
fuktigt måsta man ta fler pauser i jobbet och produktiviteten går ned. Detta gäller både
fysiskt och psykiskt arbete. Luftkonditionering och miljödesign av byggnader som tar
hänsyn till ventilationen vid värmeböljor minskar risken för värmeeffekter på jobbet,
men dessa lösningar går inte alltid att genomföra eftersom vissa jobb måste göras
utomhus och alla byggnader inte går att göra värmeskyddande. Denna effekt av den
globala klimatförändringen är den som har studerats minst, trots de potentiellt stora
effekterna, speciellt i tropiska länder. Människor kan acklimatisera sig, men inte till
vilken hetta som helst.
Äldre inuitkvinna i typisk jacka med vargskinn. Bilden är tagen i Holman, Canada, 2 augusti 1999.
FOTO: HINRICH BAESEMANN, SCANPIX.
15

nya utbredningsområden för
klimatberoende infektionssjukdomar
En förhöjd temperatur innebär också att utbredningsområdet för klimatberoende infektionssjukdomar
förändras. Malaria, som redan i dag är en sjukdom som dödar en miljon
människor årligen, riskerar att spridas till nya befolkningar som har en mindre grad av
resistens mot sjukdomen. Denguefeber är en annan mycket allvarlig sjukdom som får
ett ändrat spridningsmönster. En tilltagande brist på rent dricksvatten kan innebära att
vattenburna infektioner och diarrésjukdomar sprids till nya områden. I Sverige sprider
sig fästingburen smitta till nya områden.
WHO uppskattar antalet dödsfall som kan tillskrivas klimatförändringen till 160 000
fram till år 000. Detta är dock en mycket försiktig uppskattning som inte tar hänsyn
till sekundära effekter i form av social oro, folkomflyttningar och våldshandlingar. Flera
hundratal miljoner människor kommer att drabbas av svår torka och svält och ännu
fler kommer att få sina livsbetingelser förändrade i grunden. Inom några decennier
kan man därför räkna med att klimatförändringen kommer att bli en av de allra största
hälsoriskerna, på längre sikt den allra största.
. Se artikel av McMichael, A.J., Woodruff, R.E. och Hales, S. i The Lancet (Vol 367), 11 mars, 006.
16

En läkare tar blodtryck på ett
barn på ett sjukhus i Phnom
Penh. Under 2006 har redan
102 barn dött i Dengue-feber
i Kambodja, vilket innebär
att det är den främsta orsa-
ken till barnadödligheten i
landet. Bilden togs 14 sep-
tember, 2006. FOTO: TANG
CHIN SOTHY, AFP PHOTO/
SCANPIX.
17

hur påverkas sverige?
Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen både direkt och indirekt. Ibland
har det hävdats att vi kommer att kunna dra fördel av ett något varmare och fuktigare
klimat eftersom det skulle kunna ge bättre förutsättningar för jordbruk, men det ger
också ökad risk för översvämningar, torka, snöoväder och stormar. En stor osäker-
het råder även när det gäller klimatförändringens påverkan på de stora havsvatten-
strömmarna. 3 Om Golfströmmen försvagas, vilket är ett fullt tänkbart scenario, skulle
vi i stället drabbas av ett betydligt kallare klimat som direkt skulle hota livsmedels-
produktion och överlevnadsmöjligheter utan några större möjligheter att få hjälp utifrån.
Indirekt skulle Sverige också drabbas av de politiska och ekonomiska problem som
kommer att följa klimatförändringen i spåren. Detta kommer självklart att påverka den
sociala välfärden på ett djupgående sätt och därmed också möjligheterna att handskas
med folkhälsoproblem.
Ett snöoväder drog tidigt på morgonen den 3 februari 2003 in över Göteborg och Västkusten.
Trafiken till Landvetters flygplats stod i princip stilla flera timmar och riksväg 40 mellan Göteborg
och Borås var fulla med bilköer. FOTO: BOBBO LAUHAGE, SCANPIX.
3. The European Environment. State and the Outlook 005 (Part A). Köpenhamn: Europeiska miljöbyrån
(EEA); 006. s. 6 -91.
19

klimatförändringens hälsoeffekter
central uppgift för folkhälsopolitiken
Det är viktigt att ha ett globalt perspektiv på klimatförändringarna eftersom de långsiktiga
effekterna är så genomgripande och kommer att beröra alla länder. Att belysa
klimatförändringens hälsoeffekter och diskutera motåtgärder är därför en central uppgift
också för folkhälsopolitiken.
Grundorsaken till klimatförändringen är den kraftigt ökade användningen av fossila
bränslen, som har ett nära samband med ökningen av konsumtion och transporter, två
faktorer som också ger andra påtagliga hälsokonsekvenser. Exempelvis inträffar varje år
flera tusen dödsfall som sammanhänger med luftföroreningar, framför allt av små partiklar,
som alstras av bilismen. Det moderna jordbruket och livsmedelsförsörjningen bygger
i mycket hög grad på en stor konstgödselanvändning och konstbevattning som gör jordbruket
ännu mer klimatkänsligt samt långa, mycket energikrävande transporter.
När det gäller insatser mot klimatförändringen för Sverige en mycket aktiv politik som
bland annat har manifesterats i den senaste klimatpropositionen – Nationell klimatpolitik
i global samverkan ( 005/06:17 ). Målsättningen är att de svenska utsläppen av växthusgaser
ska vara reducerade med 4 procent under perioden 00 – 01 och att Sveriges
beroende av fossila bränslen för transporter och uppvärmning ska kunna brytas till 0 0.
Man ställer också upp målet om maximal global uppvärmning med º C. Detta ställer
stora krav både på nationella åtgärder och internationellt samarbete. Samtidigt blir det
sannolikt stora negativa effekter också av en uppvärmning på denna nivå.
0

När semestrarna inleddes i Bayern 2005 bildades en 25 kilometer lång bilkö på motorväg A99
strax söder om München i Tyskland. FOTO: MATTHIAS SCHRADER, PRESSENS BILD.
1

I ett lokalt folkhälsoarbete är det viktigt att kombinera arbetet för en bra hälsa med
arbetet för en god miljö. Båda är nödvändiga komponenter i en hållbar utveckling. Av
central betydelse är en samhällsplanering och transportpolitik som minskar bilismen
och främjar en övergång till förnybara bränslen. Viktigt är också att stimulera återvinning
och återanvändning. Livsmedelspolitiken kan göras både mer miljövänlig och
hälsosam om man satsar på lokalt producerad, näringsrik mat med lägre innehåll av
fett och socker. Att bryta beroendet av privatbilism innebär bland annat att det är viktigt
med satsningar på bättre kollektivtrafik och bättre möjligheter till säker gång- och cykeltrafik.
Utvecklingen av lokala trafiksystem kan både bidra till att öka tillgängligheten till
samhällelig service och stimulera till ökad fysisk aktivitet. Lokal livsmedelsproduktion
och framtagandet av förnybara bränslen kan ske på ett sådant sätt att naturen blir mer
tillgänglig för fritidsaktiviteter.
Samtidigt med detta arbete är det viktigt att mildra konsekvenserna av klimatpåverkan.
Hälsoeffekterna av extrema väderhändelser som åtföljs av översvämningar, ras och
bränder kan ofta motverkas om samhällets beredskap förbättras. Detta är bakgrunden
till Statens folkhälsoinstituts skrift Hälsokonsekvensbedömning i risk- och sårbarhetsanalyser.
4
4. Rapport R 006:04, se www.fhi.se.

mer att läSa om KlImatFÖrändrIngar
carlsson-kanyama et al. Hälsokonsekvensbedömning i risk-och sårbarhetsanalyser.
Förstudie om klimatförändringar och extrema väderhändelser. R 006:04. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut; 006.
hales, s, mcmichael, a.j & woodruff, re. Climate change and human health:
Present and future risks. The Lancet, Vol 367. March 11, 006.
kjellström, t, håkansta, c & hogstedt, c. Folkhälsa, hållbar utveckling och globalisering.
Rapport R 005:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 005.
menne, b & ebi, kl. Climate Change and Adaption Strategies for Human Health.
Genève: World Health Organization; 006.
prop. 2005/06:172. Nationell klimatpolitik i global samverkan. Harpsund: Miljö- och
samhällsbyggnadsdepartementet; 006.
sou 2005:51. Bilen, biffen, bostaden. Hållbara laster – smartare konsumtion. Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer; 005.
3

hemSIdor
förenta nationerna
www.un.org
intergovernmental panel on climate change
www.ipcc.ch
klimat- och sårbarhetsutredningen
www.sou.gov.se/klimatsarbarhet
miljömålsportalen
www.miljomal.nu
naturvårdsverket
www.naturvardsverket.se
smhi
www.smhi.se
världshälsoorganisationen
www.who.int
4

Klimatförändringar är en fråga som i allt högre grad kommer att stå på samhällets
dagordning. Höjningen av jordens medeltemperatur kommer, om den
negativa utvecklingen inte bryts, i allt högre grad att påverka människors levnads-
förhållanden och därmed också folkhälsan. Bevisen för att det pågår en klimatförändring
är mycket starka och det finns en bred enighet bland internationella
klimatforskare när det gäller denna utveckling.
Denna skrift syftar till att ge en allmän bakgrund till klimatförändringarnas hälsoeffekter
nationellt och globalt. Syftet med skriften är att öka medvetenheten och
kunskapen kring dessa frågor.
Statens folkhälsoinstituts uppdrag är att främja hälsa och förebygga sjukdomar
och skador samt att vara nationellt kunskapscentrum i folkhälsofrågor.
Statens Folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax: 08-449 88 11
E-post: info@fhi.se
Internet: www.fhi.se
ISBN: 91-7257-467-4