Nummer 4 Augusti 2002 - Bondersbyn

”Det är bättre att va’ på
hal is och ha det glatt
än att gå i lera och sörja”
Ett äventyr ur
Bondersby Träs arkiv
Av någon underlig anledning åkte Knutte,
Knut Enström, denna dag, hem för att äta
lunch. Det var blidväder och väldigt halt.
Samtidigt ringer det till sågen en dam
som vill bli bärgad ur diket isi Viriudden.
Det var nämligen svinhalt på vägen ned
mot Viriudden. Petter som tar emot samtalet
bedömer att bärgningen inte går att
göra med sågens traktor eftersom den inte
har några snökedjor, så han ringer Knutte
och frågar om inte han kan ta Bengts traktor
och åka dit.
Snabbt fixat tycker Knutte. Bilen
ifråga har åkt av ganska ordentligt men
Forden har kedjor på alla fyra hjulen så
de ska ju inte bli några problem. Han
fäster bogserlinan i bilen och i traktorns
skoplås. Damen som äger bilen sätter sig
vid ratten och bilen dras upp ur diket.
Men precis när bilen kommit upp på
vägen så stannar traktorn – soppatorsk.
Järnvägar, där står en bil och en traktor
i en hal nedförsbacke. Knutte tar upp
mobiltelefonen och ringer Petter.
– Du måste komma me bränsle e ha
staane, säger Knutte.
I väntan på att Petter ska komma,
dyker Valter som bor på Viriudden upp.
Gänget står samlat och kan i denna
väntan, i godan ro avhandla de nya bruna
soptunnorna och andra viktiga världsproblem.
Så kommer det efterlängtade bränslet,
traktorn tankas och alla tror att det är frid
och fröjd. Bilägaren frågar Petter om inte
han kan sätta sig vid ratten och köra ned
bilen till Viriudden. Petter säger att nog
kan jag göra det och börjar gå mot bilen.
När Knutte ser att Petter är på väg mot
bilen lossar han på skoplåset utan att
tänka på att bilen kanske står obromsad,
och mycket riktigt, bilen sticker iväg.
Hur springer man ifatt en skenande bil på
vattuhalka?
Petter hinner få tag i bogserlinan
som släpar efter bilen. Valter springer
på högerkanten och försöker komma
ikapp. Petter drar sig mot bilen hängande
i linan medan bilen bara ökar farten. Han
kämpar sig efter bilens vänstra sida samtidigt
som Valter försöker få upp bakdörren
på höger sida. Till sist tar sig Petter in
på förarplatsen och reder upp situationen
utan att bilen hinner åka av vägen igen
och ingen kommer till skada. Men det
hade kunnat bli ännu mer komiskt om det
hade varit Valter som tagit sig in i baksätet
och att han därifrån skulle börja tygla
den skenande bilen.
Men-men slutet gott allting gott.
Gustav Häggström
Sågen
6 Bondersbyarn
M
Det händer saker
uppe på Tallbacken
Gunilla Häggström, chef över kaffekopparna
under auktionen på Tallbacken.
edlemmarna i Tallbackgårdens
ekonomiska förening är aktiva
som vanligt. Det stora projektet för i år
har varit att isolera och måla baksidan på
förskolan. Tanken är att ta en vägg per
sommar, så att till sist hela huset är omisolerat
och ommålat. På så sätt behöver
medlemmarna inte ägna hela sin semester
i snickarbyxorna.
Arbetet känns extra roligt med tanke
på att förskolan och fritidsverksamheten
växer. Lokalerna börjar bli för små, men
det är trots allt ett ganska angenämt problem,
som förhoppningsvis kan lösas på
sikt.
Nyanställer
Just nu finns det totalt sexton barn och
två personal på dagis/fritids. Inför hösten
kommer personalstyrkan att utökas med
en fritidspedagog.
Verksamheten på förskolan är snart
inne på sitt tredje år och ingenting tyder
på att barnaskaran kommer att minska
under de närmaste tre åren. Det föds barn
i byn och föräldrar från andra byar lockas
till Tallbacken och den trivsamma miljö
som Tallbackkottarnas förskola erbjuder.
Gemensamma krafter
Alla de som trodde på idén och vågade
satsa, då för sex år sedan när Tallbackgårdens
ekonomiska föreningen bildades,
kan idag känna sig stolta över det vi med
gemensamma krafter åstadkommit.
Något som känns unikt med denna
förening är att flertalet utflyttade bybor
lägger ned så mycket tid och energi på att
arbeta i föreningen. Det är nog betydligt
vanligare att byaföreningar idag hålls
igång av ett fåtal eldsjälar som har glädje
av föreningens verksamhet, samt bor och
verkar i byn.
Äldreboendet
Målet att starta en kooperativ förskola
i byn har uppnåtts av Tallbackkottarnas
ekonomiska förening. Men den ursprungliga
idén när Tallbackgårdens ekonomiska
förening köpte in Tallbacken var
att även ett äldreboende, i anslutning till
förskolan, skulle ta form.
Vi vet också att det finns intresse i
byn, liksom intilliggande byar, av att
kunna bo kvar här när man inte längre
klarar sig i eget hus. Äldreboendet skulle
drivas i kooperativ regi. Idealet är att de
som arbetar i kooperativet också är de
som startar upp verksamheten.
Det är bland annat där som äldreboendet
just nu står och stampar. Var finns de
som vill starta eget tillsammans och driva
ett äldreboende i byn?
Dags att annonsera?
Förskolans verksamhet hade aldrig
kommit igång utan att de som skulle
nyttja den drivit på. När det gäller ett
äldrekooperativ är det av naturliga skäl
den blivande personalen som måste
förverkliga idén. Tallbackgårdens ekonomiska
förening har endast som uppgift
att förvalta fastigheten och därmed skapa
möjlighet för de övriga verksamheterna
att blomstra.
Kanske det är dags att annonsera i
dagspressen efter ett par driftiga personer
som vill och kan realisera det kooperativa
äldreboendet? Det vill säga om vi nu vill
ha ett äldreboende till byn? I så fall är
Tallbackkottarnas förskola och fritidsherm
ett mycket levande exempel på att
tro och envishet kan förverkliga den mest
fantastiska idé.
Gå med i
Nina Wennberg
Tallbackgården
Även Du kan bli medlem i Tallbackgårdens
ekonomiska förening!
Vårt syfte är att förvalta fastigheterna
på Tallbacken och därigenom
möjliggöra förskolans och det planerade
äldreboendets verksamheter.
Principen är en medlem – en röst.
Insatsen på 1000 kronor är lika för
alla och återbetalas vid ev. utträde
ur föreningen.
För närmare information kontakta:
Anna Häggström, ordförande,
tel. 135 98, eller Lars-Olov Pettersson,
kassör, tel. 157 08.
Kom med och stöd
framtidsarbetet i Bondersbyn
– tillsammans är inget omöjligt!