Läs nya numret här - Hela Sverige ska leva

2/2013
BREDBAND
4Två nya ordförande
4Små skolor blir större
4Larv och Längjum valde egen väg
Hela Sverige ska leva! 1

Innehåll Intervju
2. INTERVJU
3. TEmA BREDBAND
Bättre stöd på gång?
4. TEmA BREDBAND
117 föreningar i stöd-kö
5. TEmA BREDBAND
Gotländsk fiberväckelse
6. FRÅN HELA SVERIGE
Små skolor blir större
7. NYHETER I KORTHET
Årets Länsbygderådsenkät
8. FRÅN NORR TILL SÖDER
Hallå där, Inez A
5 000 lokala grupper som skapar
hållbara och företagsamma
bygder i hela Sverige.
Hela Sverige ska leva
Stortorget 7, 1 tr
111 29 Stockholm
www.helasverige.se
Du hittar oss även på
Facebook Twitter YouTube
Ansvarig utgivare: Staffan Bond
Redaktör: Karin Wenström
Telefon: 08-24 13 50
karin.wenstrom@helasverige.se
Skribenter: Karin Wenström och
Björn Lundbeck
Layout: Linjalen Tre.Noll
info@linjalen.com
Omslagsfoto: Jan-Erik Eriksson
Tryckeri: AlltryckPlus, Lysekil
Vårt papper, Galeri Art Silk, är
PEFC-märkt och klimatkompenserat.
Grattis Åse och Staffan, våra två
nya ordförande
Åse Blombäck kommer från Båtskärsnäs i Norrbotten
och sitter sedan 2007 i Hela Sverige ska levas
styrelse. Åse är även ordförande i Hela Sverige ska
leva Norrbotten och har haft flera styrelseuppdrag i
organisationer som står oss nära, exempelvis
Coompanion Norrbotten, Hushållningssällskapet
Norr/Västerbotten och Social Ekonomi i övre
Norrland.
Hur känns det?
– Det är ju en otrolig förmån att få företräda en organisation
med så mycket kompetens. Det känns både spännande och otroligt stimulerande att få
jobba med de här viktiga frågorna om hur hela Sverige ska leva.
Vad brinner du för?
– Min absoluta hjärtefråga är bygga strukturer så att lokalsamhället är med i
planeringsprocesserna som rör samhällsutvecklingen. Det gäller översiktsplanering med
kommunen, men också planering av hur vi ska använda våra naturresurser och hur
kollektivtrafiken ska fungera. Vi har också ett antal utmaningar, som också är möjligheter.
Jag tänker på omställningsfrågorna och behovet av lokalt kapital för investeringar. Men
också problemet med att så många ungdomar inte återvänder till sina uppväxtbygder.
Vad är styrkan med byarörelsen?
– Styrkan med byarörelsen är entreprenörstänket och kreativiteten. Människorna i
byarörelsen har ett innovativt tänk, ser möjligheter och hittar lösningar.
Staffan Nilsson är jordbrukare med mjölkproduktion
från Svågadalen i Hälsingland. Han var ordförande i
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
perioden 2010-2013. Han är också ledamot av
Centerpartiets internationella stiftelse. Staffan
har ett förflutet inom flera av våra
medlemsorganisationer: LRF, Studieförbundet
Vuxenskolan och Hushållningssällskapet.
Hur känns det?
– Jättekul att vara medordförande, för vi är ju två, och
det tycker jag är bra. Jag ser mycket fram emot att
komma tillbaka till ett nationellt perspektiv.
Vad brinner du för?
– Jag brinner för mycket, men något jag tycker är extra viktigt är fördjupad demokrati och
lokal utveckling, de är absolut viktigast för att motverka alla koncentrationskrafter. Jag ser
det utifrån ett europeiskt perspektiv, de är betydelsefulla i alla EUs medlemsländer. Jag ser
ingen motsättning mellan lokal utveckling och att inom EU stärka den inre marknaden
och ha ett starkare samarbete.
Vad är styrkan med byarörelsen?
– Styrkan med byarörelsen är att den bygger på eget engagemang och egna aktiviteter.
Många gånger bortom och bredvid partipolitiken. Man kan inte bara vänta på att någon
annan ska initiativ. Men vi måste också som riksorganisation sätta frågorna på
dagordningen i riksdag och regering. En politik för hela Sverige är inget särintresse!
2 Hela Sverige ska leva!

Tema BREDBAND
Bättre stöd på gång?
För närvarande finns det ungefär 800 byanät i Sverige,
alltså fiberföreningar som antingen gräver för
fiberbaserat bredband eller har färdiga nät. Men de
kommer att bli fler. Bredbandsforum räknar med att
antalet inom några år kan uppgå till 5 000 stycken om
folkrörelsen håller i sig.
Skälet är att om landsbygdsborna vill ha bredband så måste de
gräva själv.
– Det finns i nuläget inget annat sätt på de ställen där marknaden
inte är intresserad. Om byn gör det själva kan kostnaden halveras
jämfört med om en telekomoperatör står för byggnationen, säger
Patrik Sandgren på Bredbandsforum.
Som nätägare kommer dessa föreningar att få ett stort ansvar.
Medlemmarna säger upp sina andra abonnemang i telefoni,
bredband och tv, och litar på att nätet fungerar.
– Allt fler viktiga tjänster kommer att finnas i nätet, exempelvis
larmanordningar och då gäller det att nätet inte går ner. Och går
det ner måste det kunna återställas snabbt, säger Lars Björkman
som arbetat med seminarieserien Fiber till byn i fler år.
Byanätsgruppen lämnar slutrapport
Fiberföreningarna kommer att behöva stöd av olika slag, både i
starten och när nätet är igång. Bredbandsforums arbetsgrupp,
Byanätsgruppen, har undersökt vad som kan göras för att
underlätta för fiberföreningarna. En slutrapport lämnas till
Bredbandsforums ordförande it-minister Anna-Karin Hatt i
slutet av maj. Bland förslagen finns önskemål om en officiell
samlingspunkt för all information, att inrätta en helpdesk för att
hantera byanätsfrågor, enhetliga stödregler i hela Sverige och att
befria byalagen från ansvaret för marknadsanalyser. Genomförs
förslagen, blir det betydligt enklare för byalag och fiberföreningar
att ordna bredband på egen hand.
– Det viktigaste är att fiberföreningarna inte behöver uppfinna
hjulet igen. De måste lätt kunna få hjälp och stöd av en helpdesk
när de behöver det, säger Åsa Odell, ordförande i
Byanätsgruppen.
Åsa poängterar också betydelsen av det lokala ledarskapet.
Förutsättningen för att bredband på landsbygden ska bli
verklighet är att någon eller några lokalt tar ett ledarskap. Finns
inga sådana initiativ så blir det inget bredband.
Ni har många förslag till förbättringar, tror du att ni får igenom
era förslag?
– Vi har ju högt ställda mål för bredbandstillgång i Sverige, och då
är det byanät som gäller på stora delar av landsbygden. Så jag har
gott hopp om att Anna-Karin Hatt kommer att lyssna på det vi
föreslår, säger Åsa Odell.
Invånarna vid Munkbysjön gräver för fiber. Foto: Jan-Erik Eriksson
Ta vara på bygdernas engagemang
Hela Sverige ska leva deltar i Byanätsgruppen och Staffan Bond,
verksamhetschef hoppas också att Anna-Karin Hatt tar till sig,
och genomför förslagen.
– De underlättar för fortsatt byggande och med de stöden i
ryggen vågar säkert många fler grupper bilda fiberföreningar och
arbeta för ett byanät, säger Staffan Bond och poängterar
betydelsen av det ekonomiska stödet.
– Nu finns ett engagemang i bygderna och det gäller att ta vara på
det. Det är oerhört angeläget att arbetet och engagemanget inte
avstannar på grund av att det saknas centrala medel för fortsatt
grävande. Det är också viktigt, precis som Byanätsgruppen säger,
att pengar garanteras långsiktigt i ett mer kontinuerligt flöde och
inte så oförutsägbart och ryckigt som nu.
På Bredbandsforums hemsida finns dokumentationer och
delrapporter som utgör grunden för slutrapporten. www.
bredbandivarldsklass.se/ under Våra arbetsgrupper/
Byanätsgruppen. All information om byanät samlas också på
www.fibertillbyn.nu
Så tycker Hela Sverige ska leva
Hela Sverige ska leva driver tillsammans med andra aktörer
frågan om en gemensam så kallad ”helpdesk” som ett stöd
till fiberföreningarna. På sikt kan en nationell förening
behövas som stöd för byanäten. Vi tar gärna ett delansvar för
etableringen av en sådan förening. Redan nu har flera
fiberföreningar gått med som medlemmar hos oss. Vi anser
att det bästa är att föreningarna behåller ägandet över nätet
och därmed kontrollen över hur det används och
utvecklas. Föreningarna måste få bra stöd för att även ta
hand om drift och underhåll ifall de väljer det.
Den viktiga dokumentationen
I hela byanätsprocessen är koncensus ett nyckelbegrepp. Eftersom minnet är kort bör ni se till att alla beslut och överenskommelser
är väl dokumenterade och protokollförda. Var noga med att reglera villkor som till exempel utträde ur föreningen, och villkor för
anslutning i efterhand.
Hela Sverige ska leva! 3

Tema BREDBAND
117 fiberföreningar i stöd-kö i Västra Götaland
På många håll i Sverige pågår ett ambitiöst samarbete
mellan kommuner och landsbygdsbefolkning.
I Västra Götaland, exempelvis, har regionen hittat en bra
morot för bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Hela
117 fiberföreningar i kö för att få stöd till
bredbandsbyggnad, enligt länsstyrelsen i Västra Götaland.
Här finns cirka 50 kommuner och många har en
bredbandsstrategi, eller arbetar på en, berättar Helena
Ingvarsson, handläggare på länsstyrelsen.
– Om kommunen har en bredbandsstrategi så kan de få
ekonomiskt stöd av regionen för att utöka stomnätet och därmed
minska anslutningsavståndet för byanäten, berättar Helena.
Och det har uppenbarligen tagit skruv.
En av kommunerna i Västra Götaland är Munkedal och de var
tidigt ute. Tio fiberföreningar är bildade och kommunen stöttar
dem, bland annat genom att bygga ut stomnätet. Näringslivs- och
landsbygdsutvecklare Jan-Erik Larsson kallar regelbundet alla
fiberföreningar till möte för att diskutera vad som är på gång.
Ibland bjuds externa aktörer in. Dessa träffar innebär ett
erfarenhetsutbyte mellan föreningarna. Syftet är att samordna
och koordinera aktiviteter för att hålla nere kostnaderna.
– Nu är fiberföreningarna på väg
in i förvaltningsfasen och
diskussionerna handlar allt mer
om att bilda en
paraplyorganisation för
upphandlingar, administration,
support, service och annat som
bättre hanteras gemensamt,
berättar Jan-Erik.
Andra kommuner som
utmärker sig är Svenjunga och
Borås.
Modellen med byalagsledd
utbyggnad som sprider sig över
landet, började i Norrland. Att
Norrland var först ut på plan
berodde på att många bygder, som Tavelsjö, var snabba att satsa
på fiberbaserat bredband och kommunerna insåg att kostnaderna
kunde reduceras om lokalbefolkningen engagerades i arbetet.
Genom samordning av resurser och ett lokalt ledarskap, det vill
säga initiativ och engagemang från boende i byar i inlandet, blev
det möjligt att bygga bredband och skapa regionala kluster.
På Gotland har regionen bestämt att hela Gotland ska ha tillgång
till fiberbaserat bredband. Läs mer om det på nästa sida.
Engagemang ökar chansen till stöd
I år finns 800 miljoner avsatta till stöd för bredbandsutbyggnad
på landsbygden. Pengarna är till stor del redan intecknade och
hanteras av länsstyrelserna. Just nu pågår en diskussion om medel
ska avsättas även i det kommande landsbygdsprogrammet
(2014–2020). Jordbruksverket har föreslagit en satsning på 3,2
miljarder, men det är osäkert om dessa pengar verkligen kommer
att anslås. Hur mycket stöd som kommer att finnas framöver
beror till stor del på landsbygdsborna själva, anser Patrik
Sandgren på Bredbandsforum, som uppmanar landsbygdsbor
som vill ha bredband att organisera sig och visa intresse för
frågan.
– Ni måste visa engagemang. Finns det engagemang så ökar
sannolikheten att medel avsätts till bredbandsutbyggnad, finns
inget intresse används statens pengar på annat sätt. Det finns en
folkrörelse för att bygga bredband i Sverige och den är skälet till
att det idag finns pengar till utbyggnaden, säger Patrik.
Läsvärt om hur ni går till väga
• Broschyren Bredband på landsbygden från Bredbandsforum är
en bra handbok. Den bifogas det här nyhetsbladet.
• Coompanion har också gjort en bra handbok, Handbok för
fibernätsföreningar, om att bilda ekonomisk förening och gräva
själv. Du hittar en elektronisk version på vår hemsida, www.
helasverige.se.
• Stiftelsen Folkets Hubb har tagit fram en ”Bredbandskokbok”
för alla som vill veta mer och bygga bredband. www.
bredbandskokboken.se/om/
Alla ska med?
I en bygd finns ofta ett eller ett par hus som ligger avsides och vars anslutning kostar betydligt mer än genomsnittets. De flesta föreningar
arbetar efter devisen ”alla ska med och vi är beroende av varandra”. Lars Björkman, Fiber till byn, tipsar om två modeller för hur
medlemmarna kan bära kostnaderna.
1. Alla delar lika på alla kostnaderna, alltså både för det
gemensamma stomnätet, och för att ansluta de individuella
husen till det gemensamma nätet oavsett avstånd.
Kostnaderna för avsides liggande hus utslaget på alla fastigheter
brukar bli relativt låg och en ”solidarisk” hantering av
kostnaderna brukar gynna samverkan i längden.
2. Är kostnaden för att ansluta avsides liggande hus betydande,
kan man komma överens om en fördelningsnyckel. Alla betalar
lika mycket för det gemensamma stomnätet och sedan betalar
husägarna en avgift som är beroende av avståndet från huset till
inkopplingspunkten för nätet. Genom att använda intervall,
exempelvis 100–200 meter, 201–400 meter, går det ofta att
hitta lösningar som fungerar för alla.
4 Hela Sverige ska leva!

Anne Mousa Ståhl är ansvarig för Region Gotlands bredbandsstrategi.
Gotländsk fiberväckelse
– Intresset för fibergrävning har spridit sig som en väckelserörelse
på ön, förklarar Anne Mousa Ståhl, ansvarig för Region Gotlands
beslutade bredbandsstrategi. Den innebär att samtliga 22 300
bebyggda fastigheter på den gotländska landsbygden ska ha fiber
senast 2015. Regionen har avsatt 2 000 kronor per fastighet,
totalt 45 miljoner kronor, till satsningen. Även de 9 000
fritidsbostäderna får vara med och dela på ”fiberkakan”.
På Gotland lever sockenbegreppet. Därför har ansvaret för
grävningen lagts på sockennivå. Varje fastighet ställer upp med
tre gratis dagsverken. En tredjedel av öns 92 socknar har redan
grävt färdigt och lagt ner fiber. En tredjedel gräver för fullt och
den återstående tredjedelen beräknas gräva nästa år. Att
socknarna tar ansvaret är perfekt, enligt Anne Mousa Ståhl.
– Alla känner alla så det är lätt att få folk att ställa upp. Dessutom
är Gotland en utpräglad lantbruksbygd, och just lantbrukarna har
visat ett väldigt stort intresse.
Ett av pilotprojekten på Gotland var FLL Fiber (FLL) som
omfattar socknarna Fardhem, Linde, Lojsta och Gerum med 300
anslutna fastigheter. Hela nätet, som varit i drift sedan slutet av
2011, ägs och drivs av FLL Ekonomisk förening. FLL:s
ordförande, Tommy Andersson, anger två skäl till nätägandet:
– Vi vill ha kontroll över kostnaderna. Dessutom har vi möjlighet
att gå samman med flera föreningar och hjälpas åt med driften.
Varje ansluten fastighet har betalat 17 000 kronor i insats till den
ekonomiska föreningen. För telefoni, bredband och TV betalar
sedan varje hushåll 350 kronor i månaden till föreningen.
Avgiften täcker gott och väl FLL:s driftkostnader.
Läs mer på: www.bredbandgotland.se och www.fllfiber.se
Tema BREDBAND
Larv och Längjum valde
egen väg
I byarna Larv och Längjum i Vara kommun valde man en
egen väg i bredbandsfrågan. Byarna tackade nej till
kommunens erbjudande om samarbete eftersom det
innebar att kommunen skulle bli ägare till stamnätet i
föreningens nät. Istället beslutade Larv Längjum Fiber
Ekonomisk Förening att gräva i egen regi och därmed få
ägarskap till hela nätet i sitt geografiska område.
Grävningen är nu i det närmaste klar och projektledaren Alf
Bonander ser enbart fördelar med det egna initiativet.
– Nu får vi full bestämmanderätt över ett komplett nät inklusive
stam. Vi har därmed full frihet att samarbeta med olika parter och
är inte låst till någon. Medlemmarna satsar pengar i sitt eget
kompletta nät. Vill vi sälja nätet så får vi tillbaka våra satsade
pengar.
Finansieringen har skett med hjälp av bidrag från länsstyrelsen
samt Post & Telestyrelsen (PTS) med totalt 3,8 miljoner kronor.
Anslutningsavgiften blir enligt kalkylen cirka 17 000 kronor per
hushåll, men den kommer att bli lägre tack vare att så många har
anslutit sig. I dagsläget är mer än 380 hushåll anslutna, vilket
motsvarar drygt 90 procent av det totala antalet fastboende inom
föreningens område. Entreprenören som utför hela byggnationen
har ett totalansvar vid eventuella missöden.
Den kanske betydelsefullaste följden av projektet ligger
emellertid på det mellanmänskliga planet.
– Folk har blivit positiva och sammanhållningen i byarna har
förbättrats, säger Alf Bonander.
Läs mer på www.larvlangjumfiber.larv.se
Alf Bonander vid sin dator med internetuppkoppling.
Foto: Jan-Olof Andersson
Lite bredbandsstatistik
I Sveriges städer har cirka 50 procent tillgång till fiber och
därmed 100 mbit/s. På landsbygden är andelen endast 10
procent.
Hela Sverige ska leva! 5

Från Hela SVERIGE
Orterna som deltog var Harads i Norrbotten, Svågadalen i Hälsingland och Lövsta Lärcenter på Gotland. Bilden är från Svågadalen. Foto: Mats Erixon.
Små skolor blir större med nya tekniken
En dag i februari kopplades tre av orterna som deltar i
vårt skolprojekt ihop via smartboards, webbkameror,
paddor och liknande för att känna på tekniken och testa
metoder för distansundervisning.
Det blev en rolig och lärorik dag tycker Lotta Gröning som
arbetar på uppdrag inom projektet och som deltog från Gotland.
– Man kan säga att det var en första kontakt med hur det är med
distansundervisning, säger Lotta som tycker att
distansundervisning är alldeles fel ord.
– Det kan ju inte bli närmre! Det är ju bara att kliva in bakom
kameran så syns man. Hela världen kan ju kliva in där. Vill
eleverna läsa kinesiska så är det ju bara att kontakta en lärare i
Kina och koppla upp.
Hon ser enorma möjligheter för både små och stora skolor. Är
klassen för liten kan man komplettera med elever på nätet. En
stor del av undervisningsmaterialet kan ligga på nätet, vilket
sparar tryckkostnader och man kan lätt uppdatera materialet.
Ett stort problem är enligt Lotta att lagstiftningen inte hänger
med.
På gång
Dags för nordisk
lokalekonomikonferens
Vi introducerade regionala lokalekonomikonferenser i år och
vid det här laget är de alla genomförda. Nu återstår den
nordiska konferensen i Åre 26–27 juni med rubriken Living
Local Economies. Hit kommer både svenska och
internationella gäster. Sista anmälningsdag är den 24 maj.
Läs mer på www.livinglocaleconomies.nu
– För närvarande är det förbjudet att nätundervisa i andra ämnen
än hemspråk. Dessutom finns en utredning som vill cementera
den här lagstiftningen ytterligare. Argumentet är att det inte finns
någon forskning, men vi jobbar stenhårt med den här frågan på
alla fronter, säger Lotta.
Läs mer om projektet Små skolor i utveckling på vår hemsida
www.helasverige.se
Diskussion pågår i Svågadalen. Foto: Mats Erixon.
Framtidslandet i Orsa
mässa för hållbar utveckling i Orsa. Seminarier, workshops,
diskussioner, med mera. Tio teman, bland annat lokal mat,
samhällsomställning och ekoturism. Företag med ekologiska,
etiska och miljövänliga varor deltar också i mässan. mässan
pågår den 15–16 juni. Omställning Sverige och
Länsbygderådet i Dalarna är medarrangörer.
Läs mer på www.framtidslandet.se
6 Hela Sverige ska leva!

Årets länsbygderådsenkät
har landat
Den ger en mycket bra bild av situationen för våra 24
länsbygderåd som arbetar med lokal utveckling på sin
nivå. Här kommer lite färska fakta.
Hälften av länsbygderåden har sina kanslilokaler i ordföranden/
kanslistens/sekreterarens hem. Övriga har sitt kansli i annan
organisations lokaler eller hyr i separat kontorslokal.
Flertalet länsbygderåd är delaktiga i myndigheternas arbete
genom nätverk och speciella samverkansgrupper och mer än
hälften deltar i gemensamma projekt och är remissinstanser. Nära
hälften är rådgivande. Nästan alla länsbygderåd är engagerade i
projekt vilket innebär att man i vissa regioner omsätter mycket
stora belopp. Deras deltagande i projektverksamhet med stöd av
strukturfondsmedel m.m. visar att deras betydelse på regional
nivå har blivit allt större med åren.
Flertalet samarbetar med något eller flera studieförbund. De som
nämns är Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Studiefrämjandet,
Sensus, Bilda och Medborgarskolan.
Bland de mest prioriterade studieområdena nämns: media/
folkbildning, skype, omställning, historia/hembygdsforskning,
samverkan kring landsbygdsutveckling, lokala frågor,
mobilisering av människor på landsbygden, finansieringsfrågor,
projekthantering, redovisning.
Mer än hälften av länsbygderåden bedriver ett aktivt arbete för
jämställdhet. Över hälften har uppnått Hela Sverige ska levas mål
om minst 40 procent kvinnor respektive män i styrelserna.
Några av önskemålen för framtiden är att återbäringen från
vindkraften tillfaller ”berörd bygd”. Att fiber dras till alla på
landsbygden. Att banker och lantbrevbäring finns kvar. ”Gör
landsbygden till en valfråga 2014” är en uppmaning!
Enkäten i sin helhet kan
läsas på vår hemsida www.helasverige.se
Fotboll och landsbygdsutveckling
I boken Fotfolket berättar Torsten Letser roligt, inkännande
och kunnigt om fotboll och bygdeutveckling. Vi får träffa sju
bygder och höra om bygdehistoria och nutidsvardag, med
fotbollen som röd tråd. Boken kan köpas via Idus förlag.
Från Hela SVERIGE
Var med och påverka
politiken till nästa val
När vi genomför Landsbygdsriksdagen i Gävleborg 16–18
maj 2014 är det bara några månader kvar till
riksdagsvalet. Vi ska använda det både inför och under
landsbygdsriksdagen, och byarörelsen ska då bestämma
vilka frågeställningar som är viktigast.
I varje län kommer det under hösten 2013 att bli lokala processer
inför landsbygdsriksdagen för att lyfta viktiga frågeställningar.
Metoden vi ska använda kallas Open space, en metod som är
kreativ, deltagarstyrd och har ett underifrånperspektiv. Just nu
pågår rekryteringen av de som ska leda mötena.
Under själva landsbygdsriksdagen anordnas ett Open spacemöte
med alla landsbygdsriksdagens deltagare, vilket blir en av de
större sådana möten som genomförts i Sverige! Vi återkommer
med mer detaljerad
information när det
närmar sig.
GÄVLEBORG 16-18 MAJ 2014
Nyheter i korthet…
Hela Sverige ska levas årsmöte
Vid årsmötet den 11 april valdes två nya ordföranden för
Hela Sverige ska leva, Åse Blombäck, Båtskärsnäs och
Staffan Nilsson, Bjuråker. Samtidigt avtackades de två
förra ordföranden Inez Abrahamzon och Kenneth Nilshem,
liksom styrelseledamoten Johan Boström och
suppleanterna Emma Hagel och Ida Järphag. Nya i
styrelsen är Anna Frestadius (ledamot), Östersund, och
suppleanterna Wanja Wallemyr, Falköping och Pia Tingvall,
Rimforsa.
Vi talar nordiskt samarbete
Ett tjugotal svenska riksdagsledamöter samlades onsdagen
den 27 mars för att tillsammans med representanter för
Hela Norden ska leva samtala om nordiskt samarbete på
temat ”Vad kan vi lära av varandra”. Från Hela Norden ska
leva deltog ordförande Inez Abrahamzon och Hela Sverige
ska levas verksamhetschef Staffan Bond. Läs mer om vad
som sades på vår hemsida under rubriken: Nyheter/
internationellt.
Vi har nominerats till EU:s
medborgarpris
Hela Sverige ska leva har nominerats till EU:s
medborgarpris av EU-parlamentarikern Kent Johansson.
– Alla eldsjälar som arbetar i lokala grupper för att utveckla
sin hembygd runt om i landet förtjänar att uppmärksammas,
säger Kent Johansson.
Läs mer om nomineringen på vår hemsida: Nyheter/hela
Sverige ska leva.
Hela Sverige ska leva! 7

Avsändare:
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Stortorget 7, 1 tr, 111 29 Stockholm
Hallå där, Inez A…
…som nyligen avgått som ordförande för Hela Sverige ska leva. Hon
började som vice ordförande år 2007. I maj 2011 ändrade Hela Sverige
ska leva i sina stadgar så att föreningen har delat ordförandeskap, med en
kvinna och en man. Inez blev ordförande tillsammans med Karl-Erik
Nilsson. Han avgick för ett år sedan och ersattes av Kenneth Nilshem. Nu
har Inez valt att inte kandidera igen.
Är det något du är speciellt stolt över under dina år som ordförande?
– Jag är stolt över många saker. Först och främst våra landsbygdsriksdagar, som bildat
modell i Europa. Vindöverenskommelsen där vi tillsammans med alla parter
lyckades skapa modeller för vindåterbäring. Om det inte börjar tillämpas är nästa
steg lagstiftning. Jag är också stolt över att vi har brutit jämställdhetsmark. Förutom i
hela Sverige ska leva så är jag faktiskt också första kvinnan som är ordförande i Hela
Norden ska leva. Det kommer att bli lättare för andra kvinnor att komma efter.
Vad ska du göra nu?
– Jag ska vara med och arrangera den europeiska landsbygdsriksdagen i Bryssel.
Dessutom fortsätter jag som ordförande i Hela Norden ska leva till årets slut. Sen
kommer jag att jobba i mitt företag, skriva och föreläsa. Men mitt hjärta har jag
förstås kvar i byarörelsen även om jag byter skepnad.
Vad har hänt med svensk landsbygd under dessa sex år?
– Situationen är värre än någonsin på den svenska landsbygden, å ena sidan. Å andra
sidan så har jag aldrig varit så förhoppningsfull som nu, om att landsbygden ska bli
en viktig valfråga under valet 2014.
Foto: Ann-Cathrine Eriksson
– Jag har en stor förhoppning om att
människorna i miljonprogrammet och
landsbygdsborna ska börja samtala med
varandra, upptäcka att båda grupperna är
satta på undantag och att de har allt att
vinna på att gå samman. Både
landsbygdsbor och förortsbor osynliggörs
ofta i politiken.
Vad önskar du dig mest?
– En värld där alla blir sedda, hörda och
respekterade för den de är. För det är
grunden till demokrati och klokt
samarbete med andra. Och förstås att vi
lyckas få igång butiken i min by, att skolan
och annan service också blir kvar. Nej, det
räcker inte. Jag vill ha inflyttning och ännu
mer utveckling!
B
Från norr…
SVERIGE
PORTO BETALT
PORT PAYÉ
Kultur gör skillnad
Den 7–8 februari arrangerades en
kulturkonferens i Bräcke. Syftet var att
diskutera kultur på de mindre landsbygds-
kommunernas villkor och konferensen var
visserligen den första i sitt slag, men lär
inte bli den sista. Flera kommuner
anmälde intresse för att arrangera nästa
konferens. Se dokumentationen från
konferensen på vår hemsida under
rubriken: Projekt/avslutade projekt/ Kultur
kan göra skillnad.
Nora tar fram kommunal
miljöplan
Nora kommun är först ut bland Sveriges
kommuner att påbörja arbetet för att ta
fram en kommunal miljöplan. Kommunfullmäktige
har tillsatt en beredning som
ska ta fram direktiv för den kommande
miljöplanen. Beredningen är tvärpolitisk
och de ska lämna ett färdigt förslag i
oktober. I samband med beslutet bjöds Jan
Forsmark, projektledare för Omställning
Sverige in för att berätta om hur andra
kommuner arbetar med omställning.
– Ett mycket spännande initiativ av
kommunfullmäktige i Nora som jag hoppas
får efterföljare i andra kommuner, säger
Jan Forsmark.
Goda exempel på gröna
näringars miljönytta
Landsbygdsnätverket har samlat massor av
goda exempel på miljönyttan med de gröna
näringarna. Nu har dessa exempel fått en
egen webbsida på nätverkets hemsida och
är samlade under olika ämnesrubriker,
exempelvis kulturlandskap, omställning/
klimat, öppet landskap/rekreation. Titta
och inspireras på
www.landsbygdsnatverket.se/miljonytta
Intresserad av ett
integrationsprojekt?
Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp
arbetar för att andelen personer med
utländsk bakgrund som bor och arbetar på
landsbygden ska öka. Gruppen har tagit
fram material, som bland annat riktar sig
till personer som vill starta
integrationsprojekt. Läs mer på
Landsbygdsnätverkets hemsida, www.
landsbygdsnätverket.se, klicka på rutan
”Integration” i vänstra spalten.
…till söder
8 Hela Sverige ska leva!