Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
Abstract – Folkhälsostämman 2012 - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FySISK AKtIVItet Och FOlKhälSA<br />
I ett PerSPeKtIV AV hållbAr utVecKlIng<br />
Peter Schantz<br />
Professor, mittuniversitetet och gIh (gymnastik- och idrottshögskolan)<br />
Nyligen kunde man läsa i tidningen om studier som funnit att fysisk aktivitet underlättar<br />
överlevnaden om man får diagnosen prostatacancer. Därmed har ytterligare<br />
en dimension av värdet med fysisk aktivitet nått allmänheten. Steg för steg har<br />
denna kunskap kommit att innefatta allt fler sjukdomar.<br />
I konsekvens med det har det blivit allt mer angeläget att ställa sig frågan om hur<br />
vårt samhälle ska stötta människors fysiska aktivitet. I folkhemmets och välfärdsamhällets<br />
Sverige var planering för fysisk aktivitet en självklarhet. Men idag när<br />
kunskapen om värdet av fysisk aktivitet ur hälsosynvinkel är så mycket större än<br />
under 1900-talet, är, paradoxalt nog, samhället mer vilset i vilken roll det ska ha och<br />
med vilken ambitionsnivå. Det är olyckligt.<br />
Givet att samhället ser som en av sina uppgifter att motverka sjukdomar finns det<br />
behov av planering för fysisk aktivitet på såväl kommunal, regional som nationell nivå.<br />
Utvecklingen av övervikt och fetma inom befolkningen, samt demografiska förändringar<br />
med en högre andel äldre befolkning, ställer nya frågor kring samhällets roll i<br />
detta avseende. Forskningen har också lett till en breddad syn på vilka fysiska aktiviteter<br />
som kan bidra till hälsa. Och inom sjukvården har fysisk aktivitet på recept introducerats.<br />
Till skillnad från under 1900-talet finns idag dessutom en dynamisk forskning<br />
om samspelet mellan olika miljöfaktorer och fysisk aktivitet. Detta är exempel<br />
på aspekter som gör att 2000-talets planering för fysisk aktivitet delvis behöver ta nya<br />
grepp för att främja medborgarnas hälsa genom fysisk aktivitet som preventiv medicin.<br />
Men lösningarna bör harmoniera med en hållbar samhällsutveckling, det vill<br />
säga med ett större sammanhang av ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer.<br />
Det innebär att vi har behov av att tänka bredare. Och allt som är möjligt är inte<br />
lämpligt. Föreläsningen handlar om behovet av denna omställning och hur man kan<br />
tänka kring dessa frågor.<br />
SAmOrDnIng Och utVecKlIng AV SAmhällSPlAnerIng<br />
SOm StImulerAr tIll FySISK AKtIVItet<br />
Ulrika Åkerlund<br />
Projektledare, boverket<br />
Vi rör oss allt mindre och mindre. Samtidigt ökar kunskapen om betydelsen av<br />
fysisk aktivitet för folkhälsan. Möjligheten att gå, cykla, skejta, leka, springa eller<br />
på annat sätt röra sig till vardags påverkas av bebyggelsens struktur, innehåll och<br />
utformning. En god bebyggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen<br />
bidrar förutom till bättre folkhälsa också till ett myllrande stadsliv, ökad trygghet,<br />
ökad rörelsefrihet för sårbara grupper och minskade kostnader för transportinfra-<br />
ABSTRACT <strong>–</strong> FOLKHÄLSOSTÄMMAN <strong>2012</strong> 9<br />
Så HÄR ByGGER vI HåLLBARA SAmHÄLLEN SOm FRÄmjAR HÄLSA OCH TILLvÄxT
Change language