MT nr 1-2005 - Kommunal

MT Kommunal 

Stockholms län 

medlemstidningen 

medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 1 / 2005 

Ordförande avskedas ! 

Stockholms brandförsvar avskedar Kommunal Stockholm 

läns klubbordförande Owe fröjd. 

– Vi accepterar inte grunderna för avskedet som arbetsgivaren 

presenterat, säger ombudsman Susanne 

Gällhagen. Det finns ingen saklig grund för avskedet. 

Arbetsgivaren hävdar att Owe under en längre tid har trakasserat ledningen. 

Enligt arbetsgivaren har Owe även försökt skandalisera och förtala 

dem. 

sidan 4 

Retroaktiva pengar i 

Nynäshamn 

Efter att i flera år ha betalat 

ut timlön istället för fyllnads- 

och övertid rättas 

löneutbetalningarna till i 

Nynäshamns kommun. 

Sektionen har drygt femtio 

personer som ska ha pengar 

på listan. Sammanlagt 

kan det handla om över en 

miljon kronor som kommunen 

ska betala. 

– Man kan säga att det här är priset kommunen får betala för att man inte 

sett till att inrätta heltidstjänster till de som vill ha det, säger Gittan 

Ahlqvist. 

Naturligtvis går det inte att dokumentera hur all personal arbetat under 

de senaste tio åren. Men för att lösa det problemet diskuterar sektionen och 

arbetsgivaren att göra en schablonersättning istället. 

sidan 5 

Ingela håller humöret 

uppe trots motgångar 

Ibland träffar man människor 

som man tycker har 

fått mer än sin beskärda del 

av motgångar. Ingela 

Bengtsson har levt med 

dyslexi, läs- och skrivsvårigheter. 

Som vuxen konstaterades 

att hon har 

ADHD och kort därefter insjuknade 

hon i MS. Men 

hennes humör är det inget 

fel på. 

– Det är väl typiskt att jag som har svårt med bokstäver får en bokstavsjukdom, 

säger Ingela lite skämtsamt. 

sidan 8 

Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa. 

Landstinget slopar poängsystem sidan 5 

Kommunal Stockholm i Moldavien sidan 6 

Kommunals dag: Heja SöS sidan 9 

Bildreportage: En dag i trafiken sidan 10 - 11 

Marlene vann tredje pris i skrivartävlingen, 

Möt henne och läs novellen sidan 13, 14 

Möteskallelser till årsmöten sidan 16 - 17 

Nytt försök med 

kortare arbetstid 

Enligt Annelie, Anita och Britt-Marie är det bara positiva konsekvenser än så länge, arbetstidsförkortningen 

ger både bättre ork och arbetstider. Men de tror inte att den nyvunna möjligheten att utveckla 

arbetsformen blir annat än ett försök. 

– Det skulle vara jättetungt att börja jobba åtta timmar om dagen igen, säger Annelie Fyrestam. Nu 

har man tid att koppla av efter arbetet och återhämta sig så man orkar ha en fritid också. Men vi får vara 

beredda på att det bara varar i ett och halvt år. 

sidan 4 

Avtalsrörelsen 

har börjat 

Förhandlingarna i Kommunals lönekamp 

2005 är igång. 

Kommunal och arbetsgivarnas företrädare 

för Kommun- och Landstingsförbundet 

samt Pacta har träffats. 

www.kommunal.se/stockholm 

information om din lokalavdelning 

POSTTIDNING B 

Kommunal Stockholms län 

Box 300 27, 104 25 Stockholm

2 

Ledaren 

Lena EricsonHöijer 

Vardagsresurser 

ger 

krisberedskap 

Efter flodvågskatastrofen i Asien kunde vi se hur människor 

spontant ställde upp för varandra. Svenska turister berättar att 

okända thailändare hjälpt dem med bostad, mat och pengar. 

Frivilliga har rest till kusten för att delta i röjningsarbete. Pengar 

har samlats in och hjälpsändningar packats. Sjukvård, socialtjänst 

och skolor har mobiliserat sina extra resurser för att ta 

hand om alla drabbade. Samma sak gäller grannar i de stormutsatta 

delarna av Sverige, där man hjälper varandra med tillsyn, 

värme och matlagning. 

Solidaritet och hjälpsamhet ger oss störst chans att klara oss. 

Den ena gången behöver jag din hjälp, nästa gång är det du som 

behöver min. 

Den medvetenheten finns i arbetarrörelsens kamp för att 

bygga upp en stark offentlig sektor. Ansvaret för att hjälpa varandra 

kan inte enbart ligga på oss som enskilda individer. Vi 

behöver en gemensam organisation för det, den offentliga sektorn. 

För att vi ska ha beredskap för de stora katastroferna måste vi 

ha en stabil organisation i vardagen. En offentlig sektor med 

tillräckliga resurser, till och med en överkapacitet, för att kunna 

möta det som ingen kan föreställa sig. 

Många kommunalare kommer i sitt arbete under lång tid att 

möta drabbade och anhöriga, deras sorg och förtvivlan. När 

över 213 000 människor (enligt DN 20/1) har dött under 

skrämmande former så blir känslan förlamande. Det går inte 

att ta in hela vidden av det som skett. 

Samtidigt är inte förtvivlan och sorgen mindre hos dem som 

drabbas av vardagens katastrofer. Barn som mist anhöriga i 

flodvågkatastrofen behöver stöd på fritids och förskola, inte 

bara de närmaste månaderna utan åratal framåt, och det behöver 

alla barn som drabbas av förlust, skilsmässor eller far illa 

på andra sätt. Skadade och chockade människor behöver hjälp 

av proffsig och medkännande räddnings- och sjukvårdspersonal 

även i vardagens kriser, vid eldsvådor, trafikolyckor eller 

omskakande sjukdomsdiagnoser. 

De borgerliga partiernas upprördhet över bristande beredskap 

kallar jag hyckleri. Så fort de fått inflytande över politiken, 

på riksplanet eller lokalt, så har de konsekvent skurit ner 

offentliga sektorn, gjort den sämre rustad att möta människors 

behov, i små och stora katastrofer. När de rasar mot regeringen 

måste vi fråga oss vad deras alternativ är. Sänkta skatter, nedskärningar 

och privatiseringar! En politik som urholkar beredskapen. 

Där markandskrafterna styr kan vi vara säkra på att säkerheten 

sätts på undantag. 

Katastrofen i Asien förvärrades av kortsiktiga vinstintressen. 

Man har tillåtit skövling av mangroveträd som normalt 

skydda kusterna i regionen. Varningar som kunde ha utfärdats 

stoppades av hänsyn till turistnäringen. 

Svenskarna i Asien som skadats åkte hem till ett fungerande 

samhälle med sjukvård, mat och bostäder. I Asien blev människor 

kvar i spillrorna av sitt liv, många utan tillgång till mat och 

vatten. Hur ser vi till att människor i alla delar av världen får 

tillgång till varningssystem för jordbävningar och jättevågor? 

Hur möter vi den tsunami som AIDS-katastrofen i Afrika innebär? 

Eller det faktum att 29 000 barn under fem år varje dag 

dör av sjukdomar som går att bota eller i brist på rent vatten. Eller 

att tusentals civila dött under ockupationen av Irak. 

Det vi ser är resultatet av att privata vinstintressen får styra. 

Resurserna finns att lösa världens problem. Vad vi behöver är 

en solidarisk världsordning och den internationella arbetarrörelsen 

kan skapa den. 

LENA ERICSON HÖIJER 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 1 - 2005 

Elisabeth Hammarstedt är ordförande 

för Kommunal Stockholms 

län och ledamot i förbundsstyrelsen 

Förra året avslutades i fasa. Omfattningen 

av Tsunamivågen i Asien 

har ställt vår världsbild på ända. 

Många drabbades av personliga tragedier 

av obeskrivliga mått. Vi 

inom Kommunal gör vad vi kan för 

att lindra följderna. Mer än någonsin 

behövs mänsklig kontakt och 

framtidshopp. 

Men ordet katastrof är inte en beskrivning 

av endast en händelse och 

hur den drabbar. Omfattningen och 

följderna kan med olika perspektiv 

sätta annat innehåll på ordet. 

I debatten den senaste tiden har 

fackliga organisationers rätt att ställa 

krav på att svenska kollektivavtal 

skall gälla på svensk arbetsmarknad 

hamnat i fokus. 

I första perspektivet kan det tyckas 

som att det här inte skulle beröra 

oss Kommunalare. Men det utslag 

denna fråga får handlar i högsta 

Under vattenlinjen 

Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt 

Katastrofen 

färgar vår tid 

grad om hur vi vill ha vår fortsatta 

framtid vad gäller arbetsrätten i 

Sverige. Rätten att teckna kollektivavtal 

är en av grundbultarna för 

facklig verksamhet. 

I debatten för motståndarna till 

alla kollektivavtal fram att det är ett 

förlegat sätt, kollektivavtalen har 

spelat ut sin funktion. Nu är det enskilda 

avtal med varje anställd som 

är modellen. Ibland för även kommunals 

medlemmar fram detta argument 

att jag /vi vill jobba på andra 

villkor än det centrala. Man vill 

byta ut ersättningar mot ledigheter, 

ta bort förmåner för att man vill 

”spara pengar på den egna arbetsplatsen”. 

Vi är inte förändringsobenägna 

men vi kan inte med våra låga 

löner subventionera förändringar 

som samtidigt innebär stora försämringar. 

Konsekvenser av detta 

blir att man hamnar helt i händerna 

på arbetsgivaren. 

I förhandlingarna inför ett nytt 

avtal i bland annat kommuner och 

landsting vill arbetsgivarna att vi 

skall ”öppna upp för flexibla lösningar” 

Vanligtvis betyder flexibel 

lösning att arbetsgivarens behov 

styr vilka villkor du skall arbeta under. 

Det är av högsta vikt att vi tar 

strid för kollektivavtalen; höjda 

grundlöner som går att leva på är en 

grundförutsättning, övriga ersättningar 

skall bara vara marginella. 

Vi kan tydligt se konsekvensen av 

det nu när landstinget vill förändra 

sin poängmodell. När arbetsgivaren 

behöver personal till vissa arbetspass 

kan man teckna på lokalt kollektivavtal 

om modeller som ger extrapengar. 

När arbetsgivarens behov 

minskar säger man snabbt upp 

avtalet vilket innebär sänkningar av 

ersättningarna för kommunals 

medlemmar. Att betala höjd grundlön 

vill man inte, för det innebär ju 

att man inte kan styra kostnaden efter 

tillgång och efterfrågan. 

Vikten av förbättrade avtalsvillkor 

och högre lön blir allt tydligare. 

Vi måste utveckla våra villkor. Inte 

avveckla dem, det vore en katastrof. 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

Kommunal gör skillnaden 

Framtiden är redan här och medan 

du läser MT så har delar av den redan 

passerat och blivit förr. 

Kommunal har nu påbörjat “Lönekampen 

2005”. Det handlar om 

att förbättra kommunalarnas villkor 

på arbetsplatserna inför framtiden. 

Löner behöver höjas, anställningsvillkor 

förbättras och arbetsmiljön 

måste ses över. Kraven känns rättvisa 

och rimliga, särskilt för Kommunals 

alla medlemmar, men vad går 

att göra för att nå målen? 

För länge sedan, på 1970-talet, 

instiftades ett antal lagar som var 

syftade till att utveckla och förbättra 

arbetets villkor. Medbestämmandelagen 

var en lag som var mycket 

omstridd och lottades fram i en parlamentariskt 

jämnt läge. En annan 

lag var Förtroendemannalagen som 

kan ses som en förutsättning för att 

Medbestämmandelagen ska fungera. 

Då var det lagar som skulle förändra 

framtiden för oss anställda. 

Det har de också gjort, men har den 

tidens framtidsvisioner överlevt 

och växt till sig som tänkt. Det är 

lätt att i backspegeln konstatera vad 

som blivit fel och gått snett. I historiens 

sken finns det alltid någon, 

som undertecknad, som funderar på 

vad som hänt med framtidsvisionen. 

På gott och ont kan man göra sådana 

betraktelser. Men en sak som 

är säker är att det är viktigt att ha 

framtidshopp och visioner. Det är 

bara genom att titta i den historiska 

backspegeln som vi kan se hur resultatet 

blev. Lika säkert är att det är 

enbart nu. i det faktiska tidsrummet, 

som vi kan påverka hur det går. 

Det är här Kommunal gör skillnaden. 

Med strategi och visioner om 

hur villkor ska förbättras har nu lönekampen 

påbörjats. Att det ska ge 

ett resultat som påverkar medlemmarnas 

situation i framtiden driver 

kampen framåt. Det finns framtidstro 

och vilja i arbetet. 

Den skillnad kommunal gör blir 

tydlig när man lyssnar på vad olika 

arbetsgivare säger i samband med 

olika förhandlingar. Här finns sällan 

någon framtidstro som ska ge de 

anställda bättre villkor. Det handlar 

mer om att “det var bättre förr” eller 

“oj. vad dyrt”. den vilja de visar att 

påverka framtiden handlar mer om 

att ta steg tillbaks. 

En kamp, oavsett om det handlar 

om fotboll eller löner kan bara vinnas 

för stunden. Resultaten skrivs 

in i tabeller och arkiveras. Men såväl 

i lönekamp som fotboll måste 

man träna och hålla tempot uppe 

mellan matcherna. Om värdet av en 

seger ska leva krävs att man även är 

redo för nästa kamp. Motståndarna 

vill naturligtvis ha revansch. 

Det är nu alla kommunalare, som 

tillsammans är Kommunal, verkligen 

kan vara skillnaden. Vi måste 

inse att för att vinna framtiden måste 

kampen pågå ständigt och jämt. 

Det är just nu vi kan vinna vår framtid. 

REAKTÖREN 

Redaktionsruta 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon 08-619 22 86 / 070 - 629 03 32 

Chef red: Lena EricsonHöijer,070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. 

Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen 

Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 737 07 55.Adress:MT,Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm. 

Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se 

För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34 

MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

Ledande stick 

Efterlyst diskussion Nyvaken 

LO-tidningen publicerade den 14 januari listan på börsdirektörena 

med högsta inkomsterna. Högsta lönen har Tele 2:s vd 

Lars-Gunnar Jarnheim som tjänade 19,5 miljoner 2003. Det 

motsvarar 86 industriarbetarlöner ( 227 000 kronor). När det 

gäller samlad inkomst, det vill säga inklusive kapital inkomster, 

ligger Fredrik Lundberg i absolut topp med sina 312 miljoner 

för 2003. Det innebär en månadsinkomst på 26 miljoner. Han 

har lika mycket lön som 1 387 industriarbetare. Tanken svindlar, 

herregud vad mycket hyror, falukorv och SL-kort karln har råd 

med! 

Samtidigt som han bygger upp sin förmögenhet och skaffar nya 

kapitalinkomster lägger han allt fler företag under sin kontroll. 

Hans aktieportfölj är värd elva miljarder och han sitter i styrelser 

som bestämmer över en rad storföretag. Dessa välrakade och exklusivt 

ekiperade herrar fattar beslut som rör tiotusentals anställda 

och hela samhällen. 

Vart tog diskussionen om ekonomisk demokrati vägen? 

Jämlikt broderskap 

Effekten av Tsunamin i Asien har blivit sorg, krisgrupper och 

debatt om vad som skulle ha gjorts. Alla känner vi nog oerhört 

mycket för dem som förlorat hela familjer och drabbats av sorg 

och saknad. Men en som tycks ha fått ut något gott för sin egen 

person av katastrofen är vår kung. Han lyckades komma i kontakt 

med sin egen sorg efter sin egen fars tragiska bortgång. Efter 

många år släpptes den undertryckta sorgen lös. Han klev 

fram som en riktig landsfader som ställde Göran Persson i skuggan, 

han spelade ut kort som egentligen inte fanns. Politik och 

kungahus är två skilda saker. Stormen i glaset nådde nästan 

samma höjd som vågen i Asien. 

Fortsätt striden Leif 

Personalborgarrådet i Stockholms stad, Leif Rönngren, tog strid 

för stadsdirektörens löneförhöjning. Nu väntar vi på att han visar 

samma kampanda för kommunalarnas löner. 


I Kommunalarbetaren skriver Gert Alaby, 

projektledare på Socialstyrlesen, under 

rubriken “Så blir du ett bra vårdbiträde”. 

Texten handlar om hur människor 

inom vården måste möta nya krav 

och hur viktig kompetensen är. 

Inom Kommunal har vi alltid vetat att 

medlemsgrupperna inom vården är oerhört 

kompetenta, lyhörda, brukarvänlig 

och allt annat för vårdtagarens 

bästa.Men det vet vi av erfarenhet. För 

att Socialstyrelsen ska se något krävs 

tydligen ett projekt 

Ökat avstånd 

Löneskillnaderna har ökat rejält under 

1990-talet visar en ny LO-rapport. De 

högavlönade har fått de största löneökningarna. 

Trenden bröts 2001 och fram 

till 2003 har löneskillnaderna istället 

minskat något. 

Så kan det inte fortsätta, tycks den socialdemokratiska 

arbetar(?)regeringen 

resonera. Från den 1 januari 2005 slopas 

arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten 

sjunker. Den som oroade 

sig för att klasskillnaderna skulle 

minska kan nu sova lugnt. Ordningen är 

återställd. 

Stress 

Stress kan allvarligt skada din hälsa! 

Många arbetsplatser borde förses med 

varningstext precis som tobakspaketen. 

NYTT ÅR 

NY STAD 

– Upplev sagolika Tallinn 

Inled det nya året med en resa till ett Tallinn i vacker vinterskrud. 

Ombord på nybyggda M/S Victoria äter du gott i våra många 

restauranger, taxfreeshoppar och kopplar av med dans och underhållning 

i världsklass. I Tallinn väntar EU-shopping, medeltida 

sevärdheter och ett outforskat nöjesliv. Bo kvar på vårt fyrstjärniga 

Best Western Hotell Tallink så hinner du uppleva mer. Som medlem 

har du specialpris på både kryssning och hotellresa. 

Kryssning till Tallinn med M/S Victoria från 95:– 

Erbjudandet gäller hel hytt i kategori B då minst två personer delar hytt. 

Avresa lör-tor, t.o.m. 17/2 2005. Gäller endast nybokningar. Begränsat antal platser. 

Kryssning med M/S Regina Baltica, prisex 50:–. Uppge bokningskod: SXVR. 

Hotellresa till Tallinn från 495:– 

Erbjudandet gäller per person med del i B2-hytt samt del i dubbelrum på fyrstjärniga 

Best Western Hotell Tallink inklusive hotellfrukost när två reser och 

delar boende ombord och på hotellet. Avresa alla dagar, t.o.m. 20/2 2005. 

Gäller endast nybokningar. Begränsat antal platser. Uppge bokningskod: SHSH. 

08-666 60 01 

Klarabergsg. 31 

www.tallink.se 

Fångad av 

tiden 

Tidsstudiemännens tid sägs vara över, slavdrivande ackord har avskaffats. 

Den moderna tidens vetskap om arbetskraften har bekräftat att det räcker att 

endera öka antalet arbetsuppgifter eller ocks helt enkelt minska på den tid 

man betalar för. 

Resultatet blir detsamma, den käcke “medarbetaren” sätter bättre snurr på 

ekorrhjulet. 

3

4 


Kortare arbetstid ger mer 

Försöken med 6-timmarsvecka 

och förkortad arbetstid 

avlöser varandra 

på olika platser. Det är 

många arbetsplatser och 

anställda som haft möjligheten 

att under olika tidsperioder 

få pröva effekterna 

av arbetstidsförkortning. 

Men sällan leder försöken 

till permanenta 

lösninga. 

Nu har ett nytt försök med en ny inriktning 

startat på Hägerstensåsens/Västertorps 

öppna hemtjänst 

samt hemtjänsten och servicehuset i 

Skärholmen. Försöket pågår enligt 

planerna ett och ett halvt år. 

Försöket genomförs i samarbete 

med psykologiska institutionen vid 

Stockholms universitet, kompetenscentrum 

i Älvsjö och Previa. Det 

som skiljer det här nya försöket är 

att det är upplagt i projektform med 

flera mätpunkter. Redan i hösats innan 

försöket påbörjades genom fördes 

grundliga hälsokontroller av 

personalen. Ny kontroll ska sedan 

genomföras efter halva tiden och 

när projektet avslutas Även brukarna 

är delaktiga i försöket och deras 

upplevelse av den nya arbetsmodellen 

följs upp. 

Bara positivt 

– Alla tycker det är jättebra med den 

kortare arbetstid, säger Annelie Fyrestam 

som är gruppledare på Hägerstensåsen. 

Sen är det positivt att 

det gör en biologisk uppföljning av 

Hjälp till 

katastrofdrabbade 

Nu börjar en svår tid på 

många arbetsplatser eftersom 

oerhört många 

har drabbats av jordbävningen 

i Sydasien och behöver 

hjälp när de kommer 

hem. Kommunals 

medlemmar kommer att 

möta de drabbade som 

medmänniskor men också 

i sina yrkesroller. 

På Folksams hemsida finns information 

om försäkringsvillkoren för 

de som är drabbade av jordbävningen 

i Asien. 

När det gäller frågor om krisberedskap 

m.m finns information att 

tillgå på landstingets hemsida och 

på kommunernas egna hemsidor. 

På landstingets hemsida i artikeln 

“Stöd i kommunerna för återvändande”, 

finns även länkar till alla 

kommuner. Läs mer 

Vidare kan Prevents hemsida vara 

ett stöd i frågor om krishantering. 

Annelie Fyrestam, Agneta Godhe och Britt-Marie Backlund utanför hemtjänstens lokaler på Riksdalervägen 

4 på Hägerstensåsen. De trivs med de nya arbetstiderna de fått. 

hur vår fysik påverkas av försöket. 

– Än så länge fungerar och känns 

det bra, säger enhetschefen Anita 

Godhe. Målet är att personalen ska 

bli friskare och att det ska vara nöjdare 

brukare. 

Men det är inte det enda som skiljer 

försöket från tidigare. Arbetstidsförkortningen 

är fyra timmar i 

veckan. Det innebär att alla arbetar 

30 timmar med det direkta vårdarbetet. 

Förutom det ska tre timmar 

till fullgöras varje vecka. De timmarna 

är avsatta till friskvård, utbildning 

och förtroendetid. Frisk- 

vården ska förbättra hälsan, utbildningstiden 

ska ge utrymme för förändringsarbetet 

och högre kompetens 

i arbetslaget. Förtroendetiden 

används till eget arbete och att göra 

reflektioner av det arbete som man 

utför. 

Pyssel med schema 

– Visst blir det pyssel att få ihop arbetsscheman 

och organisera de tre 

andra timmarna, säger vårdbiträdet 

Britt-Marie Backlund. Men att få 

möjlighet till egna reflektioner och 

tid att prata om det med arbetskam- 

raterna ger mycket tillbaks. 

När den nya arbetstidsmodellen infördes 

gjordes förändringar när det 

gäller arbetstidens förläggning. Nu 

arbetar alla på ett schema som även 

omfattar kvällar och helger. Tidigare 

köptes kvällstjänsterna in från 

andra enheter. 

– Vi klarar av arbetstidsförkortningen 

tack vare att vi hade en bra 

personaltäthet förut, säger Anita 

Godhe. Men det är på gränsen att 

det går och det förutsätter att våra 

redan låga sjukskrivningstal blir ändå 

lägre. 

Brukarna har märkt en positiv 

förändring i och med att det är samma 

personal som kommer hem till 

dem vid alla tillfällen. 

– Tidigare var det olika personal 

som gjorde besöken på dagar och 

kvällar, säger Anita Godhe. Fortfarande 

gör hemsjukvården sina besök 

utöver hemtjänsten. En dröm är 

att även den skulle kunna integreras 

i verksamheten. Men det verkar 

svårt att komma överens mellan 

landstinget och kommunen om det. 

Hoppas på fortsättning 

Enligt Annelie, Britt-Marie och 

Anita är det bara positiva konsekvenser 

än så länge. Alla som fått 

sin arbetstid sänkt upplever att det 

har blivit lättare att orka med sitt arbete 

och att leva på fritiden. Försöket 

ger mer än bara bättre ork och 

arbetstider. Men de tror inte att den 

nyvunna möjligheten att utveckla 

arbetsformen blir annat än ett försök. 

– Det skulle vara jättetungt att 

börja jobba åtta timmar om dagen 

igen, säger Annelie Fyrestam. Nu 

har man tid att koppla av efter arbetet 

och återhämta sig så man orkar 

ha en fritid också. Men vi får vara 

beredda på att det bara varar i ett 

och halvt år. 

– Jag hoppas också att det ska finnas 

en framtid för den här arbetstidsmodellen, 

fyller Britt-Marie 

Backlund i. Den har hittills bara givit 

mig goda effekter. 

GÖTE AXELSSON 

Stockholms brandförsvar avskedar 

Kommunals klubbordförande 

Stockholms brandförsvar 

avskedar 

Kommunal Stockholm 

läns klubbordförande 

Owe fröjd. 

– Vi accepterar inte 

grunderna för avskedet 

som arbetsgivaren 

presenterat, 

säger ombudsman 

Susanne Gällhagen. 

Det finns ingen saklig 

grund för avskedet. 

Arbetsgivaren hävdar att 

Owe under en längre tid har 

trakasserat ledningen. Enligt 

arbetsgivaren har Owe 

även försökt skandalisera 

och förtala dem. 

– Owe Fröjd har bara 

gjort det som ryms i det 

fackliga uppdraget, säger 

Susanne Gällhagen. Där ingår 

att påtala fel och brister i 

arbetsgivarens organisa- 

tion. Han har inte agerat 

som personen Owe Fröjd, 

hela klubbstyrelsen har beslutat 

om de frågor där Owe 

agerat. 

Varslet om avsked lämnade 

arbetsgivaren i samband 

med att klubben sände ut ett 

av sina veckomail. I det kritiserades 

ledning och hur de 

valt att hantera en fråga. 

“Kryss-fråga” 

– Det hela är en “kryss-fråga”, 

säger Matts jangerstad 

som är sektionsordförande i 

Kommunal Räddningstjänsten. 

det innebär att arbetsgivaren 

blandar ihop 

den fackliga rollen med personen 

som företräder medlemmarna. 

Då har arbetsgivaren 

tappat perspektivet. 

Man kan ju inte avskeda företrädare 

för att det är störande 

med kritik. 

I en nyligen publicerad 

revisionsrapport påtalar 

även revisorena flera av de 

brister som klubben kritise- 

rat och krävt ändring på. 

Bland annat påtalar revisorerna 

att förvaltningsleedningen 

inom brandförsvaret 

inte har kontroll över 

väsentliga delar av verksamheten. 

Dessutom påtalas 

att beslutsprocessen 

inom brandförsvaret tar tid 

och har stora brister. Revisorna 

slår även fast att det 

krävs förändringar när det 

gäller anpassning till lagen 

om skydd mot olyckor. 

Utöver den kritiken redovisar 

rapporten även att det 

finns otydlig ansvarsfördelning 

i organisationen. De 

tillgängliga resurserna nyttjas 

inte effektivt och en genomförd 

enkät visar att det 

finns betydande effektivitetshinder 

(otydliga riktlinjer, 

oklar organisationsstruktur, 

revirtänkande mm 

mm). 

– Det är kritik som framförts 

från klubben också, 

säger Matts Jangerstad. Revisionsrapporten 

stärker 

mig i min uppfattning att 

klubben har agerat helt rätt. 

Lagskydd 

Att vara fackligt förtroendevald 

är ett uppdrag som 

skyddas av lag. Ingen förtroendevald 

ska behöva 

känna oro för att få sparken 

för att man framför kritik eller 

har en avvikande uppfattning. 

– Om arbetsgivaren reagerar 

med att avskeda någon 

som framför synpunkter 

och kritik är arbetsrätten 

lika illa ute, säger Matts 

Jangerstad. Om inte arbetsgivaren 

tar till sig kritik och 

följer upp den hur ska det då 

gå till att komma till rätta 

med brister i organisationen. 

Min känsla är att man 

kommit snett och tror att 

lösningen är att ge Owe 

sparken. Lösningen hade 

varit att ta tag i de fel och 

brister som klubbens kritik 

handlat om. 

För närvarande pågår 

överläggningar om avskedet. 

Vad resultatet av dessa 

blir är i skrivande stund 

okänt. Men arbetsgivaren 

vidhåller sin uppsägning 

och Kommunal står fast vid 

att detta saknar saklig 

grund. 

– Owe blir uppsagd för att 

han som förtroendevald har 

framfört kritik mot brister i 

brandförsvarets organisation, 

säger Susanne Gällhagen 

som är ombudsman på 

Kommunal Stockholms län. 

Han får personligen ta 

smällen av de beslut som 

hela klubbstyrelsen står 

bakom. Det är något som 

kommunal aldrig kan acceptera 

GÖTE AXELSSON

I Nynäshamn vankas det 

retroaktiva pengar till 

många av dem som är anställda 

inom äldrevården. 

Några av de anställda har 

redan fått sina extrapengarna, 

en fick drygt 

75 000 kronor innan jul. 

– Vi dammsuger socialförvaltningen 

på felaktiiga 

utbetalningar av timlön 

istället för fyllnads- eller 

övertid, säger Gittan 

Ahlqvist som är Kommunals 

ordförande i Nynäshamn. 

Egentligen påbörjades historien redan 

för några år sedan. Sektionen 

hävdade då en tolkning av paragraf 

20 moment 3 i avtalet Allmänna be- 

stämmelser. Där slås det fast att en 

anställd hos kommunen ska ha sin 

grundtjänst som utgångspunkt även 

om de gör arbetstid på annan arbetsplats 

eller tjänst hos samma arbetsgivare. 

Varje timme som fullgörs 

hos arbetsgivaren räknas med utgångspunkt 

från grundanställningen. 

– Det är väl ingen facklig bragd vi 

åstadkommit direkt, konstaterar 

Gittan Ahlqvist. Vi blev överens 

med arbetsgivaren direkt om att det 

var den tillämpningen som gällde. 

Men vid första tillfället tog vi för givet 

att det skulle fungera vilket det 

tydligen inte gjort. 

Ingen har reagerat 

Arbetsgivaren har informerat sina 

chefer och arbetsledare om vad som 

gällde men ändå har problemet funnits 

kvar. På lönekontoret har inte 

heller någon reagerat på att samma 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 1 - 2005 5 

Tusenlappar till vårdpersonalen 

Gun-Britt och Gittan har drygt 50 namn på listan över de som ska få retroaktiva lönepengar. 

person fått lön från flera ställen. 

– Vi har funderat över varför det 

inte har “plingat”till i de dataprogram 

man använder vid lönebehandlingen, 

säger Gittan Ahlqvist 

eftertänksamt. Men det svar vi fått 

är att det inte fungerar så. 

Medlem väckte frågan 

Att frågan aktualiserats igen kan 

undersköterskan Karin Tokat ta 

äran av. Förra våren skickade arbetsgivaren 

ut en information till arbetsplatserna 

och arbetsledarna där. 

Karin reagerade på den och kontaktade 

sektionen. Hon undrade om 

hon som arbetade på flera vårdboende 

förutom sitt ordinarie jobb på 

Lotsen inte borde få ersättning från 

de timmarna enligt avtalet. Förutom 

Karin berörs drygt 50 anställda till. 

– När Karin kontaktade oss reagerade 

vi så klart, säger vårdbiträdet 

Gun-Britt Larsson som också 

Landstinget villl ta bort poängsystem 

Landstinget vill säga upp 

avtalet som ger personalen 

inom sjukvården extrapengar 

vid arbete på 

obekväm arbetstid. Det 

innebär att en “morot”att 

ta på sig sämre arbetspass 

på nätter och storhelger 

försämras. För 

många innebär det också 

att möjligheten att tjäna 

extrapengar försvinner. 

– Det bli ingen som får sämre 

grundlön, säger Marcelo Rojas Espinoza 

som är fackligt aktiv på Karolinska 

Sjukhuset. Däremot finns 

det en risk att de tunga och oönskade 

arbetspassen återgår till att bli 

beordrade igen. 

Som systemet fungerat har vårdpersonalen 

på vissa avdelningar på 

olika sjukhus kunnat välja att arbeta 

– Tar man bort poängsystemet 

försvinner en morot fö4r att arbeta 

obekväma arbetstider, säger 

Marcelo 

när de flesta vill vara lediga. Storhelger 

och vissa nätter har givit höga 

poäng och dagpass låga. Personalen 

har samlat poäng efter hur 

obekväm arbetstiden varit. Poängen 

har sedan omvandlats till pengar 

som blivit en extra bonus ovanpå lö- 

nen och andra tillägg. Modellen utformades 

när det var problem att få 

personal till nattpass och storhelger. 

Förhandlingar pågår 

– Förhandlingar om hur systemet 

ska förändras pågår just nu, säger 

Marcelo Rojas Espinoza. Men om 

man sänker ersättningen så minskar 

naturligtvis motivationen att frivilligt 

ta de här obekväma arbetspassen. 

För vissa anställda kommer naturligtvis 

förändringen att påverka 

inkomsten, allt beroende på hur de 

valt att arbeta. 

– Om man tar bort den här moroten 

i form av extra pengar finns en 

risk att den gamla piskan måste 

fram för att täcka schemabehoven, 

avslutar Marcelo Rojas Espinoza 

GA 

arbetar fackligt. Vi tog en ny kontakt 

med arbetsgivaren och fann att 

det handlade om ganska mycket 

pengar. 

Nu undersöks varje anställd vad 

det gäller tjänstgöring utanför sitt 

ordinarie schema de senaste tio 

åren. Kommunen har anställt en extra 

person på halvtid som går igenom 

schemor och lönelistor för de 

som arbetar inom äldreomsorgen. 

Detektivarbetet kostar extrapengar 

förutom de retroaktiva lönerna på 

uppskattningsvis över en miljon 

kronor som ska betalas ut. I första 

hand kontrolleras de som har en pågående 

tjänst. 

Priset för deltider 

– Man kan säga att det här är priset 

kommunen får betala för att man inte 

sett till att inrätta heltidstjänster 

till de som vill ha det, säger Gittan 

Ahlqvist. 

Naturligtvis går det inte att dokumentera 

hur all personal arbetat under 

de senaste tio åren. Men för att 

lösa det problemet diskuterar sektionen 

och arbetsgivaren att göra en 

schablonersättning istället. 

Kommunals förbundsstyrelse 

har beslutat att 

skänka två kronor per 

medlem till dem som 

drabbats av naturkatastrofen 

i Asien. Sammanlagt 

skänker Kommunals 

medlemmar 1 150 000 

kronor varav hälften till 

Röda Korset och hälften 

till Radiohjälpen. 

– De fruktansvärda scener som vi 

mötts av från katastrofområdet i 

Sydasien är omskakande och berör 

oss alla oerhört starkt. Siffran över 

dem som mist livet stiger hela tiden 

och bakom varje siffra ligger en 

djup tragedi, säger Kommunals förbundsordförande 

Ylva Thörn. 

– Många svenska familjer har 

För ett år sedan skrev vi i MT om 

hur sektionen i Nynäshamn lyckades 

få fram felaktiga löneutbetalningar 

för de personliga assistenterna. 

Även den gången var det medlemmar 

som uppmärksammade 

problemet. 

– Vi satsar mycket på att informera 

om vilka avtal som gäller då vi 

har möten och gör arbetsplatsbesök, 

säger Gittan Ahlqvist. Det gör 

att medlemmarna lärt sig mycket 

om vad avtalen och lagarna innehåller. 

Vi behöver sällan söka efter problemen 

själva, vi hjälper bara till att 

lösa dem. 

Kanske beror det på att Nynäshamn 

är lite av en småstadsidyll att 

det finns en bra medlemskontakt 

som fungerar som larmklockor när 

det behövs. Kanske beror det på att 

Gittan, Gun-britt och de andra på 

Kommunal är välbekanta för de 

flesta medlemmar eftersom de arbetat 

för Kommunal en bit tillbaks 

in i förra århundrandet. 

GÖTE AXELSSON 

Dålig arbetsmiljö sätter 

stopp för heltid 

55 procent av deltidsanställda 

anser att det är för 

slitsamt att arbeta heltid. 

Det visar en enkätundersökning 

bland 5919 deltidsanställda 

i kommun 

och landsting som Kommunal 

Värmland har genomfört. 

– Självklart är det viktigt att kräva 

rätt till heltid, men arbetet måste vara 

utformat så att du har en dräglig 

arbetsmiljö. Annars är rätten till 

heltid inte värd mycket, säger Kers- 

tin Johnson, vice ordförande Kommunal 

Värmland och projektansvarig 

för undersökningen. Kommunal 

Värmland har koncentrerat sig på 

att söka svar på anledningen till varför 

deltidsanställda inte arbetar heltid. 

– Viktiga orsaker är den dåliga arbetsmiljön 

och den negativa inverkan 

på egna hälsan. Men 40 procent 

vill faktiskt ha heltid, men får inte 

för arbetsgivaren. Det rör sig om så 

många som cirka 1700 personer, säger 

Kerstin Johnson. 

KOMIN 

Kommunals medlemmar 

stödjer katastrofoffer 

drabbats och kommer att behöva 

stöd. Kommunals medlemmar som 

jobbar inom barnomsorg, skola, 

sjukvård och räddningstjänst kommer 

att möta de drabbade som medmänniskor, 

men också i sina yrkesroller. 

– Vi har ett gemensamt ansvar att 

hjälpa till med det vi kan. Det här är 

en första åtgärd för att visa solidaritet 

med Sydasiens drabbade folk 

och vi kan behöva göra ännu mer, 

säger Ylva Thörn. 

KOMIN

6 

Att bygga upp och att 

stärka fackföreningarna i 

Moldavien är ett sätt att ge 

människorna där möjlighet 

att ta kamp för drägliga 

levnadsvillkor. Moldavien 

är ett av Europas fattigaste 

länder, inklämt 

mellan Rumänien och 

Ukraina. 

För Moldaviens innevånare finns 

det små möjligheterna att försörja 

sig. Över 70 procent av befolkningen 

räknas som arbetslösa och det 

sociala skyddsnätet är nästan obefintligt. 

Hoppet om ett bättre liv är 

att få ett arbete i utlandet. Runt en 

miljon av landets 4,5 miljoner invånare 

lever utomlands. De flesta har 

vänner eller släktingar som arbetar 

runt om i Europa. Många har lurats 

in i slaveri och sexhandel när de 

lockats med ett vanligt arbete, som 

servitris eller med fruktplockning. 

Agneta Eklöf från Södertälje har 

sina rötter som undersköterska 

inom äldreomsorgen. Hon anmälde 

med viss tvekan sitt intresse för att 

ingå Kommunal Stockholms läns 

Moldaviengrupp. 

– Jag undrade om jag verkligen 

skulle ha något att bidra med, säger 

Agneta. 

Viktigt arbete 

Under sitt första besök i Moldavien 

våren 2004 insåg hon hur viktigt 

hennes eget och Kommunals engagemang 

är. En kväll när hon på sin 

lediga tid satt och pratade med 

gruppens kvinnliga svensktalande 

guide hände något. Guiden släppte 

sin professionella roll och började 

berätta om livet bakom kulisserna, 

problemen som ingen vill tala om. 

– Plötsligt pratade vi med varandra 

som kvinna till kvinna, berättar 

Agneta. Hon berättade om kvinnornas 

utsatta situation, om sexhandeln 

och hur unga kvinnor kan råka 

illa ut. Hon berättade också om sin 

egen svåra situation. Hur hennes 

lön knappt räckte till mat och att familjen 

inte hade råd med en egen 

bostad utan var tvungen att bo hos 

morföräldrarna. 

Få människor har råd att handla i 


Stora behov styr biståndsprojekt 

Livet i Moldavien är en blandning av gammalt och nytt. Många av befolkningen lever under stora umbäranden. Kommunal Stockholms län 

hjälper till att förbättra villkoren och skapa fackliga grunder 

Catrin Jukkala, Larsa Sandström och Agneta Eklöf deltar i 

Moldavienprojektet. 

butikerna. Man använder istället en 

stor del av sin tid till att ordna med 

byteshandel och att besöka olika 

marknader i jakten på överkomliga 

förnödenheter. 

Skapar möjligheter 

Att bygga upp och att stärka fackföreningarna 

är ett sätt att ge människor 

möjlighet att ta kamp för dräli- 

Löneskillnaderna ökar 

Löneskillnaderna har 

ökat visar en ny LOrapport. 

Orsaken är att 

högavlönade fått mer i löneökning 

än lågavlönade. 

Lönerna för högre tjänstemän 

har ökat betydligt 

mer än lönerna för arbetare 

och övriga tjänstemän. 

Bland arbetare har löneskillnaderna 

ökat med tre procent och bland 

tjänstemän med sju procent sedan 

1996. I ett längre perspektiv kan 

man säga att lönespridningen minskade 

rejält under 1970-talet och var 

stabil under 1980-talet och ökade 

under 1990-talet. Ökningen pågick 

fram till 2001 varefter den åter 

minskat något de två senaste åren. 

De minskade löneskillnaderna på 

1970-talet berodde på främst på 

höjda lägsta löner. 

Minst lönespridning är det bland 

kommunalarna i kommuner och 

landsting där den ligger på 1,2 och 

1,3 procent. 

LEH 

foto: Larsa Sandström 

ga levnadsvillkor. I Kommunal 

Stockholms läns projekt i Moldavien 

får de lokala fackföreningarna 

den hjälpen Kommunal utbildar 

just nu fackliga företrädare som representerar 

olika regioner i landet. 

Fackföreningsrörelsen har haft 

svårt att klara omställningen efter 

Moldaviens självständighet från 

Ryssland. Medlemsantalet har 

sjunkit kraftigt och många förknippar 

fortfarande fackligt arbete med 

de gamla sovjetiska fackföreningarna. 

På många håll handlar det om 

att mödosamt försöka bygga upp lokala 

fackföreningar. De fackliga 

rättigheterna är ganska bra om man 

ser till lagstiftningen, problemet är 

att det inte fungerar i praktiken. 

Alltför många arbetsgivare respekterar 

varken rätten att tillhöra fackföreningar 

eller att förhandla om 

Kollektivavtalet 

skyddar din lön 

”En del företag försöker 

skaffa sig fördelar genom 

lägre löner och otrygghet. 

De vill ha egna regler, de 

vägrar att teckna kollektivavtal. 

För oss är principen 

självklar.Varje gång 

någon arbetsgivare försöker 

smita från kollektivavtalet 

blir det strid. I Sverige 

gäller svenska kollektivavtal 

och svenska 

löner för alla företag.” 

Det skriver LO i uttalande om konflikten 

mellan Byggnadsarbetareförbundet 

och det lettiska byggnadsföretaget 

Laval un Partneri 

Ltd, vid bland annat ett skolbygge i 

Vaxholm. 

kollektivavtal. Fackföreningsavgifter 

som dras på lönen betalas ibland 

inte in till fackföreningen. Inom 

den privata sektorn skall arbetsgivarna 

betala 0,15 procent av lönesumman 

till fackföreningarna men 

struntar ofta i det. 

Kroppsarbete ger mer lön 

I Moldavien, som i många andra 

öststater är det inte tolkar, läkare eller 

lärare som har bra betalt. De har 

fått sin utbildning genom det gamla 

statliga utbildningssystemet. I stället 

är det kroppsarbetarna som står 

högst i kurs. 

Bussföraren Larsa Sandström är 

internationellt ansvarig i Kommunal 

Stockholms avdelningsstyrelse. 

– Gruvarbetare, stålverksarbetare 

och busschaufförer är de bäst betalda 

grupperna i Moldavien, berättar 

Larsa och skrattar gott åt kontrasterna 

med Sverige. När de vi besökte 

fick klart för sig vilket yrke jag 

hade blev jag alltid serverad kaffe 

först. 

Moldavien är ett fattigt land men 

Larsa Sandström och de andra i 

gruppen är imponerade av att den 

gamla regimens satsningar på utbildning 

och sjukvård fortfarande 

betyder mycket. 

– Trots att man nu saknar läkemedel 

och mycket teknisk utrustning 

har sjukvårdspersonalen kvar sin 

utbildning, berättar Larsa Sandström, 

De fortsätter göra ett fantastiskt 

arbete under svåra förhållanden. 

Det är märkligt hur livskraftiga 

utbildningssatsningar är. 

LENA ERICSON HÖIJER 

Kollektivavtalet mellan fack och arbetsgivare 

skyddar din lön och dina 

arbetsvillkor. Det skapar lika villkor 

inom en bransch och hindrar företagen 

att konkurrera genom lönedumpning. 

De allra flesta arbetsgivare, 

både svenska och utländska, 

förstår det och tecknar kollektivavtal. 

Sju förbund inom LO kommer 

att varsla om sympatiåtgärder med 

Byggnadsarbetareförbundet: Elektrikerförbundet,Fastighetsanställdas 

förbund, Handelsanställdas förbund, 

Industrifacket, Metallindustriarbetareförbundet, 

Skogs- och 

träfacket, Transportarbetareförbundet. 

För ytterligare information se förbundens 

hemsidor samt LOs hemsida.

Södra Årefjällen 

Se fram emot natursnö och välpreparerade backar på den jämtländska 

fjällvärldens Trillevallen. Förutom 22 varierande nedfarter 

finns även skidpark för barnen, snowboardområde, off pist och en 

mängd andra fjällaktiviteter. När en liten paus kallar på dig finns 

värmestuga och fyra matställen att krypa tillbaka till för en bit mat 

eller lite värme. Du bor på det klassiska fjällhotellet First Hotel 

Trillevallen, bara 100 meter från transportliften – och vill du åka 

längdskidor har du 12 mil spår som börjar precis utanför knuten. 

Efter en härlig dag med snö, skidåkning och frisk luft är det skönt 

med en stund i bubbelpoolen, och att ta för sig av ett framdukat 

bord med god och näringsrik mat. I det mysiga Vargrummet 


Avtal sägs upp Bussavtalet 

går trögt 

Kommunal säger upp kollektivavtalen 

där man använder 

sig av så kallad 

”flytande”tid. Flytande tid 

är ordinarie arbetstid som 

inte läggs ut i schema och 

där man står till arbetsgivarens 

förfogande under 

ledig tid. Detta begrepp 

används företrädesvis i 3- 

3 systemet. Arbetsgivaren 

kan avropa arbetstid 

när akut behov uppstår 

och arbetstagare kan alltså 

bli inkallad på ledig tid. 

Att man nu säger upp avtalet beror 

på att de som nu arbetar under dessa 

förhållanden inte har rätt till A- kassa, 

enligt A-kassans tolkning. 

– Detta innebär att man, enligt Akassan, 

i princip aldrig står till arbetsmarknadens 

förfogande och 

därmed inte har rätt till A-kasseersättning, 

säger Tom Jansson, avtalsansvarig 

ombudsman i Stockholms 

län. 

De arbetstagare som inte erbjuds 

heltid utan ofrivilligt arbetar deltid 

får inte ersättning från A-kassan för 

att stämpla upp till heltid. 

– Vi säger upp alla sådana avtal 

från den 1 januari 2005 men det ser 

4 övernattningar 

4 frukostar 

4 tvårätters middagar med kaffe 

lite olika ut beroende på hur de lokala 

avtalen ser ut. 

Ser över lokala avtal 

Kommunal ska inte medverka till 

att teckna lokala kollektivavtal som 

försämrar medlemmarnas villkor. 

Med anledning av detta håller förbundets 

alla avdelningar på att se 

över vilka avtal som finns lokalt. De 

avtal som lokalt reglerar försämringar 

för medlemmar kommer att 

sägas upp. De avtal som garanterar 

heltidsanställning till alla anställda 

kommer att bli kvar. Dessa innebär 

ingen försämring gällande rättighet 

till ersättning från A-kassan. 

– Vi har gått ut med en generell 

uppsägning eftersom det inte var 

möjligt för oss att veta om avtalen 

Vintersemester 

5 skiddagar eller en hel skidvecka – välj själv 

endast1599:per 

person i twindubbelrum 

Barnrabatt vid två fullt betalande vuxna: 1 barn 0-6 år gratis i föräldrars säng. 

Enkelrumstillägg 549:-. Avbeställningsskydd: per vuxen 120:-/per barn 60:-. 

Expeditionsavgift 59:-. Slutstädning ingår. 

Förbehåll för utsålda datum samt tryckfel. Sparbeloppet är i förhållande till 

hotellets ord. riktpris – med reservation för specialerbjudanden. 

som tecknats lokalt reglerar rätten 

till heltid. Heltid är en rättighet och 

deltid ska vara en möjlighet, säger 

Tom Jansson 

Att kartlägga och gå igenom alla 

de olika avtal som finns lokalt är en 

tidskrävande uppgift. Antalet arbetstidsmodeller 

som 3-3, tvättstugemodell 

och andra schemametoder 

är omfattande. Det kan finnas 

lokala avtal som endast omfattar en 

enda arbetsplats. Dessutom kan det 

finnas lokala överenskommelser 

som inte ens är avtalsreglerade i 

dag. Behovet av att ordna anställningsvillkoren 

och att kollektivavtalen 

följs är en grundförutsättning 

för det fackliga arbetet. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

Alla ankomster 

samma pris! 

Spara upp till 1301:- 

▼▼ 

knastrar brasan medan kylan biter utanför fönstren, och här kan du 

koppla av med en god bok eller spela spel. 

First Hotel Trillevallen 

Hotellet erbjuder restaurang, bar, uppehållsrum, lekrum, solarium, 

bastu, bubbelpool och gratis parkeringsplats. Alla rum är rökfria och 

har bad/toalett, telefon och tv. De flesta rum har seperata sängar. 

Valfri ankomst: 

2/1 - 26/1, 10/2 - 22/2, 7/3 - 12/3 och 28/3 - 11/4 2005. Det är även 

möjligt att boka 7 övernattningar – ring och hör med oss. 

Löneförhandlingarna 

inom busstrafikens område 

går trögt. För kommunals 

medlemmar är det 

viktigt att nivåerna höjs 

– Tyvärr får vi dåligt gehör 

för våra idéer, säger Larsa 

Sandström som är ordförande 

för trafiksektionen. 

Men arbetsgivaren vill naturligtvis 

komma undan 

så billigt som möjligt. 

Förhandlingarna om avtalet som löper 

ut den sista januari har pågått 

några månader nu. Men ännu återstår 

mycket att diskutera. Över årsskiftet 

har en paus tagits och arbetet 

påbörjas igen den 24 - 25 januari. 

– Vi vill inte ha individlöner som 

arbetsgivarna vill. Vi vill ha fasta 

tarifflöner, fortsätter Larsa. Vi menar 

att de som haft individuell lön 

har släpat efter. Vi måste satsa på de 

grupper som halkat efter, till exempel 

verkstadspersonal. 

En annan viktig fråga är att samordna 

de olika avtalen inom branschen 

så de får samma giltighetslängd. 

Branschavtalet med bussarbetsgivarna 

gäller till 2008 och det 

7 övernattningar 

7 frukostar 

7 tvårätters middagar med kaffe 

Kör-själv-semester för dig som läser 

Kommunal Stockholm 

endast 2699:per 

person i twindubbelrum 

Beställ nu till specialpris! DTF travel tlf.: 040-30 30 01 

eller www.dtf-travel.se Din annonskod: Kommunal Stockholm 

vore olyckligt om avtalsperioderna 

inte samordnades. 

– Vi måste få ut mer pengar, säger 

Larsa. Visst har vi bussförarer fått 

påökt, men det har mest givit ökad 

skattekraft istället för pengar i plånboken. 

Upphandling på gång 

För trafiksektionens finns det förutom 

förhandlingsarbetet kring löner 

och anställningsvillkor andra 

stora frågor. 

– Under året ska två trafikområden 

ut på förnyad upphandling, berättar 

Larsa. Det är Kallhäll och Södertälje 

och även i det utfallet kan 

resultatet av avtalsförhandlingaran 

spela en roll för personalen. 

Frågorna är viktiga för trafiksektionens 

medlemmar. Lön- och anställningsvillkor 

samt vilken arbetsgivare 

man har påverkar naturligtvis 

möjligheterna att behålla 

personalen inom kollektivtrafiken. 

GA

8 

Ibland träffar man människor 

som man tycker har 

fått mer än sin beskärda 

del av motgångar. Ingela 

Bengtsson har levt ett liv 

med dyslexi, läs- och 

skrivsvårigheter. Som 

vuxen konstaterades att 

hon har ADHD och kort 

därefter insjuknade hon i 

MS. Hennes humör är det 

inget fel på. 

– Det är väl typiskt att jag som har 

svårt med bokstäver får en bokstavsjukdom, 

säger Ingela lite skämtsamt. 

Ingela Bengtsson började som 

vårdbiträde i hemtjänst i Gubbängen 

1977. Trots läs- och skrivsvårigheter 

lyckades hon få arbetet att 

fungera. De flesta anade inte ens 

hennes svårigheter. 

– Man hittar sina knep, förklarar 

Ingela. När pensionären skrivit en 

lista på vad som skulle handlas gick 

vi igenom den tillsammans. Jag 

gjorde anteckningar som jag själv 

kunde tyda eller lade saker på minnet. 

Ett annat knep var att härma hur 

andra gör istället för att läsa instruktioner. 

Ökade krav gav problem 

Men visst blev det fel ibland, pensionärerna 

fick inte de varor de 

skulle ha och den skrivna kommunikationen 

med arbetskamraterna 

brast. Scheman och det kortregister 

som fanns över pensionärerna kunde 

Ingela stava sig igenom men problemen 

ökade när kraven på dokumentation 

ökade. 

På 80-talet blev Ingela fackligt 

aktiv och gick på kurs. 

– Det var mycket papper och text 

som fladdrade förbi, säger Ingela. 

Alla tog för givet att man på några 

minuter skulle hinna läsa ett avsnitt 

i avtalet som man höll på att gå igenom. 

För mig var det omöjligt. 

1989 skrev Ingela sin första fackliga 

motion, ett skriftligt förslag till 

förändringar. Hon ville att man 

skulle ta hänsyn till dyslektikerna i 

den fackliga verksamheten, att 

kursmaterial och information skall 

finnas på band. Även i skriven text 

skulle anpassas. Ingela vet att det är 

lättare att läsa text i spalter. Med 

korta rader är det inte så stor risk att 

man tappar bort sig i texten. 

Ingela började mer och mer prata 

om sitt funktionshinder och när hon 

sedan fick en arbetsskada blev hon 

inspirerad till att börja studera. Hon 

gick en folkhögskolekurs med inriktning 

på läs- och skrivsvårigheter 

och därefter två år på Runö-skolan. 

Hon kompletterade även sin gymnasiekompetens 

på Komvux med 

hjälp av speciallärare och kom sedan 

in på en arbetsterapeututbildning. 

Hon läste på halvfart på grund 

av sina läs-och skrivsvårigheter och 

fick mycket av kurslitteraturen inläst 

på band. 


Ett långt och mödosamt öde 

Landstinget verkar för 

kollektivavtal 

Det är viktigt att företag 

som arbetar åt landstinget 

har kollektivavtal, sägerfinanslandstingsrådet 

Ingela Nylund Watz 

(s). Bakgrunden är den 

konflikt om kollektivavtal 

som pågår i Vaxholm, där 

ett lettiskt företag vägrat 

teckna svenskt kollektivavtal 

för sina anställda. 

Ingela Nylund Watz pekar på att 

kollektivavtal är en hörnsten för att 

undvika social dumpning. Landstingets 

jurister ska därför noga undersöka 

vilka möjligheter landstinget 

har att i sina upphandlingar 

I dag är Ingela sjukskriven, Men hon hoppas kunna börja jobba igen under våren 

ställa krav på kollektivavtal. 

- Landstinget måste vara ett föredöme 

i kampen mot social dumpning. 

Därför är det viktigt att de företag 

som landstinget anlitar följer den 

norm på svensk arbetsmarknad som 

säger att företag ska ha kollektivavtal, 

säger Ingela Nylund Watz. 

Hon menar att om landstinget skulle 

hamna i samma situation som 

Vaxholms kommun, att ett uppdrag 

försenas på grund av en konflikt där 

entreprenören inte har avtal, så 

skulle man kräva att entreprenören 

löser problemet genom att teckna 

kollektivavtal. 

LEH 

– Det märkliga är att om man har 

dyslexi får man bättre hjälp på universitet 

och högskolor än i gymnasieskolan, 

säger Ingela. Det svåra är 

inte att läsa på högskolan. Det är att 

ta sig dit. 

Klarade inte praktiken 

Studierna gick bra men när hon 

skulle göra sin praktik blev den inte 

godkänd. Efter ytterligare två underkända 

praktikperioder var både 

Ingela och hennes lärare tvungna att 

inse att hon inte klarade av att tilllämpa 

sina teoretiska kunskaper. 

Hon vände sig till studenthälsan 

och fick en remiss till en omfattande 

utredning med tester, intervjuer 

och medicinska undersökningar. 

Även hennes föräldrar fick medverka 

för att man skulle kunna väga in 

hennes tidiga utveckling. Ingela 

fick diagnosen ADHD och man menade 

att hon haft detta funktionshinder 

redan som barn men att det 

inte uppmärksammats. 

Rejäla satsningar på 

Kommunals medlemsgrupper! 

Det är kravet i 

förbundets avtalsyrkanden 

som dagarna före jul 

lämnades till motparten, 

Kommun- och Landstingsförbundet. 

Förbundsledningens motivering till 

avtalskraven är att efter flera års eftersläpning 

så har avståndet minskat 

i förhållande till jämförbara yrkesgrupper. 

Man menar att denna 

utveckling måste fortsätta och påskyndas. 

Någon procentsats för 

höjningarna har inte fastställts men 

15 000 kronor per månad anges 

som lägsta lön. Även bristerna i arbetsmiljön 

tas upp i avtalskraven. 

Neddragningar i verksamheterna 

För Ingela blev diagnosen en lättnad, 

hon förstod äntligen vad hennes 

problem berodde på. En del av 

symptomen vid ADHD minskar 

med åren men de grundläggande 

svårigheterna finns kvar hela livet. 

Ingela hoppade av utbildningen 

och skulle gå tillbaka till arbetet. 

Eftersom hon hade problem med 

nacken behövde hon anpassade arbetsuppgifter. 

Hon tog kontakt med 

facket för att få hjälp inför mötet 

med arbetsgivaren. 

Svårt att komma tillbaks 

– Vi trodde arbetsgivaren skulle bli 

glad, säger Lena Ezelius, ordförande 

i Kommunals sektion Gullmarsplan. 

Ingela har lång erfarenhet av 

arbete i vården. Hon är nästan färdig 

arbetsterapeut och har dessutom 

själv erfarenhet av ett funktionshinder 

där man måste använda sig av 

olika knep för att organisera sin vardag 

något som är viktig för många 

målgrupper inom vården. 

har givit ett hårdare arbetsklimat, 

vilket bland annat ökat sjukskrivningarna. 

Det går ut över både brukare 

och anställda och är i längden 

ohållbart, menar förbundet och vill 

sluta ett arbetsmiljöavtal som ger 

de anställda inflytande över arbetsorganisation 

och bemanning. 

Avtalsyrkandena innehåller dessutom 

krav på 

* Lokala avtal om ingångs- och befattningslöner 

* De lokala förhandlingarna skall 

vara avslutade ett visst datum 

* Alla ska ha rätt till heltidsanställning 

* Alla arbetspass skall vara sammanhängande 

– inga delade turer. 

Hela kravlistan finns på www.kommunal.se 

LEH 

Men Ingela och Kommunals företrädare 

insåg snabbt att arbetsgivaren 

helst ville bli av med henne 

istället för se till att hon kom tillbaks 

i arbete. Ingela trodde att hennes 

onda nacke skulle vara den stora 

svårigheten men Lena Ezelius 

som var med på mötet insåg att det 

var ADHD diagnosen som var problem 

för arbetsgivaren. 

– Arbetsgivaren tyckte helt enkelt 

det var förskräckligt, säger Lena 

Ezelius. De tyckte inte det fanns något 

arbete som man kunde sätta någon 

med ADHD på. Ändå har Ingela 

haft funktionshindret hela tiden 

hon arbetade i hemtjänst. 

Borde vara en tillgång 

Efter många diskussioner fick Ingela 

ett arbete på en dagverksamhet 

för äldre. 

– Där fanns bland annat en arbetsbänk 

som jag brukade torka av, 

berättar Ingela. I våras upplevde jag 

att bänken blev bredare och bredare. 

Jag fick svårt att nå över den när 

jag skulle torka. 

Men det var inte bänken som förändrats, 

det var Ingelas armar som 

inte fungerade som de skulle. Efter 

ny utredning visade det sig att hon 

fått MS. 

Just nu är Ingela sjukskriven men 

hon hoppas kunna vara tillbaka i arbete 

igen under våren. Tyvärr hotas 

hennes arbetsplats av nedläggning 

men på Kommunals medlemscenter 

vid Gullmarsplan menar Lena 

Ezelius att arbetsgivaren självklart 

borde ta tillvara den kompetens 

som Ingelas funktionshinder ger 

henne. 

– Hon skulle kunna vara till nytta 

när det gäller bemötande både inom 

vård och skola, säger Lena Ezelius 

från Kommunal. Och jag tycker det 

är härligt att Ingela har ett sådant 

okuvligt humör. 

LENA ERICSONHÖIJER 

Avtalsyrkanden Lönekampen 

Förhandlingarna i Kommunals 

lönekamp 2005 är 

igång. Kommunal och 

företrädare för Kommunoch 

Landstingsförbundet 

samt Pacta som förhandlar 

för kommunala bolag 

och privata företag har 

träffats. 

Parterna ska träffades fredagen 

den 21 januari. Förhandlingarna 

rör omkring 400 000 medlemmar, i 

huvudsak anställda av kommuner 

och landsting. Det nu gällande avtalet 

löper ut den 31 mars. 

KOMIN

Kommunals dag: 

Heja SöS 

– Det finns en gräns för 

hur många man kan vara 

chef för, sa Margaretha 

Bohman vice ordförande i 

Kommunal Stockholms 

län, när hon medverkade 

på Kommunals dag på Södersjukhuset 

den 19 januari. 

Chefen måste kunna se och bedöma 

sina medarbetare i samband med 

utvecklingssamtal och lönesättning 

konstaterade Margaretha och hänvisade 

till Kommunals handlingsprogram 

”Heja chefen”. 

Christina Söderholm, VD på 

SöS, uttryckte sig mycket uppskattande 

om handlingsprogrammet. 

– Det finns mycket av det som 

sagts som jag inte kunnat säga bättre 

själv. 

Fungerar inte överallt 

Siv Pettersson som i många år arbetat 

som undersköterska deltog på 

Kommunals dag. Hon var kritisk till 

hur det i praktiken fungerar på 

många avdelningar på SöS. Hon 

fick visst medhåll av Anne-Li Rosengren, 

ordförande för kommunalarna 

på SöS. 

– Det finns många chefer som är 

bra på det som Margaretha pratar 

om men det finns också avdelningar 

där det inte alls fungerar, sa Anne- 

Li Rosengren. 

Personalen följer med vid övergång 

Det har varit flera turer 

kring Lötsjögårdens äldreboende 

i Sundbyberg 

men nu står det klart att 

personalen följer med när 

verksamheten efter sju år 

på entreprenad går tillbaka 

till kommunen den 1 

april 

– Den bästa julklapp vi kunde få, 

säger Inga-Britt Lundberg, arbetsplatsombud 

för Kommunal, om beskedet 

som kom två dagar före julafton. 

Kommunalarnas dag på Södersjukhuset 

är en tradition sedan fem 

år. Man har en överenskommelse 

med arbetsgivaren om att alla anställda 

får delta en och en halvtimme 

på betald arbetstid. Sextiofem 

medlemmar hann delta kortare eller 

längre tid under eftermiddagen. 

Kul att få vara med 

Även personallandstingsrådet Lars 

Dahlberg (s) deltog och berättade 

om Landstingets personalpolitik. 

ABF och Kommunals ungdomsverksamhet 

fanns också på plats för 

att sprida information. 

– Den bästa julklapp vi kunde få, säger Inga-Britt Lundberg. 

För närvarande drivs verksamheten 

på entreprenad av vårdföretaget 

Carema. När det bestämdes att Sunbybergs 

kommun skulle ta tillbaka 

verksamheten i egen regi sa den ansvarige 

politikern att personalen 

självklart skulle följa med. Sedan 

backade kommunen och sa att man 

inte skulle ta över personalen. 

– Förmodligen var man rädd för 

att det ska bli övertalighet i kommunen, 

säger Inga-Britt Lundberg. 

Många turer 

Efter förhandlingar med Kommunal, 

som hävdat att det är en verk- 


Siv Pettersson, Anne-Li Rosengren och Margaretha Bohman 

diskuterar chefs- och ledarfrågor. 

– Jag tycker att Kommunals dag 

är ett utmärkt sätt att skapa medlemskontakt, 

säger Margaretha 

Bohman. Det är jättekul att man 

även bjuder in oss från avdelningsstyrelsen 

att medverka. 

Margaretha ser gärna att fler sektioner 

ordnar liknande aktiviteter. 

Hon lovar att avdelningsstyrelsen 

ställer upp och berättar om aktuella 

fackliga frågor. 

LEH 

samhetsövergång och att personalen 

därför enligt lagen om anställningsskydd 

ska följa med, är man 

nu äntligen överens. 

Inga-Britt Lundberg har sett en 

hel del vatten rinna under broarna 

sedan hon började på Lötsjögården 

1988. Då var hennes avdelning en 

enhet inom landstinget. Med 

ÄDEL-reformen 1992 blev verksamheten 

kommunal för att fem år 

senare läggas ut på entreprenad till 

Grannskapsservice AB, som gick 

upp i Svensk Äldreomsorg som sedan 

blev Carema Äldreomsorg. 

En rad praktiska frågor ska naturligtvis 

lösas inför övergången. Vikarierna 

har bara fått sina vikariat 

förlängda till sista mars och är oroliga 

för hur det ska bli i framtiden. 

Kontinuitet är viktig och målet 

måste vara att pensionärerna inte 

märker av övergången alls menar 

Inga-Britt Lundberg. 

– Just nu gläder vi oss åt det positiva 

beskedet och tar en dag i taget, 

säger Inga-Britt Lundberg. Lotta 

Joelsson från Kommunal Sundbyberg 

har lagt ner mycket arbete på 

att få en bra lösning och vi har henne 

at tacka för mycket. 

LENA ERICSONHÖIJER 

Projekt: 

Personlig assistent 

Var fjärde personlig assistent 

har den senaste 

månaden varit rädd för att 

förlora jobbet och det 

finns ett stort intresse för 

facklig verksamhet inom 

yrkesgruppen. Det avslöjar 

Kommunals riksomfattande 

projekt ”Syna de 

personliga assistenternas 

anställningar”. 

För ett år sedan drog projektet 

igång med målet att kartlägga och 

åtgärda personliga assistenters anställningsformer. 

Kommunal ville 

bland annat ta reda på vem som arbetar 

som personlig assistent, hur 

anställningsvillkoren ser ut och 

ifall det är ett genomgångsyrke. Vid 

en konferens i Lärarnas hus på Stora 

Essingen presenterades resultatet 

som baseras på enkäter som 

skickats ut till medlemmarna och 

sektionernas kartläggning. 

Många kvinnor 

De flesta i yrket är kvinnor och var 

sjunde har utländsk bakgrund. Assistentyrket 

är för många ett genomgångsyrke. 

Trots att majoriteten 

är nöjda med arbetsuppgifterna 

söker två av fem annan utbildning 

eller arbete. Anledningen är bland 

annat otrygga anställningar, låg status 

och alltför flexibla arbetstider. 

Uppsägningstiden varierar mycket 

mellan avtalen, från en månad till 

ingen alls och så mycket som var 

fjärde medlem har den senaste må- 

naden varit rädd för att förlora jobbet. 

Lena Retzius, ombudsman och 

aktiv i projektet, poängterar vikten 

av att göra något åt de otrygga avtalen. 

Hon tror att de flesta som uppgett 

att de är rädda att förlora jobbet 

tillhör den privata sektorn. 

- På den privata sidan finns ännu 

otrygga och brukarvänliga anställningsformer 

som gäller ”så länge 

uppdraget varar”. Den kommunala 

motsvarigheten är Pan-avtalet, men 

de felaktiga anställningarna på Pan 

har vi lyckats åtgärda. Nu kämpar 

vi för att förbättra avtalen också för 

privatanställda. Målet är att personliga 

assistenter ska ha samma anställningstrygghet 

som andra yrkesgrupper. 

Hälften privata 

De privatanställda utgör ungefär 

en femtedel av alla organiserade 

personliga assistenter i Kommunal. 

En annan viktig fråga är arbetsmiljön. 

I enkätundersökningen kom 

det fram att var femte medlem upplevt 

hot eller våld på sin arbetsplats 

och bara hälften av assistenterna 

har fått en arbetsbeskrivning av sin 

chef där det tydligt framgår vad 

som ingår i arbetsuppgifterna. 

- För att förbättra arbetsmiljön 

jobbar vi bland annat med att se till 

att personer med stort vårdbehov 

får dubbel bemanning och att arbetsgivaren 

ska finnas tillgänglig 

de tider assistenten arbetar, säger 

Lena Retzius. 

EBBA HEDMAN 

Övertalighet i Stockholm 

I Stockholm stad finns en 

övertalighet bland kommunals 

medlemmar på 

omkring 900 personer. 

Det är främst inom äldreomsorgen 

som det enligt 

staden är för många anställda. 

– Det är en effekt av att staden ändrat 

vårdformer och att antalet personer 

med vårdbehov minskar, säger 

sektionsordföranden Olof Tappert. 

MT har tidigare skrivit om förändringar 

i boendeformerna för de 

äldre. Istället för vårdboende med 

fast personal blir det eget boende 

med hemtjänst efter behov. Stockholm 

stad införde 2002 en valmodell 

där den hjälpbehövande själv 

kan välja utförare, valet görs bland 

de utförare som godkänts av staden. 

50 godkända utförare 

– I dag finns det en lista med över 

50 godkända utförare, säger Olof 

Tappert. Det innebär att vårdtagarna 

kan välja bland många olika företag 

förutom den hemtjänst och 

vård som anställda i staden kan ge. 

Det är också en bidragande orsak 

till att behovet av personal ninskar. 

När privata entreprenörer och olika 

föreningar tar över äldreomsorgen 

minskar efterfrågan på kommunens 

tjänster. 

– För att bli godkänd som vårdgivare 

krävs att det finns en arbetsledare 

med vårdutbildning, säger 

Olof Tappert. Sedan följs naturligtvis 

kvaliteten upp. Men det blir aldrig 

samma kontrollmöjlighet som 

när kommunens egen personal utför 

tjänsten. 

Minskat vårdbehov 

Men det stora problemet som skapar 

övertalighet är att vårdbehovet 

minskar bland stadens pensionärer. 

– Under de närmaste åren kommer 

säkert övertaligheten att öka, 

tror Olof tappert. All statistik visar 

att det blir allt färre äldre med stora 

omvårdnadsbehov. Men kurvan 

vänder igen när alla fyrtiotalisters 

behov av vård ska fyllas. 

För närvarande diskuterar kommunal 

och Stockholms stad olika 

vägar att lösa övertalighetsproblemet. 

Kanske kan vi hoppas på en lösning 

som skapar trygghet för både 

pensionärer och kommunals medlemmar. 

GA

10 

Katarinavägen en gråmulen vinterdag 


Kassan En av bussarna Ola kör 

Ola Arosenius har arbetat som bussförare i 16 år

Händerna iklädda svarta 

tyghandskar vilar på ratten, 

bredvid instrumentbrädan 

ligger stämpel och dyra engångskuponger 

redo. Dagens 

första kund kliver på 

och möts av ett leende och 

hjärtligt ”hej”, men hon ser 

ut som om hon hellre hade 

sluppit. 

Ola Arosenius hör till de bussförare 

som avfyrar leenden och ser dig i ögonen 

oavsett om du vill det eller inte. 

Han anser att alla människor behöver 

bli sedda och känna sig välkomna. 

Särskilt i dagsläget, när många i samhället 

har det jobbigt. 

Yrkesfilosofi 

Himlen ligger som ett vitt, förvanskande 

filter över byggnaderna. Han 

svänger vant upp bussen längs den 

regngrå Tengdahlsgatan och bort mot 

de dekorfattiga husen vid södra station 


Att köra linje två är ren poesi 

En vanlig dag på Olas favorittur, linje 2 mot Norrtull 

medan han förmedlar sin yrkesfilosfi. 

– Passagerarna är kunder. Jag sitter 

inte här för att kontrollera dem. De ska 

ha den service de betalar för och då ingår 

ett trevligt bemötande. 

Idag kör han bussen på linje 66 som 

trafikerar sträckan Sofia/Reimersholme. 

Bussen är av traditionell modell 

med blodfärgad kaross och säten som 

knakar lätt i kurvorna. Turerna skiftar 

från dag till dag beroende på vilken 

linje han kör. En viktig variation i ett 

annars rutinmässigt yrke. 

– Det här är inget jobb för den som 

söker spänning. Det gäller att ha ett liv 

utöver arbetet och att man uppskattar 

att det inte är mer än ett arbete. Något 

man lämnar när man går hem. 

Favoritlinjen är 2:an 

Att trivas handlar om att försöka att 

själv ha roligt och ta tillvara alla intryck. 

Ola gillar detaljer, som hur ljuset 

skiftar vid olika tider på dygnet, 

årstidsväxlingarna och människors 

egenheter. Favoritlinjen är gamla linje 

46, numera omdöpt till tvåan. Numer 

även en så kallad stomnätslinje som 

går från Sofia via Slussen, Katarinakvarteren 

och city till Norrtull. 

– Den sträckan är ren poesi. 

På förarplatsen vibrerar det märkbart 

och stolen är inte direkt ergonomisk. 

Men det är inget som syns utanpå. 

Ola har trots en ofta obekväm arbetsmiljö 

riktigt bra hållning, men 16 

års körning i vibrerande säten och enformig 

arbetsställning har resulterat i 

skador. Han har diskbråck och värk i 

rygg och axlar. Inga ovanliga problem 

i bussföraryrket. 

Kan bli bättre 

Stressiga scheman samt psykiska och 

fysiska påfrestningar är bidragande 

orsaker till att bussförare har en högre, 

för tidig, dödlighet än andra yrkesgrupper. 

Men det finns möjlighet till 

åtgärder mot arbetsmiljöproblemen. 

Forskning i bussförares ohälsa har visat 

att bland annat anpassade förarstolar 

och olika typer av hälsoprogram 

ger tydliga förbättringar. Men sedan 

kampen för kisspauserna tycks det ha 

tystnat kring bussförarna och deras 

förarmiljö. 

– Från företagets sida görs det ingenting 

utöver det nödvändigaste för 

oss. Rasterna är ett bra exempel på hur 

svårt det är att få igenom några förändringar. 

Dags för paus 

Bussen glider in vid Sofiagaraget. 

Det är dags för en av de omdiskuterade 

kisspauserna, Ola hinner med ett 

toalettbesök och en kopp automatkaffe 

i plastmugg, innan det är tid att dra 

igång motorn igen. Att han är några 

minuter sen råder det ingen tvekan om 

när de väntande passagerarnas ansiktsuttryck 

blir synliga. Som kompensation 

bemöts de extra vänligt. En 

man får den ovanliga kommentaren 

”Hej, välkommen in!” och hans irritationsrynkor 

slätas ut. 

Text: Ebba Hedman 

Foto: Karin Riikonen

12 

Den brutala verkligheten 

på många arbetsplatser 

har tvingat generationer 

av fackliga företrädare att 

ta upp kampen mot farliga 

och skadliga arbetsmiljöer. 

Nu är det dags att gemensamt 

och på allvar ta 

itu med den själsliga ohälsan. 

När arbetsmiljölagen 1974 ersatte 

den gamla arbetarskyddslagen var 

det ett resultat av den fackliga och 

politiska kampen och det sena 60talets 

vänstervåg. Vi är människor 

inga maskiner sa gruvarbetarna i 

Malmberget 1968. Kampen för 

människovärdet har alltid varit bärande 

i det fackliga arbetet. Med arbetsmiljölagen 

skulle inte enbart de 

fysiska faktorerna räknas. Den psykiska 

arbetsmiljön och det goda arbetet 

skulle lyftas fram. 

Visst har trettio års psykosocialt arbetsmiljöarbete 

gett oss checklistor 

och skyddsronder som inriktar sig 

på dessa frågor men den gemensamma 

kampen för åtgärder mot 

stress, utbrändhet och mobbing lå- 

ter fortfarande vänta på sig. Den fysiska 

arbetsmiljön har vi sett som 

ett gemensamt problem, samma sak 

gäller stress och utbrändhet. 

De psykosociala arbetsmiljöproblemen 

framställs ofta som lite mer 

diffusa jämfört med buller, belysning, 

ventilation och belastning. 

Men med dagens forskning stämmer 

inte det. 

I boken Stressad hjärna stressad 

kropp – Om sambandet mellan psykisk 

stress och kroppslig ohälsa av 

Ulf Lundberg och Görel Wentz ( 

Wahlström & Widstrand) får vi en 

ambitiös och vetenskapligt genomgång 

av hur stressen påverkar 

oss. Det handlar inte om upplevelser 

och tyckande utan om faktiska 

resultat som kan beläggas med 

forskning. 

De flesta känner till stresshormonet 

adrenalin, som försätter 

kroppen i kämpa eller fly beredskap. 

Kortvarig stress gör oss starkare 

och mer skärpta, till och med 

immunförsvaret förbättras. Vid 

långvarig stress, eller då utmaningarna 

känns övermäktiga, produceras 

istället hormonet kortisol. Det 

gör oss tröttare, ger högt blotryck, 

MIN TUR 

av Ernst Jandl (text) 

Norman Junge(bild) 

Fem leksaker sitter i ett 

väntrum, de är ledsna 

och lite trasiga. En i taget 

går in. Bilderna är 

ödesmättade och fängslande, 

man blir nyfiken 

på hur det ska gå. 

Texten består inte av så många ord, men det behövs inte, bilderna säger så 

mycket. 

En väldigt bra bok, egentligen för de allra yngsta, men den passar även oss 

äldre. 

PAPPAN SOM VÄXTE 

FAST PÅ SIN STOL 

av Ulf Ryberg(text) 

Sonja Härdin(bild) 

Boken handlar förstås om en 

pappa som växer fast på sin 

stol, han sitter nämligen nästan 

alltid på den. Stolen har han 

även med sig när han ska gå ut 

och gå, ifall han blir trött. 

Resten av familjen är pigg och 

energisk och försöker få med 

sig pappa, men det lyckas inte. 

Först när stolen verkligen vuxit 

fast förstår pappan att han måste 

ändra på sig, och då gör han 

det!! Mina förskolebarn tycker 

om boken och speciellt bilderna som är roliga, fartfyllda och detaljerade. 

Historien är ju också rätt dråplig. 

Tyvärr tycker jag att själva texten känns otymplig, den är skriven på rim, 

men den flyter inte på så bra. 

KAJSA LINDBLOM 

FÖRSKOLAN VÄDERLEKEN 


Stressad hjärna stressad kropp 

Barnböcker 

minskad fertilitet, högre blodsocker 

och försämrat immunförsvar. Hormonet 

är till för att vi under perioder 

av hög påfrestning ska kunna gå 

på sparlåga i hopp 

om att faran försvinner. 

Idag lever många av oss med 

höga kortisolhalter som en del av 

vardagen. Vi behöver inte längre 

fråga hur det påverkar vår fysiska 

hälsa utan det finns forskning som 

visar det. Förhöjda halter av korti- 

sol är skadligt för kroppen och boken 

redogör för hur och varför, fakta 

som stämmer bra med diagnoserna 

bakom många långtidssjukrivningar. 

Boken visar också på andra 

effekter av att vi inte får vila 

ordentligt. I våra muskler har 

de olika fibrerna olika funktion. 

Vissa kallas idag för askungeenheter 

eftersom dessa, i likhet 

med askungen, börjar arbeta 

först och slutar sist. Dessa muskler 

påverkas även av mental anspänning, 

tanken på arbetet. Först 

vid total avkoppling, både fysiskt 

och själsligt, spänner dessa muskler 

av. Det här gäller särskilt trapezius, 

stora kappmuskeln, den som 

vi använder när vi spända och stressade 

drar upp axlarna till örornen. 

Hur ska vi ta upp den gemensamma 

kampen mot stressen på arbetsplatserna? 

I årets avtalsyrkanden på 

kommun och landstingsområdet reser 

Kommunal kravet på att det införs 

tydliga regler i kollektivavtalet 

för samverkan, förhandling och 

tvist kring avvikelser från planering 

och fastställda bemanningsplaner. 

Kortisolhalten kan enkelt mätas genom 

ett salivprov. Kommunals 

skyddsombud kan, med stöd av arbetsmiljölagen, 

kräva av arbetsgivaren 

att företagshälsovården får 

mäta mängden kortisol hos de anställda 

på arbetsplatser där man har 

problem med stress. 

Boken Stressad hjärna stressad 

kropp ( Wahlström & Widstrand) är 

absolut till hjälp där finns massor av 

fakta och argument att använda 

gentemot arbetsgivaren men också 

för att motivera alla arbetsplatsen 

att hjälpas åt att ta upp kampen mot 

stressen. Boken är förvånansvärt 

lättbegriplig med tanke på att den 

tar upp och förklarar komplicerade 

kroppsliga reaktioner. Det är ingen 

bok man ströläser på tunnelbanan 

utan den kräver lite koncentration 

och eftertanke. Kanske kan ni köpa 

in ett exemplar på arbetsplatsen? 

Man kan också be sitt lokala bibliotek 

att köpa in boken. 

Du är alltså svensk ? 

Lena Anderssons första 

bok ”Var det bra så”väckte 

uppmärksamhet när 

den kom 1999. Den skildrade 

några ungdomars liv 

i förorten Stensby, en 

osynlig och obekväm 

verklighet. 

En Molotovcoctail mot 

folkhemmet, sa debattörerna. 

Ett vasst språk, sa 

kritikerkåren. 

En drömdebut kan man 

tycka, men vägen dit var 

lång. 

Lena Andersson berättade om sitt 

författarskap på en inspirationskväll 

för kommunalare som deltagit 

i MTs skrivartävling 2004. Det 

var viljan att ge sig in i förortsdebatten 

som fick henne att skriva 

berättelsen, färgad av sina egna 

erfarenheter från uppväxten i 

Tensta. Innan Natur och Kultur 

sa ja till att ge ut boken hann 

hon skicka in manuset till ett 

otal förläggare och skriva 

om texten ännu fler gånger. 

Ett av förlagen lät väldigt 

positiva men hade synpunkter 

på manus och 

kom med förslag till hur det 

kunde utvecklas. Lena skrev om 

och skrev om. Ändå fick hon tillslut 

ett refuseringsbrev. 

Lena beskriver sin arbetsmetod 

som att hon först producerar ett 

textmaterial och sedan börjar författa, 

bearbeta texten och disponera 

sin berättelse. 

Trots debutsuccén har nästa bok låtit 

vänta på sig. Om arbetet med 

”Var det bra så” dominerade hennes 

liv under lång tid så har den nu aktuella 

”Och du är alltså svensk” nästan 

skrivit sig själv, utan att Lena 

varit medveten om det. Hon hade 

fått ett uppdrag att skriva en pjäs om 

integration – och det gjorde hon – 

men föreställningen blev inte av. 

Med pjäsen som grund 

byggde Le- 

na vidare på sin 

historia i tre delar med olika berättarteknik. 

Den röda tråden är Fatima, 

en arbetslös berbisk kvinna, 

som så småningom blir vaktmästare 

LEH 

i regeringskansliet Rosenbad och 

inleder en kärleksaffär med statsministern. 

En minst sagt skruvad historia 

om hur integration och mångfald 

bedrivs i projektform. Projekt 

som kan dumpas precis som statsministern 

dumpar Fatima när hon 

på en USA resa anklagas för samröre 

med terrorister. På köpet får vi ett 

antal sannolikt osannolika porträtt 

av olika ministrar och myndighetspersoner. 

Som om hela regeringen 

var på besök i skrattkammaren på 

Gröna Lund. 

Lena Andersson är journalist men 

föredrar att hitta på istället för att 

strikt skildra det som händer. 

Man kan i hennes senaste 

bok ana förtjusningen 

över att få visa upp den 

obarmhärtiga verkligheten i 

narrkläder. Ett slag underifrån 

och upp. Mellan bokskriverierna 

försörjer sig Lena Andersson 

på att författa krönikor i olika tidningar. 

Något som hon tycker är 

en lärorik och utvecklande sysselsättning 

eftersom hon tvingas reflektera 

över sina upplevelser och 

sätta ord på dem. 

LEH

Marlene Mondain vågar ta 

ut svängarna 

– Jag är en nyfiken person, 

säger Marlene 

Mondain, bussförare och 

tredjepristagare i MT:s 

skrivartävling år 2004. Det 

är fascinerande att fundera 

på relationer och varför 

man väljer den väg man 

gör i livet. 

Marlene Mondain har skrivit en 

tänkvärd och poetisk novell. Texten 

i Höstljus växer fram till ett levande 

och vackert språklandskap. Flera 

egensinniga karaktärer beskrivs väl 

i novellen. Marlene beskriver bland 

annat en person som hon kallar för 

Sigge. En negativ och bitter man 

som sprider sin olycka omkring sig. 

– De flesta av oss har en liten mini-Sigge 

innerst inne någonstans, 

en mörka sida som lätt misströstar 

och ältar problem. Men jag är övertygad 

om att man kan ta tag i sitt liv 

själv eller med stöd av andra människor 

och välja sin egen väg. Det är 

bara du själv som kan styra dina 

tankar och handlingar. Man ska våga 

ta ut svängarna och sprida lite 

livsglädje till andra. 

Passande tema 

Marlene blev intresserad av temat 

för MT:s skrivartävling, att få vara 

med och bestämma. Hon tycker att 

det är viktigt att man har ett inflytande 

och kan påverka på sin arbetsplats. 

– Jag blev glad när jag vann tredjepriset. 

Det är första gången jag 

skickat in ett bidrag till en novelltävling. 

– Det här priset betyder jättemycket 

för mig. Jag känner mig 

uppmuntrad i mitt skrivande, säger 

Marlene. Jag kände att ämnet var 

rätt för mig men samtidigt var det 

svårt att få till en idé. Min frustration 

släppte när jag vävde in en tidi- 


Bussföraren som tar ut svängarna 

Marlene Mondain trivs med sitt jobb som bussförare, det ger utrymme 

för att utvecklas utifrån nya erfarenheter. 

gare skriven text som handlar om ett 

spännande möte mellan två personer. 

Vaknande lust 

Marlene Mondain skrev en del dikter 

och betraktelser när hon var mellan 

tjugo och trettio år. Sen gick 

skrivandet i träda under en period. 

Lusten att skriva vaknade till liv 

igen när hon blev inspirerad av sin 

svensklärare för några år sedan. 

– Jag minns hennes ord och entusiasm 

när hon sa ”det är så roligt att 

berätta om böcker och olika historier”. 

De orden stärkte mitt lite bräck- 

För kommunals medlemmar 

3-rätters meny 290:- 

Showavgift 100:- Uppge “Kommunal” vid bokning 

liga självförtroende. Vad sant det 

var! 

Hon mår bra när hon skriver och 

skrivandet är ett utmärkt sätt att få 

ordning och reda på sina tankar. 

– Jag kommer i förbindelse med 

en djupare del i mig själv som jag 

inte får kontakt med i vardagen, säger 

Marlene. Jag vill hålla mig öppen 

och vara beredd på att omvärdera 

min livssyn utifrån nya erfarenheter. 

Det är en otrygg tillvaro, som 

att gå på tunn is, men den känns sannare 

mot mig själv. Jag har ett citat 

som jag tycker mycket om:”Vill du 

ha rätt eller vill du känna kärlek”. 

Kul att nå fler 

Marlene är medveten om att det är 

svårt att slå igenom som författare. 

Det är en tuff konkurrens när det 

handlar om att få en bok utgiven. 

Hon berättar lite försiktigt att hon 

fått en idé till en bok och att hon redan 

har skrivit några kapitel. Vi får 

se vad det skrivandet utvecklar sig 

till i framtiden. 

– Det skulle vara kul att nå ut till 

en större publik och bli publicerad 

på flera sätt med krönikor och noveller. 

Marlene trivs bra med sitt arbete 

som bussförare, hon har alltid gillat 

att köra. Det är ett fritt jobb där fördelarna 

är fler än nackdelarna. 

– Mitt arbete är ensamt och samtidigt 

är det socialt. Jag har fått lära 

Stjärnornas Krog! 

mig att hantera besvärliga situationer 

med folk när det hettar till och 

blir konflikt, säger Marlene. Jag har 

ingen chef som står och flåsar mig i 

nacken. Och jag kan bestämma rätt 

mycket själv hur jag ska arbeta. Jag 

har mycket tid till mina egna tankar. 

Jag tänker på dikter och texter när 

jag kör, om det inte är rusningstrafik 

förstås. Då krävs full koncentration 

för att köra bussen. 

Ta kritik 

Marlene gick sin första skrivarkurs i 

somras under en vecka i Marstrand. 

Hon vill peppa andra som tycker 

om att skriva att gå skrivarkurser. 

– Man får räkna med att få synpunkter 

och konstruktiv kritik under 

kursen. Det är tufft att få kritik 

men det måste man tåla för att kunna 

utvecklas i sitt skrivande, säger 

Marlene Mondain. 

MT önskar naturligtvis Marlene 

lycka till med det fortsatta skrivandet. 

Vem vet kanske har en ny förfatarstjärna 

tänts på den litterära himlen. 

Kungsgatan 29 • Mitt på Kungsgatan, Stockholm 

Tel: 08-50 55 60 80 • golden.stockholm@wallmans.com 

PIA OLSSON

14 

Morgonstjärnan gnistrade svagt 

över bussarnas tak på garageplanen. 

Gryningens första ljus var på väg. 

Höstdagjämning och måndag morgon. 

Ögonen sved. Hade inte fått 

mycket sömn denna natt heller. 

Växlingen från sena till tidiga pass 

fick dygnsrytmen i otakt. Lite mera 

kaffe bara så skulle jag orka med 

även denna dag. 

Mina steg ekade tungt uppför 

trappan till rastlokalen. Ett gäng 

grabbar satt redan vid runda bordet 

och skrockade. Försökte strama 

upp mig och se hyfsat vaken ut. Jag 

hejade snabbt, ringde upp trafikledningen 

och anmälde mig. Hämtade 

ut kassaväskan från skåpet och 

skulle just ila ner till min väntande 

buss, då Sigge dök upp i trappan 

och blockerade vägen. Åh nej tänkte 

jag, inte han. Nu blir jag sen igen. 

Sigge kom ångande, som vanligt 

med sin rykande ordsvada i följetåg. 

Det fanns inte en chans att kom- 

ma undan. Hans mentala klor grep 

tag i en hur man än försökte värja 

sig. Han hade nästan alltid något 

negativt att säga om saker som gällde 

jobbet. 

– Tjena Marika! Läget? Ja du vet 

igår ba’… du skulle sett vilka idioter 

jag råkade ut för nere i terminalen 

Sen kom en lång monolog över 

hur han minsann hade ”satt dit” en 

massa resenärer. Han viftade framför 

näsan på mig med en tjock bunt 

busskort, som han tagit i beslag från 

fuskande trafikanter under den senaste 

tiden. Ansiktet lyste av stolthet. 

– Ja du vet, man måste bara sätta 

dit dem! Du kollar väl varenda kort 

– gör du inte det!? De där jävla fuskåkarna 

som tror att de kan göra 

som de vill… Förresten, någon hade 

låtit en unge åka gratis hem igår 

– det var väl inte du Marika?!! 

– Nej nej… ljög jag och försökte 

anlägga en oskyldig uppsyn. Öh 

du… jag har så himla bråttom, måste 

rulla iväg nu på direkten… 

Jag flydde nerför trappan och ut i 

friska luften. Venus falnande sken 

började redan försvinna bakom garageplanens 

höga grindar. Solens 

första strålar skulle snart breda ut 

sitt milda höstljus över landskapet. 

Hoppade in i den råkalla bussen. 

Typiskt nog hade jag fått en buss där 

någon glömt öppna kranarna igår 

kväll, så att varmvattnet från rampen 

inte gjort sin tänkta verkan. 

Plockade upp handskarna och behöll 

ytterjackan på. Fingret på startknappen 

och igång med motorn. 

Värme värme – kom fort! 


Höstljus en 

Jag darrade av köld medan jag 

drog iväg genom nattens kvardröjande 

dimmor mot Smådalarö. Radion 

trumpetade ut morgonens 

världshändelser och det var bara det 

gamla vanliga; politikernas ständiga 

grälande, demonstrationer ute på 

stan, oroligheter nere i Mellanöstern. 

Nyhetsuppläsarens röst 

kunde lika gärna komma från en inspelning 

för tre år sen. Knappt någon 

hade märkt skillnaden. 

Tryckte på radions avstängningsknapp 

som så många gånger förut. 

Nu var det bara motorn, vinden och 

mina egna tankar jag umgicks med 

under tomkörningen mot Dalarö. 

Vad var det hon hade sagt chefen, 

på det där mötet förra veckan? Jo, vi 

måste alla tänka på den betydelse vi 

har i vår yrkesroll. Vi är företagets 

ansikte utåt. Det var angeläget att ge 

kunderna som hon kallade dem, 

känslan av att vara viktiga och att vi 

servade dem på bästa sätt. 

Jovisst tänkte jag, lätt för henne 

att säga. Hon som väl aldrig hade 

kört en buss i linjetrafik i hela sitt 

liv. Hur servar man en skrikande 

småbarnsmamma, hysterisk över de 

höjda biljettpriserna? Hur lyckas 

man le och vara vänlig emot en stinkande 

fyllbult, som ger en sedlar indränkta 

i sprit och skit? Hur orkar 

man vara det vänliga ansiktet utåt 

när företaget ställer in turer dagligen, 

därför att verkstadskillarna inte 

hinner laga alla trasiga vrak till 

bussar? För att inte tala om alla trasiga 

vrak till chaufförer… 

Jag märkte plötsligt hur jag satt 

och ältade allt som var jobbigt och 

som inte fungerade på min arbets- 

novell av Marlene Mondain 

plats. Hur jag faktiskt överdrev och 

fastnade i problemen, istället för att 

söka lösningar på dem. Det dröjer 

inte länge förrän jag blir som Sigge, 

tänkte jag trött. Kritisk mot allt och 

alla, med ett ständigt krigande mot 

uppdiktade motståndare i huvudet. 

Nej, jag ville verkligen inte bli som 

Sigge. 

Dagen flöt på med skolklasser, 

barnvagnar, mystanter och smilgubbar. 

Kände mig lite som en fisk i 

ett akvarium; en munruvare som 

släpper ut sina yngel och sen suger 

in dem i munnen igen. Fast det var 

nya ”fiskyngel” hela tiden; en ständig 

ström trafikanter i full fart genom 

livet. Öppna dörrar, stänga 

dörrar. Vänta på en eftersläntrare eller 

två. Rädda dem från en obehaglig 

utskällning från sin chef… 

Vid lunchtid skrek magen som 

det värsta ånglok. Hade jag glömt 

matlådan nu också! Det här var 

verkligen en mörk måndag. Med 

mungiporna hängande på tjugo i fyra 

köpte jag mig en svettig skinkbaguette 

på firmans restaurang. 

Upptäckte att mitt toalettbesök 

och samtalet till tandläkaren redan 

stulit halva lunchrasten. Bara 14 

minuter kvar av de tilldelade 31 att 

äta på! Det var bara att snällt ta baguetten 

i ena handen och backa ut 

bussen från garageplan med den andra. 

Lunchen var ju ändå praktiskt 

taget uppäten, så jag körde ner till 

starthållplatsen i god tid och satte 

mig därnere och mumsade på baguetten. 

Och hann läsa några rader i 

min nylånade bok ”Livsstrategier”. 

Precis när jag skulle backa ut bus- 

sen från garageplanen så fick jag 

syn på något som påminde om en 

vaggande sälhona i backspegeln. 

En liten påpälsad kvinna kom 

springande, så gott hon nu kunde 

springa, höggravid som hon var. Jag 

öppnade dörren. 

– Ååh, flåsade hon och försökte 

stilla den efterguppande magen. 

F’rlåt f’rlåt, men zhga doo opp till 

terminalen där tågen går eh’? 

– Visst, svarade jag. 

Ville hon hänga med så var det 

helt okey. Vad gör man inte för en 

flåsande sälhona med desperation i 

rösten. 

– Jag kör ogzå bossen vet doo! 

började hon ivrigt. Jag kör i staan, 

47:an till Djoorgår’n og däroomkring... 

Men noo jag är ledig, 

doo vet... 

Hon pekade menande på sin stora 

mage. Jag såg att hon var en vacker 

kvinna med påbrå från sydligare 

länder; gyllenbrun glänsande hy 

och ett ansikte som levde och glittrade 

när hon pratade. Kropp och

händer talade lika mycket som 

munnen. Hon var härligt upplivande. 

På den korta biten ner till tågstationen 

hann hon berätta en hel del, 

för hon pratade fort och ivrigt. 

– Doo vet jag ÄÄLSKAR att zhöra 

bozsen! fortsatte hon. 

– Va’kul. Det är så skönt med lite 

motvikt mot alla bussförare som 

klagar på jobbet! inflikade jag i en 

minimal lucka i hennes ivriga 

ordflöde. 

– Men nej, det är jätterooooligt – 

jag ääälskar mitt jobb, doo vet! Att 

zhöra bozsen är det bästa… 

Oftast körde hon intjänster som 

det heter på yrkesjargong, vilket betyder 

kvällstjänster, eftersom man 

”tar in” bussen på kvällen. Hon försökte 

alltid få tag på en ledbuss för 

dem gillade hon bäst. Ju större fordon 

desto roligare... Sen skulle det 

finnas en bra radio installerad så 

hon kunde ha musik på. 

Ibland var det fruktansvärt mycket 

folk, till exempel när det var konserter 

med kända artister ute vid 

Sjöhistoriska museet. Förarna blev 

då instruerade av trafikledningen 

att inte ta betalt, utan bara smidigt 

och snabbt lasta på alla som ville 

med utmed vägen. Extrabussar var 

speciellt utskickade för att täcka 

upp de mängder av folk som skulle 

iväg på evenemanget. 

Då sa hon till sina trafikanter: 

– Nu när ni har fått åka gratis så 

måste ni sjunga för mig… 

Hon började oftast med att själv 

sjunga för sina passagerare och de 

föll snart in i sången. Trafikanterna 

älskade henne och gav henne ofta 

presenter i form av godis, nallar, 

popcorn och annat som man får tag 

på ute på Djurgårdens nöjesfält. 

En gång stoppade polisen hennes 

buss, för de trodde hon var onykter. 

Där satt hon med en lakritsklubba i 

munnen, och hon och bussens passagerare 

sjöng för full hals. 

– Nej nej, förklarade hon för de 

misstänksamma poliserna, vi är bara 

glaaada och därför sjunger vi! 

Hon skrattade gott när hon berättade 

om de snopna konstaplarnas 

miner. Hennes stora mage guppade 

och guppade. 

Det var enormt mycket folk den 

gången, för Per Gessle himself 

skulle ha en spelning på Sjöhistoriska. 

Poliserna förstod efter ett tag 

att hon talade sanning och de smittades 

av den uppsluppna stämning 

hon byggt upp omkring sig. De sa 

till henne: 

– Vi skulle också vilja åka med 

dig!! 

Denna märkliga ohämmade 

kvinnas trafikanter brukade säga 

till henne: ”Varför är inte alla bussförare 

som du?! Säg åt de andra 

chaufförerna att vara som du!” Sen 

gick hon skrattande av min buss 

och vaggade vidare mot tåget. 

Jag satt kvar och stirrade på hennes 

ryggtavla som försvann i fjärran. 

Något hade hänt inom mig. 

Tänk om jag kunde vara lite som 

hon och våga ta ut svängarna. Börja 

göra grejer i min egen arbetsvardag 

som gjorde skillnad! Skapa min 

egen sorts trivsel för trafikanterna, 

odla min egen stil… 

Tidigt nästa morgon hade jag 

samlat mod till mig. Nu var ju inte 

jag begåvad med någon sångröst, 

som den inspirerande kollegan jag 

nyligen träffat. Men – jag kunde läsa 

dikter! 

Jag susade ner till buss- och tågterminalen 

med mitt stora röda åkdon, 

full av ny energi och livsglädje. 

Där stod morgonfolket tålmodigt 

väntande i det mjukt doftande 

höstmörkret. Jag lastade på dem alla 

med ett finurligt leende. När vi 

gled iväg från hållplatsen tog jag 

micken och sa: 

– Godmorgon gott folk. Om ni 

blickar ut mot höger nere vid himlens 

östra rand så ser ni den vackra 

morgonstjärnan Venus, vår grannplanet 

och medresenär i den väldiga 

svarta rymden. Snart försvinner 

hon bakom horisontens rand, så ta 

tillfället i akt och njut när hon nu 

bjuder er sin magiska lyster… 

Och när vi denna vackra höstmorgon 

rullade iväg på den öppna 

landsvägen, så bjöd jag mina passagerare 

lite av ordmålandets egen 

värld – poesin. 

Vårt blodröda skepp 

vaggar fram genom landskapet 

lugnt och skumpande 

Vår brummande arbetshäst 

bär oss tryggt över 

skogar, berg och ängar 

Hur många gryningsljus 

hur många solnedgångar 

avnjuter vi inte i farten 

Sprakande höstskikt 

ystra vårsprickningar 

snöträd och sommarmoln 

Vårt blodröda skepp 

vaggar fram under himlen 

tryggt och skumpande 

MARLENE MONDAIN 


Årsmöten i facket 

När din sektion eller 

klubb har årsmöte kallas 

du att delta. Det är du som 

är facket. Din röst påverkar. 

På årsmötet behandlas verksamhetsberättelsen, 

där ser du om styrelsen 

levt upp till det förtroende de 

fick på förra årsmötet och hur de 

verkställt de beslut som fattats på 

fackmötena under året. 

På årsmötet väljs vilka som ska sitta 

i styrelsen och inneha andra uppdrag 

i sektionen eller klubben. Sektionsstyrelsen 

består vanligen av 

fem ledamöter varav ordförande är 

en. Årsmötet ska också utse minst 

tre ersättare/suppleanter till styrelsen. 

Alla i styrelsen väljs på två år 

på så sätt att hälften av antalet ledamöter 

väljs varje år. 

På nästa uppslag finner 

du kallelser till sektionernas 

årsmöten. Ofta används 

ett språk vid möten 

som är lite av fikonspråk, 

ett språk för de som är invigda 

i proceduren. 

För att undvika att ska sitta som ett 

frågetecken nu när du bestämt dig 

för att äntligen gå på ett möte har 

MT sammanställt en ordlista till 

dig. Vissa av orden används bara av 

de som leder mötet och andra ord 

kan du som mötesdeltagare använda 

för att påverka mötet och besluten. 

Så plugga på listan eller riv ut 

den och ta med den på mötet. Dukan 

utvecklas till en mötesräv fortare 

än du tror, en räv som inte går i de 

fällor som en slipad mötesordförande 

kan använda för att finta bort mötesdeltagarna. 

Lycka till i det demokratiska möteslivet! 

Beslutsordning: Turordningen 

som förslagen läggs fram i till mötet, 

används vanligen för att få fram 

det förslag som skall ställas mot t ex 

styrelsens eller valberedningens 

förslag. 

Bordlägga: Skjuta upp beslut till 

senare, frågan får inte behandlas vidare 

eller förändras under bordläggning. 

Dagordning: Redovisar vilka frågor 

som skall behandlas på mötet 

och i vilken ordning detta skall ske. 

Debatt: Diskussion om en fråga 

där fler redovisar sitt ställningstagande. 

Delegera: Överlåta beslutsrätt till 

någon eller några t ex ordförande 

eller styrelsen 

På ett nomineringsmöte har medlemmarna 

möjlighet att föreslå personer 

till olika uppdrag. De förslagen 

lämnas till valberedningen, 

som har till uppgift att gå igenom de 

som föreslagits och bilda sig en 

uppfattning om vilka som bäst kan 

företräda medlemmarna och hur yrkesgrupper 

representeras. Förutom 

den fackliga lämpligheten vägs 

kandidaternas yrken, ålder, kön och 

etniska ursprung in. Valberedningen 

har också ansvar för att det sker 

en återväxt i facket. 

På årsmötet presenterar valberedningen 

sitt förslag till vilka som ska 

väljas. Det är bra om valberedningen 

motiverar sitt förslag. Kanske låter 

man dem presentera sig själva. 

(En del sektioner skickar ut valberedningens 

förslag tillsammans 

med en presentation av alla kandidater 

före mötet.) Efter det ska mö- 

Enkel majoritet: Mer än hälften av 

rösterna. 

Fyllnadsval: Val av person som 

skall ersätta någon som avgått från 

sitt uppdrag. 

Försöksvotering: handuppräckning 

av mötesdeltagarna som skall 

visa om röstövervikt finns för ett 

förslag utan att alla röster räknas. 

Huvudförslag: Vanligtvis styrelsens 

förslag vid omröstning med 

fler än två förslag. 

Förberedande votering: Omröstning 

för att utse motförslaget till 

huvudförslaget. 

Huvudvotering: Omröstning mellan 

styrelsens förslag och det motförslag 

som utsetts vid förberedande 

votering. 

Justerare / justera: Person /-er 

som skall granska och godkänna 

protokollet att det överensstämmer 

med mötesbesluten. 

Konstituera: Fördela uppdragen 

inom styrelsen. 

Motion: Skriftligt förslag på förändring 

eller åtgärd. 

Nominera: Föreslå personer till 

uppdrag. 

Ordningsfråga: Fråga som kan tas 

upp när som helst under mötet. T ex 

ifrågasättande av mötesordningen, 

begära klarläggande av fråga eller 

att begära en paus eller liknande. 

Propositionsordning: Hur förslagen 

behandlas och i vilken ordning 

beslut fattas.Se även beslutsordning. 

tes ordförande lämna ordet fritt. Då 

kan du begära ordet och föra fram 

ett annat namn bland de som föreslagits/nominerats 

på det tidigare 

mötet. Om du för fram en annan 

person än valberedningen är det bra 

om du kan motivera ditt förslag och 

förklara för dina kompisar på mötet, 

varför du tycker att de ska rösta 

på ditt förslag. 

Om det bara finns valberedningens 

förslag så brukar valet ske öppet 

(med acklamation). Om någon begär 

sluten omröstning måste denna 

genomföras och valberedningen ha 

förberett med valsedlar. 

För att rösta måste man komma till 

mötet. Ombudsröstning är inte tilllåtet. 

Däremot kan sektionen besluta 

att valen ska ske genom allmän 

omröstning före årsmötet. 

Ordlista för möten 

LEH 

Remiss / återremiss: Förslaget 

lämnas till t ex styrelsen eller annan 

för vidare behandling och utveckling 

av förslaget och att beslut fattas 

senare. 

Reservation: Anmäla avvikande 

uppfattning mot det beslut som fattats, 

kan lämnas skriftlig som bilaga 

till protokollet eller noteras i protokollet 

vem/vilka som reserverar 

sig. 

Rösträknare: Person som väljs på 

mötet för att räkna antalet röster vid 

omröstning. 

Votering: Rösträkning vid omröstning 

med t ex handuppräckning eller 

även sluten med röstsedlar (se 

nästa punkt) 

Öppen votering: Rösträkning vid 

handuppräckning utan rösthemlighet. 

Sluten omröstning: Omröstning 

med röstsedlar eller annan skriftlig 

form där rösten ej kan härledas. 

Suppleant: Ersättare eller reserv 

för ordinarie företrädare. 

Talarlista: Förteckning över de 

som begärt ordet. 

Valberedning: Valda personer som 

skall lägga förslag på vilka som 

skall väljas på mötet. Kan arbeta 

både aktivt och söka egna kandidater 

eller sammanställa inkomna förslag 

och lämna förslag från dessa.

16 

Mötesplatsen 

KOMMUNAL 

TYRESÖ 

Kallar till årsmöte 

Dag: Torsdagen, 10 februari 

Tid: kl: 19.00 

Plats: Bollmora Föreningsgård, 

Kulturcaféet 

Ur Dagordningen: 

- Förutom sedvanliga mötesförhandlingar 

kommer val till olika 

styrelseuppdrag att ske. 

- Info./ Beslut : Sektionens 

verksamhetsberättelse 

- Info. / Beslut : Sektionens bokslut 

- Val till styrelsen : 

- Ordförande på 2 år 

- Ordinarie ledamot på 1 år 

- Fyllnadsval på ordinarie 

ledamot 1 år 

- Suppleant på 1 år 

- Suppleanter på 2 år 

Efter mötet kommer vi att samlas i 

Samlingssalen, som ligger vägg i 

vägg med Caféet, för att äta och 

umgås. Vi kommer att servera en 

buffé på Rostbiff & potatissallad, 

smör, bröd, sallad & dryck (vatten/ 

lättöl). 

Den som önskar kan bjuda med en 

vän, pris för icke medlem 50 kr. 

Sista anmälnings datum 25/1-05. 

Anmäl på tele: 742 93 61, -93 58, - 

92 76 

Välkomna ! 

Kommunal Tyresö 

KOMMUNAL 

TÄBY 

kallar till Årsmöte. 

Dag: Torsdag 10 februari 

Tid: kl. 18.30 

Plats: Yesterday, Brottby 

Ur dagordningen: 

- Val till sektionsuppdrag. 

- Behandling av verksamhetsberättelse 

- Samt sedvanliga mötesförhandlingar 

Buss från Täby kl 18.00 och hem 

efter dansen. 

Efter mötet serveras middag sedan 

dansar vi till Micke Ahlgrens orkester 

fram till midnatt. 

(Du är välkommen att bjuda med 

din partner till middag och dans till 

ett självkostnadspris av 100 kronor) 

Anmälan och mer information får 

du på tele 08-758 10 30, 768 91 55 

Välkommen 

Styrelsen sek. 20 

KOMMUNAL 

TRAFIKSEKTIONEN 


Dag: Torsdag den 10 februari 

Tid: kl. 18.00 

Plats: Spårvägsmuséet, Tegelviksvägen 

22. 

Trafiksektionens representantskapsombud 

kallas. Samtliga klubbare 

skall vara representerade. 


- Sedvanliga årsmötesförhandlingar 

med val, 

- Årsberättelse och motionsbehandling. 

Trafiksektionens klubbar uppmanas 

att inkomma med nomineringar 

till tre ordinarie och tre ersättare i 

sektionens valberedning. 

Trafiksektionen organiserar bussförare 

och verkstadspersonal i 

Stockholm. 

Alla medlemmar är välkomna! 

KOMMUNAL 

VALLENTUNA 

kallar till årsmöte den 3 


Tid: 18.30 

Plats: Hjälmstaskolans matsal 


- Val av styrelse 

- Behandling av verksamhetsberättelsen 

Information om årets löneförhandlingar 

Studier 

Övriga frågor 

Sektionen bjuder på mat och dryck 

. 

Osa senast 

28 januari till sektionen eller ditt 

arbetsplatsombud. 

Varmt välkomna 

styrelsen sektion 18 

KOMMUNAL 

HANINGE 


Dag: Onsdagen den 9 februari 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Hotell Park Inn, 

Rudsjöterassen 3, Haninge 


- Sedvanliga årsmötesförhandlingar. 

- Val av ledamöter till sektionsstyrelsen 

och övriga uppdrag. 

- Nomineringar till avdelningsstyrelsen 

och andra nomineringar. 

Vi bjuder på underhållning, 

samt förtäring. 

Anmälan för beställning av förtäring 

Obs! meddela behov av spec.kost. 

Senast den 28/1 till expeditionen. 

Telefonsvarare: 606 8227 

Fax: 606 9054 

e-mail: sektion4.stockholm 

@kommunal.se 

Varmt Välkomna 

Styrelsen 


KOMMUNAL 

VÄRMDÖ 

Kallar till Årsmöte 

Dag: Fredagen den 11/2 

Tid: kl.19.00 

Plats: Gustavsbergs värdshus 

Ur dagordningen 

- Val av ordförande 

- Val en ordinarie styrelseledarmot 

- Val av tre styrelsesuppleanter 

- Val av valberedning 

- - Redovisning av löneenkäten 

Mötet avslutas med middag 

Obs nomineringstiden är utsträckt 

till den 31/1 –05 

och avslutas med ett möte kl.1900 

på Kommunals expedition 

Anmälan för middag skall göras senast 

den 31/1-05 

Telefon.570 318 35 fax 570 313 34 

Välkommen 

KOMMUNAL 

STOCKHOLM 

SEKTION 26 

kallar till Årsmöte 


Tid: klockan 18.30 

Plats: Brygghuset Norrtullsgatan 

12 N (T-bana Odenplan) 

Ur Dagordningen 

- Godkännande av verksamhetsberättelse 

och budget 2004 

Val av : 

- 3 stycken ordinarie styrelseledamöter 

- 2 stycken ersättare styrelse 

- 19 stycken representantskapsledamöter 

- Obegränsat antal ersättare representantskap 

- Studieorganisatör 

- Informations/opinionsansvarig 

- Ungdomsansvariga 

- Valberedning (minst 7 stycken) 

Årsmöteshandlingar finns att hämta 

på KMC Gullmarsvägen 29 samt 

på förhandlingsorganisationernas 

facklokaler från den 26 januari. 

Något att äta och dricka kommer att 

finnas för de som har lust att stanna 

kvar efter årsmötet. 

KOMMUNAL 

JÄRFÄLLA 


Dag: Torsdag 3 februari 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Tallbohovskolans 

fritidsgård 


- Val 

- Sedvanliga årsmötesförhandlingar. 

Välkomna 

Lättare förtäring 

Anmälan till sektionen 

senast 1 februari 

Tel 58022955 

Varmt Välkomna 

Styrelsen 

KOMMUNAL 

UPPLANDS - BRO 

kallar till Årsmöte 

Dag: Torsdagen den 17 Februari 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Dagcentralen i Bro 


- Val till styrelsen och 

- Behandling av verksamhetsberättelsen 

2005 

Vi bjuder på förtäring och underhållning 

Anmälan till fackexpen 58169236 

senast 

15 Februari 

Välkomna 

Styrelsen i sektion 25 

KOMMUNAL 

VÄSTRA STOCKHOLM 

SEKTION 28 


Dag: Onsdagen den 9 mars 

Tid: klockan 18.00. 

Plats:Fridhemsskolan, 

Stora matsalen, Huvudingången, 

S:t Göransgatan 75 

T-Fridhemsplan, uppgång Drottningholmsvägen, 

du kommer upp 

vid hörnet av Drottningholmsvägen 

/ Fridhemsgatan, gå till höger 

Fridhemsg. mot S:t Göransg. 

Gångtiden är ca 5 minuter. 


- Val av tre ordinarie styrelseledamöter 

på två år 

- Val av två suppleanter till 

styrelsen på två år 

- Val till avdelningens representantskap 

ordinarie och ersättare 

- Verksamhetsberättelse 2004 

- Aktuell information 

Vi bjuder på landgång och läsk/öl 

från klockan 18.00, mötesförhandlingen 

börjar klockan 18.30 och 

styrelsens förhoppning är att mötet 

slutar senast 22.00. 

Utlottning av böcker 

Anmäl senast den 28 februari till 

medlemscentret att du kommer, 

per telefon 08 – 508 43 750 eller 

e-post: sektion28kmc.stockholm 

@kommunal.se 

Verksamhetsberättelsen finns på 

vårt medlemscenter S:t Göransgatan 

151 

från den 23 februari! Den som så 

önskar kan få den per e-post. 

Varmt Välkommen 

Styrelsen 

KOMMUNAL 

SOLLENTUNA 

inbjuder till årsmöte 

Dag: onsdag den 9 februari 2005 

Tid: Från klockan 18.00 serveras 

kaffe med dopp 

mötet börjar kl. 18.30 

Plats: Turebergshuset plan 13 

Turebergsrummet 

Ur dagordningen bl.a.: 

- Verksamhetsberättelsen 2004 

- Val av ledamöter samt suppleanter 

till styrelsen och avd. representantskap 

- Nom. till avdelningsuppdrag 

Timo Eklund berättar om sin bok 

Krigsbarn 40. 

Boken kan du köpa för 180:-. 

Ordförande för mötet blir nya 

oppositionsrådet Freddie 

Lundqvist. 

Anmäl dig senast den 4 februari. 

Tfn: 08- 57 92 13 61 

Fax: 08-57 92 13 16 

e-post: sektion15.stockholm 

@kommunal.se 

www.kommunal-sollentuna.com 

Välkomna önskar styrelsen 

KOMMUNAL 

CENTRALA LÄNET 


Dag: Fredag 11 februari 2005. 

Tid: 18.00 

Plats: Aulan, Rosenlund Sjukhus. 

Ur dagorningen: 

- Val till uppdrag i sektionsstyrelsen. 

- Verksamhetsberättelsen 2004. 

- Övriga frågor. 

Efter sektionens årsmöte kommer 

vi att äta en god middag på en 

närbelägen retaurang till en kostnad 

av 70 kr. 

Biljetter till middagen kan köpas på 

Kommunals fackexpedition 

senast den 4 feb. 


@kommunal.se 

Välkommen 

KOMMUNAL 

SIGTUNA 

Kallar till ÅRSMÖTE 

Dag: Tisdagen den 15 februari 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Kunskapenshus Matsalen. 


- Val till uppdrag i sektionen 

- Godkännande av verksamhetsberättelse 

Anmälan senast den 10 februari, 

för matbeställning. 

Välkommen

KOMMUNAL 

SOLNA 

Inbjuder till årsmöte 

Dag: 9 februari 2005 

Tid: Klockan 18.00 

Plats: Solna stadshus, Kommunfullmäktigesalen 

1tr. Solna centrum 

Stadshusgången 2 


- - Val av ordförande 

Val till övriga sektionsuppdrag 

- Allmän facklig information 

För en kostnad av 50 kronor bjuder 

sektionen på mat och dryck 

på Park Inn efter mötet (betalning 

sker vid mötets början) 

Se också personlig inbjudan! 

Välkomna 

Styrelsen 

KOMMUNAL 

STOCKHOLM 

SEKTION 27 


Tid: Tisdagen den 22 februari 

Tid: 18.30 – 22.00 

Plats: Nürnbergshuset -Swedenborgssalen 


- Val av styrelse 

- Val av 3 ordinarie ledamöter 2 år 

- Val av 2 suppleanter 2 år 

- Val av 17 ordinarie ledamöter till 

representantskapet 1 år 

- Val av suppleanter till representantskapet 

1 år 

- Verksamhetsberättelse 

- Bokslut 

- Utdelning av kulturstipendium 

- Utlottning av semesterstipendium 

Mat kommer att serveras efter mötet, 

det är därför viktigt att Ni anmäler 

Er så att vi kan beställa rätt 

portioner mat! 

Anmälan senast måndagen den 11 

februari till KMC 

Tel. 08-508 48 810 Fax 08-508 48 

821 

e-post: sektion27kmc.stockholm 

@kommunal.se 

Alla Medlemmar är Välkomna! 

Medtag Din personliga kortkallelse 

som biljett! 

KOMMUNAL 

SÖDERTÄLJE 


Dag: Torsdag 17 februari 2005 

Tid: 18.00 

Plats: Mariekällgårdens 

samlingsal 




- Övriga frågor 

Vi bjuder på något gott att äta 

Anmäl dig till sektionen på telefon 

550 22105, 550 22348 

Välkommen 

KOMMUNAL 

BOTKYRKA 

kallar till ÅRSMÖTE 

Dag: Tisdag den 15 februari 


Plats: Hågelbyparken 

Klockhuset 


- Val 

- Verksamhetsberättelse 2004 

- Bokslut 20004 

Musikaliskt kulturinslag 

samt förtäring 

Anmälan till sektionen senast 

den 7 februari 

tel: 08-530 616 02 eller 08-530 616 

22 

fax: 08-530 602 68 


@kommunal.se 

Välkomna 

Kommunal Botkyrka 

sektion 7 

KOMMUNAL 

CAREMA 


Dag: Onsdag den 9 februari 

Tid: 17.30 

Plats: Hamburgerbryggeriet 

Konferens, Norrtullsgatan 12 N, 

samlingssal 3 tr, T-banestation 

Odenplan 



- Bokslut och verksamhetsberättelse 


Efter mötet blir det lite underhållning 

och något att äta. 

Anmälan senast den 1 februari till: 

tel: 08-289302 eller 

fax. 08-289301, 

mail: sektion59.stockholm 

@kommunal.se 


Välkommen 

KOMMUNAL 

HS/SÖDRA LÄNET 


OCH BJUDER IN TILL FEST 

Dag: Fredag 11/2 

Tid: 17:30 

Plats: Birkeaulan, karolinska 

universitetssjukhuset, Huddinge 


- Val 

- Behandling av verksamhetsberättelse 

- mm 

Vi har som vanligt fest på TANGO 

efteråt. 

Biljetter för 60 kronor finns på 

Huddinge expeditionen, 

R94 karolinska huddinge. 

Besök oss på expeditionen eller 

ring 08-58580390 

KOMMUNAL 

NYNÄSHAMN 


Dag: Onsdagen den 9 februari 

Tid: 18.30 

Plats: Folkets Hus, lokal Kusten 


-Val av ordförande 

- Val till sektionsstyrelsen 

- Val till övriga uppdrag 

- Sektionens verksamhetsberättelse 

2004 

- Läget i löneförhandlingarna 

- Läget i avtalsrörelsen 

Efter mötet gästas vi av det nya 

kommunalrådet och vi bjuder på 

underhållning, samt någonting att 

äta och dricka. 

Anmälan för beställning av förtäring 

senast den 4/2 till expeditionen 

telefon: 520 73767 

fax 520 11335 


@kommunal.se 

Varmt välkommen 

Styrelsen 

KOMMUNAL 

DANDERYD 

kallar till Årsmöte/medlemsmöte 

Dag: Onsdag den 9 februari 

Tid: kl. 18.00 

Plats: Kevinge servicehus, 

Edsviksvägen 1 


-Val av ledamöter till sektionsstyrelsen 

och övriga uppdrag 

- Kompletteringsval, 

- Sektionens verksamhetsberättelse 

2004 



Vi bjuder på något att äta så ring 

och anmäl dig 

Tel: 753 18 88 eller 070-3712476 

Alla medlemmar är 

varmt välkommna 

Styrelsen 

KOMMUNAL 

KAROLINSKA SOLNA 

kallar till årsmöte 

Dag: Fredag11/2 

Tid. 18.00 

Lokal. ABF Sveavägen, 

Sveavägen 41 Zetasalen. 


- Behandling av årsberätttelse 2004 

- Val av sekttionsstyrlse 

- Val av representantskapsombud 

- Övriga val 


Efter årsmötet serveras det trerätters 

middag på festvåningen, 

Cirkeln med efterföljande discjockey 

Supébiletter för 50 kronor kan 

köpas senast den 4/2-05 på Sektionsexpeditionen, 

Blindhemmet 

KS 

Välkommen 

KOMMUNAL 

NACKA 

sektion 2 kallar till 

Nomineringsmöte 

Datum: den 27 januari 2005 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Resturang Kvarnhjulet i 

Nacka Kommuns Stadshus, Granitvägen 

15 (vi möter vid entrén) 

Ur dagordning: 

Följande uppdrag finns det möjlighet 

att nominera till: 

- 3 st. ordinarie styrelseledamot. 

- 2 st. suppleanter till sektionsstyrelsen. 

- 4 st. ledamöter till Kommunal 

Stockholms läns representantskap. 

- 6 st. suppleanter till Kommunal 

Stockholm läns representantskap. 

- 3 st. till Valberedning. 

- Övriga frågor. 

Du är varmt välkommen, men vi vill 

att du hör av dig till oss senast den 

21 januari om du vill ha kaffe och fikabröd 

Telefon: 716 05 68, fax: 718 89 76 

eller 

e-post: kommunal.nacka@nacka.se 

Om du inte kan delta på mötet kan 

du nominera dina kamrater till valberedningens 

sammankallande 

Barbro Wikström på tfn: 718 86 38 

eller 

e-post: 

barbro.wickstrom@nacka.se 

Välkommen 

KOMMUNAL 

EKERÖ 

kallar till nomineringsmöte. 

Dag: Torsdagen den 10 februari, 

Tid: 19.00 – 21.00 

Plats: Tappströmsskolans matsal, 

Ekerö. 


- Val till styrelse och övriga 

uppdrag i sektionen 

Meddela sektionen om du kommer 

senast den 1 februari. 

Lättare förtäring serveras 

Alla medlemmar varmt 

välkomna! 

Styrelsen, sektion 10 

KOMMUNAL 

DJUR OCH NATUR 

kallar till årsmöte 

Dag: Torsdagen 24/2 

Tid: kl. 19.00 

Plats: Uppland-Väsby kulturhus, 

lokal Ugglan . Centralvägen 9 Upplands-Väsby 


- Val 

- Sedvanliga årsmötesförhandlingar 

- Ordförande visar bilder från biståndsprojektet 

i Rumänien. 

Vi bjuder på kaffe med tillbehör 

och frukt. 

Varmt välkomna! 

KOMMUNAL 

NORRTÄLJE 

kallar till årsmöte. 

Dag: Tisdagen den 15 februari 


Plats: Folkets Hus Norrtälje 


- Verksamhetsåret 2004 

- Årsberättelse 

- Budget 

- Ansvarsfrihet för styrelsen 

- Stadgeenliga och övriga val 

- Avtackningar 

- 

Övrigt 

Underhållning av revyartist Irene 

Sangemark. 

Vi bjuder på förtäring. 

Anmälan till sektionsexpeditionen 

senast 9 februari 2005. 

Tel.nr 0176/71177 eller 71188. 

Välkomna 

Styrelsen 

NYKVARNSKLUBBEN 


Dag: Torsdagen den 10 februari 

Tid: kl. 18.30 

Plats: Björkestaskolans matsal 


- Val 


Vi bjuder på någonting att äta. 

Anmäl dig på telefon nr. 552 48806 

eller 0709-760043 

Du kan även anmäla dig hos ditt arbetsplatsombud. 

Välkommen 

Styrelsen 

Ditt Hälso-Apotek 

på nätet! 

Hälsokost - Skönhetsvård - 

Sporttillskott till lågpris! 

www.bodystore.nu 

order: 0565-809 09 

Nästa nummer av 

MT kommer 

vecka 9 - 2005

18 

Debatt / 

Insänt 

Nödrim 

(Tomma tunnor 

skramlar mest). 

En höstdag 04 begav vi oss till 

konferenscentret Polstjärnan på 

Sveavägen 

Här skulle debatteras, fattas viktiga 

beslut, vi skulle visa vägen. 

Mötet är Kommunal STHLM:s 

läns viktigaste och kallas representantskap. 

Vi kan tycka olika, men här ska vi 

känna god kamratskap. 

Vår kära Medlemstidning debatterades 

och främst tidningens bilagor. 

Kan man verkligen fylla en sektionsbilaga 

med mer än fyra sidor? 

Mötet tyckte att det räcker med 

fyra sidor per bilaga. 

Vi vet att medlemmarna orkar läsa 

mer än så, utan att klaga! 

Det är viktigt att få facklig information 

direkt till ditt hem. 

Du, just du är en viktig medlem! 

Kampen för högre löner och anständiga 

anställningsvillkor. 

Blev till en diskussion om antalet 

sidor i MT:s bilagor… 

Sedan diskuterades det om rätten 

till barnomsorg vid Kommunals 

utbildningar. 

Man får inte anlita nära släktingar! 

Framförallt inte om man bor 

ihop… 

Det kan ju bli ett tidningsscoop…. 

Hur man ska underlätta för småbarnsföräldrar 

att engagera sig 

fackligt diskuteras inte. 

Det var viktigare än att diskutera 

vem som lever i ”hushållsgemenskap” 

med vem eller inte… 

Avdelningens representantskap 

bör vara en spännande och intressant 

fest. 

Nu blev det istället ”Tomma tunnor 

skramlar mest”. 

ÅKE HAGSTRÖM 

KOMMUNAL STHLM:S LÄN 

SEKTION 26 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län 

Nytt 

nummer till 

a-kassan 

A-kassan nya telefonnummer: 0771-25 80 00. 

telefontider: 

måndag - torsdag 09.00 - 15.00 

fredag 09.00 -12.00 

e-post: akassan.region.stockholm@kommunal.se 

EU/EES-gruppens nya telefonnummer: 0771-56 70 00. 

telefontider: 

måndag - fredag 09.00 - 12.00 

Avdelning Enskilda behåller sitt telefonnummer: 

0498-24 93 30. 

Hjälp med 

fackliga frågor 

Du kan ringa Jouren om Du har frågor om ditt avtal eller 

anställningsvillkor. I jouren finns en ombudsman 

som svarar på dina frågor eller skapar den kontakt du 

behöver för att få svar. 

nummer 9 - 2004 

Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta eller varit i kontakt 

med din lokala sektion av Kommunal. Detta på grund av att Jouren inte har 

möjlighet att känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser som 

kan påverka svaret på din fråga. 

Jouren har telefonerna öppna mellan 9.00 - 15.00 måndag till torsdag 

Telefonnumret är 08 - 619 22 54 / 08 - 619 22 37 / 08 - 619 22 48 

Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller arbetslöshetsförsäkringen. 

Har du tillgång till internet kan du även ställa frågor på Kommunal 

Stockholm läns hemsida: www.kommunal.se/stockholm 

Demokratiafton 

på Gullmarsplan 

Hur kan vi utveckla medlemsdemokratin i facket? 

För att diskutera detta anordnar vi en demokratiafton 

Dag: Måndagen 7 februari 

Tid: Klockan 18.30 

Kaffe från 18.00 

Plats: Kommunals Medlemscenter 

Gullmarsvägen 29 

På gångavstånd från Gullmarsplan eller en hållplats med buss 160. 

Francis Tuuloskorpi, tidigare stridbar klubbordförande i Livs, berättar 

om sitt fackliga arbete. På Skogaholmsbageriet i Hornsberg lät fackklubben 

medlemmarna bestämma om det mesta. Det skapade 

engagemang och ökade medlemsaktiviteten. 

Hur kan vi göra inom Kommunal för att bygga upp vår 

kamporganisation? Hur vill du som medlem vara med och bestämma? 

De tidigare demokratiaftnarna på KMC Gullmarsplan fortsätter på 

fackligt tema och som ett samarrangemang mellan flera sektioner. 

Vi kommer fortsättningsvis att ha möte första tisdagen i varje månad. 

Intresserade från alla Kommunals sektioner är välkomna. 

arrangörrer 

Sektion 26 (Gullmarsplan) och sektion 34 (Trafiken) 

Avgiftstabell för 

Kommunal Stockholms Län 

Grundavgift 171 kr plus procentavgift 1,07 procent av 

bruttolönen. 

Den totala avgiften blir då enligt följande: 

Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift 

1-1000kr 176 kr 13001-14000kr 315 kr 

1001-2000kr 187 kr 14001-15000kr 326 kr 

2001-3000kr 198 kr 15001-16000kr 337 kr 

3001-4000kr 208 kr 16001-17000kr 348 kr 

4001-5000kr 219 kr 17001-18000kr 358 kr 

5001-6000kr 230 kr 18001-19000kr 369 kr 

6001-7000kr 241 kr 19001-20000kr 380 kr 

7001-8000kr 251 kr 20001-21000kr 390 kr 

8001-9000kr 262 kr 21001-22000kr 401 kr 

9001-10000kr 273 kr 22001-23000kr 412 kr 

10001-11000kr 283 kr 23001-24000kr 422 kr 

11001-12000kr 294 kr 24001-25000kr 433 kr 

12001-13000kr 305 kr 25001-26000kr 444 kr 

o s v 

OBS! 

På Kommunal Stockholm läns representantskap de 22 november 2004 beslutades 

att avgiften inte höjs 2005. 

Medlemskap och avgifter 

Om du inte får kontakt med din lokala fackliga sektion, och har frågor 

om ditt medlemskap, medlemsavgiften etc. kan du få dem besvarade av 

medlemsredovisningen 

telefonnr. 08-619 92 70 

telefontid 

mån 09.00-12.00 

tis 13.00-15.30 

ons 09.00-12.00 

tors ingen telefontid 

fre 09.00-12.00 

e-post. medlemsredo.stockholm@kommunal.se 

Krysslösning 

MT 9/2004 

SES BL A SALUFÖRA 

SÅDAN 

TILL- 

HAR PLATS FÖR FÖR- 

ÄR HELT I BLIR BESTOD 

DEPPIG 

I PRYDDE 

SAKNAR 

KÄNNA- 

ESTRADÖRER DELA 

0BALANS MAN FICK 

DET ATT 

KRÖNIKE- HENNES 

EFTER- 

GES 

ÄR TYPISK FÖR AMPERE- 

HAR MAN MED HOVDAM 

RÖRA 

BÖCKERNA HALS 

TANKE 

FÄ 

PURITAN TIMMAR 

JU PÅ TV ÅREN LÄRA SIG TILL DET 

B 

ÄR 

GJORDE 

MAN PÅ 

LY 

OFTA 

FINA 

BARDER 

YTOR B B E L R D L S S N A D E 

POJKE 

BÖCKER 

AV DET 

GAMLA 

P O E R A E FINA E L E V I R E R 

SLAGET 

ANGES 

PÅ BREV 

B A L S A M I N SER MANM 

O T T A G A R E 

PÅ NARR 

VÄXT I VINÄGER SÅDANA 

ÄR ENA 

RIKTIGA 

ÄRTVÄXT H I M M E L R I K E T A D A GÅPÅARE 

HAR EJ 

TON 

SEGT 

Ä GRÖN 

BÄR UPP 

LITTERÄRA 

HÖR- 

VIRKE 

R POSTALT V A N A VERK R E O L E R SAMMAR F SÖKER E N E 

MALVINAS 

DE SMÅ 

SARV 

VANLIG 

NORSK 

DUGER 

HÄRI 

FRÅGA 

SYDKUST- 

LÖJAN 

KAN DU 

ORT 

F I N N S TILL AVLOPP I V A R I S Ö R LÄSA OM 

RÖTT 

ESTER G T 

KROPP 

JOBBADE 

ORD SOM 

SOM 

FÖR- 

K A D I SKINNARE B U N T M A K A R E ENAR E T 

DÖMER 

TÄCKTE 

ÖVER- 

MUSLIM 

TAK 

SÄNDE 

PÅ Ö 

FÖRA UT L A N S E R A FORMELLT A A G N O R R 

FISK 

KVICK- 

KOMMER 

EN RÄTT 

JÄMMER 

TVÅ 

SILVER 

FÖRE 

STOR 

KLASSISKT 

HOP ÄR EJ FÖR 

ANDRA H G T I D I G A HJÄLPER 

STUDENT- 

ANDRA 

GRIPS 

DRAGNA A C K I I 

SPEX 

KAN BETRAKTAS 

SKAM 

LESTER, 

SOM SINGEL 

BLIR MAN 

JAZZIG 

SÖKKOMMANDO 

JU PÅ 

MUSIKER 

E S M Å S T E N N E S A Y O U N G 

TILL HUND 

LÖGNARE 

GUDOM 

GAV BLÅ- 

MÄRKEN 

N PUBLICIST-S 

T I L L A V A G N P A R K GÖR A G A 

KLUBBEN 

ARBETE? 

”FLÖG DITT 

ANTIMON, TRÄD 

NAMN 

RART 

HAN 

BRUKAR 

KAN MAN 

ÖVER 

GRUND- 

BLEV 

MÅNGEN 

A P T I T L Ö S 

BLI PÅ 

JORDEN” Ä R A T ÄMNE A L R HELGON 

TON- 

BAKELSE 

ÅRING 

SKA JU 

ORKADE 

KOCK- 

KAN MAN 

S K Ä M T A S KNIV 

MED VISS 

VARA E G G V A S S I D E 

KLINGA 

GÖR EJ 

STRID- 

ANDE 

LÄTT 

E 

ÄTER EJ 

MYCKET 

GÖRS MED 

SKRATT 

B 689 © PROPRES / info@propres.se 

T 

I 

L 

B 

P 

O 

D 

1:a pris: Sex Trisslotter, 

Ewa Watz, Stockholm 

2:a pris: Fyra Trisslotter, 

Barbro Andersson, Norrrtälje 

3:e pris: Två Trisslotter, 

Runar Eriksson, Norrtälje 

A 

HAR 

LAGER PÅ 

LAGER 

SLÅ 

H 

Y 

S 

HAR KAL 

ÄR MOT 

ARKTIS 

V 

N 

A 

D S 

B U S S L A S T 

FYLLER 

KAN MAN 

FORDON 

STÖTA 

SKAPAR 

TILL MED G Å T A K Ö 

BRY 

OSLIPAD 

S E G E R R I K 

LIGGA N A R LÅGT Å ,L A 

www.kommunal.se/stockholm

Det spelar roll 

Spelberoende eller inte. 

Det kommer alltid att finnas 

människor som blir 

”torsk”på allt de gör. Sen 

finns normalberoende 

personer, som blir fast för 

stunden när vi får ett nytt 

favoritspel i handen. 

Vi vill inget hellre än att sätta oss in 

i spelet och börja spela det för att 

klara av uppdraget. Men då utgår 

det från att spelet har en början och 

ett slut. Det har inte alla spel. Själv 

träffade jag Mario när jag var 34 år. 

Innan hade mitt tv-spelande sträckt 

sig till att spela tennis på en gammal 

svart-vit tv hos en kompis på 80-talet. 

Mario var något helt annat. 

Som personal på fritidsklubb för 

mellanstadiebarn måste jag vara 

hård när det gäller dator- och tvspel. 

För mig spelar det ingen roll 

att barnen bedyrar att ”hemma får 

jag spela alla sorts spel”, för jag vill 

att fritids ska vara ett alternativ till 

hemmet. Själv ser jag dator – och 

tv-spel som en variant av de hederliga 

sällskapsspelen. Rätt spel är 

bara kul och utvecklande och ju fler 

spel desto fler valmöjligheter. På 


1:a pris Sex Trisslotter 

2:a pris Fyra Trisslotter 

3:e pris Två Trisslotter 

Lösningen skall vara 

redaktionen tillhanda 

senast den 22 februari 

2005 för att deltaga i 

dragningen. 

Jag som löst krysset heter 

Adress 

Postadress 

Telefon dagtid 

KAN 

LÖSAS 

I MATE- 

MATIKEN 

ÄGNAR 

SIG ÅT 

ORD- 

KONST 

KAN AV- 

GRÄNSA 

PRIVAT 

OMRÅDE 

BLIR OFTA 

ÅLAR 

ÄR DEN 

ÄLDSTE 

MÅNGEN GICK 

KOMMER BORT 

FRÅN RIKTIGT 

DALARNA SILVER 

EN 

SORTS 

NYSILVER 

AV- 

GRUNDS- 

DJUP 

Eftis har vi massor av spel i olika 

varianter och uppgraderingar. I 

många av spelen kan man också vara 

två spelare, vilket är bra. Här nedan 

får du tips på några spel som jag 

bedömer vara bra för just denna åldersgrupp. 

För på Eftis är jag envåldshärskare 

vad gäller spel. 

Det finns åldersrekommendationer* 

för alla spel. Men kriterierna 

för dessa är inte alltid samma kriterier 

som jag har. Mina rekommendationer 

ligger på ett annat plan. 

Barn i mellanstadieåldern, 10-13 år, 

tycker att de är mogna för allt. Våld, 

rasism, sexism och droger är inte 

tillåtet på något plan på Eftis, därmed 

inte heller sådana spel. Oavsett 

om barnen får spela dessa hemma 

eller inte. Att Internet-caféerna på 

stan låter mellanstadiebarn spela 

dessa spel är helt uppåt väggarna 

enligt mig. Det kan låta som om jag 

är en konservativ och mossig person. 

Men var sak har sin tid. Om 

barn får göra allt som små får de 

inget att se fram emot och längta 

till. Dessutom är jag övertygad om 

att för mycket våld avtrubbar en. 

Det ger en tolerans för mer våld och 

man tror sig tåla att se mer och mer. 

De spel jag minst tycker om är så 

kallade Förstapersonsskjutspel (ku- 

SÅDANA 

KÄNSLOR 

FÖDER 

SÅNG? 


Krysset 

GÖRS 

NER I 

VATTEN 

ODENS 

SON SOM 

HÄMNAS 

BALDER 

FISK 

GÄLLER 

FÖRSTÅS 

I KÖN 

GÖR FINT 

I SKYLT- 

FÖNSTER 

TVÅ SOM 

LIVS- FÖRLED 

FARLIG 

ORM KULTING- 

MAMMA 

MAN ÄR 

FRISK VID 

SÅDANA 

VÄTSKOR 

GUDS- 

DOM 

DESS VÄLGÖRANDE 

EFFEKT UTTNYTTJAR 

LÄKARE 

GER SMAK ÅT LIKÖR 

HAR EN 

DEL PÅ 

BISTRO 

BANKS 

BETAL- 

NINGS- 

LÖFTE 

FYND- 

PLATSEN 

ÄR SLITE- 

BYGDEN 

ÄR OFTA 

MJÖLKEN 

UTANFÖR 

KAN KOCK 

OM SÅDANA 

RÅTTOR HAR MAN 

JU HÖRT TALAS 

EGENDOM 

METALL- 

TRÅD 

I ST. F. 

STRÖARE 

KAN ROS 

ALKOHOL- 

ENHET 

UPPFÖR 

SIG 

OFTA 

OMOGEN 

nummer 9 - 2004 

ta och skjuta), där personen du spelar 

med bara syns i form av ett vapen. 

Exempel på dessa är CS 

(Counter - Strike), Half-Life, Halo, 

Quake och Doom. 

Sen gillar jag inte heller GTA 

(Grand Theft Auto), ett spel där 

spelaren är en gängmedlem som 

ska skapa sig ”respekt” bland annat 

genom att sno bilar och köra över 

folk. 

Så låt barnen vara små så länge det 

går. De kommer ändå snart till insikt 

om en värld fylld av våld, rasism, 

sex och droger. Ju äldre de är 

då, desto bättre 

* Våren 2003 lanserades ett nytt europeiskt 

märkningssystem för datorspel 

kallat PEGI. 

PEGI står för Pan European Game 

Information och återfinns på produkter 

som distribueras i 16 europeiska 

länder. PEGI är ett branschinitiativ 

och ska inte förväxlas med 

lagstiftade åldergränser. Det handlar 

om konsumentinformation och 

åldersrekommendationer. 

Här kan du läsa om systemet och 

hur det fungerar. www.medieradet.se 

Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

HAN VET HUR EN 

FIN RYGG SER UT VÄXER 

I 

KUNDE LÄRD VATTEN 

POPPE TITEL 

SOCIALT 

FÖRBUD 

ÄR KATT- 

OST EN 

ANTIK 

GREKISK 

LYRIK 

SÄNKAN 

BRUKAR 

EN DEL 

TILL 

BUSSEN 

ÄR JU 

BENSIN 

BEGÄRA 

FORMELLT 

HAR NOG 

ÖVERSTE 

UR- 

GRÖPTA 

FARA 

FRAM 

SKATTER 

FÖR- 

STÄRKA 

GRUND 

KAN 

LÄGGA 

SIG SOM 

PUDER 

EWA FELICETTI 

PINA I 

MOLAR 

TON OCH 

KISEL 

FÖR- 

KROPPS- 

LIGAR 

BETE 

Vinnare i 

EU- 

LAND 

NEK 

LATOXE 

MED 

LAMPA 

GÖR MAN 

FISK FÖRE 

MÅL 

SLET 

OCH 

SLÄPADE 

KAN GÅNG 

BLI 

TRIVS 

SOL- 

ÄLSKARE 

PÅ 

ToMTejakten 

Följande har funnit rätt antal ToMTar 

i MT nummer 9/20004 och vinner 4 

Trisslotter var. 

Elisabeth Wallin, Bergshamra 

Ann-Charlotte Johansson, Åkersberga 

Lillemor Karlsson, Södertälje 

ToMTen tar rast nu, det tar på krafterna att vara på 18 

ställen samtidigt i ett nummer av MT 

Vinnare i Julkrysset 

MAT 

STARK 

DEN HÖR 

LINA 

TILL R 

SVÄNG- 

BYGGNAD W NINGAR 

SALO- 

MOS 

PAPPA D A V I D 

R E G E R A 

STYRA T U R E R 

BE- 

KAN 

HÄRS- 

FÖRE- 

KAR 

FINNS 

VARA 

DANSANT A VÄVD R 

BILDAS 

AV ETT 

VINSCH 

FLERTAL G Ä N G 

V Å R D A S 

MÅ 

STUND- 

TRÄD 

OM 

ANGER 

KRASSLIG R ÅRTAL A S P 

LAGRAS 

DRYCK 

FLÖDEN 

I 

GAVS UT 

MÅNGEN 

I HUVUD- Ö 

BOTTEN S STADEN A N E 

DEN 

VIKT- 

HÄR IN- 

PÅVAR 

SÄGER 

ENHET 

INGEN 

DET I 

HÄMTAS 

SÅDANT 

DYRBAR 

S P Ä D A S TONER N TWIST M L LÄRDOM L VÄDER 

OGILLAS 

PÄLS 

SPORRAR 

NOG 

IDROTTS- 

U P P L Y F T A N D E MAN S E G E R 

R E V T R O A D K O R N A 

DET BE- 

HÖVS FÖR KAN 

KOMMUNI- ANSTALT 

KATION 

VARA 

BRUKAR 

VISSA 

STARK- 

VAROR 

1: apris 6 Trisslotter: Barbro Andersson, Norrtälje 

2:a pris 4 Trisslotter: Pia Jansson, Norrtälje 

3:e pris 2 Trisslotter: Gunilla Johansson, Södertälje 

B 702 © PROPRES / info@propres.se 

SKJUTER 

UT I HAVET 

FODER 

LEDER KAN 

VARA DET 

LÄT 

ANRIK ENGELSK 

SKOLA 

TRAKTOR SOM 

SLÄPAR VIRKE 

SAKNAR 

GNISTA 

SIDO- 

RÖRELSE 

INSJÖ 

STÅR DE 

I PAKTEN 

HAJAT 

ÄR FEL 

OCH SES VISSA 

TOKIGT GÖRA VID 

SJÖN 

EKBERG 

I FONTÄN 

ART 

DIRECTOR 

ÄR ISOP 

OCH 

TIMJAN 

TON 

SKOS DÅ 

OCH DÅ 

DE NITAS 

IBLAND 

UPPTAR 

MYCKEN 

TID FÖR 

KÄRA 

HAR ETT 

ORD ATT 

SÄGA 

IBLAND 

SKA 

SAK- 

KUNNIG 

VARA 

MINDRE 

LYCKAT 

BOSTADS- 

OMRÅDE 

UPP- 

TRÄDA 

I T.EX. 

FILM 

STOD FÖR 

SOVJET- 

UNIONEN 

FLICKA 

19 

HAN PÅ- 

FÖRDEL I 

DE KAN 

VERKADE 

SLAKTE- 

RYSKA 

VAR NOG 

SES I 

RIET 

KEJSAR- 

MUNTER 

LANTLIG 

FAMILJEN 

MILJÖ 

I VISSA 

FINNS 

FINNS 

ALLTFÖR 

KANSKE 

GRANN 

PÄRLE- 

FÖR 

AV- 

ETT 

OCH UT- 

MOR 

BYK 

VIKANDE 

STYCKE 

M Å N A R I SMYCKAD N O MUSIK Å G 

SVÄVAR I 

KVICKA 

RYMD 

I BENEN 

TOTALT 

AV- 

SKYNDAR 

UT- 

KASTAR K 

MATTAD 

FRAM R A S K A S V U L S T I G 

FÖR- 

VISS 

SVARSAN- 

SPELAR 

ORDNING 

MAN OM 

RÖRA 

G E R NALLE S K A N S VÄRNA I N S A T S 

MÅNGA 

SKILJE- 

BÖR 

RISK FÖR 

MYNT 

VIK HAMNAR PARTISK- 

FJÄDER- 

PILOT 

KUNNA 

MAT TILL 

INOM 

I TÄPPAN HET 

ÄLSK- FÄN 

GOTT 

VARDAGS 

FÖR- 

K 

SVARET 

VÄRDA T U P P A R OMDÖME L A N D A K A 

MÅ MAN 

FÖRE 

DUGER PÅ 

ICKE, 

DAVID 

MAT- 

SÄGER 

VÄRLDENS 

SEDELN 

MÄKTAR 

BUDET F J O R D ”ÄNDE” S A U L ÄMNAR V A K T E L K A N 

KAN GISS- 

SEPARA- 

BÄR GRÅ- 

LAN SÄ- 

TISTISKA 

LUDNA 

GAS VARA 

RÖRELSER 

BLAD 

D R Ä P A SON P A N T TVÅ LIKA S E K T E R FÖRDELA S Ä L G 

VAKNAR 

PUCKLA 

MOR- 

PÅ 

GON- 

KAN 

Ö V E R J O R D I S K T PIGG A R L A CYKEL K L Å 

KORT 

OFTA TILL 

PLÄGAR 

FÅR 

HERRE 

SPRÅNG- 

FISKEN 

VI VID 

BRAND- 

O- 

SAM- 

MÄN 

N K A R L MARSCH A N S A T S SANNING D I L L SPRÅK 

TÅLA 

FRANSK 

© WW A 802 / info@propres.se SOLDAT 

FICK 

FÖRR I 

KANSKE 

TIDEN 

VILSEN V Ä G L E D A S 

Ö VID 

DUBIÖS 

KINAS 

RYMD- 

SÖDRA 

FARKOST 

KUST M A C A O SKRED U F O 

ENERGI 

TYP AV 

FISK 

SÅGAT U L K TRÄVIRKE K R A F T 

BIBEL- 

MEDLEM 

KVINNA 

AV FORN- 

GREKISK 

KNÄCKT 

A S S FÅGEL L E A FOLKSTAM Ä 

SKA MAN 

POSTAL 

IBLAND 

KÖTTET 

TERM K KLOCK- 

SPEL F Ä R S E R A 

HÖGST 

ET 

OVÄN- 

CETERA 

LIGA 

HOS OSS 

E L A K A BURDJUR O S V 

GER 

ORGANI- 

OHÖR- 

SKAP- 

SATION 

BAR 

LIGT 

SEDAN 

T Y S T VIRKE A L M 1898 

OM- 

GEHÖR 

RÅDES Ö R A STORLEK A R E A L 

FLYTER 

VISS 

FÖRBI 

STATUS 

FLORENS 

OCH PISA 

R A N G 

A R N O 

BRUKAR 

ÄNGSLIG 

DET 

VÄRSTA 

MÅSTE 

RING- 

DOMARE 

VARA


Fammiilljjeekkuurrss 2000055 

medlemsutbildning 

Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de 

medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: 

Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna. 

Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 640 kronor skattefritt per dag. 

Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på. 

Du träffar även nya vänner. 

Du är varmt välkommen 

För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: 

Barbro Pousette 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

eller sänd ett E-brev med uppgifterna till: 

barbro.pousette@kommunal.se 

Barbro Pousette vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig 

Namn 

Adress 

Arbetsplats 

Personnr 

Vem kan söka till den här kursen? 

Du ska vara medlem i Kommunal 

Du ska vara ensamstående 

Du får inte ha något fackligt uppdrag 

Inte varit med på kursen under de senaste 5 

åren 

Vad Kostar det? 

250 kr för dig som vuxen 

150 kronor per barn (barnen ska vara mellan 5- 

14 år) 

Samt att du tar semester under denna vecka. 

Vad ingår i priset? 

Du får utbildning varje förmiddag 9- 12 

Under kurstiden tar våra barnledare hand om 

barnen och sysselsätter 

dem med olika aktiviteter. 

Mat och logi. 

Bussresa tur och retur Stockholm central- Birkagårdens 

Folkhögskola 

Samvaro. 

Vill du veta hur det ser ut på kursgården? 

Gå in på www.birkagardens.fhsk.se - 

Klicka på Marholmen. 

Sista ansökningsdag är 18 mars 2004. 

Ansökningsblankett får du av din sektion och 

din ansökan måste gå via sektionen som ska 

yttra sig samt prioritera bland ansökningarna. 

Om du är osäker på var du finner din sektion 

kan du prata med ditt arbetsplatsombud. 

nummer 9 /2004 

presslagd 

den 3 december 

Kommunal Stockholms län Inbjuder till 

Medlemsutbildning 

Plats: Birkagårdens Folkhögskola på Marholmen. 

De olika alternativen för familjekurs är veckorna 28, 29, 30 eller 31, söndag – fredag 

För alla medlemmar som vill veta 

mer om Kommunal

MT nr 1-2005 - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?