Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2A <strong>–</strong> utVärDerIng/ImPlementerIng<br />
AnSVArSFull AlKOhOlSerVerIng<br />
<strong>–</strong> spridning och implementering i svenska kommuner<br />
Karin guldbrandsson 1 och Björn Trolldal 2<br />
1 2<br />
Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholm, Sverige Stockholms<br />
läns landsting, StAD, Stockholm, Sverige<br />
karin.guldbrandsson@fhi.se<br />
BAKgRUND OcH SyFTE: I regeringens senaste strategi för ANDT-området lyfter man<br />
fram metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS) som ett viktigt verktyg för det<br />
lokala alkoholförebyggande arbetet. <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong> och länsstyrelserna<br />
har i uppdrag att stödja kommunernas användning av AAS. Syftet med denna studie<br />
var att studera implementeringen av AAS i landets kommuner för att öka kunskapen<br />
om implementeringsprocesser, dels generellt och dels specifikt för AAS. Hypotesen<br />
var att grad av implementering av AAS samvarierar med förekomst av de implementeringsfrämjande<br />
faktorer som tidigare forskning identifierat.<br />
METOD/IDéBESKRIvNINg: En retrospektiv analys av relationen mellan förekomst av<br />
implementeringsfrämjande faktorer och grad av implementering av AAS genomfördes<br />
med hjälp av två enkätstudier i samtliga kommuner i landet. Analys av enkätsvar<br />
och registerdata genomfördes med hjälp av logistiska regressionsanalyser.<br />
RESULTAT/LÄgESRAPPORT: Svarsfrekvensen i enkätstudierna var 96 respektive 98 pro-<br />
cent. 90 procent av kommunerna uppgav att de, helt eller delvis, arbetade enligt<br />
AAS under 2008. Dock var det endast 13 procent som uppfyllde kraven fullt ut för<br />
metodens tre huvuddelar utbildning, samverkan och tillsyn. De implementeringsfrämjande<br />
faktorer som visade signifikanta samband med grad av implementering<br />
av AAS var uppföljning och feedback samt tidig involvering av användare. En additativ<br />
effekt framkom, på så sätt att om flera implementeringsfrämjande faktorer<br />
förekom så fanns också en ökad grad av implementering av AAS.<br />
DISKUSSION/UPPFÖLJNINg: Ett centralt resultat från denna studie är att programföljsamheten<br />
avseende AAS är svag, vilket sannolikt har betydelse för det förväntade<br />
utfallet. Ett annat viktigt resultat är att uppföljning och utvärdering, dvs. faktorer<br />
som delvis finns inbyggda i metoden, visade signifikanta samband med högre grad<br />
av implementering av AAS. Slutligen visar denna studie att det, även i en höggradigt<br />
komplex metod som AAS, verkar finnas en additativ effekt avseende implementeringsfrämjande<br />
faktorer, dvs. ju fler implementeringsfrämjande faktorer desto högre<br />
grad av implementering.<br />
36 ABSTRACT <strong>–</strong> FOLKHÄLSOSTÄMMAN <strong>2012</strong>
Change language