Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut
Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut
halsa på lika villkor? 89 En större andel kvinnor och män hade lågt socialt deltagande bland rörelsehindrade än bland dem med nedsatt hörsel och hela gruppen med funktionsnedsättning. Sociala skillnader Det fanns stora sociala skillnader i socialt deltagande, både i gruppen med funktions nedsättning och i övriga befolkningen (figur 121 och 122). Figur 121. Andel personer med lågt socialt deltagande bland dem med funktions nedsättning efter utbildning, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män med kort utbild ning än bland dem med lång, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Figur 122. Andel personer med lågt socialt deltagande bland dem med funktions nedsättning efter ekonomisk situation, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Ålders standardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Det var också vanligare med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män som saknade kontantmarginal än bland dem som hade kontantmarginal, både bland dem med funk tionsnedsättning och i övriga befolkningen.
90 halsa på lika villkor? Hur stor del av ohälsan beror på funktionsnedsättningen? Det är inte oväntat att hälsan är sämre bland personer med funktionsnedsättning, efter som funktionsnedsättningen i många fall beror på sjukdom eller skada. Tyvärr har vi inga uppgifter om funktionsnedsättningen är medfödd eller om den har förvärvats senare i livet, vilket säkerligen har betydelse för den självupplevda hälsan. Men hur stor del av ohälsan beror direkt på funktionsnedsättningen? Vad är det förutom själva funktions nedsättningen som påverkar hälsan? I Tabell 3 visas resultaten av en logistisk regres sionsanalys. Tabell 3. Logistisk regression med oddskvoter (95 % KI2 ) för dålig hälsa under åren 2005–2007, 16–84 år (n=6 832 män och 8 243 kvinnor). Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Utbildning Lång Mellanlång Kort Kontantmarginal Har kontantmarginal Saknar kontantmarginal Fetma Ej fetma Fetma Rökning Inte dagligrökare Dagligrökare Fysisk aktivitet Fysiskt aktiva Stillasittande Kränkande bemötande Inte kränkta Kränkta Socialt deltagande Socialt deltagande Ej socialt deltagande Ojusterad modell MÄN Oddskvot (95% KI) 1 1,0 3 13,3 (10,7–16,5) 1,0 3 8,4 (6,5–10,9) 1,0 3 1,3 (0,9–2,0) 1,3 (0,9–2,0) 1,0 3 1,9 (1,5–2,5) 1,0 3 1,4 (1,0–1,8) 1,0 3 1,2 (0,9–1,6) 1,0 3 2,3 (1,8–3,0) 1,0 3 2,4 (1,8–3,1) 1,0 3 1,7 (1,3–2,2) Ojusterad modell KVINNOR Oddskvot (95 % KI) 1 1,0 3 18,2 (15,0–22,1) 1,0 3 12,9 (10,3–16,1) 1,0 3 1,1 (0,8–1,5) 1,0 (0,7–1,3) 1,0 3 1,7 (1,3–2,1) 1,0 3 1,4 (1,1–1,7) 1,0 3 1,0 (0,8–1,3) 1,0 3 2,3 (1,8–2,9) 1,0 3 2,0 (1,6–2,5) 1,0 3 1,8 (1,4–2,2) 1 Modellen kontrollerades för ålder, utbildning, kontantmarginal, fetma, daglig rökning, stilla sittande fritid, kränkande bemötande och socialt deltagande. 2 KI= konfidensintervall. 3 Referensgrupp. När modellen justerats för ålder, utbildning, kontantmarginal, fetma, rökning, fysisk aktivitet, kränkande bemötande och socialt deltagande minskade oddskvoten för dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning i relation till övriga befolkningen från 13,3 till 8,4 för män och från 18,2 till 12,9 för kvinnor. Det innebär en minskning med 37 procent för män och 29 procent för kvinnor. Risken (oddset) för dålig hälsa var alltså 8,4 gånger större för män och 12,9 gånger större för kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med dem i övriga befolkningen, när man tagit hänsyn till ålder,
- Page 39 and 40: 38 halsa på lika villkor? Andelen
- Page 41 and 42: 40 halsa på lika villkor? Det var
- Page 43 and 44: 42 halsa på lika villkor?
- Page 45 and 46: 44 halsa på lika villkor?
- Page 47 and 48: 46 halsa på lika villkor?
- Page 49 and 50: 48 halsa på lika villkor?
- Page 51 and 52: 50 halsa på lika villkor?
- Page 53 and 54: 52 halsa på lika villkor?
- Page 55 and 56: 54 halsa på lika villkor?
- Page 57 and 58: 56 halsa på lika villkor?
- Page 59 and 60: 58 halsa på lika villkor? Sammanfa
- Page 61 and 62: 60 halsa på lika villkor?
- Page 63 and 64: 62 halsa på lika villkor? Sammanfa
- Page 65 and 66: 64 halsa på lika villkor? Fetma va
- Page 67 and 68: 66 halsa på lika villkor? Det var
- Page 69 and 70: 68 halsa på lika villkor? Det var
- Page 71 and 72: 70 halsa på lika villkor?
- Page 73 and 74: 72 halsa på lika villkor?
- Page 75 and 76: 74 halsa på lika villkor?
- Page 77 and 78: 76 halsa på lika villkor?
- Page 79 and 80: 78 halsa på lika villkor? Kränkan
- Page 81 and 82: 80 halsa på lika villkor? Självmo
- Page 83 and 84: 82 halsa på lika villkor? Utsatt f
- Page 85 and 86: 84 halsa på lika villkor?
- Page 87 and 88: 86 halsa på lika villkor? Män had
- Page 89: 88 halsa på lika villkor? Lågt so
- Page 93: I den här rapporten redovisas resu
90 halsa <strong>på</strong> <strong>lika</strong> <strong>villkor</strong>?<br />
Hur stor del av ohälsan beror <strong>på</strong><br />
funktionsnedsättningen?<br />
Det är inte oväntat att hälsan är sämre bland personer med funktionsnedsättning, efter som funktionsnedsättningen<br />
i många fall beror <strong>på</strong> sjukdom eller skada. Tyvärr har vi inga uppgifter om funktionsnedsättningen<br />
är medfödd eller om den har förvärvats senare i livet, vilket säkerligen har betydelse<br />
för den självupplevda hälsan. Men hur stor del av ohälsan beror direkt <strong>på</strong> funktionsnedsättningen?<br />
Vad är det förutom själva funktions nedsättningen som <strong>på</strong>verkar hälsan? I Tabell 3 visas resultaten<br />
av en logistisk regres sionsanalys.<br />
Tabell 3. Logistisk regression med oddskvoter (95 % KI2 ) för dålig hälsa under åren 2005–2007, 16–84 år (n=6 832 män och 8 243<br />
kvinnor).<br />
Funktionsnedsättning<br />
Ej funktionsnedsättning<br />
Funktionsnedsättning<br />
Utbildning<br />
Lång<br />
Mellanlång<br />
Kort<br />
Kontantmarginal<br />
Har kontantmarginal<br />
Saknar kontantmarginal<br />
Fetma<br />
Ej fetma<br />
Fetma<br />
Rökning<br />
Inte dagligrökare<br />
Dagligrökare<br />
Fysisk aktivitet<br />
Fysiskt aktiva<br />
Stillasittande<br />
Kränkande bemötande<br />
Inte kränkta<br />
Kränkta<br />
Socialt deltagande<br />
Socialt deltagande<br />
Ej socialt deltagande<br />
Ojusterad modell MÄN<br />
Oddskvot (95% KI) 1<br />
1,0 3<br />
13,3 (10,7–16,5)<br />
1,0 3<br />
8,4 (6,5–10,9)<br />
1,0 3<br />
1,3 (0,9–2,0)<br />
1,3 (0,9–2,0)<br />
1,0 3<br />
1,9 (1,5–2,5)<br />
1,0 3<br />
1,4 (1,0–1,8)<br />
1,0 3<br />
1,2 (0,9–1,6)<br />
1,0 3<br />
2,3 (1,8–3,0)<br />
1,0 3<br />
2,4 (1,8–3,1)<br />
1,0 3<br />
1,7 (1,3–2,2)<br />
Ojusterad modell KVINNOR<br />
Oddskvot (95 % KI) 1<br />
1,0 3<br />
18,2 (15,0–22,1)<br />
1,0 3<br />
12,9 (10,3–16,1)<br />
1,0 3<br />
1,1 (0,8–1,5)<br />
1,0 (0,7–1,3)<br />
1,0 3<br />
1,7 (1,3–2,1)<br />
1,0 3<br />
1,4 (1,1–1,7)<br />
1,0 3<br />
1,0 (0,8–1,3)<br />
1,0 3<br />
2,3 (1,8–2,9)<br />
1,0 3<br />
2,0 (1,6–2,5)<br />
1,0 3<br />
1,8 (1,4–2,2)<br />
1 Modellen kontrollerades för ålder, utbildning, kontantmarginal, fetma, daglig rökning, stilla sittande fritid, kränkande bemötande<br />
och socialt deltagande.<br />
2 KI= konfidensintervall.<br />
3 Referensgrupp.<br />
När modellen justerats för ålder, utbildning, kontantmarginal, fetma, rökning, fysisk aktivitet, kränkande<br />
bemötande och socialt deltagande minskade oddskvoten för dålig hälsa bland personer med<br />
funktionsnedsättning i relation till övriga befolkningen från 13,3 till 8,4 för män och från 18,2 till<br />
12,9 för kvinnor. Det innebär en minskning med 37 procent för män och 29 procent för kvinnor.<br />
Risken (oddset) för dålig hälsa var alltså 8,4 gånger större för män och 12,9 gånger större för kvinnor<br />
med funktionsnedsättning jämfört med dem i övriga befolkningen, när man tagit hänsyn till ålder,
Change language