Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

halsa på lika villkor? 9 Genomgående var en mindre andel av kvinnor och män med funktionsnedsättning fysiskt aktiva än i övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning åt mindre frukt och grönsaker jämfört med dem i övriga befolkningen. Män med rörelse hinder åt minst frukt och grönsaker. Snusning och alkohol var lika vanligt I åldersgruppen 16–64 år var det vanligare att röka varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst var andelen dagligrökare bland kvinnor med funktionsnedsättning som saknade kontantmarginal (30 procent). Det var vanligare att röka varje dag bland dem med kort utbildning än bland dem med lång och bland dem som saknade kontantmarginal än bland dem som hade kontantmarginal. Det gällde både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Det var också vanligare att ha varit utsatt för miljötobaksrök bland personer med funktions nedsättning än i övriga befolkningen, utom bland äldre män. Det var nästan lika vanligt att snusa varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning som i övriga befolkningen. Det var också nästan lika vanligt med riskabla alkoholvanor bland kvinnor och män med funktionsnedsättning som i övriga befolkningen. I åldersgruppen 16–64 år var det vanligare att ha riskabla spelvanor bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Större otrygghet En större andel kvinnor och män med funktionsnedsättning hade avstått från att gå ut ensamma av rädsla för rån, överfall eller annat ofredande, jämfört med kvinnor och män i övriga befolkningen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning hade i större utsträckning blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande jämfört med dem i övriga befolkningen. Bland dem som blivit utsatta för kränkande behandling fanns det en betydligt större andel kvinnor och män med dåligt allmänt hälsotillstånd och med psykisk ohälsa än bland dem som inte blivit utsatta, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Det var också vanligare att ha blivit utsatt för hot om våld och fysiskt våld bland kvinnor och män i åldern 16–64 år med funktionsnedsättning än bland dem i övriga befolkningen. Både hot om våld och fysiskt våld var vanligast bland kvinnor med rörelsehinder. Saknar praktiskt och emotionellt stöd Bland kvinnor och män med funktionsnedsättning var det en större andel som saknade tillit till andra människor än i övriga befolkningen. Det var vanligare att sakna tillit till andra människor bland män med kort utbildning än bland dem med lång, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. Det var också vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män som saknade kontantmarginal än bland dem med kontantmarginal, både bland personer med funktionsnedsättning och i övriga befolk ningen. Det var betydligt vanligare att sakna förtroende för samhällets institutioner bland personer med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst var förtroendet för sjukvården, domstolar och polisen och minst var förtroendet för politiker i landstinget och kommunen. Kvinnor och män med funktionsnedsättning saknade i större utsträckning emotionellt stöd jämfört med dem i övriga befolkningen. Det var också en större andel kvinnor och män som saknade praktiskt stöd bland dem med funktionsnedsättning än i övriga befolk ningen, med undantag för män i åldern 65–84 år. Störst var andelen som saknade emotionellt och praktiskt stöd bland män som var rörelsehindrade (24 respektive 14 procent). Det var betydligt vanligare att ha lågt socialt deltagande bland kvinnor och män med funktionsnedsättning än i övriga befolkningen. Störst andel med lågt socialt deltagande fanns bland kvinnor
10 halsa på lika villkor? och män i åldern 65–84 år med funktionsnedsättning och särskilt bland dem med rörelsehinder. Det var vanligare med lågt socialt deltagande bland kvin nor och män med kort utbildning än bland dem med lång och bland dem som saknade kontantmarginal än bland dem med kontantmarginal. Det gällde både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen.
Page 1 and 2: Hälsa på lika villkor? Hälsa och
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut, öst
Page 5 and 6: Sociala skillnader ________________
Page 7 and 8: 6 halsa på lika villkor? Förord E
Page 9: 8 halsa på lika villkor? Det var b
Page 13 and 14: 12 halsa på lika villkor? It was s
Page 15 and 16: 14 halsa på lika villkor? tion of
Page 17 and 18: 16 halsa på lika villkor? I gruppe
Page 19 and 20: 18 halsa på lika villkor? Andelen
Page 21 and 22: 20 halsa på lika villkor? • Fetm
Page 23 and 24: 22 halsa på lika villkor? Resultat
Page 25 and 26: 24 halsa på lika villkor?
Page 35 and 36: 34 halsa på lika villkor? Sammanfa
Page 37 and 38: 36 halsa på lika villkor? Det var
Page 39 and 40: 38 halsa på lika villkor? Andelen
Page 41 and 42: 40 halsa på lika villkor? Det var
Page 59 and 60: 58 halsa på lika villkor? Sammanfa
Page 61 and 62:
60 halsa på lika villkor?
Page 63 and 64:
62 halsa på lika villkor? Sammanfa
Page 65 and 66:
64 halsa på lika villkor? Fetma va
Page 67 and 68:
66 halsa på lika villkor? Det var
Page 69 and 70:
68 halsa på lika villkor? Det var
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
78 halsa på lika villkor? Kränkan
Page 81 and 82:
80 halsa på lika villkor? Självmo
Page 83 and 84:
82 halsa på lika villkor? Utsatt f
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
86 halsa på lika villkor? Män had
Page 89 and 90:
88 halsa på lika villkor? Lågt so
Page 91 and 92:
90 halsa på lika villkor? Hur stor
Page 93:
I den här rapporten redovisas resu
show all

Hälsa på lika villkor? - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?