Anhörig till spelberoende - Statens folkhälsoinstitut

Anhörig till spelberoende
En manual för utbildning och
stöd till spelberoendes anhöriga
Maria Nordell
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se

Anhörig till spelberoende
En manual för utbildning och stöd
till spelberoendes anhöriga
statens folkhälsoinstitut
www.fhi.se

© statens folkhälsoinstitut 2005:36
issn: 1651-8624
isbn: 91-7257-383-x
författare: maria nordell
omslagsfotografi: sjöberg bild
grafisk produktion: ab typoform
tryck: edita stockholm, 2005-10-05

Innehåll
Förord ______________________________________________________________________ 5
Författarens förord ____________________________________________________________ 6
Inledning ____________________________________________________________________ 7
Anhörigprogrammet __________________________________________________________ 7
Del 1 ________________________________________________________________________ 9
Definition av spelberoende ____________________________________________________ 10
Vad utlöser och vidmakthåller spelandet? ________________________________________ 10
Hur kan spelande bli ett beroende? ______________________________________________ 11
Spelandets olika faser ________________________________________________________ 12
Hjärnans belöningssystem ____________________________________________________ 12
Konsekvenser för anhöriga ____________________________________________________ 14
Kartläggning ________________________________________________________________ 16
Hemuppgift – ”Om jag ser framåt” ______________________________________________ 18
Del 2 ______________________________________________________________________ 19
Att sätta gränser för den egna personen __________________________________________ 20
Särskild vaksamhet vid våld och hot om våld ______________________________________ 20
Att be om hjälp ______________________________________________________________ 21
Varför förstod jag inte tidigare? __________________________________________________ 21
Sinnesrobönen ______________________________________________________________ 23
Kartläggning av situationer där du behöver sätta gränser ____________________________ 24
Att sätta gränser, säga nej tack och föreslå alternativ ________________________________ 25
Hemuppgift ________________________________________________________________ 25
Del 3 ______________________________________________________________________ 27
Konsekvenser av att försöka ansvara för en anhörigs/närståendes ekonomi ____________ 28
Övning och kartläggning ______________________________________________________ 29
Återfall i spel ________________________________________________________________ 31
Förslag på gemensam överenskommelse om ansvar över ekonomin __________________ 32
Hemuppgift ________________________________________________________________ 33
Min personliga förändringsplan ________________________________________________ 33
Del 4 ______________________________________________________________________ 35
Effektiv kommunikation________________________________________________________ 36
Syftet med kommunikation ____________________________________________________ 36
Undvik hot, anklagelser och personangrepp! ______________________________________ 36
Jag-budskap – att skapa ett angenämare förändringsklimat __________________________ 37
Övning ____________________________________________________________________ 38
Hemuppgift ________________________________________________________________ 38
Del 5 ______________________________________________________________________ 39
Strukturerad problemlösning __________________________________________________ 40
Varför är det viktigt att lösa problem på ett effektivt sätt? ____________________________ 40
Finns det ett problem? ________________________________________________________ 40
Övning ____________________________________________________________________ 41

Hemuppgift ________________________________________________________________ 42
Del 6 ______________________________________________________________________ 43
Att förstärka spelfria beteenden ________________________________________________ 44
Positiv förstärkning __________________________________________________________ 44
På väg mot en spelfri relation __________________________________________________ 46
Gå vidare i livet ______________________________________________________________ 47
Belöna dig själv – skriv din egen förslagslista! ____________________________________ 48
Planering för personlig tid: tid, plats och aktivitet du vill ägna dig åt __________________ 48
Information om stöd för anhöriga ______________________________________________ 49
Litteraturlista ________________________________________________________________ 50
Bilaga 1 ____________________________________________________________________ 51
Rekommendationer för kursledare ______________________________________________ 51
Bilaga 2 ____________________________________________________________________ 53
Körschema kurstillfälle 1–6 ____________________________________________________ 53

Förord
Statens folkhälsoinstitut stöder projekt för utveckling av öppenvård för spelberoende. Anhöriga till
spelberoende personer drabbas hårt av spelarens agerande och de sociala och ekonomiska konsekvenserna
blir ofta svåra för de närstående. Ett utbildningsprogram för att stödja anhöriga har utarbetats
inom Beroendecentrum i Stockholm. Den här handledningen till programmet har tagits fram av
leg. psykolog Maria Nordell i samverkan med andra medarbetare i Beroendecentrums spelberoendeprojekt.
Projektet stöds ekonomiskt av Statens folkhälsoinstitut. Författaren svarar dock själv för
skriftens innehåll.
Det är vår förhoppning att den här skriften ska ge ökad kunskap om de anhörigas situation och
bidra till att ge dem stöd och en förbättrad livskvalitet.
För Statens folkhälsoinstitut
anders stymne
5

6
Författarens förord
Författaren vill rikta ett varmt tack till de anhöriga som deltagit i programmet. Tack för era berättelser
om hur det är att vara anhörig till en person med spelberoende och för synpunkter på programmets
utformning.
Ett särskilt tack till Maria Farm för textredigering, språklig granskning och givande diskussioner.
Slutligen tack till Liria Ortiz, Hans Gustafsson, Jacob Jonsson och Peter Wirbing. Ni har generöst
delat med er av kunskaper och erfarenheter inom området som rör kognitiv beteendeterapi, spelberoende
och anhöriga till spelberoende. Ni har varit till stort stöd under utvecklandet av anhörigprogrammet.
maria nordell, leg. psykolog
spelberoendeprojektet, beroendecentrum stockholm
karolinska universitetssjukhuset solna,
augusti 2005

Inledning
Anhörigprogrammet
Den här vägledningen, baserad på kognitivt beteendeterapeutiska principer, har tagits fram för ett
anhörigprogram inom ramen för en nationell behandlingsstudie finansierad av Statens folkhälsoinstitut.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) utgår från ett inlärningsteoretiskt perspektiv som betraktar människans
beteenden, tankar och känslor som ett resultat av inlärning i ömsesidig samverkan mellan individen
och den omgivande miljön.
Anhörigprogrammet vänder sig till vuxna anhöriga till personer som
är spelberoende. Med anhöriga menas personer som har en relation till
en spelberoende människa av en sådan karaktär att personen på något
sätt är involverad i eller påverkad av den spelberoendes beteende. Det
kan vara hustru, make, sambo, särbo, barn, förälder, vän, arbetskamrat
eller motsvarande. Programmet/manualen kan användas vid utbildningar
för anhöriga men också för enskild läsning.
Syftet med anhörigprogrammet är att stärka och utöka den anhöriges färdigheter att kunna uppnå
ökat välbefinnande och gå vidare, i sitt eget liv samt i relationen till den spelberoende. Programmet
vill också ge anhöriga bättre möjligheter att hantera de konsekvenser som ett spelberoende för med
sig. Utgångspunkten är att människor som har en nära relation till en person som är spelberoende får
sin livskvalitet starkt försämrad.
PROGRAMINNEHÅLL
Programmet innehåller information om och övning av nya färdigheter
inom följande områden:
• Kunskap om spelberoende och hjärnans belöningssystem.
• Konsekvenser för anhöriga.
• Att sätta gränser för den egna personen.
• Hot och våld; vikten av att be om hjälp.
• Svårigheter och ambivalens inför att ha kontroll respektive inte ha kontroll
över den anhöriges spelbeteende och ekonomi.
• Hur kommunicera effektivt, lära sig så kallat jag-budskap.
• Strukturerad problemlösning.
• Att förstärka positiva spelfria beteenden hos den beroende
– på väg mot en spelfri relation.
»Syftet med anhörigprogrammet är
att stärka och utöka den anhöriges
färdigheter att kunna uppnå ökat
välbefinnande och gå vidare, i sitt
eget liv samt i relationen till den
spelberoende. «
7

Del 1.

10
Definition av spelberoende
Spelberoende enligt DSM-IV, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, är ett vanligt
och erkänt system av diagnoskriterier för psykiska problem:
A. Under en längre tid återkommande visat olämpligt spelbeteende som tagit sig minst
fem av följande uttryck:
1. Tänker ständigt på spel (till exempel upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera
nästa spelupplevelse eller av att fundera över hur han eller hon kan skaffa pengar att spela
med).
2. Behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten.
3. Flera gånger misslyckats kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
4. Rastlös eller irriterad när han eller hon försöker begränsa sitt spelande eller sluta upp med att
spela.
5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet (till exempel
hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression).
6. Efter att ha spelat bort pengar återvänder han eller hon ofta en annan dag för att revanschera sig
(jagar förluster).
7. Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande.
8. Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande.
9. Äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet
på grund av spelandet.
10. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation som uppstått
på grund av spelandet.
B. Spelbeteendet förklaras inte bättre med en manisk period.
Med manisk period menas den period av förhöjd upprymdhet och maniskt beteende som utgör en del
av symptombilden i manodepressiv sjukdom.
Vad utlöser och vidmakthåller spelandet?
Man börjar spela av olika skäl, men det som i början vidmakthåller spelandet är de positiva konsekvenserna
spelet ger, till exempel spänning, att man har roligt, gemenskap med andra som också spelar
samt vinster. När man är spelberoende är spelandet närmast att beskriva som ett tvångsmässigt
beteende och inte lustfyllt på samma sätt som det var i början. Det innebär att personen som spelar
upplever rastlöshet, oro och irritation om han eller hon försöker låta bli att spela. Personens tankar
kretsar hela tiden runt spel och spelandet fortsätter då man inte upplever sig ha andra alternativ att
hantera sitt liv i den rådande situationen. Personen kan nu inte längre kontrollera sitt spelande.

Hur kan spelande bli ett beroende?
Det finns inga enkla svar på hur ett beroende utvecklas. Det är ett komplext samspel mellan flera olika
psykologiska, sociala och biologiska faktorer.
Inre faktorer
• Behov att fly från verkligheten och obehagliga känslor. Många spelar mer när de känner sig
stressade och oroliga.
• Önskan och drömmar om pengar och ett annat liv i lyx. Många uppger att de har känt sig misslyckade
i livet och att de vid en vinst fått den positiva uppmärksamhet från omgivningen som de har
längtat efter.
• Längtan efter spänning och adrenalinkickar. En del människor söker mer spänning i tillvaron än
andra och att finna det i ett spel kan vara inkörsporten till ett allt intensivare spelande.
• En annan beroende släkting. Det är fortfarande oklart i vilken grad och på vilket sätt ärftliga komponenter
ökar risken för att utveckla ett beroende. Däremot kan man se att social inlärning av spelbeteenden
ökar risken; att som barn ha upplevt vuxna i sin omgivning använda spelandet som ett sätt att
lösa problem eller hantera känslor på kan leda till att man som vuxen själv utvecklar samma mönster.
• Övertygelse om att man har den skicklighet och kunskap som krävs för att vinna och att förlusterna
beror på ”otur”. Tron på att man kan överlista slumpen.
• Belöningssystemet i hjärnan.
• Spelet blir ett sätt att hantera och reglera grundläggande känslor som ingår i livet såsom
glädje–sorg, spänning–leda och gemenskap–ensamhet.
Yttre faktorer
• Att man vunnit eller upplever sig varit nära en ”stor” vinst. Många uppger att en större vinst utgjort
startpunkten för ett alltmer okontrollerat spelande. Vinsten stärker en föreställning att de har en
särskild förmåga att kunna vinna, att de har kommit på ”nyckeln” för att överlista spelet eller är
särskilt skickliga.
• Barndomsupplevelser, exempelvis att det förekommit spel i familjen, vilket inneburit en upplevelse
av att man gjort något roligt tillsammans.
• Samhällets inställning till spel.
• Påfrestningar i omgivningen som man inte vet hur man ska hantera. Spelandet har då en funktion
av flykt från verkliga känslor och problem, för att uppnå en stunds lättnad.
• Man upplever att man måste spela för att vinna tillbaka förlorade pengar.
• Tillgänglighet och utbud. När ett varierat utbud av spel finns nästan överallt: i TV, i butiker och på
internet ökar sannolikheten för att man hittar ett spel som attraherar.
• Reklam och marknadsföring förmedlar en starkt positiv syn på spel och vänder sig direkt till
människors drömmar och fantasier om hur positivt livet skulle bli om de vann en storvinst.
Spelets utformning
• Vid spel med kort tid mellan insats och resultat ökar sannolikheten för att bli beroende.
• Många små vinster som ger känslan av att nästan vinna håller kvar intresset för spelet.
• Skicklighet; spelet kan vara utformat så att det ger en känsla av kontroll, av att spelaren i viss mån
kan styra vinsterna.
• Möjligheten att variera och styra insatsen ökar känslan av kontroll, vilket också ökar risken för de
stora förlusterna.
11

12
Spelandets olika faser
Vinstfas
I början känns det spännande att spela. Vinsterna får spelaren att känna sig lyckad och denne upplever
sig ha kontroll över tillvaron. En större vinst ökar vanligen spelbeteendet. Spelaren upplever nu sig ha
fått bevis för någonting som personen har vetat hela tiden, nämligen att han eller hon har den skicklighet
och kunskap som krävs för att spela sig till de stora vinsterna och bli miljonär. Vinsten är det
som gör att spelaren släpper allt förnuft, osäkerheten försvinner och insatserna blir allt högre.
Förlustfas
Spelaren har ökat sina insatser och tror sig vara oövervinnelig. Han eller hon tror inte att det går att
förlora, men det är just vad som sker. Spelaren tolkar ofta sina förluster och att vara otursdrabbad som
ett personligt misslyckande och självkänslan sjunker. Spelaren börjar avskärma sig från omgivningen
och vill inte att någon ska veta hur stora skulderna och insatserna är. Syftet med spelet i den här fasen
är att vinna tillbaka förlorade insatser för att kunna betala tillbaka lån. Spelaren tror sig kunna ställa
allt tillrätta, bara turen vänder. I denna fas upptäcker spelaren att det inte går att sluta även om han
eller hon skulle vilja, så kallad kontrollförlust.
Desperationsfas
Under de tidigare faserna lyckas personen hålla sitt anseende uppe och tillvaron fungerade hjälpligt,
men så är inte fallet längre. All tid ägnas åt att jaga pengar till spel. Spelet är chansartat och desperat
och insatserna blir högre och högre. Spelaren tror fortfarande att turen ska vända. Att vara en ”förlorare”
på väg utför framkallar ångest och oro. Det är nu omöjligt att låna pengar utom av personer
som tar mycket hög ränta och som inte skyr några medel för att få tillbaka sina pengar. Moraliska
spärrar släpper och gränsen till brottslighet närmar sig. Beroendet och desperationen efter pengar att
betala sina skulder med driver personen att göra saker som tidigare varit fullständigt otänkbara.
Självmordstankar och självmordsförsök kan förekomma i den här fasen. Anhöriga brukar på ett
chockartat sätt upptäcka konsekvenserna av spelberoendet och därmed börja ifrågasätta spelandet.
Hjärnans belöningssystem
Spelberoende påminner mycket om drogberoende trots att man inte har intagit någon kemisk substans.
Beroende har sin biologiska grund i hjärnans belöningssystem och fungerar på liknande sätt,
vare sig ”drogen” utgörs av socker, nikotin, narkotika, alkohol eller beteenden som spel, shopping,
sex, arbete … Gemensamt för de olika beroendetillstånden är att personen som missbrukar vill uppnå
en sinnesförändring.
Den gemensamma faktorn för beroendetillstånd står att finna i hjärnans belöningssystem.
Amygdala är ett centralt område för känslomässiga upplevelser och aktiveras när begäret och suget
efter upplevelsen av belöningen sätter igång. Nucleus accumbens är den del av systemet som aktiveras
i samband med att vi upplever själva belöningen.
»Spelberoende påminner mycket De kemiska budbärarna som för information mellan olika nervceller i
om drogberoende trots att man inte hjärnan kallas signalsubstanser. En av dessa är dopamin. När dopaminet
har intagit någon kemisk substans. frisätts mår vi bra och blir belönade. Om vi äter när vi är hungriga, söker
Beroende har sin biologiska grund upp värme när vi fryser eller uppfyller något annat av vår kropps behov
i hjärnans belöningssystem och frisätts dopamin. När vi lever i goda relationer med människor runt
fungerar på liknande sätt, vare sig omkring oss, när kärleken blommar, när vi tar hand om våra barn eller
”drogen” utgörs av socker, nikotin, när vi upplever ett andligt möte, då är också dopaminet inblandat. Det ger
narkotika, alkohol eller beteenden oss glädje och tillfredsställelse.
som spel, shopping, sex, arbete … «
Människor har dock olika grad av känslighet och behöver olika
mycket stimulans för att uppnå samma grad av välbefinnande. En del
kräver starkare stimulans och kanske klättrar i berg eller hoppar från höga höjder, medan andra upplever
tillräcklig spänning och njutning av att läsa en bok. Man har även kunnat konstatera att insönd-

ingen av dopamin i hjärnan ökar vid hård träning eller vid spänningen i samband med spel. Intag av
olika slags droger och alkohol påverkar dopaminreceptorerna direkt och innebär på så sätt en kemisk
”genväg ” till tillfredsställelse. Behovet av att tillfredsställa belöningssystemet kan bli den starkaste
kraften i livet; driften är så stark att den kan bli ett beroende.
Känslan av välbefinnande och belöning är dock kortvarig eftersom vi för att överleva måste upprepa
ett flertal beteenden med ett visst intervall. (När vi till exempel ätit och druckit är det nödvändigt att
känslan bleknar efter ett tag, så vi gör det igen.) Det finns därför ett hämmande
system som dämpar belöningssystemets effekt. Minnet är kopp- »Beroende kan liknas vid att man
lat till belöningssystemet på så sätt att det är viktigt att vi associerar trampar upp en genväg i skogen.
känslor av välbehag till de situationer och beteenden som utlöste dem. Ju oftare man går den nya stigen,
Även här är syftet att vi ska upprepa beteendet och motivation är på så desto lättare blir det att hitta.
sätt starkt kopplat till hjärnans belöningssystem. Minnet av den till- Samtidigt växer andra stigar igen
fredsställelse en spelare upplevde när han eller hon spelade får personen när de inte används längre och till
att vilja spela igen för att uppnå samma belöningseffekt.
slut ser man dem inte alls. «
Vid beroendetillstånd kan man säga att människan har glömt bort de
”naturliga” sätten att få belöning, eftersom det dels tar längre tid och dels kräver mer avancerade beteenden.
Beroende kan liknas vid att man trampar upp en genväg i skogen. Ju oftare man går den nya
stigen, desto lättare blir det att hitta. Samtidigt växer andra stigar igen när de inte används längre och
till slut ser man dem inte alls.
Hjärnan fungerar som ett system med olika vägar som förmedlar information mellan nervcellerna.
Sensibilisering innebär att man har ”övertränat” vissa informationsvägar i belöningssystemet. (Man
blir å ena sidan hyperkänslig för allt som har med beroendet att göra, å andra sidan stängs andra vägar
till belöning av.) Det som sker är att vi har använt informationsvägar till belöningssystemet så ofta att
vi har skapat en ”motorväg”. Det räcker då med en liten trigger (utlösare) som förknippas med belöningskänslan
och vi agerar utan tid för eftertanke. Hjärnan anpassar sig också till överstimuleringar
genom att skruva ned mottagningen så att det krävs högre doser eller
större insatser vid spel för att uppnå samma effekt som i början av beroendet.
»Hjärnan anpassar sig också till
Ett exempel på ovanstående resonemang kan vara en spelare som ser, överstimuleringar genom att skruva
hör eller känner något som påminner om spelandet, varpå en snabb akti- ned mottagningen så att det krävs
vering i amygdala sker, begäret efter spelet ökar, spelaren drabbas av högre doser eller större insatser vid
tunnelseende och det enda personen ser framför sig är den utlovade spel för att uppnå samma effekt
känslan av belöning. Alla andra tankar kopplas bort från medvetandet. som i början av beroendet. «
Den främre delen av hjärnbarken aktiveras när vi analyserar information
från omvärlden och fattar beslut. De flesta av oss avväger jakten på njutning mot den fara det
kan innebära. Hos spelare har man påvisat minskad aktivitet i främre hjärnbarken och konsekvenserna
av det är att spelare ibland gör ogenomtänkta val. Det är dock möjligt att genom behandling medvetandegöra
detta hos den beroende och på så sätt lära in nya beteenden och skapa nya vägar i hjärnan!
13

14
Konsekvenser för anhöriga
Från den tidiga barndomen och framåt utvecklar människor grundläggande antaganden och uppfattningar
om sig själva, andra människor och omvärlden. Dessa antaganden är så grundläggande att de
ofta inte ens artikuleras tydligt och vi uppfattar dem som absoluta sanningar. De flesta människor har
ett slags grundläggande antagande om att deras närmaste omvärld (däremot inte nödvändigtvis världen
i övrigt) är god, välvillig och rättvis samt att de själva är värdefulla personer med förmåga att påverka
sin omvärld. Vi behöver tänka så för att kunna orientera oss i omvärlden och känna oss relativt trygga.
I dagliga aktiviteter fungerar dessa antaganden som en utgångspunkt för vårt agerande.
EXEMPEL PÅ GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN
• Världen är god och förutsägbar.
• Människor får sina behov tillgodosedda.
• Jag har ett egenvärde som människa.
Dessa basala föreställningar skakas ofta i grunden för människor som blivit utsatta för en traumatisk
händelse. När anhöriga och närstående inser konsekvenserna som spelandet fått, kan de inte längre
hålla kvar föreställningen om en ordnad och rättvis omvärld där de själva har förmåga till kontroll. De
får ofta se sina barn och sig själva oskyldigt drabbas av partnerns spelberoende.
Trygghet och tillit är grundläggande behov för människan under uppväxten och i alla relationer; vi
behöver kunna lita på de människor som är våra närstående. Hos anhöriga till spelberoende har tilliten
oftast gått förlorad. Att upptäcka de konsekvenser som ett spelberoende för med sig skapar starka
känslor av misstroende och misstänksamhet. En känslomässig reaktion på denna förlust av tillit är oro
och ångest. Man har svårt att lita på sin partner och är ständigt på sin vakt för att finna tecken på återfall
i spel.
Det är viktigt för oss människor att känna att vi besitter tillräcklig kompetens för att klara av de
utmaningar vi ställs inför. Om vi helt saknar eller har väldigt lite självförtroende skulle vi inte utsätta
oss för mer än vad som krävs för att överleva, och vi skulle i hög grad
»Det är vanligt att anhöriga till
undvika sociala relationer. Traumatiska upplevelser påverkar ofta själv-
spelberoende klandrar sig själva
känslan mycket negativt, då vi inte kunnat påverka förloppet av händel-
på olika sätt och har tankar som
sen.
”Om jag bara inte varit så naiv och
Människor anklagar ofta sig själva och upplever skam och skuld-
ovetande hade det aldrig gått så här
känslor när de utsätts för ett trauma orsakat av andra människor. Att
långt” […] Det här sättet att tänka
anklaga sig själv uppstår ur behovet att se tillvaron som begriplig och
påverkar naturligtvis självkänslan
rationell. Den traumatiska händelsen blir mindre slumpmässig på så sätt,
negativt. «
som om vi skulle kunnat påverka förloppet om vi hade agerat annorlunda.
Det är vanligt att anhöriga till spelberoende klandrar sig själva på
olika sätt och har tankar som ”Om jag bara inte varit så naiv och ovetande
hade det aldrig gått så här långt” eller ”Om jag varit mer trevlig och attraktiv hade han eller hon inte
valt spelandet framför mig”. Det här sättet att tänka påverkar naturligtvis självkänslan negativt.
Det är vanligt att anhöriga till spelberoende klandrar sig själva på olika sätt och har tankar som
”Om jag bara inte varit så naiv och ovetande hade det aldrig gått så här långt” eller ”Om jag varit mer
trevlig och attraktiv hade han eller hon inte valt spelandet framför mig”. Det här sättet att tänka påverkar
naturligtvis självkänslan negativt.

SPELBEROENDETS MÖJLIGA NEGATIVA KONSEKVENSER
• Ekonomiska problem, skulder
• Misskött arbete eller studier
• Vräkning från bostaden
• Sjukskrivning, fysisk ohälsa
• Barnen far illa
• Förlust av tillit
• Skuld- och skamkänslor
• Oro och depression
• Förändring av ansvarsfördelningen i familjen
• Alkoholproblem
• Social isolering
• Skilsmässa, separation
• Hot och våld
15

16
Kartläggning
Gör en kartläggning över vilka konsekvenser din anhöriges/närståendes spelberoende har fått för dig
inom olika områden. Beskriv konkret dessa konsekvenser inom följande områden:
Ekonomiska problem, till exempel skulder, vräkning:
Sociala problem, till exempel misskött arbete eller studier, social isolering, barnen far illa, förändrad
ansvarsfördelning inom familjen, skilsmässa:
Psykisk ohälsa, till exempel ångest, oro, depression, förlust av tillit, skuld- och skamkänslor, alkoholproblem:

Fysisk ohälsa, till exempel hot och våld, sömnsvårigheter, nedsatt immunförsvar:
Du har nu beskrivit vilka konsekvenser som drabbat dig på grund av att din anhörige/närstående har
spelproblem. Det är sannolikt att du önskar att han eller hon ska sluta spela eftersom det för så mycket
negativt med sig. Du har säkert försökt på alla möjliga sätt att få din anhörige att sluta med spelandet.
Du kanske har bönat, bett, tjatat och hotat med att lämna personen. Du har verkligen ansträngt dig!
Det kan vara så att när man lever i en nära relation med en person som har beroendeproblem så
glömmer man bort sig själv därför att man är så inriktad på att försöka hantera olika konsekvenser av
missbruket. I den här manualen kommer vi därför att försöka flytta fokus från den spelberoende till
dig själv. Vi kommer att betona dina möjligheter att förändra din situation till det bättre. Det kan kännas
ovant och du kanske först inte ser några egna möjligheter till egen förändring. Du är van att tänka:
”Nej, det är han/hon som måste ändra på sig och sluta spela.” Det är verkligen fullt begripligt och
mänskligt att tänka så, men det har en baksida.
Det vi vet om personer med spelberoende är att en del lyckas sluta och andra inte. Det innebär att
det är osäkert hur det kommer att gå för just din anhörige/närstående. När ditt välbefinnande, din
trygghet och kontroll över tillvaron är beroende av en person med spelberoende kan man utan att
överdriva säga att du tar en hög risk. Det är lätt att drabbas av känslor av bristande självtillit och
depression i en sådan situation.
Värt att nämna i sammanhanget är att det finns tydliga forskningsresultat som visar på ett positivt
utfall för behandling av alkoholberoende personer när anhöriga utbildas och arbetar med sin egen förändring.
Genom att anhöriga förändrar sina egna beteenden ändras interaktionen och samspelet mellan
parterna i relationen.
När du funderar över frågorna på nästa sida, gör det med ett realistiskt perspektiv. Din anhörige/
närstående är spelberoende och du vet inte när eller om personen kommer att sluta spela eller ej.
17

18
Hemuppgift – ”Om jag ser framåt”
Ibland när man ska arbeta med förändring är det till hjälp att måla upp en bild av hur man önskar att
framtiden ser ut efter förändringen:
• Vilka förhoppningar har du om din egen livssituation när du tänker på framtiden?
• Med tanke på de svårigheter du har just nu, på vilket sätt skulle du vilja att det vore annorlunda?
• Vilka olika möjligheter finns för dig nu? Vad kan du välja?

Del 2.

20
Att sätta gränser för den egna personen
Det är vanligt att anhöriga till en spelberoende på olika sätt indirekt är inblandade i personens spelande,
vilket till exempel kan ta sig följande uttryck:
• Att låna ut pengar till den spelande eller hjälpa till att betala skulder.
• Att ta över ansvar och plikter för hushållet och andra sociala åtaganden.
• Att på olika sätt tillrättalägga verklighetsbeskrivningen, exempelvis ljuga om den spelberoende
för att ”skydda” denne mot andra människors kritik och mot konsekvenserna av spelandet.
De här sätten att bete sig på är helt förståeliga; de anhöriga gör detta för att hjälpa den spelberoende ur
en svår situation. Man hoppas på att personen ska sluta spela om man bara hjälper till att rensa upp i
skulderna. Effekten blir i stället den motsatta, det ökar personens möjligheter att fortsätta spela och
den anhörige mår sämre och sämre.
Svårigheten att säga nej till den spelberoende kan bero på olika saker. Det kan kännas ovant och
svårt att sätta gränser gentemot den som man har en nära relation till. Det kan också vara så att man är
rädd för vad som ska hända om man säger nej. Man kan vara rädd för att
»Att kunna sätta gränser för sin egen bli ensam och lämnad eller bli utsatt för hot och våld. Rädslan för eller
person innebär att man utformar fantasin om omgivningens fördömande är också en faktor som verkar
tydliga ramar för det egna ansvar- hämmande på förmågan att sätta gränser.
området och lämnar över den del av Att kunna sätta gränser för sin egen person innebär att man utformar
den spelberoendes ansvarområde, tydliga ramar för det egna ansvarområdet och lämnar över den del av den
som man eventuellt har tagit hand spelberoendes ansvarområde, som man eventuellt har tagit hand om, till
om, till den spelberoende själv. «
den spelberoende själv. Denna gränsdragning är viktig eftersom det ökar
möjligheten för den anhörige att återfå sin psykiska och fysiska hälsa och
minskar sannolikheten att fastna i bitterhet, malande oro och ilska. Det innebär också att den spelberoende
får äga sin del av problemet. Behovet av att utforma gränser för det egna ansvarsområdet gentemot
den spelberoende ser självfallet olika ut beroende på i vilken relation man står till den spelberoende.
Särskild vaksamhet vid våld och hot om våld
I relationer där den ena eller båda parterna är beroende av någon kemisk substans, alkohol eller spel
är det vanligare med våld och hot om våld än i andra relationer. Det är därför angeläget att lyfta fram
detta problem.
Det är viktigt för dig att du gör dina förändringar och sätter dina gränser på ett säkert sätt. Det är
ingen idé att tala med en person som kommunicerar med våld, det är bättre att vänta till ett annat tillfälle.
För att ta kontroll över en familjesituation där det förekommer våld behöver du:
1. Lära dig att upptäcka tidiga tecken på våldsamt beteende så att du kan lämna platsen eller kommunicera
på ett lugnande sätt, medan tid är. Vilka är varningsflaggorna? Du känner säkert igen dem.
Det är ingen ide att ta upp diskussioner som ytterligare retar upp personen i fråga. Din fysiska och
psykiska säkerhet är viktigare, just då. Det här innebär inte att du ska acceptera att personen styr
dig med sitt våldsamma beteende, det innebär att din säkerhet är det övergripande målet och att du
endast väljer att samtala när personen är lugn.
2. Ha en väska packad med personliga tillhörigheter och några ombyten så att du snabbt kan lämna
hemmet.
3. Ha ett alternativt så kallat skyddshem att gå till om du måste lämna hemmet. Det bästa är om du
kan prata med någon vän eller släkting och berätta att du behöver ha tillgång till ett alternativt hem.

4. Det finns också skyddat boende för kvinnor i de flesta kommuner, ta reda på telefonnummer och
var de finns.
Om du vidtar de här åtgärderna kommer du känna dig säkrare vilket innebär att du tar kontrollen över
din situation.
Att be om hjälp
Även om du inte lever under hot om våld så är det viktigt att du funderar över vem du kan be om hjälp
och stöd utifrån. Att be om hjälp ökar möjligheten att arbeta med dina egna förändringar och gör dig
mindre beroende av din anhörige/närstående.
HAR DU SVÅRT ATT BE OM HJÄLP?
• Om du har svårt att be om hjälp – pröva att säga följande till dig själv varje dag:
• Det är inte fel att be andra människor om hjälp och stöd. Alla behöver hjälp av sina
medmänniskor någon gång i livet.
• De problem jag lever med är inte mitt fel. Det är inte jag som spelar bort alla pengar
i familjen. Jag arbetar på en lösning av min del i situationen.
• När människor hjälper andra känner de sig bra till mods, därför är det helt okej att
be om hjälp.
Varför förstod jag inte tidigare?
Precis som spelaren går den anhörige igenom olika stadier när problemet uppdagas. Varför såg jag
inte? Varför förstod jag inte tidigare? Det är frågor som de flesta anhöriga ställer sig. Anhöriga märker
att något är fel och att den spelberoende är upptagen av annat, men de vet inte av vad. Det inträffar
konstigheter som kan väcka undran och oro, till exempel betalningspåminnelser, utebliven lön eller
märkliga telefonsamtal. Den spelberoende har ofta bra förklaringar som den anhörige till en början
tror på. Vi vill gärna tro på människor vi tycker om och vi värjer oss till en början när vi ställs inför
svåra problem.
Det blir oftast bättre en tid efter det att man har samtalat om hur det står till och varför det fattas
pengar med mera. Den spelberoende anstränger sig något mer i relationen och lyckas dölja konsekvenserna
av sitt spelande ett tag till.
Förr eller senare avslöjas dock lögnerna och spelproblemen blir tydliga. I samband med detta
ställs anhöriga till spelberoende oftast inför en mycket kaotisk livssitua-
tion. De har förlorat kontrollen över sin egen ekonomi (om de har
gemensam ekonomi/gemensamma ägodelar med den som spelar). De
förlorar sin tillit och trygghet i relation till den spelberoende. Detta leder
vanligen till en kris och den anhörige kräver att den spelberoende ska
sluta spela. Spelaren lovar då att sluta, vilket ibland är allvarligt menat,
men många gånger undviker personen att lägga alla korten på bordet. De kanske berättar en del om
skulderna och spelandet men inte allt. De kan vilja skona anhöriga, känna skuld och skam, och de kan
också vilja fortsätta att spela vidare.
När spelaren lovar att sluta blir relationen bättre. Anhöriga märker att saker och ting förbättras ett
tag och kan känna hopp om att problemet ska lösa sig – tills nästa avslöjande inträffar och nya skulder
21
»Vi vill gärna tro på människor
vi tycker om och vi värjer oss till
en början när vi ställs inför svåra
problem. «

22
uppdagas. Det leder till en ny kris, nya löften och nytt hopp om förbättring väcks fram till nästa avslöjande
om fortsatt spel. I det här skedet brukar den anhörige försöka få den spelberoende att sluta
spela, men dessa ansträngningar är oftast utan framgång.
Det som kännetecknar en förändringsfas är att relationen mellan den anhörige, den spelberoende
och spelbeteendet har förändrats. Den anhörige kan ha lämnat den spelberoende eller tydligare börjat
fokusera mer på egna behov och blivit bättre på att sätta gränser och/eller den spelberoende kan ha
sökt hjälp för sina spelproblem. Anhöriga kan nu koncentrera sig på att återta kontrollen över sin egen
ekonomi och livssituation utan att ägna sig åt att kontrollera den spelberoende. Om den spelberoende
slutar spela och relationen fortgår är det ändå så att relationen tagit skada av lögner, svek och konflikter
och man behöver tid att bygga upp ett nytt förtroende för varandra.
LUGN ORO
FÖRBÄTTRING,
NYTT HOPP
KONSTIGHETER
DEN SPELBEROENDE
GER EN FÖRKLARING,
DÖLJER PROBLEMET
AVSLÖJANDE
LÖFTE
”Jag ska aldrig mer spela!
KRIS,
ULTIMATUM
GRÄNSSÄTTNING,
SEPARATION ELLER
SPEL UPPHÖR
Bildtext: ”Löftescirkeln” visar de olika faserna i en relation präglat av den enes beroendeproblematik.
Källa: Fritt efter förlaga av J. Jonsson (6).

Sinnesrobönen
Detta är en bön, en text som används av människor i många länder, inom självhjälpsgrupper för människor
med olika beroenden och anhöriga till människor med beroenden. Orden kan hjälpa oss att se
och skilja mellan vad vi kan påverka och vad vi inte kan påverka, och får därför bli en inledning till
nästa uppgift.
Rikta denna bön till vem eller vad du önskar!
Ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
mod att förändra det jag kan
och förstånd
att inse skillnaden.
23

24
Kartläggning av situationer där du behöver sätta gränser
Gör en kartläggning inom de områden där du behöver utforma gränser för din egen person i relation
till din anhörige. Kartlägg ett möjligt område för förändring.
Beskriv en konkret situation där du upplever att du behöver sätta en gräns för vad som är ditt ansvar i
relation till din anhörige:
Vad kan du påverka?
Vad kan du inte påverka?
Hur är ovanstående påverkbart; vad är ditt ansvarsområde?
Vad är din anhöriges ansvarsområde?

Att sätta gränser, säga nej tack och föreslå alternativ
Om man sätter en gräns gentemot en annan människa utan att ge en vidare förklaring känner personen
sig avvisad på ett personligt plan. Pröva i stället att sätta en gräns genom att säga: ”Nej tack, det vill
jag inte!” Om möjligt, presentera ett konkret alternativ till förslaget. Tala om vad du vill och vad du
önskar att den andra personen ska göra. Det minskar sannolikheten för att den andra ska känna sig
personligt avvisad. Sätt också en gräns som du bedömer att du kan stå för.
Övning:
Fyll i vad du vill säga när du sätter en gräns. Öva gärna med en annan person, till exempel en nära vän
(eller öva själv framför spegeln). En av er är den som till exempel ber om att få låna pengar och den
andra säger nej.
Icke verbala beteenden:
• Tala med en klar, fast och övertygande röst.
• Ha ögonkontakt med den andra personen.
• Tänk på att du har rätt att sätta gränser för din person.
• Försök acceptera dina känslor.
Förmedla verbalt:
Nej tack! Det vill jag inte!
Jag tar ansvar för …
Jag vill att du ansvarar för …
Hemuppgift
Öva på att sätta gränser för ett eget ansvarsområde.
25

Del 3.

28
Konsekvenser av att försöka ansvara
för en anhörigs/närståendes ekonomi
Hur man kan förstå anhörigas försök att begränsa den spelberoendes tillgång till pengar samt konsekvenser
av detta på kort och lång sikt?
Spelberoende personer har svårigheter att hantera pengar. Att ha tillgång till pengar efter en tids
spelfrihet, till exempel efter en behandling, är därför att betrakta som en högrisksituation för en person
som är spelberoende. Ur det perspektivet, samt givetvis utifrån behovet att skydda sin egen ekonomi,
kan man förstå att anhöriga på olika sätt försöker begränsa den
»Om ansvaret för ekonomin inte spelberoendes tillgång till pengar. Om man inte har gemensam ekonomi
är enligt en gemensam överens- men en nära relation är behovet snarare att skydda den spelberoende från
kommelse så har man som anhörig ekonomiska konsekvenser av sitt eget spelande.
en omöjlig uppgift. «
Att som anhörig i en krissituation gå in och försöka ansvara för den
spelberoendes ekonomi innebär dock ofta en illusion av kontroll. Man är
helt utlämnad till vad den spelberoende vill berätta om skulder, längd på återbetalningstid, inkomster
och utgifter. Om ansvaret för ekonomin inte är enligt en gemensam överenskommelse så har man som
anhörig en omöjlig uppgift. Det hela utvecklas lätt till en kamp om vem som har kontroll över vem.

Övning och kartläggning
Fundera över möjliga konsekvenser för dig själv av att du ansvarar för och/eller kontrollerar din
anhöriges ekonomi. (Om detta inte alls är aktuellt kan du fundera över något annat beteende som du
upplever som problematiskt och begränsande för dig i relation till den som är spelberoende.)
Positivt på kort sikt Negativt på kort sikt
Positivt på lång sikt Negativt på lång sikt
Vad drar du för slutsatser?
29

30
Vad tror du att det har för konsekvenser för den spelberoende att du ansvarar för och/eller kontrollerar
ekonomin?
Positivt på kort sikt Negativt på kort sikt
Vad drar du för slutsatser?
Positivt på lång sikt Negativt på lång sikt

Återfall i spel
Enligt en vetenskaplig studie (Fernandez & Montavlo, et al., 1999) sker 67 procent av återfallen inom
tre månader efter inledd spelfrihet. Den första tiden efter behandlingen är alltså mest kritisk för att
vidmakthålla de förändringar man har uppnått under behandlingstiden.
Faktorer bakom återfall
• Att använda pengar på ett sätt som inte är ändamålsenligt, till exempel i samband med tillgång till
extra pengar eller oväntade inkomster. Man har kanske också betalat sina skulder och har därför
mer pengar. Vanligt är också en upplevelse av att partnern/familjen kontrollerar pengarna på ett
hårt sätt och att detta utgör ett skäl för att spela (46 procent).
• Känslor av obehag och personliga konflikter. Man är till exempel uttråkad, ledsen, stressad,
ångestfylld, ilsken och/eller har olösta konflikter med sin närstående/familj (25 procent).
• Alkohol, vilket kan fungera som en inkörsport till ett återfall (14 procent).
• Spelsug utlöst av inre eller yttre faktorer (6 procent).
• Socialt tryck. Man möter en spelkompis som föreslår spel, går på restaurang, pub eller liknande
och ser andra spela (6 procent).
I behandling av spelberoende pratar man om olika sätt att undvika risksituationer och återfall samt
strategier för att hantera och ta ansvar för sin ekonomi. Vissa av dessa strategier involverar anhöriga/
närstående, varför det är relevant att beskriva dem här:
• Under den första tiden av spelfrihet bör man undvika att ha tillgång till pengar för att sedan gradvis
återta kontrollen över sina egna pengar. Man bör planera när och på vilket sätt detta ska ske. Här
behöver den spelberoende be om hjälp av närstående och familj eller socialtjänsten att ansvara för
ekonomin. Socialtjänsten kan bland annat ordna så att lönen går direkt till dem. Det är inte självklart
att den bästa lösningen är att anhöriga ansvarar för och administrerar den spelberoendes ekonomi
(även om det är mycket vanligt). Det kan vara viktigare att det är en person som upplever det
som ett frivilligt åtagande.
• Den spelberoende måste hantera känslor av irritation, skam och ilska för att det är andra som tar
hand om hans eller hennes pengar. Ett sätt att göra det är att påminna sig om målet (att försöka
hålla sig spelfri) samt försöka ha ett tidsperspektiv. Andra strategier är att den spelberoende gradvis
utsätter sig för risksituationer, först i fantasin och sedan i verkligheten tillsammans med en närstående
eller stödperson. Man kan inte från ena dagen till den andra återta sin del av ekonomin, det
måste ske gradvis och med större och större belopp.
• Om man som anhörig har haft ansvar för och försökt kontrollera ekonomin i flera år, måste man
nu gradvis överlämna ansvaret till den spelberoende. Detta kan onekligen innebära en känsla av
osäkerhet för båda parter. En hjälp är att upprätta en gemensam överenskommelse om detta ansvar.
Inom behandlingen av spelberoende arbetar man med samma typ av förslag på överenskommelse.
31

32
Förslag på gemensam överenskommelse
om ansvar över ekonomin
Vem ska ta hand om vad?
Vad ska du ansvara för och vad ska den spelberoende ansvara för?
Finns det andra, exempelvis socialtjänst, släktingar eller vänner, som kan hjälpa till?
Hur ska det gå till?
Exempel: Ska ni gå igenom räkningar tillsammans, ska den spelberoende redovisa kvitton,
ska ni ha gemensamma konton där uttag kan ske bara om båda är närvarande?
Under hur lång tid ska överenskommelsen löpa och hur ofta ska den utvärderas?
Hur ska ett överlämnande av ansvar ske? Gör en stegvis planering.
Exempel: Ska personen först börja använda små belopp, till exempel gå och handla efter en lista,
och med tiden få större ansvarsområden och belopp att förfoga över?

Hemuppgift
Arbeta med en personlig förändringsplan som bygger på vad du själv kan påverka vad gäller ansvar
för och kontroll över ekonomin.
Om det är möjligt kan du också pröva att göra en gemensam överenskommelse om ekonomiska
frågor med din spelberoende anhörige, utifrån modellen på föregående sida.
Min personliga förändringsplan
Utifrån de områden som hittills diskuterats, konsekvenser, ansvarsfördelning, gränssättningar och
ekonomi, kan du nu börja arbeta med en mer övergripande förändringsplan.
Frågorna inom parentes är tänkta som hjälpfrågor till dig.
• Den förändring jag vill göra är …
(På vilket sätt vill jag förändras? Vad är första steget? Hur vill jag att det ska bli?)
• De viktigaste skälen till att jag vill göra denna förändring är …
(Vilka är de viktigaste motiven till att genomföra förändringen? Vilka är de sannolika konsekvenserna
av att inte göra förändringen?)
• De steg jag planerar att ta för att uppnå en förändring är …
(Hur planerar du att nå målet? Vilka är de specifika första stegen? När ska de ske? Var? Med vem? Hur?)
33

34
• Sätt som andra kan hjälpa mig på är …
(På vilket sätt kan andra hjälpa dig att ta dessa steg? Hur ska du se till att få det stödet?)
• Några hinder på vägen kan vara …
(Hur ska du hålla fast vid planen vid eventuella bakslag?)
• Hur och när ska jag utvärdera min plan och dess genomförande?

Del 4.

36
Effektiv kommunikation
I familjer och relationer där en av parterna är spelberoende är kommunikationen ofta präglad av lögner,
misstro, oro och ilska. Beroendet har sannolikt fått negativa konsekvenser inom olika områden för
alla inblandade. Det är därför nödvändigt att lära sig kommunicera mer effektivt och positivt om man
ska kunna utvecklas vidare tillsammans.
FÖRDELARNA MED EFFEKTIV KOMMUNIKATION
Effektiv, förbättrad kommunikation i en relation är viktig ur flera synvinklar:
• Ni kommer varandra närmare.
• Ni når en större förståelse för varandras synpunkter och ökar er förmåga att lösa
svårigheter och konflikter.
• Risken minskar att bitterhet och negativa känslor genomsyrar relationen och att
vardagsproblem förstoras till olösliga problem.
• Risken för återfall i spel minskar om ni reagerar effektivt på era relationssvårigheter.
Syftet med kommunikation
Vi har behov av information för att uppleva kontroll över vår situation. Vi strävar efter att försöka få
”fast mark under fötterna”. Det är en trygghet att veta vad som kommer att hända i den närmaste
framtiden; om vi har något bra eller dåligt att vänta. Vi vill hellre få ett dåligt besked än leva i ovisshet
om saker som är viktiga för oss. Vidare vill vi genom kommunikation ta reda på vad som är godtag-
»Den som bekräftar andra tillerkänner
dem rätten att ha egna
åsikter, värderingar och känslor,
vilket i sin tur bidrar till känslor av
acceptans och att vara älskad.«
bart att prata om och vad som inte är lika accepterat.
Genom samtal utvecklas vi personligt. I bästa fall kan vi lära oss
något nytt när vi samtalar med en annan människa och två olika uppfattningar
möts. Vi vill bli bekräftade av andra människor. Den som bekräftar
andra tillerkänner dem rätten att ha egna åsikter, värderingar och känslor,
vilket i sin tur bidrar till känslor av acceptans och att vara älskad.
Undvik hot, anklagelser och personangrepp!
Vad händer om man kritiserar en annan människas person, tolkar hennes avsikter, tillskriver henne
dolda motiv och analyserar hennes tankar? Det mest sannolika är att personen drar sig undan och
känner sig attackerad. Det leder till motstånd och att budskapet inte når fram. Kommunikationen
avstannar och bryts.
Det mest grundläggande och viktigaste när du vill ge en annan människa konstruktiv kritik och
kommunicera effektivt är att använda dig av så kallat jag-budskap. Det innebär att du utgår från dina
egna känslor, behov och tankar, i stället för att koncentrera dig på den andre personens eventuella
brister. Jag-budskapets största fördel är att man inte angriper den andras självkänsla, vilket lätt leder
till motattack. För den som konfronteras är det då också lättare att vidta en förändring.

TIPS!
• Var rak!
• Var inte menande, antydande, omskrivande, hotande eller fördömande.
• Undvik uttryck som ”Du måste” och ”Du borde”.
• Använd jag-budskap!
Jag-budskap – att skapa ett angenämare förändringsklimat
Beskriv problemet i jag-termer tillsammans med din känslomässiga reaktion på detta. Till exempel:
”Jag tycker …”, ”Jag känner det som om …”, ”Jag upplever det som …”, ”Jag blir ledsen när du prioriterar
spel framför att lägga undan pengar till gemensamma utgifter …” Berätta konkret om konsekvenserna
beteendet får för dig. Tänk på att det är personens beteende, inte personen själv som du
påverkas negativt av: ”När du ljuger blir jag orolig och otrygg, jag vågar
inte lita på dig då. Jag vill inte låna dig pengar, mina pengar räcker inte »Tänk på att när man ber om en
till det, och då riskerar jag att min ekonomi förstörs.”
beteendeförändring är det viktigt
Be om en konkret beteendeförändring! Hur vill du att personen änd- att det rör beteenden i nuet, eftersom
rar sitt agerande? Ge gärna konkreta förslag. Tänk på att när man ber om det är omöjligt att ändra på saker
en beteendeförändring är det viktigt att det rör beteenden i nuet, efter- som hände för flera år sedan. «
som det är omöjligt att ändra på saker som hände för flera år sedan: ”Jag
vill att du slutar be mig om personliga lån, jag vill att du söker upp kommunens ekonomiska rådgivare
i stället. Jag vill att vi pratar om andra saker när vi träffas.”
Beskriv i positiva termer hur du skulle känna om en förändring kom till stånd: ”Jag skulle bli glad
om du …”, ”Jag blir lugn av att … och då vill jag träffa dig …”, ”Jag skulle känna mig lättad om du
…” Visa också att du förstår den andres situation: ”Jag förstår att det känns svårt att …” Pröva att
lämna över ordet! ”Vad tycker du om det här? Vad tänker du om detta?”
Prioritera och tänk efter; vad är viktigt för dig? Ett ständigt kritiserande från din sida, även om det
är konstruktivt, gör den andra personen försvarsinställd och misstänksam.
37

38
Övning
Kartläggning av situationer där du skulle vilja kunna kommunicera mer effektivt:
Beskriv situationen. Var konkret och håll dig till fakta. Vad reagerar du på?
Uttryck dina känslor och åsikter om situationen i jag-termer.
Vad vill du? Vad vill du inte? Be om beteendeförändring!
Tala i positiva termer hur du skulle känna dig om en förändring kom till stånd. Om det känns nödvändigt,
beskriv även de negativa konsekvenserna om din vilja inte blir respekterad.
Hemuppgift
Öva på en eller två specifika situationer där du vill kunna kommunicera mer effektivt tillsammans
med din anhörige. Skriv gärna ner vad du vill säga och öva själv först (kanske framför en spegel)
innan du prövar i verkligheten.

Del 5.

40
Strukturerad problemlösning
Människor ställs ofta inför svåra situationer. Dessa kan utvecklas till problem om man inte vet hur
man ska handskas med dem på ett effektivt sätt. Olösta problem kan leda till stress, ångest och depression.
Som anhörig till en spelberoende person ställs man inför bekymmer av olika slag varav en del går att
påverka konkret och andra inte. Det är vanligt att vi människor ägnar mycket tid åt att prata om och
grubbla över problem, men väldigt lite tid till olika lösningar. Det optimala vore i stället att ägna
10 procent av tiden till problemet och 90 procent till att tänka på lösningar.
Varför är det viktigt att lösa problem på ett effektivt sätt?
Effektiv problemlösning minskar impulsivitet
När problem känns övermäktiga kan det leda till att man undviker och förnekar att det finns problem.
När denna strategi till slut inte håller ökar risken för att man agerar impulsivt i stunden, vilket ofta
innebär att man gör en dålig problemlösning. Det är då nödvändigt att bli bättre på att mer genomtänkt
lösa problem. Man lär sig att se att mellan problemet och lösningen finns ett antal steg som behöver
prövas. Insikten om detta bromsar alltför snabba och improviserade beslut.
För att öka sitt självförtroende
Framgångsrikt genomförd problemlösning ökar den egna känslan av självtillit. Det ger goda erfarenheter
som gör att vi kan ändra vår självbild från mindre kompetent till mer kompetent.
För att kunna reglera känslor
Ibland kan vi inte lösa problemet beteendemässigt. Vi kan inte göra något konkret åt situationen som
leder till en bra lösning. Som anhörig till en spelberoende person finns det situationer och omständigheter
som vi inte kan påverka. Det är något som ofta upplevs som mycket smärtsamt. Problemlösning
handlar då mer om att vi kan påverka våra känslomässiga reaktioner på det vi uppfattar som ett problem.
Ibland kan det vara plågsamma känslor som är problemet. Det är smärtsamt att vara anhörig
och inte kunna påverka att den spelberoende spelar bort sina pengar och skaffar sig stora skulder.
Plågsamma känslor gör man bäst i att identifiera, beskriva och självvalidera. Att självvalidera innebär
att man accepterar att man känner som man gör med en icke-dömande attityd till sig själv.
Finns det ett problem?
Det finns en rad tecken som kan ge dig direkt eller indirekt information om att det finns ett eller flera
problem:
• Kroppsliga och känslomässiga symtom och tankar som oro, ångest, rädsla, nedstämdhets-,
ensamhets- och otillräcklighetskänslor.
• Reaktioner i samspel med andra, exempelvis ilska, isolering och bristande intresse.
• Tecken som du får av andra i din omgivning, exempelvis undvikanden eller kritik.

Övning
Steg 1. Vilket är problemet i några få ord?
Utgå från följande frågor om du har svårt att konkretisera problemet: I vilken situation uppstår det?
Är det tillsammans med någon speciell person/några personer? Vad får det för konsekvenser för dig?
Steg 2. Vad vill jag uppnå när jag löser problemet?
Steg 3. På vilka sätt kan problemet lösas?
Skriv ner alla lösningar du kan komma på utan att värdera dem.
Steg 4. Gå igenom dina olika förslag och välj ut de viktigaste för- och nackdelarna.
Fördelar: Nackdelar:
41

42
Steg 5. Vilken lösning blir ditt förstahandsval?
Steg 6. Planera för hur lösningen ska genomföras! Vilka förberedelser behövs?
Vilka konkreta steg ska du ta? När ska du börja genomföra lösningen? Hur kommer du att veta att du
har uppnått ditt mål?
Steg 7. Utvärdering. Ge dig själv ett erkännande för dina ansträngningar! Hur gick det?
Har du uppnått ditt mål? Har problemet löst sig? Om inte, vilka steg behöver du arbeta mer med? Du
kanske ska välja en annan lösning, börja om från steg 1 och formulera om problemet. Behöver du
hjälp av någon för att genomföra det?
Hemuppgift
Arbeta med steg 5, 6 och 7.

Del 6.

44
Att förstärka spelfria beteenden
Vi har hittills inte diskuterat behandlingsresultat av spelberoende. En vetenskaplig studie gjord i
Kanada 2002 visar på mycket lovande resultat av kognitiv beteendeterapi i grupp (Ladouceur &
Sylvain, et al., 2002).
Av deltagarna uppfyllde 66 procent inte kriterier för spelberoende efter avslutad behandling. Detta
ska jämföras med 20 procent i kontrollgruppen (personer som inte fick behandling utan stod på väntelista)
och 10 procent som deltagit i självhjälpsgrupp. Det säger oss att
»Det är lätt att fastna i ett mönster spelberoende går att behandla framgångsrikt, att det förekommer själv-
där man klagar på varandra och läkning samt att inte alla blev signifikant bättre. Ett fåtal fick återfall
enbart ser till det negativa problem- inom en tvåårsperiod.
beteendet. Det är viktigt att bryta Det krävs en beteendeförändring och en så kallad kognitiv omstruktu-
detta för att kunna gå vidare rering för att sluta spela, vilket är vad man arbetar med i programmet för
tillsammans. «
spelberoende. Du kanske har en anhörig som går i behandling eller så har
du det inte. Oavsett vilket kan det vara av vikt att belysa hur du kan stödja
din spelberoende anhörige i strävan att försöka bli spelfri.
Vi människor påverkar varandra hela tiden vare sig vi tänker på det eller inte. Därför kan det vara
av vikt att uppmärksamma på vilket sätt du påverkar din anhörige. Vilka konkreta beteenden tycker
du är positiva, vilka är negativa? Om din önskan är att din anhörige ska sluta spela, vilka beteenden
ska du då uppmärksamma? Du bör inte vänta tills din anhörige är spelfri helt och fullt innan du uppmärksammar
ansträngningarna. Efter en tid av kriser och negativ kommunikation kan det vara så att
man har glömt bort att ge varandra positiv uppskattning i relationen. Det är lätt att fastna i ett mönster
där man klagar på varandra och enbart ser till det negativa problembeteendet. Det är viktigt att bryta
detta för att kunna gå vidare tillsammans. Vi människor mår oftast bättre när vi börjar ägna oss åt
positiva aktiviteter, fastän motivationen inte alltid finns där från början.
Positiv förstärkning
Positiv förstärkning innebär att något positivt, något behagligt och belönande händer som en konsekvens
av ett visst beteende. Sannolikheten ökar då att vi upprepar just detta beteende i framtiden. Vi
har alla olika positiva förstärkare, det som en person uppfattar som förstärkande kanske inte är intressant
för någon annan. Du vet antagligen vad som är positivt förstärkande för din anhörige förutom att
spela. Om inte, fundera över det.
HUR MAN GER POSITIV FÖRSTÄRKNING
• Verbalt beröm och uppskattning av det personen gör
• Visa intresse för det personen pratar om, be personen berätta mera om det
• Lyssna
• Förmedla tilltro och uppmuntra
• Leenden
• Ögonkontakt
• Beröring

Tänk på att när man ändrar sitt beteende gör man det stegvis, man kan inte förvänta sig en total förändring
på en gång. Ge positiv uppmärksamhet för minsta förändring, till exempel när personen uppvisar
ett beteende eller pratar om något som inte är kopplat till spelbeteendet. Var konkret och berätta
varför du tycker det personen gör är bra. Till exempel: ”Vad intressant, kan du berätta mer om det …”,
”När du säger så där … tycker jag det är intressant att lyssna på dig”, ”När du gjorde så där … tycker
jag att du verkar sträva efter att bli spelfri … jag blir glad att du uppmärksammar mig”, ”Jag tycker det
är bra att vi pratar om vad vi ska göra i helgen, då får jag lust att träffa dig.”
45

46
På väg mot en spelfri relation
Du kan nu lättare orientera dig i hur du kan öka det positiva inslaget i ditt eget liv samtidigt som du
faktiskt hjälper din anhörige genom att engagera denne i spelfria beteenden. Spelandet har tagit/tar
mycket tid i anspråk och behöver ersättas med andra aktiviteter. Fundera över följande:
Beskriv några aktiviteter som du brukade göra men inte längre gör tillsammans med din anhörige,
och som du tyckte om. Försök återuppta dem.
Beskriv några aktiviteter som din anhörige fortfarande gör och som du vill att han eller hon ska fortsätta
med. Ge uppskattning till dessa.
Beskriv några aktiviteter som du vill att din anhörige ska upphöra med. Dessa beteenden ska du inte
ge någon uppmärksamhet.
Finns det något ni aldrig har gjort som du skulle vilja att ni gjorde tillsammans?

Gå vidare i livet
Ibland kan ett effektivt sätt att bryta ett mönster av oro och grubblerier vara att göra en beteendeförändring
för att öka graden av positiva intryck och erfarenheter. Att hantera en negativ sinnesstämning
genom att ägna sig åt trivsammare aktiviteter. Det kan innebära att man går mot en känsla av inre motstånd.
Från behandlingsforskning rörande depression vet vi dock att det är mycket viktigt att öka gra-
den av positiva aktiviteter för att kunna påverka känslor och välbefinnande
i positiv riktning. Det är alltså inte att rekommendera att vänta på
att man ska må bättre först, innan man kan göra det man vill: ”När min
anhörige slutar spela då kan jag börja må bra.” Framtiden vet vi inte så
mycket om, men vi har möjlighet att påverka nuet.
Avsätt 30–60 minuter dagligen som din egen personliga tid och
engagera dig i någon trevlig aktivitet. Det kan räcka med 10 minuter om
dagen om det känns ovant i början. Målsättningen är att uppnå en viss
balans mellan sådant som du ”måste” och sådant som du vill. Det ökar möjligheten att trivas i det dagliga
livet. Ju mer trevliga, roliga och njutningsfulla saker du gör, desto bättre mår du.
47
»Det är alltså inte att rekommendera
att vänta på att man ska må
bättre först, innan man kan göra
det man vill. Framtiden vet vi inte
så mycket om, men vi har möjlighet
att påverka nuet. «

48
Belöna dig själv – skriv din egen förslagslista!
• Självbelöning som är helt gratis och inte kräver tid.
Till exempel: Säg till dig själv, ”Jag är bra, jag klarar det här!”. Le mot dig själv i spegeln.
• Självbelöning som kostar lite pengar och tid.
Till exempel: Ringa en vän, läsa en god bok i en halvtimme.
• Självbelöning som kostar tid och pengar.
Till exempel: Köpa blommor till dig själv, simma, gå på bio.
Planering för personlig tid: tid, plats och aktivitet
du vill ägna dig åt
Måndag
Tisdag

Onsdag
Torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
INFORMATION OM STÖD FÖR ANHÖRIGA
Spelberoendes Riksförbund, 031-704 33 60, www.spelberoende.se.
Al-Anon, stödgrupper för anhöriga till personer med beroendeproblematik.
Se www.al-anon.se för din lokala förening.
Stödlinjen för spelberoende och deras anhöriga, 020-81 91 00, www.spelinstitutet.se.
Familjerådgivningen i respektive kommun, se telefonkatalogen för telefonnummer.
Kyrkans familjerådgivning, se respektive församling.
49

50
Litteraturlista
1. Axelsson B, Thylander I. Om konflikter, hemma och på jobbet. Stockholm: Natur och Kultur;
1998.
2. Cederquist E. Hård träning och missbruk ger samma molekylära förändring. Medicinsk
Vetenskap 2003;02.
3. Ciarocchi JW. Counselling problem gamblers. A self-regulation manual for individual and family
therapy. Florida: Academic Press; 2002.
4. Engel A, Söderpalm B. Rusets neurokemi. I: Widén L, red. En bok om hjärnan. Stockholm:
Tiden/Rabén Prisma; 1995.
5. Engqvist A. Kommunikation på arbetsplatsen. Stockholm: Rabén Prisma; 1997.
6. Jonsson J. Stöd och hjälp till spelberoendes anhöriga. Rapport 2003:23. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;
2003.
7. Ladouceur R, Sylvain C, et al. Group therapy for pathological gamblers. A cognitive approach.
Quebec: Ecole de Psychologie, Université Laval; 2002.
8. Linehan M. Dialektisk beteendeterapi. Färdighetsträningsmanual. Stockholm: Natur och Kultur;
2000.
9. Meyers R, Wolfe B. How to get your loved one sober. Alternatives to nagging, pleading and threatening.
Center City: Hazelden; 2004.
10. Nilsson T. Jakten på jackpot. En bok om spelberoende. Stockholm: Fri förlag. Riksförbundet
Narkotikafritt Samhälle; 2003.
11. Ortiz, L. (2005). Till spelfriheten! Kognitiv beteendeterapi vid spelberoende. Stockholm: Natur
och Kultur; 2005.
12. American Psychiatric Association. DSM-IV. Pilgrim Press; 1194

Bilaga 1
Rekommendationer för kursledare
Kursledarna
Min rekommendation är att kursledarna har grundläggande utbildning i kognitiv beteendeterapi motsvarande
steg 1 från en av Socialstyrelsen godkänd utbildningsanordnare. Då det är ett dynamiskt och
många gånger krävande arbete att leda en grupp är det både en nödvändighet och en kvalitetssäkring
att vara två kursledare.
Gruppens storlek
Små grupper på 6–8 personer rekommenderas. De som kommer till kur- »De som kommer till kursen har
sen har det gemensamt att de oftast inte har pratat med någon annan det gemensamt att de oftast inte
utanför familjekretsen om att de har en anhörig som är spelberoende. I har pratat med någon annan utan-
en liten grupp ökar möjligheten för enskilda individer att våga börja för familjekretsen om att de har en
prata och dela med sig av något som upplevs som mycket smärtsamt och anhörig som är spelberoende. «
ofta är skambelagt. En liten grupp gynnar det samtalsklimat som vi
eftersträvar. Det är i detta hänseende även viktigt att tänka på hur den fysiska lokalen som kursen
genomförs i är utformad. Undvik stora klassrum – använd hellre ett grupprum där ni kan sitta max 10
personer. Kursen ska inte hållas i föreläsningsform utan betoningen bör ligga på dialog.
Tidsåtgång
2,5 timme per tillfälle med cirka 15 minuters kafferast efter halva tiden.
Förberedelser – ett individuellt första samtal
De flesta anhöriga som vi har träffat kommer till kursen i ett, fullt förståeligt, tillstånd av hög frustration.
De har ett stort behov av att få prata om sin situation. Föräldrapar pratar med varandra men ofta
ingen annan, spelar ens partner är det i bästa fall en nära vän eller förälder som känner till det. En del
anhöriga har sökt stöd inom vård eller socialtjänst men den övervägande erfarenheten är att professionella
inte har kunskap om spelberoendeproblematik.
Samtidigt kan deltagarna ha blandade känslor inför att gå en kurs för anhöriga eftersom man tycker
att det är spelaren som behöver behandling. Kursen fokuserar också på en kartläggning av möjliga
områden där den anhörige kan förändra sitt eget beteende, vilket också kan vara en källa till frustra-
tion. Vi betonar dock att den anhörige inte är den som behöver behandling,
däremot utbildning och stöd i sin förändringsprocess.
Efter att ha dragit erfarenhet av ovanstående erbjuder vi numera ett
individuellt samtal innan kursstarten. Det har två syften: först och
främst att kursdeltagaren, den anhörige, blir bekräftad och sedd i den
svåra situation som hon eller han befinner sig i. Vi får berätta om inne-
hållet i kursen och vårt arbetssätt och därigenom skapa realistiska förväntningar. Vi har för det andra
möjlighet att bilda oss en uppfattning huruvida klienten är i så svår kris att vi bör rekommendera en
annan behandling eller ytterligare vårdkontakter. Detta har hittills inte inträffat. Däremot har vi under
kursens gång i vissa fall lyft fram möjligheten för anhöriga att vända sig till socialtjänst eller familjerådgivning
för att få hjälp.
Arbetssätt
Första gången inleder vi med en sedvanlig presentation av oss själva samt tar upp tystnadsplikten och
vikten av att detta förhållningssätt iakttas även av kursdeltagarna.
51
»Den anhörige är inte den som
behöver behandling, däremot
utbildning och stöd i sin
förändringsprocess. «

52
DAGORDNING VID VARJE KURSTILLFÄLLE
• Genomgång av och reflektion över den gångna veckans hemuppgift.
• Ett kort teoripass, vilket bildar bakgrund och förklaring till det vi arbetar med
under lektionen.
• Kartläggning av problemområden samt övning av alternativa färdigheter.
• Genomgång av den nya hemuppgiften.
Övningar och kartläggningar inleds oftast med en kort individuell kartläggning av eget problemområde
– problembeteende. Därefter övergår övningen i att kursdeltagarna arbetar två och två i konsultativa
samtal. Det är viktigt att underlätta för alla att prata och dela med sig av sina egna upplevelser,
vilket är lättare i ett samtal mellan två personer än i en grupp. Det upp-
»Det stärker möjligheten till egna levs som stärkande och befriande att upptäcka att man inte är ensam om
beteendeförändringar då man att ha en spelberoende person i familjen. Det stärker möjligheten till egna
diskuterar möjliga lösningar med beteendeförändringar då man diskuterar möjliga lösningar med en annan
en annan människa. «
människa. Vi har alltid en avslutande diskussion där det konsultativa
paret vänder sig mot gruppen och delar med sig det de vill av samtalet.
Inom kursens ram har vi också erbjudit ett tillfälle med ekonomisk rådgivning av och med sakkunnig
jurist. Vi har som kursledare deltagit vid kurstillfället men inte ansvarat för strukturen, varför det
inte finns angivet som en separat del i manualen. Vår rekommendation är dock att en ekonomisk rådgivning
finns i kursen/utbildningen.
Reflektionstillfällen
I skrivande stund har vi bestämt att pröva att förlänga kursen till att omfatta sammanlagt 8 kurstillfällen
genom att lägga in en lektion mellan kurstillfälle 3 och 4 samt efter kurstillfälle 6. Vi kallar
dessa lektioner för ”reflektionstillfällen”. Vid dessa tillfällen ska vi inte presentera något nytt ämne
utan i stället ge utrymme för fördjupning av och reflektion över vad vi arbetat med under de tidigare
kurstillfällena. Betoning ska ligga på hur det är att omsätta det vi pratar om på kursen i verkligheten
genom att fokusera på arbetet med hemuppgifterna. Anledningen till att vi vill pröva att lägga in
reflektionstillfällen är att vi vill ge mer utrymme för bearbetning och fördjupning, eftersom kursens
syfte är inlärning av både nya beteenden och kognitiv omstrukturering.
Avslutning
Vi har inom ramen för projektet inte kunnat erbjuda tillfällen för återkommande uppföljande träffar.
Det är något som vi ändå vill rekommendera andra kursledare att erbjuda.
Vi avslutar alltid med att informera om och lyfta fram möjligheten att delta i självhjälpsgrupper
för anhöriga inom Spelberoendes Förening samt inom 12-stegsrörelsen. Vi lyfter också fram kommunens
och kyrkans familjerådgivning som ett alternativ.

Bilaga 2
Körschema kurstillfälle 1–6
Körschema kurstillfälle 1
20 minuter: Presentation och introduktion.
Presentation av kursledarna, tystnadsplikt, kursens syfte, innehåll och schema.
10 minuter: Presentation av deltagarna.
Förslag: Namn och på vilket sätt deltagarna är anhöriga till en spelberoende person.
30 minuter: Inled med en dialog – vilka symtom uppvisar deras anhörige som tyder på spelberoende?
Därefter presentation av teorier om spelberoende.
15 minuter: Kaffe.
25 minuter: Hjärnans belöningssystem, konsekvenser för anhöriga.
35 minuter: Konsekvensbeskrivning, kartläggning och intervju.
Kursdeltagarna gör en individuell kartläggning inom olika områden och intervjuar
varandra två och två. Vilka konsekvenser får spelrelaterade problem för dem inom
olika områden?
15 minuter: Introducera hemuppgiften, ge bakgrund till varför de ska fokusera på sig själva,
samt värdera eventuella svårigheter med detta.
Körschema kurstillfälle 2
20 minuter: Återkoppla till förra gången och gå igenom hemuppgiften.
20 minuter: Introducera teorin genom att inleda en dialog med gruppen – ställ frågor och skriv
på blädderblock. På vilket sätt är de inblandade i den anhöriges spelande? Hur har
det sett ut tidigare, hur kan det se ut i dag?
35 minuter: Teoripass. Hur kan anhöriga vara inblandade i den spelberoendes spelbeteende?
Hot och våld, att be om hjälp, löftescirkeln.
15 minuter: Kaffe.
30 minuter: Introducera övningen. Lägg på Sinnesrobönen (OH-bild). Kursdeltagarna inleder individuellt
och beskriver en konkret situation där de behöver sätta gränser. Sedan arbetar
de konsultativt, två och två. Diskutera slutligen i hela gruppen vad ni arbetat med.
20 minuter: Öva att sätta och uttala en gräns för eget ansvarsområde. Kursledarna modellerar
först. (Rollspelet ska endast ta några sekunder.) Därefter övar kursdeltagarna i par
med att uttala sina gränser.
10 minuter: Introducera hemuppgiften att arbeta vidare med att kartlägga områden där de behöver
sätta gränser, samt pröva det i verkligheten.
53

54
Körschema kurstillfälle 3
20 minuter: Gå igenom hemuppgiften.
10 minuter: Introducera övningen. Hur kan man förstå anhörigas försök att begränsa den spelberoendes
tillgång till pengar samt konsekvenser av detta på kort och lång sikt.
30 minuter: Arbeta hela gruppen – rita upp ambivalenskorset på tavlan, konsekvenser för egen
del. Fyll i och diskutera.
15 minuter: Kaffe.
30 minuter: Arbeta hela gruppen – rita upp ambivalenskorset på tavlan, konsekvenser för den
spelberoende. Fyll i och diskutera.
30 minuter: Teori om faktorer bakom återfall. Hur arbetar man inom behandlingsprogrammet
för spelberoende när det gäller att hantera pengar? Beskriv förslag på en gemensam
överenskommelse om ansvar över ekonomin, samma förslag som ges i behandlingsprogrammet.
15 minuter: Hemuppgiften är att arbeta med att anpassa vårt förslag på gemensam överenskommelse
samt eventuellt pröva det. ”Min personliga förändringsplan” blir ytterligare
en hemuppgift. Denna kan man gärna återkomma till flera gånger under kursen.
Körschema kurstillfälle 4
20 minuter: Hemuppgiften.
30 minuter: Teoripass om effektiv kommunikation -– jag-budskap.
25 minuter: Rollspel kursledarna.
15 minuter: Kaffe.
Kursledarna modellerar några exempel på icke kommunikationsbefrämjande beteenden
samt ger därefter exempel på jag-budskap. Stanna upp och reflektera tillsammans
med gruppen över vad som sker i kommunikationen mellan den anhörige och
den spelberoende. Fråga gruppen: ”Vad är det hon försöker göra här? Vad får det för
konsekvenser?” Lista på tavlan det kursdeltagarna tar upp.
15 minuter: Gå igenom övningen ”Kartläggning av situationer där du skulle vilja kommunicera
mer effektivt” med ett exempel på tavlan.
40 minuter: Kartläggning och övning två och två, avsluta med att deltagarna kort rollspelar vad
de vill säga.
5 minuter: Hemuppgiften – att öva effektiv kommunikation i verkligheten.

EXEMPEL PÅ ROLLSPEL
Anklagelser
Du måste sluta spela! Du spelar jämt!
Det är ditt fel att jag mår dåligt!
Du bryr dig inte om mig!
Du har aldrig lyssnat på mig, du har alltid satt spelet i första hand.
Personangrepp
Jag hatar dig för att du spelar.
Du är totalt värdelös, du har spelat bort alla pengar.
Hot
Om du inte slutar spela så begär jag skilsmässa.
Om du fortsätter spela kommer vi aldrig mer att ses.
Jag-budskap
Jag vill att du slutar spela.
Jag vill inte att du spelar bort våra gemensamma pengar.
Beskriv beteendets konsekvenser och be om beteendeförändring
Jag behöver skydda min egen ekonomi.
Jag vill att du söker hjälp för ditt spelproblem och på så sätt tar ansvar för din situation.
När du bryter löften till mig känner jag mig otrygg och jag kan inte lita på dig då.
Jag vill att du säger sanningen till mig.
Jag tycker om dig men jag accepterar inte att du förstör min ekonomi, jag vill att du
kontaktar kommunens ekonomiska rådgivare.
Körschema kurstillfälle 5
20 minuter: Gå igenom hemuppgiften.
10 minuter: Teori problemlösning.
30 minuter: Inled med ett exempel på tavlan. Arbeta er igenom alla steg.
15 minuter: Kaffe.
25 minuter: Inled övningen med att deltagarna arbetar individuellt med steg 1 och 2. Gå gärna
runt och ge individuellt stöd.
40 minuter: Kursdeltagarna arbetar två och två med steg 3–6. Man kan även växla med att
arbeta på tavlan i hela gruppen om det går trögt.
10 minuter: Steg 6 och 7 är hemuppgiften.
55

56
Körschema kurstillfälle 6
20 minuter: Gå igenom hemuppgiften.
20 minuter: Teoripass om att förstärka spelfria beteenden och positiv förstärkning.
20 minuter: Introducera kartläggning ”på väg mot en spelfri relation”.
Arbeta gärna med ett exempel på tavlan.
15 minuter: Kaffe.
30 minuter: Deltagarna gör en kartläggning två och två, sen diskussion i gruppen.
15 minuter: Arbeta med självbelöning.
20 minuter: Dela ut utvärderingen och be dem fylla i den.
10 minuter: Information om vilka andra möjligheter det finns till fortsatt stöd.

I den här manualen presenteras ett program för utbildning och stöd till spelberoendes
anhöriga. Syftet med manualen är att hjälpa de anhöriga att börja se till sina egna behov
och hur de konstruktivt ska kunna hantera de problem som ofta följer på spelandet.
Manualen är i första hand avsedd för dem som arbetar med stöd och behandling, men
kan också vara till nytta i självhjälpsgrupper och för självstudier. Programmet är utvecklat
av Beroendecentrum i Stockholm inom ramen för ett utvecklingsprojekt stött av Statens
folkhälsoinstitut.
Ett överdrivet spelande får konsekvenser för många andra än spelaren själv. Familjemedlemmar,
vänner och arbetskamrater riskerar att drabbas inte bara av ekonomiska
svårigheter utan också av skadat förtroende och bristande tillit. De närmast anhöriga
drabbas extra hårt av den spelberoendes lögner och manipulationer. Det är inte ovanligt
att anhöriga får hälsomässiga problem såsom oro, depressioner och ångest och att allt
större del av deras vardag präglas av tankar på spelarens agerande och hur de ska klara
av de svåra situationer spelandet har försatt dem i.
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
Fax 08-449 88 11
E-post fhi@strd.se
Internet www.fhi.se
Rapport R 2005:36
ISSN 1651-8624
ISBN 91-7257-383-x