Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

8 halsa på lika villkor?
Det var betydligt vanligare att ha känt sig mycket stressad bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Störst var andelen stressade bland kvinnor och män med
rörelsehinder.
Självmordstankar var vanligare bland kvinnor och män med funktionsnedsättning än i övriga
befolkningen. Självmordstankar var vanligast bland kvinnor och män med rörelsehinder. Det var
betydligt vanligare att ha försökt ta sitt liv bland kvinnor och män i åldern 16–64 år med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Självmordsförsök var vanligast bland män med rörelsehinder.
Vårdkontakter
Kvinnor och män med funktionsnedsättning hade oftare haft kontakt med sjukvården jämfört med
övriga befolkningen. Bland både yngre och äldre med funktionsnedsättning var det vanligare att
ha besökt läkare på sjukhus, vårdcentral eller liknande, distriktssköterska, sjukgymnast och att ha
varit inlagd på sjukhus än i övriga befolk ningen. Bland kvinnor och män i åldern 16–64 år var det
betydligt vanligare att ha besökt kurator och psykolog bland dem med funktionsnedsättning än i
övriga befolk ningen.
Läkemedel
En större andel kvinnor och män med funktionsnedsättning hade de senaste tre månaderna använt
magsårs- eller magkatarrsmedicin, diabetesmedicin, blodtrycks sänkande medicin, sömnmedel eller
insomningsmedicin, antidepressiv medicin, lugnande eller ångestdämpande medicin, smärtstillande
medicin på recept och receptfri samt blodfettssänkande medicin, jämfört med dem i övriga befolkningen,
såväl bland yngre som bland äldre.
Tandhälsan betydligt sämre
Dålig tandhälsa var betydligt vanligare bland kvinnor och män med funktionsnedsätt ning än i övriga
befolkningen. Den grupp där det var vanligast med dålig tandhälsa var personer med funktionsnedsättning
som saknade kontantmarginal. I den gruppen hade 39 procent av männen och 31 procent av
kvinnorna dålig tandhälsa, jämfört med 10 respektive 8 procent i övriga befolkningen.
Det var också vanligare att ha avstått från tandläkarbesök bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Kvinnor och män med rörelsehinder hade i störst utsträckning
avstått från tandläkarbesök trots behov.
Fetma vanligast bland rörelsehindrade kvinnor
Fetma var vanligare bland kvinnor och män med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen,
utom bland män i åldern 65–84 år. Fetma var vanligast bland rörelse hindrade kvinnor, där 32 procent
hade fetma. Fetma var vanligare bland kvinnor med kort utbildning än bland dem med lång,
både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Kvinnor och män som saknade
kontantmarginal hade också fetma i större utsträckning än dem som hade kontantmarginal,
både bland dem med funktions nedsättning och i övriga befolkningen.
Det var betydligt vanligare med stillasittande fritid bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Stillasittande var vanligast bland kvinnor och män med rörelsehinder.