Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

01.10.2013 Views

halsa lika villkor? 85 Figur 114. Andel personer som saknar tillit bland dem med funktionsnedsättning efter ekonomisk situation, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Det var också vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män som saknade kontant-marginal än bland dem med kontantmarginal, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Saknar förtroende för samhällets institutioner Det var betydligt vanligare att sakna förtroende för samhällets institutioner bland per soner med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen (Tabell 2). Tabell 2. Andel som inte har särskilt stort förtroende eller saknar förtroende för samhällets institutioner bland personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen, i procent. Åldersstandardiserat. Funktionsnedsättning Övrig befolkning Män Kvinnor Män Kvinnor Sjukvården 32 * 34 * 25 24 Skolan 41 34 * 38 29 Polis 40 * 28 * 36 23 Socialtjänsten 45 39 43 36 Arbetsförmedlingen 57 50 57 51 Försäkringskassan 46 * 39 * 40 35 Domstolar 33 * 23 * 28 19 Riksdagen 58 * 48 * 53 44 Politiker i ditt landsting 61 53 61 52 Politiker i din kommun 59 54 58 51 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. * Statistiskt säkerställd skillnad gentemot övriga befolkningen. En större andel kvinnor och män med funktionsnedsättning saknade förtroende för sjukvården, polis, försäkringskassan, domstolar och riksdagen jämfört med i övriga befolkningen. En större andel kvinnor med funktionsnedsättning saknade förtroende för skolan jämfört med kvinnor i övriga befolkningen.

86 halsa lika villkor? Män hade störst förtroende för sjukvården, domstolar, polisen och skolan, både bland män med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Minst var förtroendet bland såväl kvinnor och män med funktionsnedsättning som bland dem i övriga befolkningen för politiker i landstinget, kommunen och riksdagen samt arbetsförmedlingen. Kvinnor hade störst förtroende för domstolar, polisen, sjukvården och skolan, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Saknar emotionellt stöd I hela befolkningen 16–84 år var det 12 procent som saknade emotionellt stöd, det vill säga inte hade någon att dela sina innersta tankar med, 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. Bland personer med funktionsnedsättning i åldern 16–84 år var det 16 procent som saknade emotionellt stöd jämfört med 10 procent i övriga befolk ningen. Figur 115. Andel personer som saknar emotionellt stöd bland dem med respektive utan funktionsnedsättning, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Det var vanligare att sakna emotionellt stöd bland kvinnor och män med funktions nedsättning än bland dem i övriga befolkningen. Det fanns även en större andel som saknade emotionellt stöd bland män 16–64 år än bland kvinnor i samma åldersintervall. Figur 116. Andel personer som saknar emotionellt stöd bland dem med funktions nedsättning, nedsatt hörsel eller syn samt dem med rörelsehinder, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

86 halsa <strong>på</strong> <strong>lika</strong> <strong>villkor</strong>?<br />

Män hade störst förtroende för sjukvården, domstolar, polisen och skolan, både bland män med<br />

funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Minst var förtroendet bland såväl kvinnor och män<br />

med funktionsnedsättning som bland dem i övriga befolkningen för politiker i landstinget, kommunen<br />

och riksdagen samt arbetsförmedlingen. Kvinnor hade störst förtroende för domstolar, polisen,<br />

sjukvården och skolan, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen.<br />

Saknar emotionellt stöd<br />

I hela befolkningen 16–84 år var det 12 procent som saknade emotionellt stöd, det vill säga inte hade<br />

någon att dela sina innersta tankar med, 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. Bland<br />

personer med funktionsnedsättning i åldern 16–84 år var det 16 procent som saknade emotionellt<br />

stöd jämfört med 10 procent i övriga befolk ningen.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Figur 115. Andel personer som saknar emotionellt stöd bland dem med respektive utan funktionsnedsättning, 16–84 år,<br />

2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat.<br />

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.<br />

<br />

<br />

<br />

Det var vanligare att sakna emotionellt stöd bland kvinnor och män med funktions nedsättning än<br />

bland dem i övriga befolkningen. Det fanns även en större andel som saknade emotionellt stöd bland<br />

män 16–64 år än bland kvinnor i samma åldersintervall.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Figur 116. Andel personer som saknar emotionellt stöd bland dem med funktions nedsättning, nedsatt hörsel eller syn samt dem<br />

med rörelsehinder, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat.<br />

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, <strong>Statens</strong> <strong>folkhälsoinstitut</strong>.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!