Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

40 halsa på lika villkor?
Det var betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor och män med funktionsnedsättning
än i övriga befolkningen. Det var också vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande
bland kvinnor än bland män och bland yngre än bland äldre. Det gällde både bland dem med
funktionsnedsättning och i övriga befolkningen.
Figur 38. Andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem med funktions nedsättning, nedsatt hörsel eller syn samt
dem med rörelsehinder, 16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardiserat.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Nedsatt psykiskt välbefinnande var vanligare bland kvinnor och män med rörelsehinder jämfört med
kvinnor och män med nedsatt hörsel eller syn och hela gruppen med funk tionsnedsättning.
Sociala skillnader
Det fanns stora skillnader bland dem som varit ekonomiskt utsatta och dem som inte varit utsatta i
andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande, både i gruppen med funk tionsnedsättning och i övriga
befolkningen (figurerna 39 och 40).
Figur 39. Andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande bland dem med och utan funktionsnedsättning efter utbildning,
16–84 år, 2005–2007, i procent. Åldersstandardi serat.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan dem med kort utbildning och dem med lång,
varken för personer med funktionsnedsättning eller i övriga befolk ningen.