PDF 2,3 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND 

NR 1 2007. ÅRGÅNG 77 

4HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING 

BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UT- 

GLESNING AV BESTÅND. 

6 

KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR 

GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID 

UTTAG AV ENERGIVED. 

8 

UTGIFTSRESERVERING GER MINDRE RESTSKATT 

SOM SKOGSÄGARE KAN DU GÖRA EN RESERVERING FÖR ATT TÄCKA FRAM- 

TIDA UTGIFTER. 

12 

16 

22 

24 

28 

SKOGSÄGARE PÅ DISTANS 

DET VAR INTE NÅGON SJÄLVKLARHET ATT JAG SKULLE TA ÖVER GÅRDEN 

OCH BLI SKOGSÄGARE. 

EKONOMISK ÖVERSIKT OCH UPPFÖLJNING AV FONDVÄRDEN 

SÄLLAN HAR ETT ÅR INLETTS MED SÅ MYCKET POSITIV EKONOMISK INFOR- 

MATION. 

OLJA SKAPAR ÖNSKAT VIRKE 

OLJEIMPREGNERING AV GRAN STÄLLER BEGREPPET VIRKESKVALITET PÅ ÄNDA. 

KAFFEBÖNANS LÅNGA VÄG 

FÖLJ MED BÖNANS LÅNGA RESA TILLS DEN HAMNAR I DIN KAFFEKOPP. 

YRKE: PASSIONERAD PROBLEMMAKARE 

DE SOM FÖRSER MARKNADEN MED KNEP OCH KNÅP ÄR RIKTIGA ELDSJÄLAR. 

PÅ OMSLAGET: SÅ HÄR BRUKAR DET SE UT I JANUARI. 

FOTO: SCANIA 

2

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax: 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Sampo: 800013–577591 

Aktia Bank: 405554–52359354 

FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 

Chefredaktör 

Tage Fredriksson 

tfn 020 772 9029 

tage.fredriksson@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Gunnar Salingre 

tfn 020 772 9077 

gunnar.salingre@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Fasta medarbetare 

Anne Manner tfn 050-560 6639 

anne.manner@agrolink.fi 

Christian Hildén tfn 050-571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Heimhällen Oy Ab 

Bjarne Andersson tfn 044-782 7502 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Marianne Grundström tfn 020 772 9032 

skogsbruket@tapio.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab / Ingmar Qvist 

Kärrbyvägen 160 

10160 Nylands Degerby 

tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

En helårsprenumeration (11 nummer) 

kostar 36 € i Finland, i Sverige 340 SEK 

och i övriga länder 43 €. 

Halvår (6 nummer) kostar 22 € i Finland, 

i Sverige 210 SEK och i övriga 

länder 26 €. 

ISSN 0037–6434 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2007 

Ledaren 17.1.2007 

3 

Prissamarbete 

Virkeshandeln har löpt på ett sällan skådat sätt under flera månader. I motsats 

till olyckskorparnas kraxande innebar inte skatteomläggningen en spik i kistan 

för den inhemska virkeshandeln. Med hjälp av olika positiva svaga signaler och 

en mycket stark signal i form av stigande priser på sågvara ökade utbudet av 

virke snabbare än någon vågat hoppas på. Lyckligtvis blev talltimmer igen ett 

eftertraktat sortiment. 

Virkeshandeln har dock under hösten i viss mån skuggats av den utredning 

som konkurrensverket arbetat med redan under en längre tid. Upprinnelsen 

ligger i den anmälan till EU-kommissionen och konkurrensmyndigheter i USA 

och Canada som UPM-Kymmene 2004 gjorde gällande prissamarbete gällande 

både slutprodukter och virke. Genast efter anmälan gjorde konkurrensverket 

räder hos företagen När det gäller marknaden för pappersprodukter är det naturligtvis 

en internationell fråga och i Europa var anmälan obefogad då konkurrensmyndigheter 

inte funnit tillräckligt klara bevis för ett prissamarbete. 

På virkesmarknaden i Finland ser det annorlunda ut. Konkurrensverket anser 

att de tre som köper över 80 procent av allt virke gjort sig skyldiga till konkurrensbegränsande 

åtgärder under perioden 1997–2004. Som straff framställer 

konkurrensverket för marknadsdomstolen en påföljdsavgift på 30 miljoner euro 

åt Stora Enso och 21 miljoner euro åt Metsäliitto. Konkurrensverket framställer 

ingen avgift åt UPM-Kymmene eftersom bolaget anmält saken. UPM-Kymmene 

bistod naturligtvis i detektivarbetet liksom även Metsäliitto, som föreslås få en 

avgiftsnedsättning med 30 procent. Andelslaget har också medgett ett visst samarbete 

som inskränkte sig till utbyte av prisuppgifter under åren 1997–2001, 

men någon priskartellbildning var det inte enligt egen utsago. Stora Enso blånekar 

och anser allt vara obefogat. För en lekman ter sig hela processen en aning 

konstig och inger inte förtroende för någon part. 

Konkurrensverket anser att skogsbolagens förfarande utgör en allvarlig konkurrensbegränsning. 

Det förbjudna samarbetet har pågått länge och syftet har 

varit att begränsa den inbördes konkurrensen och gemensamt kontrollera priset 

på virkesråvara. Det nu utredda samarbetet mellan uppköparna av virkesråvara 

har hindrat en normal prisbildning inom sektorn utifrån förhållandet mellan 

utbud och efterfrågan. 

Det är inte första gången bolagen står vid skampålen. Högsta förvaltningsdomstolen 

ansåg 2001 att samma trio i S:t Micheltrakten åren 1993–1997 hade 

utövat prissamarbete och uppdelning av leveranskällor i strid mot lagen om 

konkurrensbegränsningar vid inköpen av virkesråvara. Samarbetet omfattade 

bl.a. priser och utbyte av information om anskaffningsmålsättningarna vid s.k. 

uppföljningsmöten och andra sammankomster mellan företagen. Delvis hade 

företagen också avtalat om inköpspriserna för virkesråvara. Då krympte konkurrensverkets 

avgift från 3,3 till 0,5 miljoner. 

Ett gruppåtal från skogsägarnas sida är inte möjligt och en enskild skogsägare 

har svårt att påvisa att han eller hon fått ett sämre pris som följd av det påstådda 

samarbetet. Rättvisan inskränker sig i praktiken till eventuell skadeglädje som 

inte värmer speciellt länge. 

Priset på timmer lär ha skjutit i höjderna i Mellaneuropa och energiveden är 

ställvis en het potatis. Samtidigt torde vår industris konkurrenskraft bli bättre 

än den europeiska hemmaindustrins. Det är bäst att se framåt och låta marknadskrafterna 

fungera som under det senaste halvåret. Virkesköparna måste dra 

lärdom så att det inte blir flera processer som gäller för tiden efter 2004. ❍

En skog i naturtillstånd består 

i huvudsak av fyra skikt. Det 

härskande skiktet består av 

stammar som ska fortsätta att 

växa fram till förnyelsemognad. 

Kort kan skiktet beskrivas 

som störst, bäst och vackrast. 

Tätt i hälarna kommer det 

medhärskande skiktet. Vidare 

Skogsvård 

Höggallring är inte 

BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING 

INNEBÄR UTGLESNING AV BESTÅND. DE TVÅ FÖRSTA ÄR IDAG 

GODKÄNDA GALLRINGSMETODER, OCH FINNS FÖRKLARADE I 

DEN FÄRSKA VERSIONEN AV RÅD I GOD SKOGSVÅRD. HÖG- 

GALLRING SKA INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER FÖRVÄX- 

LAS MED BLÄDNING, SOM HAR LETT TILL RUSKIGT UNDERPRO- 

DUKTIVA BESTÅND. 

finns ett skikt med behärskade 

stammar. Det är träd 

som inte riktigt orkat med, 

men som trots det producerar 

virke. Det fjärde skiktet består 

av undertryckta stammar. De 

stackarna är förlorare i kampen 

om överlevnad. Alla fyra 

skikten är i stort sett likåldriga, 

4 

DET KRÄVS SKÖTA BESTÅND FÖR ATT HÖGGALLRING SKA 

FUNGERA. IDÉN ÄR ATT GE PLATS ÅT KVALITETSSTAMMAR UR 

DET MEDHÄRSKANDE SKIKTET. 

blädning 

även om skillnaden i grovlek 

och höjd kan locka många att 

tro motsatsen. 

Förutom de fyra skikten kan 

det i beståndet finnas naturligt 

uppkomna plantor samt 

ett antal överståndare. Plantor 

och undertryckta stammar kan 

förväxlas med varandra, men 

plantorna visar en helt annan 

livskraft än de gamla småttingarna 

som lidit i svält och 

mörker. Överståndarna är klart 

äldre än beståndet i övrigt. 

Alltihop är enklare i bestånd 

som vårdats från första 

början. Skikten är färre och 

de bästa stammarna förhoppningsvis 

utvalda redan i plantskogsröjningen. 

Låggallring gångbar metod 

Låggallring är den metod som 

de flesta skogsbrukare är bekanta 

med. Den är mycket 

gångbar. I unga skogar är låggallringen 

alltid den metod 

som rekommenderas. Den är 

dessutom den enda lämpliga i 

bestånd som vuxit sig övertäta. 

Vidare är låggallring den fungerande 

metoden i flerskiktade 

samt ojämna bestånd.

Som namnet antyder börjar 

låggallringen underifrån. I 

första hand avlägsnas undertryckta 

och behärskade stammar. 

En tredjedel av virkesförrådet 

är det rekommenderade 

högsta uttaget vid en gallring. 

De kvarstående stammarna 

ska i första hand tillhöra det 

härskande och det medhärskande 

skiktet. 

Vid första gallringen ska 

stamantalet vara högre än i 

senare gallringar. Det är därför 

helt naturligt att lämna 

stammar också ur de lägre 

skiktena, om de bästa stammarna 

inte räcker till. 

Hälsa och kvalitet 

Det härskande skiktet är inte 

fredat för sågkedjor. Skadade 

träd behöver tas bort, speciellt 

om skadan lockar till sig 

insekter eller på annat sätt hotar 

de friska träden. Stammar 

av dålig kvalitet bör också 

gallras bort, förutsatt att det 

finns bättre alternativ att koncentrera 

tillväxten på. 

Överståndare kan ställa till 

med bekymmer ibland. De tar 

stor plats och hämmar många 

stammar sin närhet. De är 

dessutom svåra att få ner utan 

att omkringstående stammar 

skadas. Ett fåtal överståndare 

kan sparas som naturvårdsträd 

för all framtid. Det är ett bra 

alternativ speciellt om överståndarna 

står koncentrerat. 

Det finns inget recept som 

alltid fungerar, eftersom varje 

bestånd är unikt. Beslut om 

hur ett enskilt bestånd ska 

behandlas måste fattas på ort 

och ställe. 

Höggallring för stockens skull 

la antalet stockstammar ökas, 

vilket betyder totalt sett större 

intäkter till skogsägaren. 

Nackdelen är att omloppstiden 

förlängs. Genom att avverka 

stammar som så att säga 

är närmast målsnöret, alltså 

gränsen för förnyelsemognad, 

backar beståndet lite i loppet. 

Förnyelseavverkningen fördröjs 

med 10 till 20 år. 

Endast i välskötta bestånd 

I teorin heter det att ungefär 

100 stammar ur det härskande 

skiktet kan tas bort i 

en höggallring. Rent praktiskt 

går gallringen till så att om två 

stammar av lika god kvalitet 

står bredvid varandra lämnas 

det klenare kvar att producera 

stockvirke. Märk väl att valet 

står enbart mellan härskande 

och medhärskande träd. Med 

andra ord: ett bestånd med 

alla fyra trädskikten i behåll 

kommer den här metoden 

inte i fråga. 

Höggallring lämpar sig endast 

i välskötta bestånd, och 

kan tillämpas endast vid andra 

och tredje gallringen. 

Metoden är bannlyst i unga 

gallringar. 

Hur allmänt använd me- 

5 

toden blir efter att den tagits 

upp i Råd i god skogsvård 

återstår att se. Åtminstone i 

Österbotten är det idag svårt 

att hitta bestånd där höggallring 

kunde gå för sig. 

Höggallring är inte blädning! 

En felaktigt tillämpad form av 

höggallring luktar misstänkt 

mycket blädning. Blädning 

innebär avverkning av de 

härskande stammarna, med 

en kontinuerlig förnyelse som 

vision. Tyvärr finns otaliga tragiska 

fall i praktiken, som får 

en skogsvårdstänkande skribent 

att rysa. 

Gamla blandbestånd med 

tall och gran har en tendens 

att locka till blädning. Här 

vill en del skogsbrukare gallra 

bort de härskande stammarna, 

för att ge plats åt ”tillväxten”. 

Begreppet innefattar de klena 

granarna. 

Sanningen om granarnas ålder 

och tillväxt är lätt att visa 

med en tillväxtborr. Årsringarna 

i granarna är ofta så täta att 

de är omöjliga att räkna utan 

förstoringsglas. De kan vara 

cirka tio år yngre än tallarna, 

och fyller alltså i praktiken 

kraven för förnyelsemognad. 

Resultat: dålig ork 

Resultatet av en missriktad 

höggallring är ett klent, ofta 

alltför glest bestånd med dålig 

ork att producera virke. I 

praktiken har många sådana 

skogar stått i 30–50 år utan att 

kunna ta tillvara det skapade 

livsutrymmet. Solen har stekt, 

och de stampande granarna 

– det handlar oftast om granar 

– har lidit av svår barkbrand. 

Det enda som möjligen vuxit 

är andelen röta. 

Missar sker också när det 

verkligen finns livsdugliga 

plantor under ett äldre bestånd. 

Det händer att avverkaren 

blandar ihop gallring 

och förnyelse, och hugger det 

huvudsakliga beståndet alltför 

glest för att skapa livsutrymme 

åt plantorna. Det resulterar i 

regelrätt skövling. Beståndet 

som skulle producera värdefullt 

stockvirke fram till förnyelsemognad 

lämnas alltför 

glest. Den ekonomiska förlusten 

är ett faktum. ❍ 

TEXT OCH FOTO: 

ANNE MANNER 

Höggallring överensstämmer 

långt med låggallring. Också 

i höggallring tas i första hand 

de undertryckta och svagt 

producerande stammarna 

bort. Men i en höggallring 

avlägsnas en del stammar ur 

det härskande skiktet. Vitsen 

är att ge medhärskande stammar 

av god kvalitet utrymme. 

Orsaken är ekonomisk. Genom 

höggallring kan det tota- LÅGGALLRING ÄR DEN ENDA VETTIGA METODEN I FÖRSTA GALLRINGAR SAMT I OJÄMNA OCH OSKÖTTA BESTÅND.

Skogsvårdsföreningen Lounametsä, 

som verkar i Åbotrakten, 

har utvecklad en egen 

metod för iståndsättning av 

ungskogar. Enligt skogsvårdsföreningensverksamhetsledare 

Harri Tasanen blir gallring 

av ungskogar lönsam då 

träden kvistas i skogen innan 

de tas ut. 

– Den här metoden ger ett 

positivt resultat i gallringsobjekt 

som berättigar till statsstöd 

för vård av ungskog. 

Skogsvård 

Kvistat flisvirke 

ger mera pengar 

GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIR- 

KESLIKVID VID UTTAG AV ENERGIVED. I SYDVÄSTRA FINLAND 

BETALAR DE SOM ELDAR MED FLIS I MINDRE SKALA ETT DUBBELT 

HÖGRE PRIS FÖR FLIS SOM GJORTS AV KVISTADE SMÅTRÄD JÄM- 

FÖRT MED FLIS AV HELTRÄD. 

FÖR DET HÄR FLISVIRKET FICK TIMO NIEMINEN 

ETT ROTPRIS PÅ DRYGT SJU EURO PER KUBIK- 

METER. 

Massaveden tar vi vanligen 

inte ut skilt för sig, då massavedsutfallet 

blir högst ett 

tjugotal kubik per hektar i 

gallringsobjekt som berättigar 

till statsstöd, säger Harri 

Tasanen. 

Kvistat flisvirke har högre 

värmevärde 

Flis som görs av kvistade 

småträd säljer skogsvårdsföreningen 

till mindre värme- 

6 

verk. I små värmeverk orsakar 

kvistrik helträdsflis problem 

i värmepannorna. I Sagu har 

skogsvårdsföreningen i Timo 

Nieminens ungskog låtit kvista 

träd som ska bli flisvirke. Flisen 

ska används som bränsle i 

växthus som finns på orten. 

– Vi har också förhandlat 

med större värmeverk om 

leveranser av kvistat flisvirke 

från ungskogar. Värmeverken 

får inte tillräckligt med energi 

ur helträdsflis vintertid, säger 

Tasanen. 

Ett högt värmevärde höjer 

saluvärdet. Inom Lounametsäs 

verksamhetsområde 

betalas för energived som 

består av kvistat flisvirke från 

ungskogar omkring tjugo euro 

per kubik vid väg. För energived 

gjord av helträd betalas 

under tio euro. 

Nieminen fick den bästa utdelningen 

då han satsade på 

att kvista träden i skogen, som 

var tallungskog. 

– Utfallet var cirka 35 kubik 

per hektar, säger Tasanen. Av 

den mängden skulle endast 

en tredjedel ha varit massaved. 

Det är så liten mängd att 

det inte skulle ha lönat sig att 

ta ut virket som massaved, säger 

Tasanen. 

En gammal maskin och en 

oskadat skog 

– Maskiner för avverkning i 

ungskogar har funnits länge, 

säger Tasanen. Valmet 901 

som fanns redan på 1980-talet 

kunde samla flera stammar 

i en bunt innan den kvistade 

dem alla på en gång. Metoden 

kallas flerträdsmetoden. 

Det lönar sig inte att kvista 

små klena träd ett i taget. 

Den avverkningsmaskin 

som jobbar i Nieminens gallringsskog 

är gammal. Enligt 

Tasanen skulle den här typen 

av avverkningsobjekt inte ge 

den inkomst som en maskinföretagare 

skulle behöva för 

att täcka kapitalkostnaderna 

för en ny avverkningsmaskin. 

De kvistade stammarna körs 

ut till skogsbilväg med en 

vanlig skogstraktor. 

Avverkningsmaskinen och 

skogstraktorn kör längs körstråk 

som huggs upp med 

tjugo meters mellanrum. 

Slutresultatet av gallringen i 

Timo Niemeinens skog var en 

fröjd för ögat. I den 7–10 meter 

höga tallungskogen fanns 

efter gallringen 1 300–1 500 

stammar per hektar och inga 

skador på stammarna syntes. 

– Jag hade aldrig trott att

en så stor maskin kunde köra 

i en tät ungskog utan att orsaka 

skador, säger Timo Nieminen. 

Efter tio år har den gallrade 

ungskogen vuxit så pass 

mycket att det är dags för nästa 

gallring som ger ett hyggligt 

utfall av massaved. 

Kvistningen höjer 

kostnaderna obetydligt 

I gallringsobjekt där allt virke 

tas ut som energived mejas 

bara sly som är klenare än fyra 

centimeter ner vid bottenröjningen. 

Bottenröjningen blir 

därmed billigare. Nieminen 

betalde 170 euro per hektar 

för bottenröjningen. 

Gallringsobjektets storlek 

bestämmer taxan för gallring 

av ungskog. Enligt Tasanen 

blir kostnaderna för avverkningen 

och utkörningen av 

virket ungefär den samma 

oberoende av om man kvistar 

träden eller inte. 

– Det tar mest tid att samla 

de träd som ska bort i gripen, 

säger Tasasen. Å andra sidan 

går det snabbare att köra ut 

kvistade stammar och lassen 

blir större. 

Rejält rotpris för flisvirket 

Inkomster och utgifter från försöksobjektet; 

Kostnader: 

Bottenröjning 11,7 ha, taxa 172 euro/ha 2 021 euro 

Avverkning + skogstransport 415 m 3 , taxa 21,4 euro/m 3 8 881 euro 

KOSTNADER TOTALT 10 902 euro 

Inkomster från virkesförsäljning: 

Kvistade småträd*) 415 m 3 , pris 21,5 euro/m 3 8 922 euro 

Statsstöd (kemera-stöd): 

Röjning 5,3 ha, stöd 126 euro/ha 670 euro 

Gallring av ungskog 6,4 ha, stöd 210 euro/ha 1 347 euro 

Uttag av energived 415 m 3 , stöd 7 euro/m 3 2 905 euro 

Stöd totalt 4 922 euro 

INKOMSTER OCH STÖD TOTALT 13 844 euro 

RESULTAT: INKOMSTER–UTGIFTER 2 943 euro 

Rotpris för energived 7,1 euro/m 3 

*) trädens minimidiameter 2–3 cm 

KOSTNADERNA BLIR UNGEFÄR DE SAMMA OBEROENDE AV OM MAN KVISTAR TRÄDEN ELLER INTE MED DEN METOD SOM 

LOUNAMETSÄ SKOGSVÅRDSFÖRENING TAGIT I BRUK. 

Nieminen betalde 21,50 euro 

per kubik för avverkningen 

och utkörningen av energiveden 

från den elva hektar stora 

ungskogen. Det är nästan exakt 

samma pris som han fick 

för energiveden när han sålde 

den. Utfallet var 415 kubik- 

Tack var tilläggsstödet för uttag av energived fick skogsägaren nästan 3 000 euro i reda pengar för 

gallring av sin ungskog. 

7 

meter. 

Försäljningsintäkterna, sammanlagt 

8 900 euro, täckte 

kostnaderna för avverkningen 

och skogstransporten. Statsstödet 

för vård av ungskog, 

det s.k. kemera-stödet, var 

lika stort som kostnaderna 

för bottenröjningen. Kemera- 

stödet blev lågt vilket beror 

på att nästan hälften av trädbeståndet 

var så klent att stödet 

utbetalades som stöd för 

röjning och inte som stöd för 

iståndsättning av ungskog. 

För skogsägaren blev det 

ända ett plusresultat eftersom 

uttag av energived berättigar 

till ett tilläggssstöd som är sju 

euro per kubik. Sju gånger 

415 är nästan tretusen euro. 

Skogsvård behöver nödvändigtvis 

inte bli dyr. 

Det här försöket i Nieminens 

skog ger ökad sysslesättning 

åt skogsvårdsföreningen 

och maskinföretagaren. 

– Vi presenterade metoden 

för vår egen personal i somras, 

säger Tasanen. De blev 

så inspirerade att vi redan har 

fått ihop över hundra hektar 

objekt av motsvarande slag. 

Allt tyder på att det här ger 

maskinföretagaren arbete året 

runt. ❍ 


MIKKO RIIKILÄ

Inkomsterna av virkesförsäljningar 

kommer ofta oregelbundet, 

men utgifter har du i 

praktiken varje år. Utgifter blir 

det framför allt åren efter en 

förnyelseavverkning. Då ska 

Skogsbeskattning 

Utgiftsreservering ger 

mindre restskatt 

SOM SKOGSÄGARE KAN DU GÖRA EN UTGIFTSRESERVERING FÖR 

ATT TÄCKA EXEMPELVIS UTGIFTER FÖR EN FRAMTIDA MARKBE- 

REDNING OCH PLANTERING. UTGIFTSRESERVERINGEN GÖR DU 

FRÅN INKOMSTERNA AV VIRKESFÖRSÄLJNING, DVS. FRÅN KAPI- 

TALINKOMSTERNA AV SKOGSBRUK. 

förnyelseytan markberedas 

och planteras. Utgiftsreserveringen 

av avsedd att täcka 

kostnaderna som uppstår under 

kommande år. 

UTGIFTSRESERVERINGAR ÄR AVSEDDA ATT TÄCKA UTGIFTER FÖR 

T.EX. EN KOMMANDE MARKBEREDNING OCH PLANTERING. 

8 

Reservera 15 procent för 

framtida utgifter 

Du kan genom en utgiftsreservering 

överföra femton 

procent av kapitalinkomsterna 

från skogsbruket under ett 

skatteår för att beaktas som 

intäkt senare. 

Utgiftsreserveringen ska 

du inkomstföra som direkt 

inkomst av skogsbruk senast 

inom fyra år som närmast följer 

efter det år under vilket du 

gjorde reserveringen. I Uleåborgs 

och Lapplands län är 

tiden sex år. Du kan inkomst- 

föra reserveringen i sin helhet 

på en gång eller i flera delar. 

Utgiftsreserveringen är inte 

bunden till en viss skogsfastighet 

utan du kan inkomstföra 

den för att täcka utgifter 

även på andra skogsfastigheter 

som du äger. 

Den del av reserveringen 

som eventuellt finns kvar under 

det sista året då reserveringen 

kan användas, ska du 

inkomstföra i sin helhet även 

om du inte har motsvarande 

utgifter och avskrivningar som 

hänför sig till skogsbruket. Du 

kan inte göra en ny utgiftsre- 

Foto: Södra.

OM DU FÅTT ERSÄTTNING FÖR EN NATURSKADA SOM T.EX. SNÖBROTT, KAN DU GÖRA EN SKADERESERVERING. 

servering på basis av en reservering 

som du inkomstför. 

Beakta ränteutgifter 

I praktiken lönar det sig att 

inkomstföra utgiftsreserveringen 

till ett sådant belopp 

som motsvarar utgifterna. Om 

du har ränteutgifter som hör 

till skogsbruket kan du beakta 

dem när du räknar ihop utgifterna 

och inkomstför reserveringen 

eller en del av den. 

På deklarationsblanketten 

blir det ett underskott som är 

lika stort som ränteutgiften 

eftersom räntorna antecknas 

och avdras som en skild utgiftspost. 

Frivilligt att göra utgiftsreserveringar 

För en enskild skogsägare och 

dödsbon är det inte nödvändigt 

att göra en utgiftsreservering. 

Om skogsbruket ett skatteår 

är förlustbringande deklareras 

nettoinkomsten som inkomst 

med förlust. Skattemyndigheterna 

avdrar då skogsbrukets 

negativa resultat i beskattningen 

från övriga kapitalinkomster. 

Om kapitalinkomster 

saknas eller om de inte räcker 

till avdras det negativa resultatet 

vidare som underskottsgottgörelse 

från den skatt som 

fastställts på skogsägarens förvärvsinkomst. 

Om underskottet under 

skatteåret är så stort att det 

inte i sin helhet kan avdras 

från övriga kapitalinkomster 

eller från den skatt som fastställs 

på förvärvsinkomsterna 

under året, fastställs en förlust 

i kapitalbeskattningen. 

Förlusten får avdras från kapitalinkomsterna 

under de 

följande tio åren. 

Mindre restskatt med 

utgiftsreservering 

Om du har sålt mycket virke 

från skogsfastigheten, minskar 

en utgiftsreservering i någon 

mån den restskatt som du 

vanligen blir tvungen att betala. 

Den förskottsskatt som 

virkesköparen innehåller vid 

rotförsäljning och som är nitton 

procent, täcker sällan den 

9 

Exempel: 

Beskattningsår 2005 

Utgiftsreservering 3 000 euro 

Beskattningsår 2006 

Utgifter för skogsbruket 500 euro 

Inkomster från skogsbruket är 0 euro 

Från reservering som gjorts 2005 inkomstförs 500 euro 

Av reserveringen från år 2005 återstår 2 500 euro 

slutliga skatten om virkesinkomsten 

är stor. 

Om du säljer virke regelbundet 

varje år, har utgiftsreserveringen 

ingen större betydelse. 

Skadereservering vid ersättning 

för skogsskada 

Om du har fått ersättning för 

en skogsskada från försäkringsbolaget 

eller med stöd 

av lagen om finansiering av 

hållbart skogsbruk för t.ex. 

älgskador eller en naturskada, 

kan du göra en skadereservering. 

Skadereserveringen får 

uppgå till högst den uppskattade 

utgiften för att iståndsätta 

eller förnya den skadade skogen. 

Skadereserveringen ska du 

inkomstföra som direkt inkomst 

av skogsbruk senast 

fyra år (sex år) efter att du gjort 

reserveringen. Regeln är den 

samma som för utgiftsreserveringar. 

En skadereservering 

kan inkomstföras samtidigt 

med en utgiftsreservering. 

Om du har rätt till skogsavdrag 

som följd av att du köpt 

en skogsfastighet ska du avdra 

skogsavdraget från kapitalinkomsterna 

innan du gör 

utgifts- eller skadereserveringen. 

❍ 

Källa: Metsäverokirja, 

Hannu Jauhiainen. 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

Foto: Tom Sundén.

Ett A4-ark i närbild 

KOPIERINGSPAPPER OCH AN- 

NAT LJUST PAPPER SOM AN- 

VÄNDS PÅ KONTOR INNEHÅL- 

LER NÄRMARE EN TREDJEDEL 

KALKSTEN OCH LERA. BAS- 

MATERIALET ÄR CELLULOSA 

GJORD AV BJÖRK. 

I dag tillverkas ljust kontorspapper 

av en blandning av 

lövträds- och barrträdscellulosa. 

Det mesta är björk, men 

det fi nns också lite barrträdscellulosa 

som ger pappret 

stadga. 

I pappret tillsätts kaolin 

och kalciumkarbonat, på ren 

svenska kalksten och lera. De 

här fyllmedlen utgör 25–35 

procent av vikten på ett pappersark. 

Fyllmedlens uppgift är att 

fylla mellanrummen mellan 

fi brerna i papperet. Ett papper 

med fyllmedel får bl.a. 

en slätare yta och blir mindre 

genomskinligt. 

Forna tiders maskinskrivningspapper 

var tunnare och 

inte lika styvt som dagens 

papper. Då gjordes pappret 

barrträdscellulosa, ofta med 

en liten tillsats av lövträdscellulosa. 

Eukalyptus ett hot 

Förutom björk används i 

många länder eukalyptuscellulosa 

i kontorspapper. I 

Finland har pappersbruken 

också testat eukalyptus i kontorspapper. 

De fi nska papperstillverkarna 

säger olyckligtvis 

nog att eukalyptus är 

ett mycket bra råmaterial i 

kontorspapper. 

Eukalyptus ger ett styvare 

papper än björk och därtill är 

eukalyptus av naturen vitare 

och därför behövs det mindre 

FIBERNÄTVERK I PAPPER I FÖRSTORING. FYLLMEDLEN FYLLER UT MELLANRUMMEN MELLAN FIBRERNA. 

blekningsmedel för att få ett 

vitt papper. 

Inget papper är evigt 

Kontorspapper kan arkiveras 

fl era år. I gynnsamma förhållanden 

upp till tjugo år. 

Bra arkivbeständighet utgår 

från att pappret innehåller 

lite lignin. Ligninet är träets 

eget bindemedel och håller 

ihop fi brerna. Det avlägsnas 

i samband med cellulosakokningen. 

Papper i dagstidningar innehåller 

mycket lignin. Ligninet 

gör att dagstidningarna gulnar. 

Cellulosa som används för 

tillverkning av dagstidningar 

tillverkas enligt en annan metod 

än den cellulosa som används 

i kontorspapper. 

Toalettpapper av returen 

På kontor insamlas ljust kontorspapper 

som kopierings- 

10 

papper och adb-utskrifter i 

skilda insamlingskärl. Det 

är ett verkligt efterfrågat returpapper 

i Finland. Pappret 

används som råmaterial i 

toalettpapper, hushållspapper 

och näsdukar. I Finland tillverkas 

nämnda s.k. mjukpapper 

i Nokia och Mänttä. 

De två mjukpappersfabrikerna 

behöver mera returpapper 

än vad som kommer från kontor 

i Finland och därför tvingas 

fabrikerna till import. I fjol importerade 

20.000 ton. ❍ 

Källa: Keräysviesti 1/2003. 

TEXT: 


Har du synpunkter på tidningen? 

Via webben, www.skogsbruket.fi , 

kan du skicka dem till redaktionen. 

Foto: M-real Oyj.

Jämförelse mellan fi nskt och svenskt skogsbruk 

Olika viljor styr lika träd 

Just nu kastar beslutsfattarna 

i Finland och Sverige blickar 

mot varandra i hopp om goda 

idéer. Sverige har i händerna 

en skogspolitisk utredning, en 

nyorganiserad myndighet, ny 

regering och ny jordbruksminister. 

Vi arbetar på slutrakan 

med ett nytt nationellt skogsprogram 

och väntar på kloka 

beslut av höstens regering. 

Gemensamt för båda länderna 

är en oviss framtid. Även 

svårigheterna att nå de hittills 

ställda skogspolitiska målen 

förenar. 

Frihet under ansvar i olika 

tappning 

I den skogspolitik som Sverige 

initierade 1993 är frivillighetstanken 

tydlig. Produktionsmålet 

och miljömålet är 

jämställda inom skogspolitiken. 

De skogliga sektorsmålen, 

motsvarande vårt nationella 

skogsprogram, togs fram 

i en omfattande beredningsprocess 

där Skogsstyrelsen 

kopplade till sig olika råd för 

Kinas rikaste person, affärskvinnan 

Zhang Yin, har 

meddelat att hennes företag, 

papperstillverkaren Nine 

Dragons Holdings Ltd ska 

bygga en ny cellulosafabrik 

inom fem år. Hennes företag 

har 380 miljoner USA-dollar 

i kontanter som kan användas 

LIKHETERNA MELLAN FINSKT OCH SVENSKT SKOGSBRUK ÄR 

STORA, MEN DET FINNS OCKSÅ GRUNDLÄGGANDE SKILL- 

NADER. VI HAR EN STÖRRE SAMHÄLLELIG UPPSLUTNING 

KRING SKOGSKLUSTRET MEDAN DET SVENSKA SKOGSBRUKET 

ÄR MERA MARKNADSORIENTERAT. 

att diskutera skogsfrågor. De 

fl esta av de tretton målen borde 

uppnås år 2010. Den första 

uppföljningen visar bland 

annat att antalet godkända 

förnyelseytor går framåt men 

att det akuta behovet av röjning 

ökar. Låter det på något 

sätt bekant? Situationen i Sverige 

bedöms allvarlig också 

när det gäller utvecklingen 

av naturhänsynen i samband 

med avverkning. Det har vi 

väl bättre under kontroll? 

De privata skogsägarna 

har en avgörande betydelse i 

båda länderna, men familjeskogsbruket 

är organiserat på 

olika sätt. Vi skiljer tydligt på 

rådgivning och virkeshandel, 

medan dessa arbeten i Sverige 

ofta sköts av samma person. 

Här i Finland har vi kunnat 

konstatera rådgivning kombinerat 

med statsstödet ger goda 

resultat, förutsatt att resurserna 

är tillräckliga. De statliga 

skogsförbättringsmedlen är i 

Sverige ett minne blott. Skogens 

betydelse för ekonomin 

är större i Finland, men detta 

11 

faktum förklarar inte den olika 

inställningen till stöd. Det 

är nog fråga om olika grader 

av statligt engagemang. 

Käpp, morot eller maskin? 

Den förra regeringen gav 

landshövding Maggi Mikaelsson 

i uppdrag att utreda och 

utvärdera den svenska skogspolitiken. 

Hon är oroad över 

tendensen till mattade ambitionsnivåer 

och framhåller 

att virkesproduktionen borde 

öka. I Finland är andelen importvirke 

större än i Sverige 

och också vi har skog som 

producerar för halv maskin. 

De svenska skogsägarna 

befriades från röjningsplikten 

i början av 1990-talet och 

ända sedan dess har röjningsberget 

vuxit. Nu är frågan 

om röjningsplikt aktuell igen. 

Eller kommer räddningen i 

form av stråkröjning? Eller 

obligatorisk skogsbruksplan 

och rapportering om utförda 

röjningar med så kallade klarkort? 

Frågan är huruvida den nya 

svenska regeringen och centerministern 

ger mera tyngd åt 

produktions- eller naturvårdsfrågorna. 

Den svenska skogsindustrin 

är mest intresserad 

av de energipolitiska frågorna. 

Här i Finland väntar utvärderingen 

av METSO-arbetet på 

politiska beslut för 2008 och 

framåt. Vår följande regering 

stakar ut framtiden också för 

det övriga skogsklustret genom 

sitt beslut om nationella 

skogsprogrammet och kommande 

års budgeter. 

Skogsbruket i båda länderna 

står inför samma stora 

utmaningar: förändringarna i 

skogsägarkåren och de övriga 

verksamhetsbetingelserna fortsätter 

och samma slags nationella 

utvärdering pågår. Förhoppningsvis 

blir de många 

avgörande besluten 2007 

både kloka och rättvisa. ❍ 

TEXT: 

ANNIKA SELANDER 

Kinesiska bygger ny cellulosafabrik 

till nybygget. Förtaget använder 

returpapper från USA som 

råmaterial. Till hennes kunder 

hör bl.a. Coca Cola, Nike och 

Sony. 

Zhang Yin (49) är den första 

kvinnan som toppar listan 

över de rikaste i Kina. Hon 

är t.o.m. rikare än författaren 

till Harry Potter böckerna, JK 

Rowling. 

Zhang Yin håller en låg profi 

l och är relativt okänd även i 

sitt hemland. Hon har skapat 

sin förmögenhet 3,4 biljoner 

USA-dollar helt på egen 

hand. Hon kommer från en 

familj med sju barn där pap- 

pan var soldat. Hon började 

sin karriär inom returpappersbranschen 

år 1985 med 

30 000 yuan i fi ckan. 

Enligt Zhang Yin beror hennes 

framgångar mycket på att 

hon har haft tur. I dag bor hon 

tillsammans med sin man i 

USA. ❍

Foto: Edgar Smeds 

Skogsägare på distans 

DET VAR INTE NÅGON SJÄLVKLARHET ATT JAG SKULLE TA ÖVER 

GÅRDEN OCH BLI SKOGSÄGARE. JAG BLEV UPPRIKTIGT SAGT 

RENT FÖRSKRÄCKT NÄR SAKEN FÖRDES PÅ TAL. DET HÄR SÄGER 

ANNA SMEDS, KLASSLÄRARE I HELSINGFORS OCH MED SKOG I 

ESSE, PEDERSÖRE. 

Anna var bara nitton år, när 

hon blev skogsägare. 

– Min bror hade tagit över 

gården, men han omkom i 

en olycka och gården blev ett 

sterbhus, säger Anna Smeds. 

Annas far, Thure Rundell, 

föreslog då att Anna ensam 

skulle ta över gården. 

”Inte självklart att jag skulle 

bli skogsägare” 

– Jag var väldigt fundersam 

när min far tog upp saken första 

gången. Jag bävade för det 

ansvar ett skogsägande förde 

med sig och det pappersarbete 

som hänger ihop med 

det. Jag hade ju ingen aning 

om vad det handlade om. Jag 

hade planterat lite skog som 

ung, men det var egentligen 

min enda verkliga kontakt 

med skogsbruksarbete. 

– Efter att ha funderat på 

saken ett tag, var jag redo att 

ta över gården. Jag hade nog 

aldrig en tanke på att sälja 

den eftersom gården har funnits 

i släktens ägo i fl era generationer, 

säger Anna. 

UTAN ATT HA FÅTT SMÅ PUFFAR SKULLE JAG KNAPPAST HA BÖRJAT RÖJA MED 

RÖJSÅG, SÄGER ANNA SMEDS. 

12 

SKOGSBRUKSPLA- 

NEN INNEHÅLLER 

FÖR MYCKET 

SIFFROR, TYCKER 

ANNA SMEDS. 

”Jag har tagit över skötseln 

gradvis” 

Anna var alltså knappt tjugo 

år när hon som yngst i syskonskaran 

blev skogsägare 

år 1987. Då var hennes far 

Thure bara drygt sextio år och 

skötte i praktiken allt gällande 

skogen. Han tog initiativ till 

vad som skulle gallras och 

röjas, när en skogsväg krävde 

grundförbättring och när något 

dike skulle rensas. 

– Min far, som idag är 84 

år, har efterhand överlåtit allt 

mera av skogsskötseln till mig. 

Han följer ännu aktivt med 

vad som händer i skogen, men 

hans hälsa tillåter inte längre 

att han själv kommer med oss 

ut i skogen. Vi brukar fotografera 

vad vi gör i skogen och 

sedan visar vi resultatet för honom 

via tv-skärmen. 

Både Anna och Edgar jobbar 

i skogen 

Edgar, Annas man, har blivit 

en lika inbiten skogsägare 

som Anna är i idag. Edgar 

är infödd Esbobo och jobbar 

som diplomingenjör på LM 

Ericsson i Kyrkslätt. 

– Jag har alltid varit intresserad 

av skog och natur, säger 

Edgar Smeds. Jag har gjort 

många vandringar i Lappland. 

Konkret kontakt med skogen 

har jag fått via min farbror 

som bor i Sydösterbotten. Där 

fi ck jag i unga år känna på 

vad skogsarbete är och blev 

ingalunda avskräckt. 

I somras planterade Anna 

och Edgar tillsammans lite 

över 4 600 plantor. Allan Hattar 

på skogsvårdsföreningen 

rekommenerade gran och 

björk och så blev det. Den 

nya skogen kommer att bli av 

samma art som den gamla, 

dvs. en blandskog. 

– Röjningarna utför vi i den 

mån vi hinner, säger Edgar. 

Det mesta av semestrarna 

och längre helger tillbringar 

vi i Esse. Nyskifte är på gång 

och det innebär att nya råar 

Foto: Gerd Mattsson-Turku

har huggits upp. I somras gick 

min tid bland annat åt till att ta 

hand om det virke som fanns i 

råarna. Vi köpte en ny röjsåg 

och Anna har blivit verkligt 

intresserad av att röja. 

– Utan att ha fått små puffar 

från olika håll skulle jag 

knappast har börjat röja med 

röjsåg, säger Anna. Nu kan 

jag bara säga att det är roligt. 

Resultatet av det jag gör ser 

jag genast. Nu har också min 

brorsdotter blivit intresserad. 

Edgar satte sig på 

skolbänken 

Edgar har blivit så intresserad 

av skog att han satt sig på skolbänken 

för att lära sig mera. 

– Jag deltar i en grundkurs 

för nya skogsägare i Helsingfors. 

Föreläsningarna hålls 

vardagskvällar och det passar 

oss som har ett annat jobb 

bäst. Till grundkursen hör två 

skogsutfärder då vi kursdeltagare 

får se en del av det vi lärt 

oss rent teoretiskt i praktiken. 

– Jag rekommenderar kurser 

av det här slaget för nya 

skogsägare. Snacket mellan 

oss kursdeltagare under kaffepauserna 

är stimulerande och 

samtidigt får vi många tips 

av varandra. Den effektivaste 

rådgivningen är i alla fall den 

som skogsägaren får ute i sin 

egen skog. Och när det gäller 

praktiska arbeten lär man sig 

bäst genom att själv pröva. 

Skogscentralerna runt om i 

landet ordnar kurser för nya 

skogsägare. Den mera omfattande 

kursen innehåller tio 

föreläsningar på kvällstid och 

två utfärder, en på våren och 

en på hösten. Den kortare 

kursen innehåller fem föreläsningar 

på kvällstid och en 

– Vårt mål är att så småningom 

kunna sköta alla arbeten 

fram till första gallringen i 

egen regi. Utan Annas hjälp 

skulle det inte gå, men när vi 

är två som planterar och grabbar 

tag i röjsågen, ska vi lyckas. 

Med eget arbete sparar vi 

också en hel del utgifter. 

”Kajsa ska få ta del av mina 

smultronställen” 

Edgar och Anna blev för drygt 

ett år sedan föräldrar, då Kajsa 

föddes. 

– Vi har redan haft Kajsa med 

oss ut i skogen, säger Anna. Vi 

vill att hon ska få en positiv 

bild av skogen och naturen, 

att det är roligt och ett äventyr 

att få vara i skogen. Jag har 

mina egna ”smultronställen” i 

skogen, som jag ska visa för 

Kajsa när hon blir lite äldre. 

Det är bland annat platser där 

jag plockade björnmossa och 

sedan hemma gjorde dörrmattor 

av till midsommaren. 

– Den första skog jag var 

med och planterade är i dag 

26 år och ingen plantskog 

mera. Under årens lopp har 

det varit spännande att se hur 

den växer och utvecklas. Jag 

sätter stort värde på det förtroende 

som mina föräldrar 

gav åt mig som tonåring, då 

jag fick plantera skog på egen 

hand. Det här försöker jag 

och Edgar också överföra till 

Kajsa. Hon ska få vara med i 

13 

TEXT: 


Kurser och utfärder för nya skogsägare 

ENBART I SVENSKFINLAND BYTER DRYGT TUSEN SKOGSFAS- 

TIGHETER ÄGARE UNDER ETT ÅR. ANTALET HAR EN STIGANDE 

TREND. SKOGEN HAR DEN NYA SKOGSÄGAREN FÅTT I ARV AV 

FÖRÄLDRARNA ELLER SÅ HAR HAN KÖPT DEN. DET HÄR ÄR DE 

TVÅ VANLIGASTE SÄTTEN ATT BLI SKOGSÄGARE I DAG. 

utfärd. Utfärderna är på lördagar 

och räcker omkring sex 

timmar. 

På finlandssvensk håll står 

närmast i turen en utfärd på 

våren, lördagen den 24 mars, 

i huvudstadsregionen. Den 

följs av en höstutfärd lördagen 

den 2 september. 

KAJSA, DRYGT ETT ÅR GAMMAL, HAR REDAN HINNIT VARA MED EDGAR OCH 

ANNA UTE I SKOGEN. 

skogen och få små uppdrag, 

arbeten, som visar att vi litar 

på henne. 

Skogsbruksplanen är tungläst 

Skogsbruksplanen innehåller 

för mycket siffror, tycker både 

Edgar och Anna. Det krävs ett 

genuint intresse för skogen för 

att ge sig tid att sätta sig in i 

vad de olika sifferkombinationerna 

betyder. 

– Vi har en kopia av planen, 

svärfar har originalet, säger 

Edgar. Han vet var alla områden 

finns och vem som äger 

grannskiften. Jag och Anna får 

ta kartorna i planen till hjälp 

när vi ska orientera oss i skogen. 

Råarna blir med årens 

lopp allt svårare att hitta. De 

Enligt Lars Ekman på Kustens 

skogscentral, som är en 

av kursarrangörerna, får kursdeltagarna 

under utfärderna 

bekanta sig med sådant som 

de har lärt sig i teorin under 

kvällsföreläsningarna. 

– Skogsbrukets ekonomi intresserar 

nya skogsägare och 

speciellt skogsägare som köpt 

sin skog på den fria marknaden. 

De har investerat pengar 

i sin skog och vill lära sig sköta 

sin skogsegendom, säger 

Lars Ekman. En skogsägare 

kan komma med på lördags- 

växer förvånansvärt snabbt 

igen. 

Anna sköter allt pappersarbete 

som berör skogen, som 

omfattar ca femtio hektar. 

Åkermarken är utarrenderad. 

– Deklarationen låter vi en 

bokföringsbyrå utföra, säger 

Anna. Utgifter för skogen har 

vi varje år, men inkomster 

mera sporadiskt, då vi inte 

säljer virke varje år. Inför en 

virkesförsäljning är vi själva 

i kontakt med virkesköparna 

och använder också skogsvårdsföreningen 

som mellanhand. 

❍ 

utfärderna utan att ha deltagit 

i kvällsföreläsningarna. ❍ 

På skogscentralens webbsajt 

finns mera information som 

riktar sig till nya skogsägare. 

Webbadressen är www. 

skogscentralen.fi > Min Skog 

ABC-tjänsterna. 

TEXT: 


Foto: Gerd Mattsson-Turku

ARBETET BÖRJAR SÅ FORT DAGSLJUSET RÄCKER TILL. MÖRKA DAGAR ÄR DET 

SVÅRT ATT RÄKNA ÅRSRINGAR. 

Så blir skogsbruksplanen till 

SLUTPRODUKTEN ÄR VÄLBEKANT. FÅ SKOGSÄGARE HAR DÄ- 

REMOT MÖJLIGHET ATT SJÄLV SE HUR SKOGSBRUKSPLANEN BLIR 

TILL I TERRÄNGEN. BAKOM VARJE RAD, FIGUR OCH STAPEL I 

DEN FÄRDIGA PLANEN STÅR ETT STORT ANTAL MÄTNINGAR OCH 

BEDÖMNINGAR. LÅNGT IFRÅN ALLT I SKOGEN GÅR ATT MÄTA. 

Det händer i enstaka fall att 

markägare följer med i terrängen 

när den egna skogen 

planeras. Men de allra flesta 

bekantar sig med skogsbruksplanen 

i dess färdiga form. I 

områden där medelarealen 

per skogsägare är liten planeras 

stora, sammanhängande 

områden samtidigt. Åtskilliga 

markägares skogar planeras 

under samma dag. På basen 

av områdesplanen framställs 

de separata, privata planerna. 

En del uppgifter som planen 

grundar sig på är möjliga att 

mäta. Redskap som finns till 

buds är relaskop, käpp, diameterklave, 

höjdmätare och 

tillväxtborr. 

När det gäller bedömningar 

finns bara ögon och yrkeskunskap 

som tillgängliga instrument. 

GPS, karta och flygbild i ett 

Allt börjar med en karta. Sista 

skriket inom skogsbruksplanering 

är en handdator utrustad 

med GPS, karta och flygbild. 

En prick på skärmen visar var 

planeraren själv rör sig. Flygbild 

och karta avslöjar i viss 

mån olika figurer i skogen. Det 

gör det möjligt för planeraren 

att förtolka, alltså att före terrängarbetet 

preliminärt dela 

in ett skogsområde i olika beståndsfigurer. 

– Utrustningen underlättar 

planeringen enormt. Det är 

nämligen ytterst viktigt för oss 

planerare att veta när vi passerar 

en rålinje. Speciellt där 

skiftena är smala och råarna 

oklara kommer tekniken väl 

till pass. Datorn säger också 

till när planeraren passerar en 

på förhand ritad figurgräns. 

Jonny Bertell berättar att 

den nyaste utrustningen tas i 

bruk på allvar år 2007. 

Han arbetar som skogsbruksplanerare, 

med Kustens 

skogscentral som arbetsgivare. 

14 

– DIAMETERN BESTÄMMER BLAND ANNAT NÄR ETT BESTÅND ÄR FÖRNYELSE- 

MOGET, BERÄTTAR JONNY BERTELL. 

Hans huvudsakliga arbetsområde 

är Vörå, Maxmo och 

Oravais. 

Kontakten till skogsägaren 

viktig 

Arbetet kräver tid. Upp till ett 

40-tal figurer hinner Bertell 

med per dag. I areal räknat är 

den dagliga prestationen från 

tio hektar upp till 50. Målsättningen 

är 2.800 hektar per år. 

Grundarbetet i terrängen 

utgör bara en del av arbetsmängden. 

Drygt hundra dagar 

per år är planeraren ute. Resten 

av tiden går åt vid datorn 

eller vid överlämnandet av 

privata skogsbruksplaner till 

markägare. 

– Kontakten med skogsägarna 

är viktig. Skogsbruksplanen 

är tänkt som ett privat 

verktyg i skogsägarens tjänst. 

Visserligen är dagens planer 

mera lättillgängliga än de 

äldre, men en genomgång av 

en färsk plan underlättar den 

fortsatta användningen. 

Ögonen på helheten 

Virkesvolymen som planen 

presenterar bygger på flera 

provytor i terrängen. Var femtionde 

meter stannar Bertell 

till och mäter eller jämför 

skogen med tidigare provytor 

i samma bestånd. Dessutom 

håller han ögonen på skogen 

som helhet. 

– Det kan finnas grupper av 

exempelvis björk i kanten av 

ett bestånd. Det är viktigt att 

få med sådana uppgifter, även 

om björkarna inte faller inom 

en provyta. 

Beståndets grundyta och 

höjd behöver datorn veta för 

att räkna ut kubikinnehållet 

per hektar. Grundytan mäts 

med relaskop. 

Planeraren måste utnyttja 

tiden effektivt, utan att ge avkall 

på noggrannheten. Han 

sveper snabbt med relaskopet 

i en cirkel. 

– Jag tar en noggrann titt 

bara på gränsfallen. De stammar 

som självklart fyller relaskopets 

öppning behöver ingen 

närmare granskning. 

Antalet medräknade stammar 

registrerar Jonny Bertell 

skilt per trädslag. Kubikmängd 

per sortiment är nödvändig 

information vid virkesförsäljning. 

Diametern kan avgöra åtgärden 

Nästa mätning ger stammarnas 

medeldiameter. Den är en

iktgivande uppgift när beståndets 

utvecklingsklass bestäms. 

Exempel på utvecklingsklasser 

är yngre gallringsbestånd och 

förnyelsemogna bestånd. 

Diametern är även oftast avgörande 

för när en skog kan 

slutavverkas. 

Mätningen utförs på 1,3 meters 

höjd från det tänkta stubbskäret. 

– Om diametern varierar 

mycket väljer jag ut den grövsta 

och den klenaste stammen 

i provytan, och mäter diametern 

på båda. 

Medeltalet får datorn veta. 

Höjden påverkar kubikinnehållet 

Höjden på stammarna behövs 

för att handdatorn ska kunna 

räkna ut kubikmängden per 

hektar. Höjdmätaren är digital. 

– Det är viktigt att det är 

medelhöjden som registreras. 

Därför måste jag välja ut stammar 

i provytan som representerar 

medeltalet i beståndet. 

Däremot behöver planeraren 

inte mäta alla trädslag skilt 

för sig, även om skillnader 

finns i höjd. När mätningen är 

utförd på en stam går det bra 

att jämföra de övriga med den 

inmätta. 

Genom att mäta höjden i 

början av varje vecka kan en 

van planerare förlita sig på sitt 

ögonmått. 

Stockprocenten här och nu 

Den totala kubikmängden baserar 

sig på mätningar. Stockprocenten 

bedömer planeraren. 

Den uppgiften stämmer 

långt ifrån alltid överens med 

det definitiva facit som en avverkning 

ger. Bertell förklarar 

varför. 

– I egenskap av skogsbruksplanerare 

måste jag utgå från 

vad som finns på varje figur. 

Jag kan inte avgöra hur stor 

andel stock en avverkare tar 

ur ett bestånd. Mått- och kvalitetsfordringar 

förändras, och 

efterfrågan på olika sortiment 

varierar mellan köparna. Likaså 

varierar avsättningen under 

olika tidsperioder. 

Specialsortiment så som 

småstock är det av samma orsak 

vanskligt att räkna med i 

en skogsbruksplan. Andelen 

är långt beroende av vem som 

köper virket. 

Det finns tabeller att tillgå 

för bestämning av stockprocenten. 

De baserar sig på trädens 

diameter. 

– Att enbart förlita sig på 

tabellerna ger en hög andel 

stock. Jag beaktar kvistighet, 

krökar samt misstänkta 

rötskador innan jag slår fast 

stockprocenten. Det är bättre 

att ligga lite i underkant än att 

lova för mycket. 

Menföre i teori och praktik 

Om beståndet kan avverkas 

under menföre, på bar mark 

eller om det kräver frusen 

mark ska också ingå i skogsbruksplanen. 

– Också här finns två sätt att 

tänka. Den som enbart ser till 

markens bärighet i beståndet 

lovar lätt för mycket. Jag anser 

att man måste beakta vägnätet. 

Olika ålder, samma klass 

För att avgöra beståndets ålder 

räknar Bertell i första hand 

kvistvarven. Det fungerar bra 

på tall, men inte på äldre stammar. 

Då kommer tillväxtborren 

till användning. Åldern ska 

fastställas skilt per trädslag. 

– Blandbestånd med tall och 

gran är inte ovanliga. Jag borrar 

i tallen och bedömer granens 

ålder. Granen är ofta lite 

yngre. 

Han understryker att både 

tall och gran i sådana bestånd 

hör till samma utvecklingsklass 

och ska avverkas samtidigt. 

Åldersskillnaden är några 

tiotal år. 

Åldern fastställs med fem års 

noggrannhet. Fem år under en 

omloppstid är småpotatis. 

Åldern är, vid sidan av diametern, 

den uppgift som kan 

avgöra utvecklingsklassen och 

åtgärdsförslaget. 

15 

Markens bördighet och skick 

En yrkeskunnig person kan avgöra 

markens bördighet även 

på snötäckt mark. 

– Bördigheten bestämmer 

jag långt på basen av hur träden 

ser ut. Inte ens sommartid 

letar jag växter som kan berätta 

vilken bördighet marken 

har. 

Träden skvallrar också om 

markens skick. Försumpning 

behöver inte kännas med fötterna. 

Även om marken är frusen 

och känns hård ser träden 

luggslitna eller rent tvinvuxna 

ut. 

Uppgifter om marken behövs 

för det mesta i planen. 

Val av förnyelsemetod och – 

trädslag, stamval i plantskogsskötseln 

samt gallringsstyrka 

beror på markens bördighet 

och skick. 

Sådd hellre än fröträd 

Är beståndet förnyelsemoget 

vill datorn veta när och hur 

skogen bör förnyas. 

Lagen tillåter idag tidigare 

förnyelse. Skogsbruksplanerarna 

följer rekommendationerna 

i Råd i god skogsvård. 

Rekommendationerna ger 

längre omloppstid men större 

kubikmängd totalt sett. 

Metoden föreslår Bertell 

enligt markens bördighet och 

skick. 

– Jag föreslår sällan fröträdsställning. 

I så fall ska marken 

vara mager, helst sandig, och 

humusskiktet tunt. Vidare ska 

risken för stormfällda fröträd 

vara minimal. 

Bertell vet att fröträdsställningar 

sällan ger önskat resultat. 

Sådd är ett säkrare kort på 

mager mark. 

Datorn kan inte tänka 

Flera förnyelseträdslag på en 

figur kräver en förklaring för 

datorn. Den kan inte tänka, 

och gör därför riktiga praktmissar 

om människan glömmer 

att tala klartext. 

– Om jag till exempel föreslår 

att halva arealen planteras 

med tall och halva med 

gran måste jag berätta det för 

datorn. Annars räknar den ut 

kostnaden på hela arealen för 

båda alternativen. 

Trädslaget avgör markberedningsmetod. 

Harvning 

är lämplig vid odling av tall, 

medan högläggning ger bästa 

starten åt granplantorna. 

– Också i den frågan ser jag 

till praktiken. Stenig men bördig 

mark föreslår jag inte grävmaskinsarbete 

på. Det räcker 

med harvning. 

Det finns skogar utan framtid 

Skogens skick avgör åtgärdsförslagen. 

Även unga skogar 

kan det vara försvarbart att 

slutavverka ibland. 

– Utvecklingsdugligheten 

ska bedömas för varje figur. 

Skogar utan framtid kan tillhöra 

vilken utvecklingsklass som 

helst. Blädade bestånd kan 

enligt diametern klassas som 

yngre gallringsskogar. Den 

enda rätta åtgärden är trots det 

förnyelse. 

Uppgiften om skogens skick 

behövs som komplement för 

att skogsägaren ska kunna fatta 

beslut om bästa åtgärden. 

När göra vad? 

Alla åtgärdsförslag kompletteras 

med planerarens bedömning 

över skyndsamheten. 

Alternativen är genast, under 

första femårsperioden eller 

inom de därpå följande fem 

åren. 

Plantskogar kräver inte lika 

stor arbetsinsats i planeringen. 

Stamantalet per hektar, höjd 

och ålder är väsentliga uppgifter. 

Allt ska registreras skilt 

per trädslag. Bedömning om 

plantskogsskötsel är en viktig 

del i planen. 

– Jag håller minimikraven 

för statliga stöd i minnet när 

jag föreslår skötsel. Antalet 

bortröjda stammar är en faktor 

som påverkar möjligheten till 

stöd. ❍ 


ANNE MANNER

Ekonomisk översikt och up 

D Den europeiska centralbanken 

höjde i december sin styrränta 

till 3,5 % och allmänt tror man 

att den ytterligare kommer att 

justeras uppåt under år 2007. 

En tippning har varit att räntan 

i slutet av året skulle stiga 

till 4 %. Detta är fortfarande 

en rimlig ränta, som knappast 

skapar större oro. I USA har 

centralbanken Fed med sin 

chef Ben Bernanke bibehållit 

räntan på 5,25 %. Det finns 

ett tryck att sänka räntan, men 

samtidigt är man rädd för att 

få en stigande inflation. 

Bolagens resultat för år 

2006 kommer överlag att bli 

goda och aktieägarna kan se 

fram mot hyggliga dividender. 

Ekonomisk ser allt således 

förvånansvärt bra ut. Den intresanta 

frågan med tanke på 

framtiden blir närmast, hur 

mycket negativ information 

Ekonomi 

SÄLLAN HAR ETT ÅR INLETTS MED SÅ MYCKET POSITIV EKONO- 

MISK INFORMATION. ALLT DETTA AVSPEGLAS ÄVEN I BÖRSKUR- 

SERNA PÅ OLIKA HÅLLA I VÄRLDEN. DEN POSITIVA UPPFATT- 

NINGEN STÖDS AV EN KRAFTIG BNP-TILLVÄXT OM 5–6 % 

HÄR HEMMA. SNITTET FÖR EUROOMRÅDET TORDE ENLIGT DEN 

EUROPEISKA CENTRALBANKEN BLI 2,7 %. I FLERA AV DE SÅ 

KALLADE TILLVÄXTLÄNDERNA ÖKAR BNP MED NÄRMARE 10 % 

PER ÅR. USA HAR DET KNAGGLIGARE, MEN DYNAMIKEN PÅ 

ANDRA HÅLL I VÄRLDEN UPPVÄGER BEKYMMREN MED EN SVAG 

DOLLAR OCH ETT ENORMT HANDELSUNDERSKOTT. VÄRLDEN 

HAR BLIVIT MINDRE BEROENDE AV USA´S EKONOMI. 

ARBETSLÖSHETEN I FINLAND HAR ENLIGT STATISTIKCENTRA- 

LEN SJUNKIT FRÅN 8 % TILL 6,7 % PÅ ETT ÅR. 

OLJEPRISET HAR SEDAN SEPTEMBER HÅLLIT SIG PÅ EN NIVÅ 

KRING 60 USD PER TUNNA. DET HÄR TYCKS VARA EN AC- 

CEPTABEL NIVÅ. 

behövs det för att bryta den 

positiva framtidstro vi upplever 

idag? Den allmänna framtidstron 

byggs upp av bl.a ekonomi, 

politik och psykologi. 

Just nu går börskurserna mot 

sitt femte positiva år. Snittutvecklingen 

i Helsingfors 

var år 2006 18 % mot hela 

31 % år 2005. På försommaren 

2006 sjönk börskurserna 

rejält, men återhämtningen 

gick snabbt och vi fick totalt 

sett ett mycket bra år. 

Moskvabörsen steg under 

året med 70,5 %, Nasdaq i 

USA med 10 % och Stockholmsbörsen 

med 23,9 %. 

Bostadspriserna, eller egentligen 

tomtpriserna, lever mycket 

långt i takt med de allmänna 

ekonomiska aktiviteterna. I 

hela landet steg bostadspriserna 

med 7,8 % och i huvudstadsregionen 

med hela 9,3 %. 

16 

Finlands Fastighetsförmedlarförbund 

uppskattar att bostadspriserna 

i år skall stiga 3-5 %. 

En del prognoser anger ännu 

lägre värden för år 2007. 

€ 

200 

150 

100 

50 

0 

Aktia Capital B 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Aktia Capital B 

31.12-06 

Vid slutet av året var Aktia Capitals 

värde 178,60 euro, som 

samtidigt blev årets högsta 

notering för denna fond. Capitals 

värde ökade under hela 

året med 26,42 %. Tillväxten 

under årets sista kvartal blev 

13,40 %. Fondens utveckling 

beskriver på ett mycket tydligt 

sett den positiva ekonomiska 

utveckling vi upplevt i Finland 

under år 2006. 

Finlands export har gått fint 

och uppenbarligen stöder 

utvecklingen i Ryssland vår 

ekonomi. Högre energipriser 

ökar köpkraften i Ryssland 

mera än vad det belastar oss. 

Nokias underleverantörer 

är egentligen den enda företagsgrupp 

som haft det svårt 

under år 2006. Underleverantörerna 

har i snabb takt 

fått bygga nya fabriker i låglöneländer 

och stänga tämligen 

nya enheter i bl.a Europa och 

USA. Detta för att på kort varsel 

klara av nya produkter och 

lägre priser. En situation där 

man i praktiken har endast en 

kund är farlig i alla branscher 

och föga avundsvärd. 

€ 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Mandatum Global K 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Sampo Global K 

31.12-06 

Denna fond hette tidigare 

Mandatum, men fortsätter för 

övrigt som förut. Under årets 

sista kvartal steg fonden med 

8,48 %. Under hela året har 

den stigit från 24,89 euro 

till 28,39 euro, d.v.s med ca 

14 %. Utvecklingen för de 

globala fonderna har en tendens 

att bli sämre än fonder 

som specialiserar på en viss 

region eller en viss bransch. 

Placerarna kan istället trösta 

sig med att riskerna borde 

vara mindre. 

Globalt ser den ekonomiska 

utvecklingen för år 2007 

lovande ut. Dollarns internationella 

värde är dock en 

betydande orosfaktor. Eurons 

värde har förstärkts under år 

2006 och ligger nu på ca 1,32 

dollar. 

Nordea Foresta K 

I vår senaste rapport noterade 

vi redan en viss återhämtning 

inom skogsindustrin. Utveckling 

har fortsatt och ökat

pföljning av fondvärden 

€ 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

värdet på skogsfonden med 

6,08 % under det föregående 

kvartalet. Skogsindustrin har 

haft flera svåra år så vi får 

hoppas att trenden äntligen 

har vänt. 

Här hemma har skogsägarna 

kunnat notera betydande 

prisstegringar på bl.a 

talltimmer. Nya tullar har 

införts på det ryska virket för 

att stöda utvecklingen av en 

egen skogsindustri. På kort 

sikt höjer denna åtgärd prisnivån 

i Finland, men på sikt 

kan det ha motsats effekt om 

det minskar intresset för nyinvesteringar. 

Fondens tre största placeringar 

utgörs av UPM, International 

Paper och Stora Enso. 

€ 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Nordea Foresta K 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

Roburs Ryssland 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

31.12-06 

31.12-06 

Robur 

Rysslandsfonden A 

Fondens värde har under 

årets sista kvartal stigit med 

21,32 % och under hela året 

med hela 57,41 %. En otroligt 

fin premie för den som vågat 

placera i denna fond. 

För tillfället ser man positivt 

på utvecklingen, men 

redan 2008, med presidentval 

i mars, utgör en riskfaktor 

med bl.a följande obesvarade 

frågor. Hur fördelas makten? 

Vilken blir Putins roll? Vad 

vill man styra själv? Har placeraren 

de riktiga samarbetsparterna? 

BNP tillväxten i Ryssland är 

för tillfället ca 6 % 

€ 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

OP Cash Manager A 

11.12-03 

31.12-04 

31.12-05 

2.04-06 

30.07-06 

1.10-06 

OP Cash Manager A 

31.12-06 

De stigande räntorna har gjort 

att 1 års avkastningen för den 

korta räntefonden blivit 3 %. 

När det gäller att placera likvida 

medel på kort sikt är detta 

bra. En långsiktig placering 

med tyngdpunkten i aktierelaterade 

papper borde ge ca 

8 % i snitt. 

Den som önskar få en bättre 

ränteavkastning bör söka 

sig till företagslån med större 

riskvärden och via dem få en 

– kvartalsuppföljning 

17 

kompensation i form av en 

bättre ränta. 

De högre räntorna har tillsvidare 

inte avskräckt bostadsköparna 

och har delvis kunnat 

elimineras genom att binda 

lånet till en kortare ränta, 

fast ränta eller till bankernas 

prime-räntor. Bankernas marginaler 

har också blivit lägre. 

Hur placera år 2007 

Det bästa rådet man kan ge 

är att inte sätta alla äpplen i 

samma korg. Som vi tidigare 

konstaterat ser allt mycket lovande 

ut inför 2007. Företagen 

går bra, företagens värdering 

är rimlig i förhållande till 

avkastningen, oljepriset någorlunda 

stabilt och tillväxten 

är god på många håll. USA´s 

handelsbalansunderskott och 

dollarns värde representerar 

dock en klar osäkerhet inför 

år 2007. 

På det hela taget kan man 

konstatera att det inte förekommer 

speciellt stora 

övervärderingar i börskurserna. 

Dividendavkastningen 

kommer även att bli god. 

Uppköps- och fusionsvågen 

kommer uppenbarligen att 

fortsätta och de här transaktionerna 

brukar överlag gagna 

ägarna. 

En placering i en fond som 

placerar i Östeuropa eller 

på en lämplig så kallad tillväxtmarknad 

är ett naturligt 

element i en långsiktig placeringsportfölj. 

Slutligen kunde man säga, 

att sälj när det inte syns ett 

moln på himlen och köp när 

allt är åt ”skogen”. Gott Nytt 

År. ❍ 

TEXT: 

CHRISTIAN HILDÉN 

Nästan 2 km 

papper per minut 

Vid UPM:s pappersfabrik 

i Jämsänkoski slogs ett nytt 

världsrekord i mitten av 

september, när en av pappersmaskinerna 

slog nytt 

hastighetsrekord. 

Det nya rekordet är 

1 815 meter/minut. Rekordet 

är ett medeltal under 

ett 24 timmars skift. Toppnoteringen 

var 1 820 meter/minut. 

Det tidigare rekordet var 

1 806 meter/minut och det 

hade redan hunnit bli åtta 

år gammalt. Både det gamla 

hastighetsrekordet och 

det nya gjordes med pappersmaskiner 

tillverkade 

av Metso koncernen. ❍

LÖNSAMHET – RÄTT PRIS 

KRAVET PÅ LÖNSAMHET BETONAS OFTA I FÖRETAGARKRETSAR. 

FÖRETAGET BÖR GÅ MED VINST OM DET SKA BLI LÅNGVARIG 

VERKSAMHET. PRODUKTENS PRIS BÖR TÄCKA KOSTNADERNA 

FÖR INSATT KAPITAL OCH FORTLÖPANDE UTGIFTER SAMT GE 

FÖRETAGAREN EN SKÄLIG LÖN. DESSUTOM BÖR DET BLI ETT 

ÖVERSKOTT MED TANKE PÅ FRAMTIDA INVESTERINGAR. 

Skogsägarens skogsinnehav 

är ett företag i högsta grad och 

ska skötas enligt lönsamhetsprincipen 

förutsatt den inte är 

fredad eller på annat sätt tagen 

ur bruk. Inom skogsbruket 

finns inga EU-bidrag som 

påverkar prissättningen, utan 

det är konsumenten som får 

stå för fiolerna, helt och hållet. 

Virkesförsäljning 

Då det gäller virkesförsäljning 

råder köparens marknad och 

priserna är rätt långt cementerade. 

Virket är en råvara där utbud 

och efterfrågan styr priset. 

Skogsägarnas möjlighet 

är att utnyttja de tillägg som 

ges för tidig leverans, kvalitets- 

och mängdtillägg samt 

gemensamma försäljningar. 

Det gäller också att kolla minimimåtten 

så att virket blir 

noggrant tillvarataget. För 

talltimmer i kusttrakterna är 

det märkbar skillnad om minimilängden 

är 43 dm eller 

37 dm. I det experiment som 

jag gjorde vid slutavverkning 

i höstas utgjorde timmerbitar 

av 40 och 37 dm:s längd 13 

procent av hela partiet. Om 

motsvarande mängd ha gått 

till massaved så skulle slutlikviden 

ha blivit flera hundra 

euro mindre, motsvarande 

nästan samma summa som 

närtransporten kostade. Olika 

18 

alternativ bör kontrolleras för 

att få bästa möjliga virkespris 

och hålla ekonomin i balans 

då virkesproduktionskostnaderna 

stiger hela tiden. 

Energived 

Energiveden är mycket populärt 

och betydande satsningar 

har gjorts på värmecentraler 

som använder skogsbränsle. 

I motsvarande grad minskas 

behovet av importbränsle och 

miljön mår bra. Tyvärr kan 

skogsägaren inte tala om lönsamhet 

i detta sammanhang. 

Ersättningen för skogsbränsle 

är en besvikelse. Det måste 

finnas ett konkurrenskraftigt 

kubikmeterpris för skogsbränsle. 

Månne man inte 

kommer till ett rätt pris om 

man beaktar vad t.ex. oljan 

kostar idag. Som nuläget är 

står skogsägarna mycket långt 

för gratis energi åt samhället. 

Största nyttan, som skogsägaren 

upplever det, består i effektivare 

markberedning då 

toppar och ris tas från förnyelseytorna. 

Specialproduktion 

Många självverksamma skogsägare 

har försökt öka skogsinkomsterna 

med specialproduktion 

och entreprenörskap. 

Många bäckar små….. Småskalig 

verksamhet med vedhandel, 

julgransodling, sågning 

av virke, stockhusbygge, 

värme och flisentreprenör, 

trädfällning på tomter, närtransport 

är exempel på företagare 

som dykt upp. Gemensamt 

för alla dessa företagare 

är att det finns motivation, 

färdigheter och utrustning. 

Svårt att ta betalt 

Oftast är den enklaste biten 

att producera eller utföra ett 

jobb. Betydligt svårare är det 

att prissätta sitt jobb på rätt 

nivå. OK. Rätt nivå är väl det 

då produkterna eller tjänsterna 

säljer. Riktigt så lätt är det 

inte utan då kostnaderna för 

investeringar, egen lön och 

skatter är avdragna bör det 

finnas en vinst för framtida 

investeringar. Självklara saker 

men är det alltid så? Tar man 

som exempel prissättning 

av brännved så upplevs den 

som problematisk. Många av 

kunderna tycker att brännved 

ska man kunna köpa billigt. 

Till denna villfarelse har vedproducenterna 

tyvärr bidragit 

själva då man sålt till underpris. 

På vedpriset inverkar 

bl.a. trädslag, kvalitet och 

fuktighetsgrad. 

Exempel på vedpriset 

Låt oss säga att en kubikmeter 

blandved av tallmassaved 

MÅNGA KUNDER TYCKER ATT 

BRÄNNVED SKA MAN KUNNA KÖPA 

BILLIGT. TILL DENNA VILLFARELSE 

HAR VEDPRODUCENTERNA TYVÄRR 

BIDRAGIT SJÄLVA DÅ MAN SÅLT TILL 

UNDERPRIS.

kostar 35 € / kubikmeter. Härav 

går 20 € direkt till råvara 

och kapitalskatt. Det gäller 

sedan för var och en att se om 

de resterande 15 € räcker till 

för drivkällan som vanligen 

är traktor, vedkapen á 30– 

100 000 €, bränsle, transport 

från upplägg till upparbetningsplatsen 

samt egen lön. 

Till detta kommer ännu hur vi 

behandlar mervärdesskatten 

och en eventuell hemtransport 

av veden. 

För att verksamheten inte 

ska bli välgörenhet bör dessa 

kostnader läggas till vedpriset. 

Med beaktande av priset 

på eldningsolja blir vedpriset 

ännu lågt också efter dessa 

tillägg. 

Ingen hobbyverksamhet 

Lönsamhet måste gå som en 

röd tråd genom verksamheten 

det må sedan gälla skogsskötsel, 

virkeshandel eller 

julgransodling. Jobbar vi gratis 

eller med förlust blir vårt 

arbete jämförbart med hobbyverksamhet. 

Det måste i så 

fall finnas en finansieringskäl- 

Den svenska Konungen, Carl 

XVI Gustaf, går över från olja 

och el till pellets på Drottningholm. 

Med den nya pannan på 

Drottningholms slott kommer 

energikostnaderna att halveras. 

Sedan 1981 är slottet den 

nuvarande Kungliga familjens 

permanenta bostad. 

Sexhundra ton värmepellets 

ska Lantmännen Agroenergi 

leverera till Drottningholms 

slott med kringliggande byggnader 

från den 15 november 

2006 fram till den 31 augusti 

2007. Som jämförelse kan 

nämnas att ett egnahemshus 

under samma period förbrukar 

cirka sex ton pellets. 

Fram tills i dag har Drottningholms 

slott värmts upp 

UTBUD OCH EFTERFRÅGAN STYR VIRKESPRISET. SKOGSÄGARNAS MÖJLIGHET ÄR ATT UTNYTTJA DE TILLÄGG SOM GES 

FÖR TIDIG LEVERANS, KVALITETS- OCH MÄNGDTILLÄGG SAMT GEMENSAMMA FÖRSÄLJNINGAR. DET GÄLLER OCKSÅ ATT 

KOLLA MINIMIMÅTTEN SÅ ATT VIRKET BLIR NOGGRANT TILLVARATAGET. 

la. Det hjälper inte att säga om 

lönsamheten som förra gårdfarihandlaren 

då han köpte 

19 

säkerhetsnålar för två penni 

och sålde för en penni – ”det 

är mängden som avgör”. ❍ 


BJARNE ANDERSSON 

Sveriges Konung byter till pellets 

med hjälp av sjövärme och 

olja, men nu ska bioenergi 

stå för majoriteten av uppvärmningen. 

Statens Fastighetsverk, 

som förvaltar bland 

annat Sveriges kungliga bygg- 

nader, har installerat ett nytt 

värmesystem med en stor 

biobränslepanna för värmepellets 

och flis. 

Bakom investeringen ligger 

miljömässiga och ekonomis- 

Foto: Alexis Daflas, Kungl. Husgerådskammaren 

ka överväganden. Efter konverteringen 

kommer Drottningholm 

att spara 245 000 

liter olja. 

Kungen har varit väldigt drivande 

i projektet. Orsaken till 

kungens engagemang är att 

han vill minska oljeberoendet. 

Tidigare värmdes Drottningholm 

upp med 67 procent 

olja och 33 procent el. Nu blir 

det 92 procent biobränsle. 

Dessutom släpper värmeanläggningen 

ut 90 procent 

mindre växthusgaser efter 

konverteringen. ❍ 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Foto: Kari Heliövaara 

Artikelserien som behandlar naturhänsyn i produktionsskogar fortsätter. I den fjärde artikeln tar vi en titt på en egenhet som 

nuförtiden är ovanlig i våra skogar, nämligen bränd ved. 

Hur kan brandskadade träd gynna den biologiska mångfalden? Det finns faktiskt en mängd arter som är specialiserade på 

att leva i de förhållanden som bränd ved och brandytor skapar. 

EElden är en av de radikalaste 

störningarna i skogen. 

Skogsbränder för ofta med sig 

förödelse, för att inte tala om 

förluster för drabbade skogsägare. 

Men elden orsakar inte 

Del 

Liv spirar i askan 

FÖRR VAR SKOGSBRÄNDER RELATIVT VANLIGA OCH REGELBUND- 

NA. ELDEN VAR EN AV SKOGENS NATURLIGA STÖRNINGAR. VIS- 

SA DJUR- OCH VÄXTARTER HAR ANPASSAT SIG TILL DETTA, OCH 

FÖR ATT KUNNA LEVA ÄR DE BEROENDE AV DEN OMGIVNING 

SOM ELDEN SKAPAR. 

bara olycka. Den är en förutsättning 

för att vissa växter 

och djur skall finnas kvar i 

skogarna. Brandskadad skog 

tryggar den biologiska mångfalden. 

20 

Artrikedom är en fördel 

Finns det ett behov, eller är 

det överhuvudtaget nödvändigt, 

att bevara arter som har 

så speciella krav på sin livsmiljö? 

Elden är idag en väldigt 

sällsynt störning i våra skogar. 

Även om det förekommer 

lika många skogsbränder som 

tidigare, är arealerna mycket 

mindre tack vare effektiv 

övervakning och brandbekämpning. 

Kari Heliövaara som är professor 

i skogszoologi vid Hel- 

singfors universitet menar att 

det är viktigt att det finns rikligt 

med olika arter i skogen. 

– Ett mångsidigt ekosystem 

tål störningar bättre än ett som 

är fattigt på arter. När arter 

försvinner blir skogen känsligare 

för olika störningar, till 

exempel insektangrepp. Det 

är omöjligt att bedöma hur 

mycket ekosystemet skall ”förenklas”, 

dvs. hur många arter 

som skall försvinna, innan det 

rasar. Därför är det viktigt att 

det finns arter ur så många olika 

kategorier som möjligt. 

DET FINNS OMKRING 40 INSEKTARTER SOM ÄR STARKT BUNDNA TILL SKOGSBRÄNDER. DE FLESTA ÄR SKALBAGGAR SOM LEVER I VEDEN. FRÅN VÄNSTER: SOTSVART 

PRAKTBAGGE, KORTHÅRIG KULHALSBOCK OCH BLODRÖD BLOMBOCK.

Heliövaara påminner å andra 

sidan om att brandskadade 

träd i vissa fall kan tjäna 

som förökningsmaterial för 

skadeinsekter. 

– Snytbaggen söker sig gärna 

till brända områden, men 

oftast är brandytorna så små 

att det sällan finns risk för 

massförekomster. Detsamma 

gäller barkborrarna som förökar 

sig i döda träd. 

Sensor hjälper att hitta fram 

Det finns omkring 40 insektarter 

som är starkt bundna 

till skogsbränder. De flesta är 

skalbaggar som lever i den 

brända veden. Heliövaara 

nämner den sotsvarta praktbaggen 

som ett exempel. 

Den söker sig till brandytor 

och behöver bränd ved för 

sin larvutveckling. Det är en 

kolsvart skalbagge som kommer 

till brandytor för att lägga 

sina ägg. 

– Med hjälp av ett känsligt 

organ, en infrarödsensor, 

kan den känna värmen från 

bränder på flera kilometers 

avstånd. Den flyger mot området 

som brunnit och landar 

slutligen på en stam med 

lämplig temperatur. Baggen 

lägger sina ägg på den sotiga, 

fortfarande varma stammen. 

Var den sotsvarta praktbaggen 

håller hus när det inte 

brinner är svårt att säga, men 

den ligger gömd någonstans 

och väntar på lämpliga förhållanden. 

Bränd skog gynnar också 

fåglar. Bland annat den tretåiga 

hackspetten, nattskärran 

och spillkråkan finner mat i 

form av skalbaggslarver och 

andra insekter under barken 

på de brända träden. 

Fröna från en del växter kräver 

de speciella förhållanden 

som uppstår i marken efter en 

skogsbrand för att de skall gro. 

ELDEN ÄR EN AV DE RADIKALASTE STÖRNINGARNA I SKOGEN, MEN DEN HAR 

ÄVEN POSITIVA VERKNINGAR. ELDEN ÄR NÄMLIGEN EN FÖRUTSÄTTNING FÖR 

ATT VISSA VÄXTER OCH DJUR SKALL KUNNA LEVA I VÅRA SKOGAR. 

Brandnävan och svedjenävan 

är exempel på sådana arter. 

Deras frön kan ligga långa tider 

i en fröbank i marken och 

vänta på en skogsbrand. Först 

när marken brunnit gror de, 

blommar och bildar nya frön. 

Även contortatallen behöver 

elden för att förnyas naturligt 

i Nordamerika. 

Det finns också lavar som 

är beroende av bränd ved. Ett 

exempel är den hotade kolflarnlaven. 

Den växer nästan 

uteslutande på bränd tallved. 

Bränd skog är ekologiskt 

värdefull 

I fjol orsakade den torra och 

varma sommaren fler skogsbränder 

än normalt. Det stora 

antalet bränder väckte frågor 

om man eventuellt kunde 

bevara eldhärjade skogsområden 

på privatmarker för att 

öka den biologiska mångfalden. 

Skogsägaren inte skyldig 

att förnya ett område som utsatts 

för en naturlig förödelse, 

till exempel en skogsbrand. 

Området kan istället lämnas 

för att förnya sig naturligt 

och öka skogens ekologiska 

värde. 

Läst i Skogsbruket? 

På webben hittar du 2003–juni 2006, 

www.skogsbruket.fi 

21 

Det ska finnas grova träd 

På ett lämpligt objekt skall 

det finnas tillräckligt många 

grova träd som med tiden kan 

utvecklas till bränd, död ved. 

Arterna som dras till bränd 

ved är beroende av olika stadier 

av död ved. Med tanke 

på mångfalden är en brunnnen 

plantskog inte det bästa 

objektet. Men om det finns 

redan tidigare brända skogar 

i trakten, kan också en plantskog 

bidra till kontinuiteten, 

dvs. att det finns brända skogar 

i olika utvecklingsstadier. 

Storleken på området har 

också betydelse. En liten 

Foto: Skogsforskningsinstitutets bildarkiv 

bränd fläck på några ar är 

inte lämplig, eftersom dess 

inverkan på mångfalden är 

minimal. 

Skogsägare, som istället för 

att plantera, överväger att bevara 

en brandyta för att gynna 

den biologiska mångfalden 

kan kontakta den regionala 

skogscentralen för mera information. 

Hyggesbränning blir naturvårdsbränning 

Hyggesbränning förbättrar 

markens egenskaper för 

skogsförnyelse, men den ekologiska 

nyttan är också stor. 

Enligt förslaget till ny finansieringslag 

kan sådan hyggesbränning 

som ökar den 

biologiska mångfalden finansieras 

som naturvårdsprojekt. 

Den nya lagen är planerad att 

träda i kraft 1.1.2008. 

Skogscentralerna och Skogsbrukets 

utvecklingscentral 

Tapio utvecklar i år lämpliga 

arbetsmetoder för bränning 

av till exempel naturvårdsträd 

på förnyelseytor. ❍ 

TEXT: 

GUNNAR SALINGRE 

Bristen på skogsbränder har lett till att ett fyrtiotal brandberoende 

insektarter blivit hotade. 

En del arter, bl.a. liten brandlöpare, utnyttjar den brända 

marken, medan de flesta är beroende av nyligen brandskadade 

träd. Några arter, som korthårig kulhalsbock och 

sotsvart praktbagge lägger sina ägg i brända stammar. Andra 

arter, t.ex. tallkapuschongbaggarna, lever inne i bränd 

tallbark. Den blodröda blombocken anländer några år efter 

branden. 

I de brandskadade trädens sockerrika bastlager finns en 

rik svampflora som de brandberoende skalbaggarna utnyttjar. 

Flera arter av barkskinnbaggar lever också av svampar 

som växer på brandskadade träd. ❍ 

Har du flyttat? 

Via webben, www.skogsbruket.fi, 

gör du snabbt adressförändringen.

Olja skapar önskat virke 

OLJEIMPREGNERING AV GRAN STÄLLER BEGREPPET VIRKESKVALI- 

TET PÅ ÄNDA. MED HJÄLP AV MILJÖVÄNLIGA OLJOR KAN OCKSÅ 

PORÖST GRANVIRKE GÖRAS STABILT. DET GER HELT NYA MÖJ- 

LIGHETER INOM TRÄFÖRÄDLINGEN. NU ÄR DET DAGS FÖR HU- 

GADE I BRANSCHEN ATT PRODUKTUTVECKLA. 

Hittills har virkets kvalitet varit 

riktgivande för materialets 

användningsmöjligheter. Nu 

finns teknik som gör det möjligt 

att skapa önskvärt virke 

efter avverkningen. 

Belägg för det har Thomas 

Ulvcrona vid Lantbruksuniversitetet 

i Umeå. I sin doktorsavhandling 

presenterar 

han resultatet av fem års idog 

forskning. Han har undersökt 

möjligheten att oljeimpregnera 

gran. Och resultaten visar 

på nya och mycket goda möjligheter 

inom träförädlingen. 

Behandling enligt behov 

Varje träbits egenskaper avgör 

hur mycket olja som krävs för 

att uppnå ett eftersträvat resultat. 

Vetskapen om träets 

egenskaper går att skaffa så 

fort virket är avverkat. 

– Genom att undersöka varje 

träbits fysiologiska och fysikaliska 

egenskaper bestäms 

graden av behandling. 

Impregneringen går att göra 

i den omfattning som krävs 

för att en slutprodukt ska uppfylla 

kundens krav. 

– Tekniken gör det möjligt 

att få fram önskad hållbarhet. 

Om virket till exempel ska användas 

till ett golv utomhus, 

men under tak, och bör hålla 

i 15 år, så gör oljeimpregneringen 

det möjligt att skapa 

exakt de egenskaperna hos 

virket. 

22 

THOMAS ULVCRONAS FORSKNING VISAR ATT GRAN KAN IMPREGNERAS MED 

LINOLJA. 

Nytt för gran 

Tekniken går ut på att med 

hjälp av värme och tryck 

pressa in olja i träets celler. 

Det är densiteten, alltså den 

kompakta massan virke per 

volym, som avgör hur stor 

mängd olja som behövs och 

hur hög temperatur som krävs 

under inpressningen. Densiteten 

är som bekant högre i 

kärnved än i splintved. 

Foto: Anne Manner 

Att det blev just gran Ulvcrona 

koncentrerade sig på är 

ingen tillfällighet. 

– Jag ville undersöka möjligheten 

att impregnera gran 

därför att vanlig tryckimpregnering 

inte fungerar på den. 

Tekniken han undersökt är 

dessutom ett mycket miljövänligt 

alternativ. Istället för 

den traditionella tryckimpregneringen 

med giftiga ämnen 

används linolja. 

Metoden är inte alldeles ny. 

Den har tidigare använts på 

tall, men endast i liten skala. 

Minskar spill 

Det är den stora andelen spill 

Ulvcrona genom sin forskning 

velat komma åt. 

– Andelen spill är idag 

mycket stor inom sågindustrin. 

Min tanke är att göra en 

effektivare virkesanvändning 

möjlig. 

Oljeimpregneringen gör att 

till och med gran som vuxit 

snabbt, och alltså inte är så 

hållbar, kan fungera som råvara 

för formstabila produkter. 

VIRKETS DENSITET AVGÖR VILKEN 

BEHANDLING SOM KRÄVS FÖR ATT 

SKAPA ÖNSKAT VIRKE. 

Foto: Thomas Ulvcronas arkiv.

Ulvcrona berättar att granens 

egenskaper närmar sig 

tallens genom oljeimpregnering. 

De två trädslagen är som 

bekant mycket olika varandra. 

Forskningsresultaten visar att 

granen kan bli en värdig konkurrent 

till tallen. 

Möjligheten kan komma 

att påverka beståndsvården. 

När även porösare virke kan 

användas är snabbare tillväxttakt 

helt acceptabel. Det 

i sin tur tillåter även kortare 

omloppstider, som vidare kan 

återspegla sig på antalet gallringar 

och gallringsstyrkan. 

Byggarens dröm 

Forskningsresultaten har banat 

väg för produktutveckling. 

Nu är det upp till träförädlingsföretagen 

att ta vara på 

kunskaperna. 

Till exempel inom byggnadsbranschen 

är oljeimpregneringen 

till stor hjälp. 

– Oljeimpregneringen 

minskar träets rörelser. Det 

gör att färdiga träprodukter 

inte vrider sig på samma sätt 

som obehandlat virke gör. 

Det låter som rena drömmen 

för husbyggare och inredare. 

Med hjälp av oljeimpregneringen 

är det möjligt 

att leverera partier med exakt 

likadant byggnadsmaterial. 

Det underlättar både i det 

praktiska byggandet och i planeringsskedet. 

Beräkningar 

gjorda vid skrivbordet stämmer 

klart bättre i praktiken, 

när träet beter sig som arkitekten 

och byggaren vill. 

Rötbeständighet är ytterligare 

en egenskap som oljeimpregneringen 

ger. Det är en 

klar vinst för både kunder och 

träbranschen. 

Företagens sak effektivera 

Kostnadsfrågan överlämnar 

Ulvcrona till träförädlarna att 

fundera på. Tekniken är fullt 

möjlig att använda i större 

skala, till och med i industriell 

process. 

– Visst kan oljeimpregneringen 

till en början vara 

dyrare. Men det är upp till 

företagen i branschen att arbeta 

fram praktiska lösningar 

och göra sin verksamhet kostnadseffektiv. 

Hur som helst: EU-parlamentet 

har sagt sitt om kemikalieanvändning.Miljövänliga 

alternativ är tidens 

melodi. 

Det oljeimpregnerade virket 

kan brännas utan att miljön 

lider. Däremot är det mindre 

brandfarligt som material. 

Det är en följd av att syret 

trängts undan av den inpressade 

oljan. 

Frågor finns ännu 

Forskningen fortsätter. Fortfarande 

finns frågor att besvara 

Ponsse sponsrar idrottare 

och rallyförare 

Skogsmaskintillverkaren Ponsse har ingått sponsoravtal 

med spjutkastaren Tero Pitkämäki och rallyföraren Mikko 

Hirvonen. 

Ponsse har valt idrottare som tävlar i individuella grenar 

som samarbetspartner, vilket hör till ovanligheten inom 

sponsring. Motiveringen till detta medvetna val är klart: ”En 

skogsmaskinförares arbete är individuellt. Maskinförarna är 

de främsta inom branschen som individer, precis som våra 

idrottare.” 

För Hirvonen är Ponsse känd från tidigare, då han har 

sommarjobbat på företaget med att reparera skogsmaskiner. 

Hans far är dessutom skogsmaskinförare och kör en 

maskin från Ponsse. ❍ 

23 

GRANENS KVALITET ÄR INTE LÄNGRE AVGÖRANDE FÖR ANVÄNDNINGEN. 

inom oljeimpregneringen av 

gran. Thomas Ulvcrona fortsätter 

att under 25 procent av 

sin tid forska i ämnet. Resten 

av sin arbetstid använder han 

till att forska i frågor som rör 

skogsproduktion. 

Lantbruksuniversitetet i 

Umeå har ett särskilt skogsprogram. 

Drygt 20 projekt är 

under arbete, och Ulvcrona 

deltar i ett par av dem. Han 

försöker koppla forskningen 

kring oljeimpregnering till 

den övriga skogsforskningen. 

Fältförsöken är till stor del 

koncentrerade till försöksparken 

i Vindeln, nordväst om 

Umeå. ❍ 

TEXT: 

ANNE MANNER 

Föreningen för Skogskultur r.f. 

håller sitt stadgeenliga årsmöte 

onsdagen den 14.02.2007 kl. 15.15 

på hotell Kungsvägen, 

Lagstadsgatan 1, Esbo. 

Styrelsen 

Foto: Anne Manner

Kaffebönans långa väg 

VI FINLÄNDARE ÄR STORA KAFFEDRICKARE. VI DRICKER I SNITT 

3,5 KOPPAR PER PERSON OCH DAG, MEST I NORDEN. KAF- 

FEBÖNORNA PÅMINNER OM RÖDA KÖRSBÄR NÄR DE PLOCKAS. 

FÖLJ MED BÖNANS LÅNGA RESA TILLS DEN HAMNAR I DIN KAF- 

FEKOPP. 

Kaffe kommer från en trädliknande 

buske som har mörkgröna, 

glänsande blad som 

hänger i rader på långa tunna 

grenar. Ett kaffeträd som 

växer vilt kan bli upp till tio 

meter högt. När man odlar 

kaffe beskär man i regel trädet 

så att det blir en två meter 

hög buske. Det ger en bättre 

plockhöjd och större skörd. 

Bären är röda som körsbär 

Kaffebusken blommar efter 

tre år och sedan tar det nio 

månader för bären att mogna. 

Bären är röda och stora som 

körsbär. I bären finns en eller 

två grågröna kaffebönor. 

Bären mognar i olika takt 

och omogna, halvmogna, 

mogna och övermogna bär 

sitter blandade tätt intill varandra 

på grenarna. En kaffebuske 

plockas därför flera 

gånger. 

En kaffebuske ger 2–2,5 kilo 

bär per år. Det ger ett halv kilo 

färdigt kaffe. 

Rostningen tar fram aromen 

När bären är skördade skalar 

man bort fruktköttet för att få 

fram bönorna. Råkaffet lagras 

torrt och svalt innan det skeppas 

i väg i containrar till rosterier 

över hela världen. 

Först i rosteriet blir det verkliga 

kaffet till. Under rostningen 

förändras råkaffets syror till 

aromer, och ju längre kaffet 

rostas, desto minde syror blir 

kvar. Därför bränner ljusrostat 

kaffe mera i magen än mörkrostat. 

Kaffets smakämnen och aromer 

födds under rostandet. 

Den vanligaste rostningsmetoden 

är varmluftsrostning, då 

bönorna hettas upp med varm 

luft. 

När bönorna rostats till- 

Historia 

I de etiopiska bergstrakterna levde en fåraherde som hette 

Kaldi för ca 1 500 år sedan. Kaldi tyckte en dag att hans 

getter uppförde sig konstigt. De hoppade omkring och var 

ovanligt fulla av energi. 

Snart fick Kaldi förklaringen. Getterna hade ätit de röda 

bären från en buske och han insåg att det var bären som 

hade gjort getterna så pigga. Kaldi skyndade till ett munkkloster 

där han berättade för klostrets abbot om bären. 

Abboten lyssnade på Kaldis berättelse och bestämde sig 

själv för att undersöka de magiska bären. Han plockade 

några röda bär från busken, slog hett vatten över dem och 

drack sedan drycken. Abboten blev inte så lite förvånad 

när han märkte att han blev så pigg att han kunde hålla sig 

vaken i flera timmar längre än normalt. Abboten började 

därefter bjuda munkarna på drycken för att de skulle hålla 

sig vakna under de långa aftonbönerna. 

24 

I FINLAND DRICKER VI 3,5 KOPPAR KAFFE PER DAG. 

räckligt nerkyls de snabbt 

med vatten eller kall luft. När 

rostningen är klar mals kaffet 

i olika kornstorlekar. Kokkaffe 

har den grövsta storleken och 

espresso den minsta. 

Förvara kaffeburken i 

kylskåpet 

Att förvara kaffet rätt är viktigt, 

för kaffet innehåller över 

femton procent fett, som surnar 

då det kommer i kontakt 

med syre eller förvaras alltför 

varmt. Fettet syns och smakar 

i en kaffedryck som stått över 

en halv timme. 

Solljus och hög värme förstör 

kaffet. Kaffet bör förvaras 

mörkt i en lufttät förpackning, 

och så kallt som möjligt, helst 

i kylskåp eller frys. 

Bästa bönor på hög höjd 

över havet 

När vi dricker vårt kaffe är 

KAFFEBÖNORNA KOMMER I SEXTIO KILOS JUTESÄCKAR TILL FINLAND. 

Foto: www.fria-bilder.se 

Foto: www.fria-bilder.se

KAFFEBUSKENS BÄR ÄR RÖDA OCH INNE I BÄREN FINNS EN 

ELLER TVÅ BÖNOR. 

det sannolikt från Brasilien, 

Colombia, Nicaragua, Guatemala, 

Costa Rica, Kenya eller 

Etiopien. 

Kaffeträdet är känsligt för 

Kaffedrinkar 

kyla och odlas bäst i ett varmt 

och jämt klimat. Trädet trivs 

bäst på mark som ligger på 

500–1 200 meters höjd över 

havet. Det fi naste kaffet kom- 

Espresso Liten mängd (2–4 cl) mörkt fylligt kaffe 

täckt av ett fast kaffeskum. 

Cappuccino lika delar espressokaffe, ångad mjölk 

och mjölkskum. 

Café au lait lika delar kaffe och varm mjölk. 

Caffè latte 1/3 Espresso, 2/3 ångad mjölk, lite eller 

inget skum. 

Caffè macchiato kaffe fl äckat med lite mjölk, en starkare 

latte. 

Caffè con panna espresso med vispad grädde. 

Caffè freddo kallt strakt kaffe (espresso) och socker. 

Boken Träden och Vi berättar om de fi nländska 

trädslagens roll i konst, litteratur, religion, folktro 

och medicin samt hur vi förr använde olika 

trädslag vid byggande och i hemslöjd. 

Författare: Kåre Pihlström 

Sidantal: 160 

Pris: 20 euro. 

Beställningar: Guy Karlsson, tfn 020 772 9042 

eller per e-post guy.karlsson@tapio.fi . 

Foton: Robert´s Coffee. 

KAFFEBUSKEN HAR DJUPGRÖNA, GLÄNSANDE BLAD. 

25 

mer från odlingar som ligger 

högre än 700 meter över havet. 

Höjden gör att bönorna 

mognar långsamt och hinner 

utveckla en fi n arom. 

En kaffelast från Brasilien är 

framme i Finland på tre veckor. 

Från Kenya tar det sex. 

Kaffet skeppas i containers 

antingen i sextio kilos jutesäckar 

eller i storsäckar som 

rymmer tjugo ton. 

Kaffet kom till Finland för 

300 år sedan 

Det råder delade meningar 

om varifrån ordet kaffe härstammar. 

En del menar att 

det europeiska ordet kommer 

från arabiskans qahwah via 

turkiskans kahvè som betyder 

vin eller något uppiggande 

och stimulerande. 

Kaffe kom till Finland i början 

på 1700-talet via Sverige. 

Då började man bjuda sina 

söndagsgäster på en kopp 

kaffe i stället för brännvin. 

Det kaffe vi dricker är ofta 

en blandning av upp till tio 

sorters kaffebönor. Smakegenskaperna 

hos kaffet kan ändra 

från skörd till skörd. Men varierar 

man blandningarna får 

man fram samma smak varje 

gång trots att en eller fl era kaffesorter 

har ändrat sig. 

En kopp kaffe innehåller 

70–120 mg koffein. Koffeinets 

inverkan varierar från person 

till person. Den uppiggande 

effekten varar i snitt 1,5 timmar. 

Vi fi nländare är stora kaffedrickare. 

Vi dricker i medeltal 

3,5 koppar per person och 

dag. I Sverige dricker man 3,2 

koppar om dagen. ❍ 

Källa: www.robertscoffee.com, 

Svensk Kaffeinformation 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Ny handbok om 

motorsågning 

DET HAR KOMMIT UT EN NY HANDBOK OM MOTORSÅGNING SOM ÄR UTGIVEN AV SKOGSSTY- 

RELSEN I SVERIGE. MATERIALET VERKAR I STORT SETT VARA SAMMANSTÄLLT UTGÅENDE FRÅN BRO- 

SCHYRER OCH HANDBÖCKER SOM UTKOMMIT TIDIGARE. 

I sanningens namn så har det 

inte heller skett några stora 

förändringar på området de 

senaste tio åren. Motorsågen, 

arbetstekniken och metoderna 

är i stort samma som 

tidigare. Det som dock gör 

en handbok som denna nödvändig 

är att motorsågens användare 

byts ut, det kommer 

nya användare av motorsåg. 

De flesta som köper sin första 

motorsåg är okunniga hur 

den används på ett säkert och 

tryggt sätt. 

Det är här handboken behövs 

för att visa motorsågens 

”tjusning och faror”. Tjusningen 

ligger däri att man utan 

risker, snabbt och behändigt 

fäller och upparbetar träd av 

olika storlek om man behärskar 

tekniken. Farorna består 

bl. a. av en roterande kedja, 

som i ”en fabrik” skulle vara 

inkapslad, fallande träd och 

grenar, tunga arbetsmoment 

samt varierande arbetsmiljö. 

Säkerhet och kompetens 

I ett inledande avsnitt påpekas 

att motorsågen kan användas 

inom många olika områden, 

t.ex. vedkapning, fällning, 

kvistning, kapning, trädbeskärning 

och byggnation. Gemensamt 

för dessa moment 

är att de måste utföras på 

ett säkert sätt för att undvika 

personskador. För att kunna 

arbeta säkert och tryggt med 

motorsågen krävs att sågföraren 

har tillräcklig kompetens 

för arbetet. Rätt använd är 

motorsågen ett användbart 

och säkert redskap. 

Heltäckande 

Handboken, som omfattar 80 

sidor, är indelad i tre avsnitt: 

motorsågningens grunder, 

skogsarbetets grunder och avancerad 

motorsågning. Varje 

avsnitt inleds med råd om 

hälsa och säkerhet. Motorsågningens 

grunder tar upp bl.a. 

kläder och utrustning, skötsel 

av sågen, filning, startteknik 

och grunder i sågningsteknik. 

Skogsarbetets grunder behandlar 

arbetsteknik vid fällning, 

kvistning och kapning, 

tre tips och tre varningar vid 

arbete med fastfällda träd 

samt filning i skogen. 

Avsnittet avancerad fällning 

handlar om arbetsskeden som 

nybörjaren inte direkt bör ge 

sig i kast med. Lutande stora 

träd, trädfällning vid elledningar 

samt arbete i stormfälld 

skog kräver redskap, skicklighet 

och rutin. Även vana 

skogsarbetare har respekt för 

dessa arbetsmoment. Arbete 

i stormfälld skog borde helst 

utföras av en avverkningsmaskin. 

26 

Tydligt språk 

Handboken om motorsågning 

är mycket tydlig i sitt språk, 

enkel och klar information 

som kompletteras med en 

stor mängd teckningar. Informationen 

i boken kan med 

fördel tillämpas i Finland. Det 

är en stor grupp fritids- och 

säsongsanvändare av motorsågen 

som har behållning av 

att studera handboken. Tillsammans 

med några dagars 

kurs i motorsågning skulle 

utbytet bli ännu större. Känner 

man till motorsågens risker 

är det lättare att undvika 

moment och metoder som är 

farliga. ❍ 


BJARNE ANDERSSON

Virkespriser 

Virkesbrist hotar 

Den varma vintern börjar nu ställvis inverka på virkesförsörjningen 

till sågar och cellulosafabriker. Virke finns längs skogsvägarna, 

men menföret med viktbegräsningar hindrar virkesbilarna 

att hämta det. Det finns sågar som redan har varit tvungna 

att minska produktionen p.g.a. virkesbrist. 

Många s.k. vinterstämplingar blir ohuggna i år. Om du har 

ingått ett virkesförsäljningskontrakt, kan du förhandla dig fram 

till ett andra förskott om stämplingsposten blir ohuggen den 

här vintern. ❍ 

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment 

ingår. Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt 

mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits 

överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i 

leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje 

vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda 

skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av 

privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer 

och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens 

egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 

86 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Statistiken täcker bäst östra 

Finland och sämst västra och norra Finland. Utanför materialet är små och 

medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal 

av priset på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden 

för något sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 

och vid leveransköp under 500 m 3 , anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , 

anges (-) som pris. ❍ 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då 

köparen har hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

Ny områdesindelning 

Från den 1 juli ges virkespriserna för sex 

större områden i stället för per skogscentralområde. 

Områdena framgår av kartan. 

Skogsindustrin rf:s medlemsföretag har 

gemensamt kommit överens om den nya 

områdesindelningen. Målet var att få områden 

med ungefär lika stora inköpsmängder. 

Den nya områdesindelningen har 

konkurrenspolitisk bakgrund och 

dessutom vill virkesköparna värna 

om datasekretessen i områden 

med få virkesköpare. 

Svenska Österbotten hör till 

ett mycket stort område och 

det försämrar prisstatistikens 

användbarhet. ❍ 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

Yrke: 

DET FINNS MÄNNISKOR SOM 

VILL HA PROBLEM. TILL DE- 

RAS STORA LYCKA FINNS ÄKTA 

PROBLEMMAKARE. DE SOM 

FÖRSER MARKNADEN MED 

KNEP OCH KNÅP ÄR RIKTIGA 

ELDSJÄLAR. ETT PASSIONERAT 

INTRESSE ÄR EN FÖRUTSÄTT- 

NING FÖR IDÉKLÄCKNING, 

TILLVERKNING AV PROBLEM- 

LÖSNINGSPRYLAR OCH FÖR- 

SÄLJNING AV DEM. 

Att frivilligt rådbråka hjärnan 

är inget som nutidsmänniskan 

hittat på. Det kan Tomas 

Lindén intyga. Hans företag 

tillverkar och säljer problem. 

Många av hans egna produkter 

inom konstarten knep och 

knåp bygger på idéer med 

anor. En del av problemen 

finns dokumenterade från 

1700-talet. Användbara tankenötter 

finns även i gamla 

matematikböcker. 

– Och personer med passion 

för knep och knåp finns 

även idag. Goda idéer kläcks 

fortfarande. 

Lindén använder sig av goda 

idéer där han hittar dem. En 

hovleverantör av goda uppslag 

har han dock, Vesa Timonen. 

Någon professionell 

idékläckare är den uppfinningsrike 

inte. Idékläckning 

av den här arten är det ytterst 

få som lever på. 

– Det finns ett par, kanske 

tre personer i hela världen 

som lever på att uppfinna klurigheter 

inom det här facket. 

Själv knåpar Tomas Lindén 

passionerad 

problemmakare 

TOMAS LINDÉN ERKÄNNER MED GLIMTEN I ÖGAT ATT DET BOR EN LITEN ELAKING I HONOM. HANS FÖRETAG TILLVERKAR 

OCH SÄLJER PROBLEMLÖSNINGSPRYLAR. 

ihop tankenötter inom en annan 

sektor. Han har i drygt 

tio års tid stått för den varje 

vecka återkommande nöten i 

Hufvudstadsbladet. 

Björk som råvara 

Lindéns egna produkter är 

gjorda i trä. Björk är det enda 

trädslag han använder. Några 

särskilda kvalitetskrav nämner 

inte företagaren själv. Det 

snickeri som levererar virket 

sköter urvalet. 

– Jag är mycket nöjd med 

virket och servicen jag får. 

Råvaran anländer i form av 

hyvlat virke till snickeriet i 

Vasa. Det torra, hyvlade virket 

sparar tid i snickeriet. 

– Tidigare hyvlade jag själv, 

men prisskillnaden mellan 

28 

hyvlat och ohyvlat gör att det 

går på ett ut om jag tar hand 

om arbetsmomentet själv eller 

köper in färdighyvlat virke. 

Inom den egna verksamheten 

utförs däremot arbeten 

så som fräsning, kapning och 

borrning, fram till färdiga produkter. 

Samtidigt blir underleverantörerna 

allt fler. 

Kontakterna tar mesta tiden 

Grundaren till företaget Sloyd 

har sällan tid att arbeta handgripligen 

numera. I snickeriet 

arbetar en halvtidsanställd. 

Orsaken är företagets utveckling. 

Idag finns 120 återförsäljare 

rätt jämnt spridda 

över hela Finland. En del av 

produkterna går dessutom på 

export. 

Den synliga verksamhetspunkten 

i Vasa är nyöppnad. 

Den lilla affären kursar enbart 

knep och knåp, och riktar sig 

direkt till kunder. 

– Den står för en liten del 

av verksamheten här. Min huvudsakliga 

syssla idag är att 

sköta kontakterna utåt. 

Kontakten till i huvudsak 

återförsäljare lägger av förståeliga 

skäl beslag på Tomas 

Lindéns mesta tid. 

Trevare på marknad 

Det hela började med en trevare 

på en marknad i Jakobstad, 

Lindéns hemstad. Året 

var 1989. Tomas Lindén och 

en god vän pejlade tillsammans 

allmänhetens intresse. 

Efter ett tag drog sig kompi-

sen ur, men Lindén hade fått 

blodad tand. 

– Jag har alltid haft ett intresse 

för problemlösningar. 

Och det kändes lockande att 

bjuda ut den här sortens knep 

och knåp på marknaden. 

Emottagandet gav mig viljan 

att fortsätta. 

Att kombinera intresset för 

knep och knåp med yrket 

var naturligt för Lindén. Han 

är utbildad slöjdlärare, och 

har hunnit arbeta som sådan 

i södra Finland. Han har 

också hunnit inneha sysslan 

som snickare i tv-programmet 

Strömsö. Men i tidsnödens 

tecken blev snickaren och 

pedagogen tvungen att välja 

inriktning. Då valde han att 

på heltid bli problemmakare 

med glimten i ögat. 

Aha-upplevelse lön för 

mödan 

Lindén säljer inte enbart egna 

produkter. De samsas om 

butiksytan med importerade 

saker. Många är gjorda i trä, 

men också plast och andra 

material finns i sortimentet. 

– Barn gillar ofta färggranna 

saker i plast, förklarar han. 

I samband med presentationen 

av sina produkter medger 

Lindén att det bor en liten elaking 

i honom. Å andra sidan 

är han vänlig nog att förse 

varje vara med facit. 

– Det gör jag trots att jag är 

lite kluven i min inställning. 

Men jag hoppas att ingen 

smygtittar i facit. Den som gör 

det går miste om den aha-upplevelse 

som är den bästa tänkbara 

lönen för tankemödan. 

Pris från en euro 

Problem finns i alla prisklasser, 

från en euro upp till 

några hundralappar. Bland de 

dyrare produkterna finns en 

ask tillverkad i ett stort antal 

olika trädslag. Asken kommer 

från Japan, ett land med goda 

traditioner i facket knep och 

knåp, liksom i användning 

av små detaljer i olika trädslag. 

Problemet består i att få 

upp skrinet, med hjälp av 27 

tryckningar. 

Tomas Lindén erkänner att 

han inte vet hemligheten med 

riktigt alla problemprylar som 

finns i affären. 

För stora och små 

Det finns klurigheter för alla 

åldersklasser, utom för riktigt 

små barn. 

29 

TOMAS LINDÉNS EGNA PRODUKTER ÄR GJORDA I BJÖRK. 

– Den här sortens knep och 

knåp är egentligen leksaker 

för vuxna, men visst finns det 

problem som lämpar sig också 

för barn. 

Förmågan att lösa problem 

har ingenting med utbildning 

att göra. Ingen yrkeskår är generellt 

bättre på problemlösningar 

än andra. Förmågan är 

högst individuell. 

Samlare utgör en speciell 

kundkrets. De är ute efter rariteter 

från gångna tider, och 

sådana har Lindén lyckats förmedla 

i någon mån. Han har 

bland annat gjort fynd från 

tidigt 1900-tal. 

Passion är ett krav 

Att verka inom gebitet knep 

och knåp ger inga rikedomar. 

Det är en syssla för eldsjälar. 

Sådana finns över hela 

världen. De har kontakt med 

varandra och träffas på olika 

platser i världen. I fjol hölls 

träffen i Helsingfors, där Tomas 

Lindén fungerade som 

värd. 

Träffen finns dokumenterad 

i bokform. Boken innehåller 

ritningar på idéer, bland annat. 

– Inom det här facket går 

mycket ut på gentlemannamässiga 

överenskommelser. 

Jag kan få tillåtelse av en uppfinnare 

att tillverka exempelvis 

200 exemplar av hans idé. 

Överenskommelsen är ofta 

muntlig. Mitt samvete manar 

mig att hålla mig till det avtalade 

antalet. 

Löftesbrott innebär förlorat 

förtroende och bestraffas med 

uteslutning ur eldsjälarnas gemenskap. 

❍ 


ANNE MANNER 

IMPORTERADE PRYLAR FÖR HJÄRN- 

GYMNASTIK FINNS I MÅNGA TRÄD- 

SLAG, MEN OCKSÅ I ANDRA MATE- 

RIAL.

Köp & sälj 

På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och 

familjeföretag annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som 

villkor för annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska 

anknyta till skog och skogssektorn. 

Utrymmet per annons är begränsat och får omfatta högst fyra 

textrader. Det betyder högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. 

mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan 

och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets köp & 

sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt ifyllda 

annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Besiktning, vård och fällning av träd m.m. i Östnyland, Ab Skogsservice 

Åberg, tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

30 

– Vi har försökt spå i abborfjäll, mörtögon, 

tranornas flyttning, rönnbärsskörden... 

När blir det vinter? 

– Det beror helt och hållet på vädret!

Svenska yrkesinstitutet nydimitterade 

Den 16 november 2006 dimitterades 

nya skogsbrukare. 

Skogsbrukare 

Ann-Britt Backull Vörå 

magnus Forth Tölby 

David Lönnbohm Replot 

Jan-Anders Nord Björköby 

Reino Renfors Vasa 

Jörgen Sand Helsingby 

Johan Sten Solf 

Carl-Henrik Ståhl Vasa 

Greger Söderman Vasa 

Staffan Teir Vasa (Sideby) 

Mats Tuomela Vörå 

Bo-Eric Viklund Övermalax 

Tage Wikström Norra Vallgrund 

Helena Ögård Malax 

SITTANDE FRÅN VÄNSTER: ANN-BRITT BACKULL, 

HELENA ÖGÅRD. 

STÅENDE FRÅN VÄNSTER: STAFFAN TEIR, BO-ERIC 

VIKLUND, TAGE WIKSTRÖM, MAGNUS FORTH, JAN-ANDERS NORD, JOHAN STEN, JÖRGEN SAND, CARL-HENRIK STÅHL. 

Utnämningar 

Forstmästare Henry Schneider är t.f. myndighetschef på Kustens 

skogscentral fr.o.m. 8.1.2007. Den ordinarie tjänsteinnehavaren 

Hans-Erik Lindqvist är tjänstledig. ❍ 

31 

Den 23 november dimitterades nya 

värmeföretagare. 

Värmeföretagare 

John Berg Pörtom 

Jan Bergfors Västerhankmo 

Erich Breckoff Maxmo 

Håkan Cederström Nykarleby 

hans Granborg Närpes 

Hans Hermans Malax 

Bengt Lassfolk Pedersöre 

Dan Birger Smeds Korsholm 

Onni Ström Korsholm 

Harald Svens Vörå 

Bo-Eric Westerholm Närpes 

STÅENDE FRÅN VÄNSTER: KURSLEDARE ANDERS 

WIKBERG, BO-ERIK WESTERHOLM, HARALD 

SVENS, HANS GRANBORG, ONNI STRÖM, 

BENGT LASSFOLK, JOHN BERG, KURSLEDARE 

PATRIK MAJABACKA, DAN BIRGER SMEDS.

Skogsvårdsföreningar: 

Jeppo skogsvårdsförening r.f. 

Östra Jeppovägen 22 

66850 JEPPO 

Tfn 0400-265 424 

jeppo.svf@agrolink.fi 

Kimitonejdens skogsvårdsförening r.f. 

Engelsbyvägen 8 

25700 KIMITO 

Tfn (02) 421 120, 

040-5903122, 0400-880253 

kimitonejdens.svf@ebaana.net 

Korsnäs Skogsvårdsförening 

Vikingvägen 14 

66200 KORSNÄS 

Tfn (06) 364 1456 

svf@korsnas.mhy.fi 

Kristinestads skogsvårdsförening 

Lappfjärdsvägen 729 

64300 Lappfjärd 

Tfn (06) 222 2008 

svf@kristinestad.mhy.fi 

Sideby områdeskontor 

Sidebyvägen 685 

64490 Sideby 

Tfn (06) 222 5688 

svf@kristinestad.mhy.fi 

Malax skogsvårdsförening 

Magasinvägen 2 

66100 MALAX 

Tfn (06) 365 1169 

svf@malax.mhy.fi 

Nykarleby skogsvårdsförening 

Nygårdsvägen 5 

66900 NYKARLEBY 

Tfn (06) 722 1510 

svf@nykarleby.mhy.fi 

Munsala områdeskontor 

Södra Munsalavägen 8 B 

66950 MUNSALA 

Tfn (06) 764 1328 

svf@nykarleby.mhy.fi 

Pörtom skogsvårdsförening r.f. 

Centrumvägen 15 

66270 PÖRTOM 

Tfn (06) 366 1499, 0400-561 343 

portom.svf@agrolink.fi 

Skogsvårdsföreningen Norrskog 

Bärklarsvägen 3 

68810 YTTERESSE 

Tfn 020 413 7920 

svf.norrskog@norrskog.mhy.fi 

Karleby områdeskontor 

Hakalaxgatan 41 

67100 KARLEBY 

Tfn 020 413 7929 


Kronoby områdeskontor 

Kronobyvägen 8 

68500 KRONOBY 

Tfn 020 413 7928 


Larsmo områdeskontor 

Näsvägen 2 D 

68560 EUGMO 

Tfn 020 413 7926 


Oravais områdeskontor 

Masugnsvägen 2 

66800 ORAVAIS 

Tfn 020 413 7925 


Skogsvårdsföreningen 

Söderskog 

Kvarngatan 15 

65100 VASA 

Tfn 020 413 7910 

svf@soderskog.mhy.fi 

Närpes områdeskontor 

Östragränden 4 

64200 NÄRPES 

Tfn 020 413 7917, 020 413 7918 

svf@soderskog.mhy.fi 

Skogsvårdsföreningen 

Södra skogsreviret rf. 

Mannerheimgatan 9-11 A 

06100 BORGÅ 

Tfn (019) 580 993 

borga@revir.org 

Ekenäs kontoret 

Formansallén 2 

10600 EKENÄS 

Tfn (019) 241 5800 

ekenas@revir.org 

Esbo kontoret 

Esbogatan 4 

02770 ESBO 

Tfn (09) 855 0044 

esbo@revir.org 

Lovisa kontoret 

Drottninggatan 9 

07900 LOVISA 

Tfn (019) 509 014 

lovisa@revir.org 

Terjärv 

skogsvårdsförening r.f. 

Södra Terjärvvägen 9 

68700 TERJÄRV 

Tfn (06) 867 5465 

terjarv.svf@agrolink.fi 

Väståbolands 


Köpmansgatan 5 

21600 PARGAS 

Tfn (02) 458 5366, 0400-526 615 

tom.engstrom@pp2.inet.fi 

Vörå-Maxmo 


Vöråvägen 38 

66600 VÖRÅ 

Tfn (06) 383 2085, (06) 345 0123 

voramaxmo.svf@agrolink.fi 

Ålands 

skogsvårdsförening 

Ålands landsbygdscentrum 

Jomalagårdsväg 17-5 

22150 Jomala 

Tfn (018) 329 636 

svf@landsbygd.aland.fi 

Övermark 


Vasavägen 1615 

64610 ÖVERMARK 

Tfn (06) 225 3566, 0500-628 702 

overmark.svf@agrolink.fi

PDF 2,3 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?