Från kontakt till kommunikation – en första hjälp för ... - Papunet

FRÅN KONTAKT TILL KOMMUNIKATION 

- en första hjälp för bildanvändning 

Materialet ”Från kontakt till kommunikation – en första 

hjälp för bildanvändning” är avsedd som hjälpmedel för 

social- och hälsovårdens kundarbete i situationer där 

klienten är talhandikappad och den anställda inte 

känner till hans eller hennes sätt att kommunicera. 

Materialet innehåller råd och redskap som hjälper 

klienten och den anställda att kommunicera. Också 

talhandikappades anhöriga kan ha nytta av guiden. 

Materialet innehåller information om vad man bör tänka på när man samtalar med en 

talhandikappad person, och vilka medel och redskap för kommunikation som finns att 

använda. Här finns bilder och färdigt formulerade meningar för den anställda personalen 

och den handikappade klienten, som är till hjälp vid sjukhusbesök, på läkarmottagningen, 

Folkpensionsanstalten eller socialbyrån. 

För mera omfattande kommunikationssituationer och behov krävs mera information om 

den talhandikappade personens sätt att kommunicera, vilket förutsätter samarbete mellan 

honom eller henne och de anhöriga, och dessutom med den personal som deltar i vården och 

rehabiliteringen. 

Det finns videofilmer om redskapen som nämns i materialet. De går att se på Papunets sidor: 

www.papunet.net/yleis/mita_on_aac/. Videofilmerna är finskspråkiga. 

Materialet ”Från kontakt till kommunikation” och de tillhörande videofilmerna har 

producerats av Tikoteekki, Center för datateknik och kommunikation 

Förbundet Utvecklingsstörning (Kehitysvammaliitto) 

Spannmålsvägen 4 B, 00700 Helsingfors, Finland 

tfn. +358-9-34809370 

tikoteekki@kvl.fi, www.tikoteekki.fi 

Detta material kan skrivas ut från Papunets webbplats: www.papunet.net/svenska/ 

Allmänna sidor Verktyg En första hjälp för kommunikation 

Tikoteekki - Center för datateknik och kommunikation 1 

tfn. 09-3480 9370, www.tikoteekki.fi

Innehåll 

1. Inledning 

2. Att tänka på när man bemöter en talhandikappad person 

3. Redskap och metoder för kommunikation 

Snabbteckningar 

Ja/Nej-kort 

Känslomätare 

Situationsbilder och hur man använder dem 

Akutbesök på sjukhus: klientens bildtavla 

Akutbesök på sjukhus: personalens bildtavla 

Hos läkaren: klientens bildtavla 

Hos läkaren: personalens bildtavla 

Hos FPA/socialbyrån: klientens bildtavla 

Hos FPA/socialbyrån: personalens bildtavla 

Färdigt formulerade meningar och hur man använder dem 

Akut sjukhusbesök: klientens meningar 1 och 2 

Akut sjukhusbesök: personalens meningar 1 och 2 

Hos läkaren: klientens meningar 1 och 2 

Hos läkaren: läkarens meningar 1 och 2 

Hos FPA/socialbyrån: klientens meningar 1 och 2 

Hos FPA/socialbyrån: personalens meningar 1 och 2 

4. Tjänster för talhandikappade personer 

5. Mera information och material om växelverkan och kommunikation 



1. INLEDNING 

När det är svårt eller omöjligt att förstå tal eller tala själv kan man ta alternativa eller 

kompletterande kommunikationsmetoder till sin hjälp, tillsammans med människorna i sin 

näromgivning. 

Exempel på alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder är föremål, bilder, 

gester, talapparater och kommunikationsprogram för datorer. I Finland använder man 

förkortningen AAC på finska (från engelskans Augmentative and Alternative 

Communication) och på svenska AKK som står för alternativ och kompletterande 

kommunikation. 

Med hjälp av alternativa eller kompletterande kommunikationsmetoder förbättras den 

talhandikappades livskvalitet, han eller hon kan bättre kontrollera sitt eget liv och känna sig 

jämlik med andra människor. 

Kommunikation är en utmaning om den ena samtalspartnern inte kommunicerar med tal. 

Då kan det behövas tolkning, tilläggsfrågor och preciseringar av samtalspartnern för att 

budskapet ska nå fram. 

Mera information om kommunikationsmetoder och kommunikationsredskap finns i ”Guide 

om möjligheterna med kommunikation” som Tikoteekki har publicerat. 



2. ATT TÄNKA PÅ 

När din samtalspartner har svårt att tala eller förstå tal: 

Var en uppmuntrande samtalspartner 

Ta reda på hur personen kommunicerar 

Håll ögonkontakt med honom eller henne 

Lägg märke till hans/hennes initiativ till kommunikation och sätt att uttrycka sig 

(mimik, gester, agerande, ljudande, pekande, tecken, ord osv.) och besvara dem 

Reagera med intresse också på vaga initiativ till kommunikation 

Använd ett språk som beaktar åldern och utvecklingsnivån 

Du kan inte alltid förstå vad den andra försöker säga 

Låtsas inte att du förstår om du inte gör det 

Berätta vad du förstod och be personen upprepa sitt budskap 

Be om hjälp – någon annan kanske förstår meddelandet bättre än du 

Ge akt på omgivningen; oljud i bakgrunden kan försvåra kommunikationen 

Ge tid 

Skapa en lugn situation 

Vänta på personens svar eller reaktioner 

Upprepa ditt eget meddelande om det behövs 

Stöd förståendet 

Tala lugnt, kort och tydligt 

Upprepa vid behov, betona nyckelord 

Visa, peka eller rita 

Tala om en enda sak åt gången 

Följ med samtalspartnerns reaktioner och handla enligt dem, upprepa eller gå vidare 

Förtydliga med frågor som kan besvaras med ja/nej/vet inte 

Stöd uttryckandet 

Ge den handikappade personen möjlighet att uttrycka sig själv, t.ex. genom att ställa 

öppna frågor (”Var var du igår?”) istället för slutna (”Var du hos frisören igår?”) 

Många kommunikationshandikappade kommunicerar med helhetsbetonade uttryck 

(t.ex. innehållet i en mening kan ersättas av ett nyckelord) och då är du tvungen att 

tolka vad uttrycker betyder 

Ställ tilläggsfrågor och förtydliga 

Kontrollera alltid att tolkningen blev rätt 

Ge den handikappade möjlighet att uttrycka sitt meddelande till slut 



3. REDSKAP OCH METODER FÖR KOMMUNIKATION 

Följande redskap och metoder för kommunikation kan användas i de flesta dialogsituationer 

med en talhandikappad klient eller anhörig. Bildtavlorna och de färdiga meningarna kan 

användas antingen som sådana eller så kan man göra individuella tillägg till dem, se 

respektive avsnitt om redskap. 

Kommunikation med snabbteckningar 

Man kommer igång med kommunikationen om man har penna och papper till hands. 

Snabbteckningar fungerar som stöd för verbala meddelanden. 

Ja/Nej-kort 

Kommunikationspartnern kan kartlägga vad den talhandikappade personen försöker 

förmedla genom att ställa frågor som kan besvaras jakande eller nekande. 

Känslomätare 

Med hjälp av känslomätaren kan en talhandikappad person berätta om t.ex. sitt humör, 

smärta, smärtans styrka osv. 

Bildtavlor och färdigt formulerade meningar 

I de medföljande bildtavlorna och färdigt formulerade meningarna finns ordförråd med 

vilkas hjälp man kommer igång med kommunikationen vid sjukhusbesök, hos läkaren, på 

socialbyrån och hos FPA. Det finns skilda bildtavlor och meningar för klienten och de 

anställda. 

Ögonpekningsram och bokstavstavla 

Ögonpekningsramen och alfabettavlan kan användas i situationer där den talhandikappade 

personen inte kan röra sig eller använda sina händer för att peka på en bild eller skriva ett 

ord. 



KOMMUNIKATION MED SNABBTECKNINGAR 

Exempel: ”Hände det i skogen, i staden eller någon annanstans?” 

Redskap: 

Penna och papper 

Användning 

Snabbteckningar är användbara i en diskussion där den handikappade saknar medel för att 

uttrycka sig. 

Det är viktigt att komma ihåg att den här metoden inte kräver några konstnärliga 

färdigheter, varje teckning diskuteras muntligt med den handikappade. 

Idén är att rita ett eller fler alternativ och dessutom ett frågetecken som betyder ”inget av de 

här alternativen”. Med teckningarnas hjälp reder man ut vad den handikappade vill uttrycka. 

Hur det fungerar 

1. Rita enkla bilder. Bildernas antal beror på den talhandikappades språkliga färdigheter och 

korttidsminne – det är bra att utgå från två alternativ och ett frågetecken. Vid behov kan 

man skriva ovanför bilden vad den föreställer. 

2. Rita alltid också ett frågetecken förutom bilderna. Det kan betyda t.ex. ”Inget av de här 

alternativen utan någonting annat – rita mera”. 

3. Namnge alltid de ritade alternativen för den talhandikappade personen, peka på bilderna 

en i taget och säg vad de betyder. 

4. Den handikappade väljer alternativ t.ex. genom att peka med fingret. 

5. Rita fler alternativ om det behövs när diskussionen går vidare. 



6. När du har fått ärendet klart för dig, försäkra dig ännu om att du uppfattat vad den 

talhandikappade personen ville berätta. 

7. Det är vanligt att den handikappade väljer frågetecknet flera gånger efter varandra. 

Forstsätt då att rita nya alternativ. Ibland kan det sluta med en situation där man inte får 

reda på budskapet. Då kan man fråga sin diskussionspartner om man ska börja om från 

början eller tala om någonting annat. Du kan också be om hjälp av någon som bättre känner 

din diskussionspartner. 

Att reda ut ett budskap med hjälp av snabbteckningar kan ta tid men är givande när det 

lyckas. Med snabbteckningarnas hjälp kan man diskutera många sådana nya saker som inte 

annars hade gått att diskutera. 

Källa: 

Merikoski, Hannele (2001): Nopea piirroskuvakommunikointi (Quick Drawing Communication 

System). I boken Huuhtanen, Kristina (red.): Puhetta tukevat ja korvaavat 

kommunikointimenetelmät Suomessa vuosituhannen taitteessa, 73-75. Förbundet 

Utvecklingsstörning, Helsingfors. 



JA/NEJ-KORT 

Redskap 

Ja/Nej-kort 


Man kan inleda en diskussion med hjälp av Ja/Nej-kort, men de bör inte vara det enda 

uttrycksmedlet. 

När en talhandikappad person besvarar frågor med ja eller nej är han eller hon alltid 

beroende av vilka frågor som har ställts. Då kan han eller hon inte själv ta initiativ i 

diskussionen. 

Den talhandikappade kan uttrycka sin åsikt genom att nicka, skaka på huvudet, titta eller 

peka på Ja/Nej-korten. 

Det är bra att försäkra dig om att du förstått din diskussionspartners meddelande rätt. Du 

kan t.ex. fråga ”Menade du din dotter?” och visa svarsalternativen ”Ja” och ”Nej”. 

Förslag 

Man kan färglägga bilderna, t.ex. Ja med grönt och Nej med rött. 



JA/NEJ-KORTEN 



KÄNSLOMÄTARE 

Redskap 

En känslomätare med bilder som uttrycker både positiva och negativa känslor. 


Med hjälp av känslomätaren kan en talhandikappad person uttrycka sin sinnesstämning och 

fysiska förnimmelser, t.ex. om det gör lite ont, mycket ont eller väldigt ont. 

Om inte den handikappade själv kan visa vilken bild han avser kan du klargöra 

känslomätarens bilder genom att peka på dem eller läsa upp alternativen ett i taget. Den 

talhandikappade väljer bild på ett sätt som ni tillsammans har kommit överens om, t.ex. 

genom att nicka eller blinka. 

Det är viktigt att du uttrycker din diskussionspartners val muntligt. 

Förslag 

Du kan färglägga bilderna, exempelvis de behagliga alternativen med rött och de obehagliga 

med blått. 



KÄNSLOMÄTARE 



SITUATIONSBILDER 

Redskap 

Ta kopior av bildtavlorna för olika situationer. 

Akutbesök på sjukhus: klientens bildtavla/personalens bildtavla 

Hos läkaren: klientens bildtavla/personalens bildtavla 

Hos FPA/socialbyrån: klientens bildtavla/personalens bildtavla 

Användning 

Med hjälp av situationsbilderna kan en talhandikappad person visa vad han eller hon menar 

genom att välja ut bilder som beskriver ämnet. På motsvarande sätt kan du göra ditt 

budskap tydligare och lättare att förstå genom att använda bilderna. 


1. Den talhandikappade personen uttrycker sitt ärende genom att visa på en bild i bildtavlan 

(genom att peka, eller med hjälp av en pannlampa, en pekpinne eller sin blick). 

2. Om den handikappade inte själv kan visa vilken bild han eller hon menar, pekar du på dem 

en i taget och säger högt vad de beskriver. Din diskussionspartner visar vilken bild han väljer 

på ett sätt som ni tillsammans har kommit överens om, t.ex. genom att nicka. 

Upprepa budskapet muntligt för att försäkra dig om att du har uppfattat rätt. 

Förslag 

Det är bra att komplettera bildtavlorna med personliga bilder, exempelvis med foton av 

familjemedlemmarna. 

Mera information om användningen av bilder finns i Tikotekets broschyr ”Kuvat 

kommunikoinnissa”. 















FÄRDIGT FORMULERADE MENINGAR 

Redskap 

Skriv ut de färdiga meningarna för olika situationer. 

Akut sjukhusbesök: klientens meningar 1 och 2 

personalens meningar 1 och 2 

Hos läkaren: klientens meningar 1 och 2 

läkarens meningar 1 och 2 

På FPA/socialbyrån: klientens meningar 1 och 2 

personalens meningar 1 och 2 

Användning 

Med hjälp av de färdiga meningarna kan en läskunnig talhandikappad person uttrycka sitt 

ärende genom att välja en lämplig mening bland de färdigt formulerade meningarna. På 

motsvarande sätt kan du förtydliga ditt talade budskap och göra det lättare att förstå genom 

att visa på en lämplig mening. 


1. Den talhandikappade uttrycker sitt ärende genom att visa på den mening han eller hon 

väljer bland de färdigt formulerade meningarna (med fingret/pannlampa/pekpinne/ 

blicken). 

2. Om den handikappade inte själv kan visa vilken mening han eller hon väljer, pekar du på 

dem och läser upp dem högt, en mening i taget. Din samtalspartner uttrycker sitt val på ett 

sätt som ni kommer överens om, t.ex. med en nickning vid rätt mening. 

Det är bra att högt upprepa vilken mening din samtalspartner valde för att försäkra dig om 

att du uppfattade rätt.Förslag: Man kan komplettera de färdiga meningsförråden personliga 

budskap som upprepas ofta, t.ex. ”Min fru Ulla tel. 12321” och familjemedlemmarnas namn. 



























ÖGONPEKNINGSRAM 

Redskap 

En ögonpekningsram som går att skriva ut på papper eller transparang. 

Användning 

Om den talhandikappade personen inte kan tala eller gestikulera annat än med ögonen, kan 

du använda en ögonpekningsram som kommunikationsmedel. Fäst eller rita bilder eller ord 

på bägge sidor av ramen. Den handikappade kan uttrycka sig genom att titta på den bild 

eller det ord som beskriver ärendet. Det är viktigt att ramen också har alternativet 

”Någonting annat” med vars hjälp den handikappade kan be om flera alternativa bilder eller 

ord till ramen. Bilden som föreställer ”Någonting annat” kan t.ex. vara ett frågetecken. 

Placera ramen så att den talhandikappade obehindrat kan se på den. Det är viktigt att du kan 

följa den handikappades blick. 

När din samtalspartner har uttryckt sig genom att rikta sin blick mot ett visst ställe på ramen 

kan han t.ex. blunda. Efter det innebär en ny ögonrörelse och fokusering en ny sak. 

Det är bra att upprepa muntligt vad samtalspartnern har uttryckt, för att försäkra dig om att 

du uppfattat rätt. 

Förslag 

När du skriver ut ögonpekningsramen på en transparang kan du rita eller skriva med 

vattenlöslig tusch. När ni använt ramen klart torkar man av den och kan rita eller skriva in 

nya budskap. 





BOKSTAVSTAVLA 

Redskap 

En bokstavstavla som går att skriva ut på papper eller transparang. 

Användning 

Med bokstavstavlan kan en talhandikappad uttrycka sig genom att bilda ord, bokstav för 

bokstav. Mellan orden visar han på en tom ruta eller på rutan för ”Mellanrum”. 


1. Den talhandikappade bildar ord genom att visa på bokstäver (med 

fingret/pannlampa/pekpinne). 

2. Om din samtalspartner inte kan visa på bokstäverna själv, pekar du på dem en i taget. 

Partnern visar vilken bokstav han eller hon väljer med en gest som ni har kommit överens om 

tillsammans, exempelvis genom att nicka vid den bokstav han eller hon menar. 

3. Om man har skrivit ut bokstavstavlan på en genomskinlig transparang kan den 

handikappade bilda ord också genom att rikta sin blick mot rätt bokstav (jämför 

ögonpekningsramen). Placera den genomskinliga bokstavstavlan så att det går lätt för den 

talhandikappade att titta på tavlans olika delar. Det är viktigt att placera tavlan så att du ser 

vart din diskussionspartners blick riktas. 

Det är bra att muntligt upprepa den bokstav, det ord eller den mening som din partner valt 

för att vara säker på att du har förstått budskapet rätt. 





4. TJÄNSTER FÖR TALHANDIKAPPADE 

Tolktjänst för talhandikappade 

Personer som på grund av sjukdom eller handikapp har svårt att förstå eller producera tal 

eller skrift kan använda sig av tolktjänst. Då är den handikappades kommunikationsmetod 

alternativ eller kompletterande. 

Tolktjänst för talhandikappade kan användas i situationer där människor möts utan att ha 

gemensamt språk eller metoder för kommunikation. Med tjänsten strävar man efter att 

utöka de talhandikappades möjligheter till att fatta självständiga beslut och sköta ärenden 

själv. Behovet av tolktjänsten och dess innehåll beror alltid på klientens individuella 

situation. 

Man ansöker om tolktjänst för talhandikappade av kommunens socialförvaltning. En person 

som har ett gravt talhandikapp har rätt att få tolktjänst minst 180 timmar per år. 

Tolktjänster i samband med studier ska ordnas i så hög grad som den sökande behöver för 

att klara av sina studier. 

Mera information hittas i guiden ”Guide om tolktjänst för talhandikappade” som kan skrivas 

ut via Papunets svenskspråkiga sidor www.papunet.net/svenska / Allmänna sidor 

Tjänster Tolktjänst 

Talterapitjänster 

Handikappade personer som har störningar i sitt tal, språk eller kommunikation kan få 

talterapi. Till talterapin hör också samarbete med den talhandikappades närmaste, fackmän 

och andra som deltar i rehabiliteringen. 

Talterapi är medicinsk rehabilitering vars syfte är att avlägsna, lindra och förebygga 

störningar i tal, språk eller kommunikation. Talterapin bygger på en undersökning och en 

terapiplan som görs upp av en talterapeut. Talterapins innehåll utgår alltid från klientens 

individuella behov. Talterapi kan genomföras individuellt, i grupp, i klientens egen 

omgivning eller i form av konsulteringstjänst. De flesta talterapeuterna arbetar vid 

hälsocentraler, sjukhus och daghem. Dessutom verkar de i specialskolor, 

rehabiliteringsinrättningar och inom vården av utvecklingshämmade. En del talterapeuter 

tar också emot klienter privat. 

Talterapeuten är en fackman som ger information om språkets och kommunikationens 

utveckling och störningar, och om de kommunikationsmöjligheter och 

rehabiliteringstjänster som står till buds för en talhandikappad person. 

Mera upplysningar: 



Finlands talterapeutförbund rf (www.puheterapeuttiliitto.fi). Sidorna är finskspråkiga. 

Hjälpmedelstjänster 

Personer vars prestationsförmåga är nedsatt p.g.a. utvecklingsstörning, skada, sjukdom eller 

åldrande kan använda hjälpmedelstjänster. Hjälpmedlen är olika redskap eller apparater, 

med vilka man kan förbättra en persons möjligheter att fungera, att bli självständigare och 

att vara aktivare inom olika områden i livet, samt förebygga eventuella större svårigheter i 

funktionsförmågan. 

I enlighet med Finlands lag har medborgarna rätt till hjälpmedel som bekostas av 

kommunen. Det är huvudsakligen kommunerna som ansvarar för hjälpmedelstjänsterna 

men de bekostas också av andra, t.ex. av Folkpensionsanstalten och försäkringsbolag. När 

behov av hjälpmedel uppstått ska man i första hand vända sig till sin egen kommunala 

hälsostation. 

Mera information om hjälpmedel och hjälpmedelstjänster i samband med kommunikation: 

www.papunet.net/svenska/ Allmänna sidor Tjänster 



MERA INFORMATION OCH MATERIAL OM VÄXELVERKAN OCH 

KOMMUNIKATION 

Med hjälp av detta material kan man komma igång med kommunikationen med en 

talhandikappad person. 

Kommunikation med bilder kan utvecklas genom att man bygger vidare på de 

kommunikationstavlor som den handikappade personen använder. Bildmaterialet kan man 

framställa antingen genom att rita bilderna själv, klippa ut bilder ur tidningar, använda 

fotografier eller bildbanker på internet. 

Där man kan köpa hjälpmedel finns det också bildbanker att köpa med vilkas hjälp man kan 

framställa bildmaterial för individuella kommunikationsbehov (t.ex. PCS-bilder, Pictogram 

eller fotografier). 

Vi har alla rätt till vårt eget individuella sätt att interagera. För att man ska komma längre i 

kommunikationen krävs att de kommunikativa redskapen och dialogen utvecklas och 

utvidgas så att de motsvarar den talhandikappade personens individuella behov. 

Mera information på svenska: 

www.papunet.net/svenska/ Allmänna sidor 

På de här sidorna kan du också skriva ut följande broschyrer: 

- Guide on tolktjänst för talhandikappade 

- Guide om möjligheterna med kommunikation 

- Guide om möjligheter med informationsteknik 

Mera information hittas också på nätet med sökorden ”AKK” eller på engelska ”AAC” 

(augmentative and alternative communication). 

Mera information på finska: 

www.papunet.net/yleis/ 

Bildbank (www.papunet.net/yleis/materiaalit/kuvapankki/) 

Bildverktyg (www.papunet.net/yleis/materiaalit/kuvatyokalu/) 

Idéer till kommunikationsmetoder och övningar med hjälpmedel 

(www.papunet.net/yleis/materiaalit/ideat/) 



Teckenbilder och ordböcker: 

www.paajarvenky.fi/sanakirj/viitvaluusi.htm 

http://suvi.viittomat.net 

www.viivi.fi 

Du kan också skriva ut följande brochyrer på finska 

(www.papunet.net/yleis/materiaalit/esitteet/): 

- Opas kommunikoinnin mahdollisuuksiin 

- Opas tietotekniikan mahdollisuuksiin 

- Kuvat kommunikoinnissa 

- Passi yhteiseen kieleen 

- Opas puhevammaisten tulkkipalvelusta 

- Opas tietokoneohjelmista opetuksessa ja kuntoutuksessa

Från kontakt till kommunikation – en första hjälp för ... - Papunet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?