KOMET FÖR FÖRÄLDRAR - Kometprogrammet

För att öka kunskapen om vad som kännetecknade barn med allvarligare problem användes en
statistisk metod som kallas stegvis regressionsanalys. Fördelen med den metoden är att den utan
teoretiska reservationer identifierar den uppsättning av de undersökta förklaringsvariablerna (s k
prediktorer) som bäst kan förklara ett visst utfall. Nackdelen är att resultaten inte säger något om
ifall de identifierade prediktorerna är viktiga i verkligheten. Stegvis regressionsanalys fungerar
därför främst som en metod för att skapa hypoteser för teoriutveckling. Sammanlagt användes
18 prediktorer som handlade om bostadsortens sociala utsatthet 36 , föräldrars motivation att delta,
familjeförhållanden 37 , barnets ålder, kön och problem. I analysen har endast de variabler medtagits
som kunnat öka förklaringsgraden (variansen) med minst en procent.
Resultaten (tabell 8) visar att barnen hade större problem när de diagnostiserats för en neuropsykiatrisk
problematik, föräldrarna inte sammanbodde, barnet var en flicka, flera föräldrar
medverkade i kursen och föräldrarna tipsats om KOMET av släktingar. Upplevt stöd från vänner
och släktingar och stadsdelens sociala belastning var således inte relaterat till förekomsten
av problem.
Tabell 8. Stegvis regressionsanalys för att förklara större problem hos barnen (N = 176)
Enskild Total R 2
B p
Barnet har en diagnos (0=nej, 1=ja) 20,6 20,6 .31 .001
Föräldrar sammanboende (0=nej, 1=ja) 4,4 25,0 -.33 .001
Barnets kön (flicka=0, pojke=1) 3,6 28,6 -.25 .002
Antal föräldrar som medverkade 1,6 30,2 .12 .101
Tips från släktingar att delta (0=nej, 1=ja) 1,5 31,7 .12 .107
34 F(5,180) = 10,04, p < .002
35 Avser endast de 119 skolbarnen; F(1,118) = 5,32, p < .02
36 Denna har mätts med hjälp av indexet för social tyngd i Stockholms fördelningsnycklar. Indexet är konstruerat med
hjälp av följande information (avser år 2004): Utländska medborgare i åldern 0 till 19 år under perioden 2000 –2002
(vikt 17.5%), ensamstående föräldrar med barn i åldern 0 till 17 år och med en årsinkomst under 120 000 under perioden
1999 – 2001 (vikt 28%), sammanboende med barn 0 till 17 år och en sammanlagd årsinkomst under 160 000
under perioden 1999 – 2001 (vikt 7%), sjukpenningförsäkrade 35 till 64 år med mer än 14 sjukdagar anmälda till
försäkringskassan under perioden 2000 – 2002 (vikt 17,5%), ungdomar 15 till 20 år som åtalats eller fått åtalsunderlåtelse
för brott enligt brottsbalken eller narkotikastrafflagen under perioden 1997 – 2001 (vikt 15%) samt elever utan
betyg i ämnena matematik, svenska/svenska-2 och engelska under perioden 2001 – 2003 (vikt 15%). Stadens genomsnitt
är 100.
37 Civilstånd, invandrarskap, föräldrars ålder och utbildning.
19
R 2