Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut

Se tIll mIg SOm lIten är
– betydelsen av barndomsförhållanden för hälsan senare i livet
Stefan Fors
Fil dr, Aging research center, Karolinska Institutet
Vår barndom präglar oss under resten av våra liv. De som växt upp under problematiska
sociala och ekonomiska förhållanden tenderar att ha sämre hälsa och kortare
livslängd än de som växt upp under gynnsammare förhållanden. Sambandet mellan
barndomsförhållanden och hälsan senare i livet kan dock se ut på många olika sätt.
Dels fungerar barndomsförhållanden som en första länk i en kedja av levnadsförhållanden
som sträcker sig över hela livsförloppet. Barn som växt upp i arbetarhem
har i genomsnitt lägre utbildning och tenderar i högre grad att själva bli arbetare i
vuxen ålder än de barn som växt upp i tjänstemannahem. Att ha låg utbildning och
ett arbetarklassyrke ökar i sin tur risken för psykisk och fysisk ohälsa, samt för att
dö i förtid.
Men uppväxtförhållanden har också direkta samband med hälsan senare i livet,
oberoende av de sociala och ekonomiska förhållanden som uppnås i vuxen ålder.
En svensk studie visar, till exempel, att barn som växt upp i en familj som präglats
av konflikter tenderar att ha sämre kognitiv funktionsförmåga som äldre än de
som inte exponerats för den typen av konflikter under barndomen – oavsett vilken
utbildning och vilket yrke de har i vuxen ålder.
Sammantaget visar forskningen att det är viktigt att se till hela livsloppet för att förstå
hur skillnader i ohälsa och livslängd uppstår. Ett livsförloppsperspektiv ger även
indikationer om hur ett framgångsrikt folkhälsoarbete kan utformas. Sociala och
materiella interventioner designade för att avhjälpa problematiska uppväxtförhållanden
kan komma att ha betydande positiva effekter på hälsan under resten av livet.
ABSTRACT – FOLKHÄLSOSTÄMMAN 2012 11
ETT HÄLSOSAmT LIv mED FOKUS på BARNS- OCH ÄLDRES HÄLSA