Skiftarbete och hälsa Skiftarbete och hälsa - Prevent

och Skiftarbete och hälsa hälsa
Skiftarbete
Ett framgångsrikt projekt som lever vidare

Förord Förord
Skiftarbete och arbetstider är känsliga ämnen som lätt leder till konflikter på företagen.
Utbildningssatsningen i projektet Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin
har varit ett sätt att försöka avdramatisera ämnet. Här har det inte handlat om
att ändra skiftscheman utan om att ge skiftarbetarna och deras chefer kunskap och
verktyg för att skapa god hälsa vid skiftarbete.
Projektet har fått mycket positivt gensvar hos de företag som deltagit. En framgångsfaktor
är att satsningen har varit partsgemensam, både i styrgrupp och i företagens
arbetsgrupper. Det har skapat ett förtroende och en vilja hos medarbetare och
chefer att arbeta med dessa frågor.
Varje arbetsgrupp eller skiftlag har tillsammans med sin chef diskuterat fram
åtgärdsförslag på den egna arbetsplatsen, vilket har bidragit till ökad delaktighet.
Förändringarna som genomförts har därför inte uppfattats som direktiv uppifrån.
Ett viktigt mål har varit att utbildningskonceptet skulle kunna spridas till andra
företag. Förutom de tre pilotföretagen gick ytterligare tolv företag handledarutbildning
i Stockholm och startade utbildningar på de egna företagen. Därefter har ett
antal företag och företagshälsovårdsenheter gått utbildningen i Prevents regi men
utanför projektet.
Vid utvärdering av utbildningarna på företagen är det många av skiftarbetarna som
vittnar om att de har fått bra tips och att de har gjort någon eller några förändringar
som resulterat i att de nu mår bättre.
I den här broschyren beskrivs goda exempel från företagen som deltagit i projektet.
Förhoppningsvis kan dessa tips och råd vara användbara även för andra företag som
också är intresserade av att arbeta med frågorna kring skiftarbete och hälsa.
Styrgruppen
Cecilia Andersson, Industriarbetsgivarna och Stefan Wiberg, IF Metall

Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som
huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor
och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet.
Det gör vi genom att:
– Ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker.
– Informera och utbilda.
– Ge ut tidningen Arbetsliv
Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel
som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både
öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning.
Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.
© 2011 Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK
Upplaga 1:1
projektledare Charlotte Wikholm
styrgrUpp Cecilia Andersson, Industriarbetsgivarna och Stefan Wiberg, IF Metall
text Sofia Thorsson
grafisk form Camilla Laghammar
foto Anders Alm (omslag), Lars Möller-Madsen (sid 19),
Jörgen Svendsen (sid 26-27) och Robert Matton AB (övriga)
tryck Danagård Litho, Ödeshög, mars 2011
distribUtion Prevent, Box 20133, 104 60 Stockholm
telefon 08-402 02 00 fax 08-402 02 50
e-post info@prevent.se webb www.prevent.se
isbn 978-91-7365-116-5

örjade Så började det
Så
Att faktorer som sömn, kost och alkoholvanor påverkar hälsan är
inget nytt. Inte heller att de som arbetar skift har något förhöjd risk att
drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmproblem, övervikt,
diabetes och förhöjda blodfetter. Oregelbundenheten i dygnsrytmen
gör helt enkelt att kroppen kommer i olag.
Inom stål- och gruvindustrin liksom i övrig industri är skiftgång den enda möjligheten
att få produktionen att fungera optimalt. Därför startade Metallgruppen (nuvarande
Industriarbetsgivarna) och Svenska Metall (nuvarande IF Metall) tillsam-
✶ ✶ ✶ ✶ 3

mans med AFA Försäkring projektet Skiftarbetarkörkortet 2004. Syftet var att nå
skiftarbetare inom stål- och gruvindustrin och förmedla kunskap kring sömn, kost
och alkohol baserad på de senaste forskningsrönen och biologiska fakta; varför kroppen
reagerar som den gör. Tanken var att väcka individernas nyfikenhet och intresse
för den egna hälsan och ge verktyg så att de på egen hand kunde förändra sin livsstil
och må bättre. Målet var dels att skapa förutsättningar för skiftarbetaren att orka
arbeta längre, dels att sjukfrånvaron förhoppningsvis skulle minska.
Projektet Skiftarbete och hälsa
Inledningsvis deltog tre pilotföretag i projektet men innan det avslutades 2007 hade
ytterligare tolv företag tillkommit. Projektet hade då bytt namn till Skiftarbete och
hälsa.
För att nå de berörda skiftarbetarna utbildade AFA Försäkring ett antal handledare
på varje företag. Ett krav var att minst en representant från arbetsgivaren, en
från facket och en från företagshälsovården gick handledarutbildningen. Skyddsombuden
var viktiga ambassadörer för utbildningen. De förankrade den genom att informera
om att innehållet handlade om den egna hälsan och inte om skiftscheman
– ett hett diskussionsämne. Handledarna, oftast företagshälsovården, höll i sin tur
utbildningen för de skiftgående och deras chefer. De fick en gemensam bild av hur
kroppen fungerar vid skiftarbete, vilket underlättade i diskussionerna om kommande
förbättringsarbeten.
Utbildningsmaterial
Utbildningen av handledarna hölls av framstående forskare.
Dygnsrytm och sömn: Arne Lowden, forskare på Stockholms universitet
Kost: Maria Lennernäs, professor i mat och måltidskunskap med beteendevetenskaplig
inriktning vid Högskolan Kristianstad
Alkohol och riskbruk: Ulric Hermansson, forskare på Karolinska Institutet
För att kvalitetssäkra utbildningarna lokalt och ge ett bra stöd till de lokala utbildarna fick
deltagarna en handledarpärm med Powerpointbilder och talarmanus.
4 ✶ ✶ ✶ ✶

Att arbeta, äta och sova på tider som krockar med vår biologiska
dygnsrytm kan innebära en hälsorisk. Men med kunskap om hur
kroppen blir påverkad av att arbeta på oregelbundna tider går det att
hitta verktyg för att få en bättre hälsa. Projektet Skiftarbete och hälsa
ger kunskap och tips kring sömn, kost och alkohol.
Sömn Sömn
”Jag har aldrig sovit längre än
till 10.00. Efter utbildningen
kunde jag sova till 13.30.”
Röst från Sandvik, Sandviken
Utbildningen går igenom vad som händer på kort och lång sikt när kroppen får för
lite sömn. Det handlar om hur hormonerna agerar i vila respektive aktivitet. Kroppen
har också en dygnsklocka som är genetiskt betingad. Därför klarar vissa av oregelbundna
arbetstider och nattarbete bättre än andra.
✶ ✶ ✶ ✶ 5

Är du kvälls- eller morgonmänniska? I dag är det kanske inte realistiskt för var och
en som arbetar skift att ta reda på vilka gener som dominerar, men på sikt kan det
vara ett urvalsinstrument, säger Arne Lowden, forskare på Stressforskningsinstitutet.
Eftersom skiftarbete som regel innebär för lite sömn är det väldigt viktigt med
återhämtning. Det kan vara extra besvärligt vid vissa skiftbyten. Då gäller det att
inte ha för många aktiviteter och måsten inplanerade på fritiden. En annan lösning
för att minska problemen är att ha med hälsoaspekterna i diskussionerna kring till
exempel skiftscheman, anser Arne Lowden:
– Det gäller dels att hitta organisatoriska lösningar, dels att ge individen verktyg
för att må bättre.
Viktigt med ljus
I dag finns teknik för att återskapa artificiellt dagsljus på fönsterlösa arbetsplatser som
till exempel kontrollrumsmiljöer. Andra varianter är till exempel ljushörnor och ljusrum.
Samtidigt är det viktigt för individen att inte utsätta sig för dagsljus efter ett skift.
Ett sätt kan vara att använda solglasögon för att undvika att få ljuset rätt in i ögonen
på vägen hem. Anledningen är att hormonet melatonin, som påverkar vår dygnsrytm,
minskar när det blir ljust och talar om för kroppen att den ska vara vaken.
Det är också viktigt att ha en bra sovmiljö hemma som är mörk, sval och tyst.
– Det handlar också om att planera sitt koffeinintag och att ha en bra måltidsrytm,
avslutar Arne Lowden.
Underlätta övergången från nattskift till förmiddagsskift
”Svåraste anpassningen är när du ska fungera dagtid igen efter att ha jobbat natt. Försök
därför att vid sista nattskiftet få en rejäl dos ljus under dagen. Antingen naturligt utomhusljus
eller i ljusrummet.”
Ur Så använder du ljusrummet av Arne Lowden
6 ✶ ✶ ✶ ✶

Kost
En skiftarbetare sover generellt för lite. Tröttheten som kommer av för lite sömn ger
falska signaler till kroppen om att den behöver energi. Och vid trötthet och stress
ökar suget efter fett och sött.
– Men att många skiftarbetare delar en pizza på natten handlar också väldigt
mycket om samvaro, att ha sällskap en stund, säger Maria Lennernäs, professor i
mat och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad.
Däremot är det inte speciellt nyttigt. På natten har kroppen inte möjlighet att ta
hand om en sådan energirik måltid. Upprepat nattätande av detta slag påverkar
blodfetterna och insulinet negativt med ökad risk för diabetes 2 och hjärtkärlsjukdom
som följd.
”Att äta frukost innan man går
och lägger sig var ett mycket bra
knep som jag aldrig tänkt eller
provat förut.”
Röst från Sandvik, Sandviken
✶ ✶ ✶ ✶ 7

– Kroppen vill ha förutsägbarhet och därför är det bra att hitta en egen måltidsrytm,
att ha samma mattider oavsett skift, säger Maria Lennernäs.
Hennes tips är därför att en skiftarbetare ska försöka att äta någon gång mellan
7.00 och 9.00, 11.00 och 13.00 och 17.00 och 20.00 oavsett om man betraktar måltiden
som ”frukost”, ”lunch” eller ”middag” i förhållande till dygnsrytmen.
– Då fungerar det oavsett skift. Ät något lätt sen kväll, före midnatt, vid nattskift
och undvik sedan att äta efter midnatt, säger Maria Lennernäs.
– Individer som är fysiskt aktiva under arbete och fritid samt yngre som har ett
högt energibehov kan dock behöva äta senare under natten.
Varierad mat i lagom mängd
Andra faktorer som är viktiga är att äta varierad mat eftersom olika livsmedel innehåller
olika livsnödvändiga näringsämnen. Det gäller också att fylla på med tillräckligt
mycket energi på dagen så att inte hungern smyger sig på under natten. Annars
blir det en ond cirkel.
– Glöm inte heller att dricka något under natten. Mat innehåller vatten, är vi
vakna utan att äta behöver vi fylla på med vätska. Men undvik drycker med mycket
socker i som läsk och juice, säger Maria Lennernäs.
Mattips till natten
”Lämplig nattmat är varm soppa gärna förstärkt med kokta ägghalvor, någon köttbulle,
räkor eller grönsaker som lätt tas från frysen. Halvgrovt bröd med ost, magert köttpålägg
eller skivad frukt som pålägg. Yoghurt med frukt eller bär, te eller en kopp kaffe med mjölk
kan också passa bra.”
Maria Lennernäs
8 ✶ ✶ ✶ ✶

Alkohol
Alkohol är ett laddat ämne. Många tänker på missbruk och beroendeproblem men
utbildningen har istället fokus på risker utifrån ett hälsoperspektiv.
– Jag brukar jämföra det med friterade potatischips. Det är hemskt onyttigt men
gott ibland. Den som har ätit en påse chips själv tycker kanske det är gott och trevligt
men tänker att det här ska jag inte göra om i morgon, säger Ulric Hermansson,
forskare på Karolinska Institutet.
”Jag har jobbat skift länge och
sågade projektet och AHA-enkäten,
men sen var det nyttigt att höra
informationen.”
Röst från Sandvik, Sandviken
✶ ✶ ✶ ✶ 9

– Precis på samma sätt är det med alkohol. Det kan vara trevligt och något positivt
men det är också en klar hälsorisk. Det gäller att fundera över hur ofta och hur
mycket jag vill utsätta mig för denna risk, säger han.
Stör sömnen
Alkoholen kan orsaka ohälsa för skiftarbetaren eftersom den till exempel stör sömnen.
Hög alkoholkonsumtion medför risk för skador på hjärta och kärl. Alkohol kan
också kopplas till risk för cancerutveckling i flera organ. De flesta känner till dessa
risker även om de inte kan sätta fingret på det.
– När vi sedan talar om risker på arbetsplasten så är dagen efter-effekten en sådan.
En liter vin under en begränsad tid, beroende på kroppsvikt, ger cirka 1 promille
i blodet. Det påverkar reaktionsmönster och förmågan att tänka logiskt. Om
man kombinerar alkoholen med dålig sömn blir effekten ännu allvarligare, säger
Ulric Hermansson.
Andra risker på arbetsplatsen är att det blir ökad sjukfrånvaro och produktionsbortfall.
– De största kostnaderna för arbetsgivaren är troligen gruppen med en förhöjd
och riskabel alkoholkonsumtion (riskbruk).
Screening samtidigt med en kort rådgivning hos företagshälsovården är en enkel
och effektiv metod för att fånga upp och åtgärda alkoholproblem i ett tidigt skede,
anser Ulric Hermansson.
– Merparten reflekterar över om det här är bra för mig eller inte. Det är viktigt
att förstå att vi har olika motiv till att förändra de egna vanorna. Därför måste rådgivningen
relateras till den enskildes önskemål, säger han.
Skapa utrymme för självreflektion
”Det är viktigt att företagshälsovårdens rådgivning inte är konfrontativ utan syftet är att den
ska öka självreflektionen – funderingarna över mina egna alkoholvanor.”
Ulric Hermansson
10 ✶ ✶ ✶ ✶

Projektets upplägg upplägg
Projektets
I projektet ingick ursprungligen två delar, en utbildningsdel samt en
hälso- och livsstilsenkät. Utbildningsdelen tog upp sömn och dygnsrytm,
mat och dygnsrytm samt riskbruk av alkohol.
Det var bara deltagarna på de tre första pilotföretagen som var tvungna att besvara
hälso- och livsstilsenkäten. För de efterföljande företagen var enkäten frivillig. I den
utbildning som Prevent genomför i dag ingår inte hälso- och livsstilsenkäten men de
som vill kan genomgöra en egen enkätundersökning i samband med utbildningen.
Så här såg det ursprungliga upplägget ut i projektet.
Beslut från ledningen
Ledningen fattade beslut om att företaget ska genomföra utbildningen.
Bilda lokala projektgrupper
Företagen satte samman projektgrupper med representanter från arbetsgivaren, arbetstagarna
och företagshälsovården. Grupperna bestod av tre till sex personer.
Gå handledarutbildning och förankra konceptet
Hela eller delar av projektgruppen gick en handledarutbildning för att sedan utbilda
i de egna leden. Minst en person från varje kategori måste gå handledarutbildningen.
Företagshälsovården, eftersom den oftast genomför utbildningarna lokalt. Arbetsgivar-
och arbetstagarrepresentanter för att de ska kunna informera och bereda
väg för utbildningen och hälso- och livsstilsenkäten. Förankring och förberedelse är
a och o för att skapa delaktighet och hög svarsfrekvens.
✶ ✶ ✶ ✶ 11

Välj en pilotavdelning
Projektgruppen valde ut en lämplig pilotavdelning som fick genomföra utbildningen.
Genomför hälso- och livsstilsenkäten
Deltagarna besvarade en enkät som bestod av ett fyrtiotal frågor inom följande områden:
• Hälsorelaterad livskvalitet – psykisk och fysisk hälsa.
• Sjukskrivning och sjuknärvaro.
• Hälsa – luftvägsbesvär, nack-/ryggbesvär, risk för hjärtkärlsjukdom, psykisk
funktion, sömnkvalitet.
• Livsstil – motion, kost, rökning, utmattning, stress, alkohol, blodtryck,
kolesterol och diabetes.
Enkäten är en vidareutveckling av Karolinska Institutets AHA-enkät som har ingått
i forskningsprogrammet Arbete och hälsa.
Individuell återkoppling
Inom fyra veckor fick varje deltagare en individuell återkoppling på enkäten hemskickad
med posten. Deltagare som låg i riskzonen för ohälsa erbjöds stöd och hjälp
av företagshälsovården.
Gå utbildningen
Deltagarna gick utbildningen som behandlar sömn, kost och alkohol. Den rekommenderade
tiden för utbildningen är tre tillfällen à fyra timmar. Varje företag förlade
dock utbildningen så det passade verksamheten i tid både vad gäller antal tillfällen
och längd.
Ha en gruppåterkoppling
Projektledaren presenterade gruppresultaten av enkäten för avdelningen. Utifrån resultaten
och kunskaperna från utbildningen diskuterade gruppen förbättringsförslag
och upprättade en handlingsplan. Syftet var att öka medvetenheten om sambandet
mellan skiftarbete och hälsa samt att få medarbetarna att känna sig delaktiga i hur
de kan påverka sin hälsa. Gruppen testade något av de förbättringsförslag som kommit
fram i gruppen.
12 ✶ ✶ ✶ ✶

Utvecklingsarbete
Att genomföra ett utvecklingsarbete inom arbetsmiljö- och hälsoområdet, som t ex
”skiftarbete och hälsa”, kräver planering, förankring, tid och framförallt tålamod. Se
arbetet som långsiktigt! Det är svårt och kan ta åratal att se resultat från denna typ
av projekt.
Skapa bra förutsättningar för ett lyckat utvecklingsarbete
om skiftarbete och hälsa
Det här är exempel på framgångsfaktorer som kan tillämpas på de flesta företag.
De fem sista punkterna inriktar sig framförallt på stora företag.
n Ta beslut i högsta ledningen att arbetet ska genomföras och är viktig.
n Se till att facket och arbetsgivaren är överens om att arbetet är viktigt.
n Viktigt att alla chefer går utbildningen och visar att arbetet är viktigt
n Låt den lokala projektgruppen bestå av personer från arbetsgivaren, arbetstagarna
och företagshälsovården.
n Bilda om möjligt projektgruppen utifrån en befintlig arbetsgrupp.
n Klargör arbetsfördelningen i projektgruppen.
n Se till att projektgruppen löpande återkopplar till företagsledningen, arbetsmiljökommittén
och på skyddsombudsmöten.
n Avsätt mycket tid till att förankra projektet i organisationen.
n Låt de fackliga representanterna marknadsföra projektet till sina medlemmar med
budskapet: ”Detta är en chans man bör ta. Det handlar om dig och din hälsa!”
n Framhåll att utbildningen är baserad på biologisk fakta.
n Välj en pilotavdelning som är positiv till att prova något nytt.
n Ta in pilotavdelningens chef och skyddsombud i ett tidigt skede i projektmöten.
n Ägna mycket tid till att informera pilotavdelningen.
n Håll tidplanen.
n Träffas regelbundet för avstämningar.
✶ ✶ ✶ ✶ 13

Genomför hälsoenkäter – men inte för ofta
n De företag som kombinerar utbildningen med en hälsoenkät bör tänka på att inte
upprepa enkäten för ofta. Att förändra vanor tar tid. Därför går det inte att utläsa
något resultat på kort sikt.
Exempel på åtgärder som företagen testat:
Ljusrum
Förbättrad ”nattmat” (soppautomat)
Frysta piroger och pizzor ersattes av ”nyttigare” alternativ
Servering av gemensam frukost för nattskift + förmiddagsskift vid skiftbytet
Matlagningskurs ”bra matlådor för dag- och nattarbete”
Olika friskvårdsaktiviteter
Diskussioner angående arbetstider, skiftens längd etc
Test av självvalda arbetstider
14 ✶ ✶ ✶ ✶

gick Så gick det sedan sedan
det Så
En utvärdering av projektet genomfördes under mars – november 2010.
Syftet var att beskriva och studera vad som har hänt på individ-, grupp-
och organisationsnivå på de 15 företagen som ingick i projektet.
Utvärderingen bestod av två delar:
Del 1:
Inventering av vad har hänt på de 15 företagen. Telefonintervjuer genomfördes med
projektledarna och någon/några ur projektgrupperna på de 15 företagen.
Del 2:
Fallstudier på 5 av företagen.
Fallstudie 1:
Fokusgrupp vid Sandvik, Sandviken med personer som deltagit i utbildningen
om skiftarbete och hälsa.
Fallstudie 2:
Enkät till deltagare i utbildningen Skiftarbete och hälsa, vid Sandvik
Coromant, Gimoverken.
Fallstudie 3:
Utbildningen Arbete, hälsa och livsstil vid Outokumpu Stainless Avesta.
Fallstudie 4:
Skiftarbetarkörkortet, Ovako, Hofors.
Fallstudie 5:
Utbildning vid skiftbyte, Outokumpu Stainless, Degerfors.
✶ ✶ ✶ ✶ 15

En sammanfattning av resultatet från fallstudie 2–4 visar att:
85% 75% tyckte att utbildningen 37% som helhet var 53% mycket bra eller 78% bra. 50%
85% 75% 37% ansåg att AHA-enkäten 53% var mycket 78% bra eller bra. 50% 63%
75% 37% 53% ansåg att utbildningen 78% gav nya 50% kunskaper om skiftarbete 63% och
hälsa i mycket hög/hög grad.
41%
37% 53% 78% tyckte att de 50% kommer att kunna 63% använda kunskaperna 41% praktiskt i
mycket hög eller i hög grad.
53% 78% 50% ansåg att de 63% har haft nytta av utbildningen 41% i hög grad eller
i viss mån.
78% 50% 63% svarade att de 41% kommer att tänka igenom sina egna vanor.
50% 63% 41% tyckte att utbildningen har förändrat deras sätt att tänka kring
skiftarbete och hälsa i hög grad eller i viss mån.
63% 41%
63% 41%
16 ✶ ✶ ✶ ✶
svarade att de hade förändrat något efter att ha deltagit i
utbildningen.
svarade att de hade behållit förändringen.

Syftet med projektet Skiftarbete och hälsa inom stål- och gruvindustrin var att:
– Utbilda och medvetandegöra skiftarbetets påverkan på hälsan samt hur man kan
motverka dessa effekter.
– Testa ”nya” åtgärder.
– Företagen utbildar all personal och samtliga nyanställda.
Av inventeringen och fallstudierna framkommer det att syftet har uppnåtts i hög
grad. Aktiviteter och effekter har skett huvudsakligen på individnivå.
En viktig framgångsfaktor är att aktiviteter och utbildningar är väl förankrade i
organisationen och hos ledningen.
En svårighet som är gemensam för många av företagen, är att det är problematiskt
att frigöra personal till aktiviteterna om skiftarbete och hälsa. Fallstudierna
visar att det finns skillnader mellan företagen där aktiviteterna är obligatoriska eller
frivilliga.
Viktigt med bred förankring inom organisationen
Hos flertalet företag är det företagshälsovården som har drivande roll. En viktig
framgångsfaktor är att det finns en bred förankring inom organisationen, annars blir
det sårbart och beroende på enskilda personer.
Resultatet visar också att det är en balansgång mellan omfattning av aktiviteter
och deras utfall. Blir insatserna korta så är det svårare att uppnå bestående effekter.
Det krävs en samlad och återkommande insats för att förändra tankesätt och livsstil.
Att utbildningen varit en succé hos de medverkande företagen råder det inget
tvivel om. Av de 15 företag som ingick i pilotprojektet håller 8 fortfarande utbildningar.
Det visar en sammanställning som bygger på telefonintervjuer med representanter
från de olika projektgrupperna. Av de sju som inte håller några utbildningar
beskriver en majoritet att de vill komma igång igen. Några av orsakerna till
uppehållet är konjunkturnedgången, tidsbrist, att alla redan har fått utbildning eller
att företagen återanställer personal som redan har gått utbildningen.
✶ ✶ ✶ ✶ 17

De utbildar
I en majoritet av fallen håller företagshälsovården utbildningarna. På ett par företag
är också huvudskyddsombudet en av dem som utbildar.
”Huvudskyddsombud och företagshälsovård driver det i dag. De rapporterar kvartalsvis
till den centrala skyddskommittén.”
18 ✶ ✶ ✶ ✶
Ovako Hofors
Alla får gå
Målet med utbildningen var initialt att nå skiftarbetare, men tre av pilotföretagen
utbildar i dag samtliga anställda.
”Det är främst skiftarbetare som går utbildningen, men alla som vill får gå den.”
LKAB, Kiruna, Malmberget
Diskussioner kring skiftgången
Alla har en åsikt om vilken skiftgång som är bäst. Utbildningen informerar om hur
de biologiska skillnaderna ger människor olika förutsättningar att klara vissa skift
bättre eller sämre.
”Projektet har lett till att det görs försök med olika skiftgång. Vi provar olika varianter på
olika ställen under sex månader. Har hittat en form som många tycker är bra.”
Boliden Rönnskär
”Vi har startat en grupp som arbetar med scheman. Det är en bestående effekt av projektet.”
Zinkgruvan
En ansvarig projektledare
Projektet omfattar många moment och innebär en hel del administration. En förutsättning
för att det ska fungera är att ha tydliga roller i projektgruppen och en ansvarig
projektledare.
”Det hänger på att det finns någon som driver det hela”
Ovako Hofors
”Det är mycket upp till vem som håller i projektet. Det krävs god kännedom om företaget.
Vi hade en mycket bra projektledare.”
Höganäs i Halmstad och Höganäs

✶ ✶ ✶ ✶ 19

Ledningen och cheferna
För att uppnå det allra bästa resultatet behöver utbildningen vara förankrad och
beslutad av högsta ledningen. Cheferna i organisationen bör vara involverade och
själva delta i utbildningen.
”Det är viktigt att välja en lämplig tidpunkt då även chefen har möjlighet att vara
delaktig.”
Fyra av fem har nytta av utbildningen
Utvärdering genom enkät på Sandvik Coromant i Gimo visar mycket positiva resultat.
89% utbildningen gav nya kunskaper
78% har haft nytta av utbildningen
74% utbildningen var bra
63% har förändrat sättet att tänka kring skiftarbete
52% tyckte utbildningsmaterialet var bra
41% har förändrat något efter utbildningen
20 ✶ ✶ ✶ ✶
Ovako Hofors
41% har behållit förändringen
0 20 40 60 80 100
Källa: Enkät Sandvik Coromant Gimo
Utbildningen ger praktisk kunskap
Direkt efter en utbildning på Outokumpu Stainless i Avesta fick deltagarna besvara ett antal frågor.
Diagrammet visar andelen som i hög grad eller mycket hög grad instämmer i påståendena.
58% utbildningen gav nya kunskaper om hur skiftarbete påverkar hälsan
67% kommer att kunna använda kunskaperna praktiskt
50% kommer att tänka igenom sina vanor
33% kommer att göra förändringar i sin livsstil
0 20 40 60 80 100
Källa: Fallstudie Outokumpu Stainless Avesta

Så tyckte företagen
tyckte Så
”Det är ett bra koncept som håller över tiden.”
Sandvik i Sandviken
”Det var ett bra upplägg. Man förstår vad forskningsresultat om skiftarbete och hälsa
innebär praktiskt.”
Boliden Rönnskär
”Väldigt bra avsnitt om sömn, kost och alkohol.”
Höganäs i Halmstad och Höganäs
”Kurserna är helt suveräna.”
Ovako Bar Smedjebacken
”Vi lärde oss hur man ska tänka för att kunna sova samt hur och vad man ska äta.”
Zinkgruvan
”Projektet har absolut fått bestående effekter.”
Outokumpu Stainless Degerfors
”Det är bra med ett skiftarbetskörkort för att minska skadeverkningarna av skiftgången.
Vi bedömde utbildningen som väldigt värdefull även om den inte ledde till förändringen
som vi önskade.”
LKAB, Kiruna, Malmberget
”Utbildningen var jättebra.”
Seco Tools Fagersta
”Det har varit en bra satsning. Har svårt att se vad som kunde ha varit bättre.”
Erasteel Kloster Vikmanshyttan
✶ ✶ ✶ ✶ 21

Planer för framtiden
Många av företagen har ambition att fortsätta med utbildningarna i någon form.
Här är några röster.
”Utbildningen ska vara ett stående inslag för alla nyanställda.”
Sandvik Coromant Gimo
”Vi har talat om att köra utbildningen för nyanställda. Borde göra det.”
Höganäs i Halmstad och Höganäs
”Vi jobbar aktivt med skiftarbetarkörkortet och håller utbildningen för alla skiftarbetare
och tjänstemän under namnet Arbete, hälsa och livsstil.”
Outokumpu Stainless Avesta
22 ✶ ✶ ✶ ✶
”Vi har funderingar på att bredda utbildningen till andra personalgrupper.
Vi står inför att ta ställning till hur vi ska gå vidare.”
Boliden Aitik
”Om man tänker framåt så är det viktigt att acceptera skiftgång som man
forskningsmässigt vet är skonsammare.”
Boliden Rönnskär
”Vi planerar att bygga fler ljusrum.”
Ovako Hofors

Ljusrum
Att bygga ljusrum kan vara ett sätt att komma till rätta med problem
med dygnsrytmen vid skiftarbete. Många av dem som använder ljusrum
sover bättre, känner sig piggare och tycker att de presterar bättre på
arbetet, enligt en utvärdering på Ovako i Hofors 2006.
Majoriteten av dem som besvarade frågorna använde då företagets ljusrum flera
gånger i veckan – främst på natt- och förmiddagsskiftet. Genomsnittstiden per besök
var 20 minuter, vilket också är den kortaste rekommenderade tiden på nattskiftet.
Ljus under ”dagen” är nämligen bra för att sova gott på ”natten”. Av samma anledning
är det bra att undvika ljusrummet eller solljus efter klockan 04.00 på nattskiftet
och efter klockan 16.00 på eftermiddagsskiftet. Allt för att få kroppen att
vara inställd på att sova.
Majoritet blev piggare av ljusrummet
En avdelning på Ovako i Hofors svarar så här på hur de reagerat efter att ha använt ljusrummet.
85% De som har testat ljusrummet på nattskiftet känner sig något piggare under nattskiftet
50% Upplevde något mindre sömnighet under arbete och fritid
40% Ansåg sig prestera något bättre på arbetet
40% Uppgav att de känt något mindre nedstämdhet med period av ljusrumsanvändning
40% Upplevde något mindre dålig sömnkvalitet
35% Tyckte det var något mindre svårt att somna
0 20 40 60 80 100
Källa: Utvärdering av ljusrum på Ovako, Hofors, 2006
✶ ✶ ✶ ✶ 23

Samtliga deltagare i utvärderingen på Ovako skulle råda andra arbetsplatser att göra
försök med ljusrum.
Ovako i Hofors har redan ett ljusrum men planerar att bygga fler. Här är några
kommentarer från utvärderingen:
”Piggare och bättre prestation vid förmiddagsskift.”
”Bättre sömn (djupare) efter jag använt ljusrum.”
”Piggare under hela nattskiftet. Sover längre efter nattskift.”
24 ✶ ✶ ✶ ✶

Kunskap om sömnen ger
aha-upplevelse
Redan på 1600-talet var Gimo känt för sitt järnbruk. I dag sätter Sandvik
Coromant samhället på kartan. Företaget tillverkar merparten av sina
verktyg för bearbetning av metall här. Ett arbete som kräver skiftgång i
alla dess former – tvåskift, treskift, femskift och renodlat nattskift.
Av de 1 600 anställda arbetar 1 000 personer i någon skiftform. Därför föll det sig
naturligt för företaget att delta i AFA Försäkrings pilotprojekt Skiftarbete och hälsa
inom stål- och gruvindustrin. Under hösten 2006 gick en grupp på åtta personer
handledarutbildningen för att kunna förmedla Skiftarbetarkörkortet till de anställda.
– Vi drev Skiftarbetarkörkortet som ett projekt med en projektledare, fyra företagssköterskor
från företagshälsovården och tre personer från IF Metall, säger Lars
Mandahl, verksamhetschef på Sandvik Coromants interna företagshälsovård och
tillika gruppens projektledare.
Upplägg på utbildningen
Projektgruppen bestämde upplägg på utbildningen samt anpassade material och
talarmanus till verksamheten och lokala förhållanden.
– Vi satte till exempel in siffror på alkoholförsäljningen från det lokala Systembolaget,
det är lättare att relatera till, säger Mikael Nordström, huvudskyddsombud
på IF Metall. Han och en företagssköterska höll i utbildningarna tillsammans.
– Att facket var med förankrade utbildningen i verksamheten. Det blir lätt ett
motstånd om det kommer någon från arbetsgivarsidan och talar om hur man ska
✶ ✶ ✶ ✶ 25

göra, säger Mikael Nordström.
Eva-Britt Skiöld, företagssköterska, håller med:
– Det kändes väldigt bra att hålla utbildningen tillsammans med en person från
IF Metall. Det var viktigt och gav fler infallsvinklar. Ibland kom frågor och synpunkter
om produktionen som företagshälsovården inte har inblick i men IF Metall
har kunskap om.
Fler behövde få utbildning snabbare
Under 2007 gick 240 personer utbildningen enligt pilotprojektets mall: Deltagarna
fyllde i AHA-enkäten (som kompletterades med provtagning). En individuell återkoppling
kom hem i brevlådan. Därefter gick skiftarbetarna utbildningen på fyra
timmar fördelat på två tillfällen. Enkätsvaren sammanställdes anonymt på gruppnivå
och resultaten användes i det löpande förbättringsarbetet.
Ledningsgruppen ansåg att det här var så bra att fler behövde få utbildning snabbare.
Alla skulle vara utbildade senast 2009.
– För att öka utbildningstakten valde vi att halvera utbildningen till ett tillfälle à
fyra timmar och plocka bort AHA-enkäten, säger Lars Mandahl.
Från och med våren 2008 hölls utbildningen varje torsdag mellan 8.00 och 12.00.
26 ✶ ✶ ✶ ✶

Utbildningsavdelningen hjälpte till att kalla 20–25 personer åt gången, både skiftarbetare
och deras chefer. I samband med det bytte projektet namn från Skiftarbetarkörkortet
till Skiftarbete och hälsa.
– Genom att kalla det körkort var det lätt att missuppfatta det och tro att man
inte behövde göra något mer när man har fått kunskapen. Vi ville få igång dialogen,
säger Lars Mandahl.
Så har också skett.
– Nu när vi talar om nya skiftformer är hälsoaspekterna mer belysta, säger Mikael
Nordström.
Ökad medvetenhet
Några avdelningar har provat flextid med gott resultat så nu införs det på flera arbetsställen.
Mikael Nordström märker att fler tänker på vad och när de äter. Det har
också blivit efterfrågan på annan mat och andra frukostmackor i matsalen.
– Annars är sömndelen basen i utbildningen och den som ger de främsta ahaupplevelserna.
Information om kosten får man även från andra källor precis som om
alkohol och riskbruk, konstaterar Lars Mandahl.
✶ ✶ ✶ ✶ 27

Goda kostvanor ger
bättre sömn sömn
bättre
Från 80 000 ton varmvalsad plåt till 190 000 ton. Under de senaste tre
åren har Outokumpu Stainless i Degerfors, som har 660 anställda, byggt
en ny produktionsmiljö för att kunna nå detta mål. Precis innan start-
skottet gick för miljardsatsningen kom företaget med i AFA Försäkrings
projekt Skiftarbete och hälsa inom gruv- och stålindustrin 2006.
– Det är en stor utbildning som vi skulle vilja köra rakt av innan de anställda börjar
gå skift. Tyvärr har vi aldrig haft den tiden utan de får köra igång arbetet direkt,
säger Kjell-Ronny Eriksson från personalavdelningen på Outokumpu.
Istället tar företaget upp olika ämnen kring hälsan var fjärde till sjätte vecka i
samband med ett naturligt stopp i verksamheten.
– Inledningsvis körde vi fyra 60-minuterspass om sömn, alkohol, kost och motion
i grupper på mellan 20 och 25 personer, säger Hans Ekman, hälsoutvecklare på
Stisses friskvårdscenter och en av utbildarna.
Tillsammans med en företagssköterska som pratade om alkohol och sömn anpassade
han utbildningsmaterialet till verksamheten och tiden. Istället för AHAenkäten
gjorde de en egen hälsoenkät där deltagarna fick lista olika kriterier från ett
till tio.
– Cirka 90 procent av de 350 skiftgående har genomgått vår variant av Skiftarbetarkörkortet,
säger Hans Ekman.
28 ✶ ✶ ✶ ✶

Varm soppa, frukt och vatten
Kjell-Ronny Eriksson konstaterar att kapitlet om kost sedan har återkommit frekvent.
Det har också gett resultat.
– Tidigare hade många av skiftarbetarna med sig matlådor även på nattskiftet.
Där ser vi en förändring till det bättre. Nu äter de istället varm soppa, dricker vatten
och tar lite frukt, säger han.
– Nattskiftet avslutas med en frukost innan man går och lägger sig. Då sover folk
bättre också.
Må bättre med enkla medel
Företaget har informerat om sömn under många år men i och med Skiftarbetarkörkortet
fördjupades kunskapen kring insomning, drömsömn och djupsömn, påpekar
Hans Ekman.
– Allt handlar om att få bra balans mellan sömn, kost, alkoholvanor och motion
för att få en bra fritid i förhållande till arbetet, säger han och konstaterar att intresset
har ökat för den vardagliga motionen. Många upptäcker att de med enkla medel kan
må bättre.
Möjlighet att fånga upp personer med riskbruk
Alkoholbiten är svår, menar Kjell-Ronny Eriksson, men de frivilliga hälsokontrollerna
vartannat år ger möjlighet att fånga upp personer med riskbruk.
– Vi har med stöttning från facket haft blåskontroller och drogtester ända sedan
1994. Meningen är inte att jaga folk utan att stämma i bäcken och återkomma med
stöttning och utbildning om alkohol och droger, säger han.
Under det gångna året har det inte varit så mycket fokus på sömn, alkohol och
kost istället har företaget utbildat kring teman som Fokus på foten/belastningens
betydelse och Fokus nacke/rygg. Seminarierna är frivilliga men brukar vara välbesökta.
– Hela tiden pågår aktiviteter. Eventuellt kommer vi att köra en repetition av
Skiftarbetarkörkortet under 2011. Det blir kanske 1½–2 timmar, men inget är beslutat
ännu, avslutar Hans Ekman.
✶ ✶ ✶ ✶ 29

Alla anställda får utbildning
– om de vill
de om –
Outokumpu Stainless i Avesta är ett stort järnverk. Företaget är nästan
som en egen liten by innanför grindarna, med flera olika verk där de
1 350 anställda jobbar. Här pågår löpande utbildning enligt modellen för
skiftarbetarkörkortet under namnet Arbete, livsstil och hälsa.
– Ledningen vill att utbildningen prioriteras. Alla har möjlighet att gå utbildningen
på betald arbetstid, säger Inger Bergdahl, företagssköterska på den interna företagshälsovården
och den som utbildar kring alkohol och droger.
75% har genomgått utbildningen
Det var 2006 som företaget kom med i AFA Försäkrings pilotprojekt Skiftarbete
och hälsa för stål- och gruvindustrin. Inledningsvis höll företagshälsovården utbildningen
för en pilotgrupp, den centrala arbetsmiljökommittén. Därefter beslutade
företaget att samtliga anställda skulle gå utbildningen, såväl de som arbetar skift som
dag. Hittills har cirka 75 procent genomgått den.
Företagshälsovården inleder med hälsoenkäten som handlar om livsstilsfrågor,
den så kallade AHA-enkäten.
– Vi samlar ihop deltagarna på arbetstid och är också närvarande när de fyller i
enkäten. Då kan vi hjälpa till om det är några frågetecken, säger Inger Bergdahl.
Företagshälsovården administrerar sedan enkäten och tar kontakt med cheferna
som ger förslag på lämpliga tidpunkter att hålla utbildningarna. Ofta försöker företaget
förlägga dem i skiftesskarvarna.
30 ✶ ✶ ✶ ✶

– Cheferna är också ansvariga för att deltagarna kommer till det givna tillfället, säger
Kristina Dahlberg, leg sjukgymnast och ergonom på företagshälsovården och administrativt
ansvarig.
Ambitionen har varit att ha tio deltagare per grupp för att få igång bra diskussioner.
– Det har varit svårt att hålla. Ofta är det runt 15 personer per tillfälle, säger
Kristina Dahlberg.
Fokus på livsstilsfrågor
Utbildningen innehåller dels de tre delar som ingår i ursprungsmodellen (riskbruk
av alkohol, kost och sömn), dels en del med rörelse och motion. Den fördelar sig på
två pass à två timmar. Därefter erbjuder företaget en hälsokontroll med fokus på
livsstilsfrågor och ett konditionstest.
– Under hälsokontrollen får individen tillfälle att diskutera svaren i enkäten och
om det finns funderingar kring det som kom fram på utbildningen, säger Inger
Bergdahl.
– Vad man kan göra själv för sin hälsa står i fokus, fortsätter hon.
Utifrån enkäten sker det också återkoppling på gruppnivå. Sammanställningen
kan avdelningarna använda i sitt förbättringsarbete.
Fångar upp de nyanställda
Förutom kontinuerliga uppsamlingstillfällen för dem som missat utbildningen får
alla nyanställda från och med 2011 gå den när de har jobbat en eller två månader.
Utbildningsavdelningen förmedlar vilka som är berörda till företagshälsovården.
– Vi vill fånga upp dem när de känt på arbetet men inte tagit till sig dåliga vanor.
Äter andra pizza varje natt är det lätt att ta efter, säger Kristina Dahlberg.
De som har gått utbildningen har bland annat fått bättre förståelse för varför det
är drygt på natten och varför det är bättre att börja sju på morgonen, konstaterar
hon.
– Deltagarna känner att det här handlar om dem. Det är något positivt.
✶ ✶ ✶ ✶ 31

Skiftarbetarkörkortet Ovako Hofors
I Ovako Hofors kompletterades utbildningen med arbetsergonomi.
De gjorde först en pilotutbildning som omfattade ca 30 personer som jobbade olika skiftformer.
Resultat
85%
85%
85%
85%
74%
74%
74%
74%
55%
55%
55%
55%
13%
13%
13%
13%
har ändrat sina kostvanor i varierande grad
har använt soppautomaten
har ändrat sina sömnvanor
har ändrat sina alkoholvanor
Utifrån denna utvärdering tog ledningen beslutet att alla skulle få gå utbildningen.
Så nu är det inget projekt utan en del av den löpande verksamheten.
32 ✶ ✶ ✶ ✶

och Skiftarbete och hälsa hälsa
Skiftarbete
Skiftarbete och arbetstider är känsliga ämnen som lätt leder till konflikter
på företagen. Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin är ett
utbildningsprojekt där fokus har legat på att ge skiftarbetarna och deras
chefer kunskap och verktyg för att skapa god hälsa vid skiftarbete.
Vid utvärdering av utbildningarna på företagen är det många av skift-
arbetarna som vittnar om att de har fått bra tips och att de har gjort
någon eller några förändringar som resulterat i att de nu mår bättre.
I den här broschyren beskrivs goda exempel från företagen som deltagit
i projektet Skiftarbete och hälsa i stål- och gruvindustrin.
ISBN 978-91-7365-116-5