Solel i Västernorrland 2006.pdf - fika.org!

Solcellsinstallation på Länsmuseet i Härnösand, foto Johan Nilsson 

Miljölänet Västernorrland

INLEDNING SOLCELLER 3 

Bakgrund 3 

Syfte och metod 3 

SOLCELLSYSTEM 4 

Funktion 4 

INSTALLATIONSFÖRSLAG 5 

Förslag på solcellsinstallationer i Härnösands kommun 5 

Solskydd på Franzénskolan 5 

Solcellstak på Bondsjöhöjdens daghem 6 

Solcellsinstallationer på Vårdkasstugan 7 

Förslag på solcellsinstallationer i Sollefteå kommun 8 

Solavskärmning på Vallaskolan 8 

Turistattraktion på Hullsta gård 8 

Förslag på solcellsinstallationer i Kramfors kommun 9 

Kommunhuset i Kramfors 9 

Solcellspaneler skyddar Ådalsskolans gavelväggar 10 

Inglasat sadeltak på blivande äldreboende 11 

Förslag på solcellsinstallationer i Sundsvalls kommun 12 

Installation på Sundsvalls kommunhus 12 

Solskydd på Nivrenaskolan i Njurunda 13 

Förslag på solcellsinstallationer Timrå kommun 14 

Solceller på den planerade aktivitetshallen 14 

Förslag på solcellsinstallationer i Ånge kommun 16 

Solskydd på kommunhuset i Ånge 16 

Solskydd på Fränsta kommunhus 16 

Väggmontage på byggnaden intill kommunhuset i Fränsta 17 

Förslag på solcellsinstallationer i Örnsköldsviks kommun 18 

Solceller skyddar gavelväggen på Parkskolans bibliotek 18 

Solskydd till fönster på Komvux 19 

Skyddsskikt till gavelvägg på sporthallen bredvid komvux 19 

STÖDET FÖR INSTALLATION AV SOLCELLSYSTEM 20 

Regler 20 

Exemplet Malmö Stad 20 

Fastighetsägare i Västernorrland som kan få stöd 20 

Inställningen till miljöarbete 20 

SOLELSEMINARIUM 6 APRIL 2006 21 

Offentliga fastighetsägare 21 

Arkitektkontor 21 

Energiföretag 21 

Media 21 

Program Solelseminarium 22 

Deltagare Solelseminarium 6 april 23 

Företag som deltog som föreläsare 23 

Kontaktpersoner fastighetsägare 24 

Miljölänet Västernorrland Sid 2

Inledning solceller 

Bakgrund 

Solceller, som omvandlar ljus direkt till elström, installeras idag i stor 

skala för att mata in el på nätet. I Tyskland har man på fem år installerat 

solceller med en effekt som motsvarar en kärnkraftreaktor! 

För att skynda på utvecklingen i Sverige har regeringen den 14 april 2005 

avsatt 100 miljoner kronor för att solceller skall installeras på offentliga 

byggnader. Stödet ger 70 % av projekterings och investeringskostnaderna. 

I Västernorrland och Jämtland finns idag endast en solelinstallation, på Länsmuseet i 

Västernorrland. 

Stockholm, Malmö och Göteborg har varit snabba att ansöka om dessa pengar, men få av 

Norrlandskommunerna har uppmärksammat stödet trots att vi längs norrlandskusten har fler 

soltimmar. 

Projektet ”Miljölänet Västernorrland” startade den 1 april 2004. Projektet ska ge länet 

en stark miljöprofil och främja miljödriven tillväxt och lönsamhet i näringslivet kopplat 

till de regionala miljömålen, samt livsmiljö- och folkhälsofrågor. Tre av projektets 

uttalade mål lyder enligt följande: 

• I bilden av Västernorrland ingår en stark miljöprofil 

• Miljöanpassade produkter bidrar till näringslivsutveckling 

• Näringslivet och befolkningen i länet ökar sin medvetenhet och hänsyn, vilket 

bidrar till en ökad konkurrenskraft och näringslivsutveckling 

Att länet lyckas utnyttja det nya solcellstödet på ett bra sätt kan även bidra till 

uppfyllande av målen för Miljölänet Västernorrland. Därför har Miljölänet i två 

omgångar, 2005 och 2006, i samarbete med Solelprogrammet genomfört informations- 

och inventeringsinsatser i länet. 

Inventeringarna har utförts av Johan Nilsson vid Priono AB, Härnösand. Medel för 

denna rapport har tilldelats från Miljölänet Västernorrland. 

Syfte och metod 

Syftet med arbetet kring denna rapport har varit att i ta fram idéskisser för 

solelinstallationer i länet. Med tydliga bilder av möjliga installationer underlättas 

besluten om investeringar i solceller. 

Materialet till denna rapport grundar sig på besök i alla länets kommuner och rundturer 

bland lämpliga byggnader. I första hand har vi sökt fastigheter där solcellerna kunnat 

fylla flera funktioner, t.ex. som solskydd. Många fastigheter har kunnat sorteras bort 

p.g.a. att de skuggas eller har låg sommarförbrukning. 


Solcellsystem 

Funktion 

En solcell ger spänningen ca 0,5 V 

likström. Därför seriekopplas cellerna 

till större moduler som ger 12 V eller 

24 V. Sedan serie- eller 

parallellkopplas modulerna för 

anslutning mot växelriktaren. Där 

omformas likströmmen till 

växelström med frekvensen 50Hz. 

Växelriktaren känner av det lokala 

elnätets fasläge och ser till att 

infasningen av den producerade 

strömmen blir rätt. Mindre system än 

5 kW kan kopplas in på en fas men 

för större anläggningar bör 

inkopplingen ske jämnt över faserna 

för att inte orsaka störningar på nätet. 

Skuggning är en av de vanligaste 

orsakerna till reduktion av 

solcellsanläggningars prestanda. Även 

om bara en liten del av anläggningen 

skuggas av t ex en flaggstång, 

gatlykta, träd eller liknande reduceras 

elproduktionen dramatiskt. 

Solcellsytans placering bör därför väljas med omsorg och tanke på framtida 

förändringar. Placeringen kan ha mycket större betydelse än de sista procenten i 

komponenternas verkningsgrad. 

Växelriktarnas livslängd har angivits som en annan svag punkt i solcellsystem. 

Uppskattad livslängd har varit 10-15 år. Men enligt Jonas Hedström på Energibanken 

AB har endast 3 av 58 svenska växelriktare havererat efter snart 10 års drift. Sannolikt 

håller de flesta mycket längre än så. Ingen prestandaförsämring kan uppmätas hos 

kiselsolceller som varit i drift i 20 år. Livslängden tycks vara väldigt lång. 

Det finns olika sätt att se på anläggningens produktion. Ett sätt är att se byggnadens 

sänkta elförbrukning som en ren energibesparing. Den producerade elen ersätter annars 

inköpt el. Vanligtvis ligger inköpspriset på 70 öre – 1 kr/kWh. Det blir alltså ingen 

större vinst eller förlust om man räknar väldigt enkelt rent ekonomiskt. Sedan är det 

upp till var och en att värdera miljövinsterna jämfört att köpa el producerad med 

konventionella metoder. Livslängden samt värdet i sysselsättningen av lokala företag i 

samband med installation och underhåll är också något som får uppskattas individuellt. 


Installationsförslag 

Förslag på solcellsinstallationer i Härnösands kommun 

Solskydd på Franzénskolan 

Flera av de befintliga solskydden har 

gått sönder och behöver bytas ut. Alla 

solskydd byts ut samtidigt. Solceller 

monteras istället som solskydd ovanför 

fönstren i söderläge på det översta 

våningsplanet. De monteras i en lång 

rad, totalt ca 44 meter. 

Kostnadskalkyl kr/m * 44 m 

Installation solceller som solskydd: 8500 kr/m 374 kkr 

Med bidrag 2550 kr/m 112 kkr 

Installation vanliga solskydd: 1500 kr/m 66 kkr 

Extra investering för solceller: 1200 kr/m 46 kkr 

Elproduktion: 100 kWh/m och år 4400 kWh/år 

Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 74 öre/kWh. 

Olika varianter med solceller som solavskärmning 


Solcellstak på 

Bondsjöhöjdens daghem 

Papptaket på Bondsjöhöjdens 

daghem är i dåligt skick. Taket 

kan täckas med ett tätskikt 

bestående av solcellspaneler. 

Förslagsvis endast på sadeltakets 

södersida. På norrsidan åtgärdas 

taket med konventionellt materal. 

Takarean som ska täckas med 

solceller uppskattas till 450 m 2 . 

Kostnadskalkyl kr/m 2 * 450m 2 

Installation solceller: 7000 kr/m 2 3150 kkr 

Med bidrag: 2100 kr/m 2 945 kkr 

Elproduktion: 100 kWh/m 2 och år 45000 kWh/år 

Avskrivning för solcellsinvesteringen på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 1,49 kr/kWh. 

Exempel på taktäckning med solceller 


Solcellsinstallationer på 

Vårdkasstugan 

Solceller blir nytt tak 

Taket har blivit dåligt på stugan och 

kan behöva bytas. Ett alternativt 

taktäckningsmaterial är solceller. 

Takytan som är synlig i bild 

uppskattas till 70 m 2 och kostar med 

bidrag ca 180 kkr att täcka med 

solcellspaneler. 

Semitransparenta solceller integrerade i en inglasad veranda. 

Antingen görs en större inglasning av innergården som bildas i husets vinkel eller så förlängs 

gaveln som syns till vänster i bilden ovan. Förlängningen kunde utgöras av semitransparenta 

solcellsmoduler. Exempel på utformningar visas i figurerna nedan. 

Semitransparenta solcellsmoduler från in- och utsidan 


Förslag på solcellsinstallationer i Sollefteå kommun 

Solavskärmning på 

Vallaskolan 

Solcellerna monteras som solskydd 

ovanför fönster i söderläge på de 

två översta våningsplanen. 

Behovet är ca 53 m solskydd per 

våning. Totalt antal meter solskydd 

blir 2*53 m = 106 m. 



Med bidrag: 2400 kr/m 254 kkr 





Turistattraktion på Hullsta gård 

Den stora väggen (teaterutbyggnaden) till höger på Hullsta gård 

skulle kunna förses med solceller. Den står i fritt söderläge och ses 

av de flesta förbipasserande. Solcellerna skulle placeras i 

”tjäderformation” enligt figur. Såväl nationell som internationell 

uppmärksamhet i media är att vänta. Det skulle krävas en del arbete i 

projekterings- och utvecklingsstadiet, men idén är världsunik och 

kunde ge många mervärden. 

Det är svårt att göra en exakt kostnadskalkyl. En gissning är dubbla kostnaden mot vanliga 

väggmonterade solcellspaneler. En fem meter hög tjäder kunde tänkas behöva 20 m 2 

solcellspaneler med varierande fyllningsgrad av celler. Då skulle kostnaderna bli enligt 

nedanstående. 

Kostnadskalkyl kr/m 2 *20m 2 




Ca 100 000 kr, kostnaden för en ny miljövänlig turistattraktion i Sollefteå. 


Förslag på solcellsinstallationer i Kramfors kommun 

Kommunhuset i Kramfors 

Flera installationsvarianter var tänkbara på 

kommunhuset i Kramfors. Solcellerna 

kunde monteras som solskydd ovanför 

fönstren i söderläge på de två översta 

våningsplanen. Behovet är 23 m solskydd 

per våning. 2*23 m = 46 m. 

Eventuellt kunde även paneler monteras på 

väggen mellan de två översta 

våningsplanens fönster. Ytan uppskattades 

till 0,8 m * 23 m=18 m 2 . 

Kostnadskalkyl solskydd kr/m * 46 m 






Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 74 öre/kWh när 

solcellspaneler monteras som solskydd ovanför fönstren. 

Tillägg väggpaneler kr/m 2 * 18 m 2 

Vägginstallation mellan våningarna: 8000 kr/m 2 144 kkr 

Med bidrag: 2400kr/m 2 43 kkr 

Elproduktion 97 kWh/m 2 och år 1746 kWh/år 

Avskrivning (25 år med 5 % ränta) för extra investeringen för solskydd och kostnaden för 

väggpaneler ger elpriset 1,02 kr/kWh. 


Solcellspaneler skyddar 

Ådalsskolans gavelväggar 

Åtgärder måste vidtas för att förhindra 

att teglet fortsätter vittra sönder på 

gavelväggarna. Ett sätt vore att 

montera ett skyddsskikt med 

solcellspaneler utanpå befintlig vägg. 

Plåtar täcker kanterna ovanpå och på 

sidorna så att inte vatten tränger ner i 

utrymmet mellan väggen och 

solcellspanelerna. Väggytan ovanför 

det lägre taket uppskattas till 15 m 2 . 


Installation solceller och plåtbeklädnad: 11000 kr/m 2 165 kkr 



Avskrivning för solcellsinvestering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 2,63 kr/kWh. 

Om man istället uppskattar värdet av den producerade elen till 1 kr/kWh innebär det att man 

under 25 år producerar el för värdet 33 000 kr. Återstående kostnad för väggskyddet blir då 16 

000 kr. Vilka ytterligare mervärden skulle en solcellsinstallation kunna medföra för er? 


Inglasat sadeltak på blivande äldreboende 

Lägenhetshus byggs om till äldreboende. Det platta taket görs om till sadeltak. 

En inglasad vinterträdgård konstrueras för vårdtagarna på övervåningen. För att dämpa 

solinstrålningen används solceller. Semitransparenta solcellsmoduler finns som tunnfilmstyp 

enligt figur 1 och som kiseltyp i figur 2. 

Figur 1 Tunfilmssolceller i taket Figur 2 Semitransparenta kiselmoduler i taket 

Solcellsmodulerna är anpassade för integration i vanliga 

inramningssystem för glastak och glasfasader. Det finns 

solcellsmoduler uppbyggda med enkelglas eller med isolerglas 

enligt figur 3. 

Figur 3 Isolerglas med 

solceller 


Förslag på solcellsinstallationer i Sundsvalls kommun 

Installation på Sundsvalls kommunhus 

Genom uppföra en solcellsanläggning på Sundsvalls kommunhus visar man att miljöfrågorna 

prioriteras och förbipasserande får upp ögonen för förnyelsebar energi. Installationsplatsen är 

obestämd. Tänkbara alternativ är väggmontage på översta våningen eller montage med 

solcellspanelerna som solskydd snett monterade ovanför fönstren på översta utbyggnaden vid 

personalrestaurangen. 

Kostnadsexempel på två installationslösningar: 

Kostnadskalkyl 20 meter solskydd kr/m * 20 m 






Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 1,06 kr/kWh. 

Avskrivningskostnaden för extra investeringen (istället för vanliga solskydd) sjunker ner mot 

60 öre/kWh för större solskyddsinstallationer. 

Kostnadskalkyl 50 m 2 väggmonterat kr/m 2 * 50m 2 






Solskydd på Nivrenaskolan i Njurunda 

På Nivrenaskolan i Njurunda har man problem med 

infallande sol i klassrummen. I söderläge sitter solskydd 

monterade men på västfasaden finns inga skydd. Här skulle 

solceller kunna monteras som solskydd på alla tre 

våningsplan. Risken för skadegörelse på bottenplan är 

betydligt större och därför tas solskydd på detta plan inte 

med i kostnadskalkylen. Uppskattad vägglängd är ca 30 

meter. De två övre planen förses med vinklade 

solcellspaneler i en sammanhängande rad ovanför fönstren. 

2* 30 m = 60 m solskydd. 








Olika exempel på hur solceller kan monteras som solskydd 


Förslag på solcellsinstallationer Timrå kommun 

Solceller på den planerade aktivitetshallen 

Bredvid tennishallen planeras en ny aktivitetshall. Genom integrering av solcellspaneler redan 

i byggnadens projekteringsstadium, kan kostnaden för producerad solel sänkas. Anläggningen 

kan också utformas mer arkitektoniskt tilltalande. Två installationsalternativ diskuterades. Det 

första var att täcka gavelväggen, orienterad i sydvästlig riktning, med solceller. Det andra 

alternativet var någon form av taktäckning. 

Platsen för den nya aktivitetshallen Aktivitetshallens läge och utformning 

Väggmonterade solcellspaneler 

Inga solceller monteras vid markplan då skadegörelse kan förekomma. Skuggning från 

omgivningen är också mest sannolik längst ned på väggen. Ifall solceller skulle monteras från 

takfoten och uppåt, undviks skadegörelse. Väggarean ovan takfoten blir: 46*7,5/2 = 172 m 2 . 

Kostnadskalkyl väggmontage kr/m 2 * 170m 2 





Om väggmontaget görs tätt behövs ingen vanlig fasad bakom. Vad blir merkostnaden för 

solcellsväggen jämfört med ”ordinarie” fasad? Det är på merkostnaden elprisberäkningen bör 

baseras. 


Takmonterade solcellspaneler 

Det andra alternativet var takmontage. Att täcka hela taket uteslöts p g a kostnadsskäl. 

Däremot kunde en installation tänkas på takets sydostliga sida. Solcellspanelerna skulle 

monteras i fyra stycken 1,5 m breda och 25 m långa rader upp mot nocken, med 1,5 m brett 

mellanrum mellan raderna. Mellanrummet önskades ifall snöskottning skulle bli nödvändig. 

Solcellsarean för takmontaget skulle bli: 25*1,5*4 = 150 m 2 

Kostnadskalkyl takmontage kr/m 2 * 150m 2 




Avskrivning för solcellsinvesteringen på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 1,49 kr/kWh. 

Om marknaden för solel skulle öppnas i Sverige och elen gick sälja för 4 kr/ kWh (som redan 

är möjligt i flera andra europeiska länder), skulle anläggningsägaren tjäna 38 000 kr/år efter 

amortering under anläggningens 25-åriga avskrivningstid. 

Exempel på takmontage 

Väggmontage i Göteborg 


Förslag på solcellsinstallationer i Ånge kommun 

Solskydd på kommunhuset 

i Ånge 

Installation på kommunhuset i Ånge. 

Solcellerna monteras som solskydd 

ovanför fönster i söderläge på de två 

översta våningsplanen. Behovet är 

73 m solskydd per våning. 2*73 m = 

146 m. Eventuellt görs justerbara 

solskydd som kan fällas upp mot 

väggen under vinterhalvåret. 







Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 64öre/kWh. 

Solskydd på Fränsta kommunhus 

Installation på kommunhuset i Fränsta. 

Solcellerna monteras som solskydd ovanför 

fönster i söderläge på de två översta 

våningsplanen. Behovet är 14 m solskydd på 

första våningen, 19 m på andra, totalt 33 m. 

Sämre infästningsmöjligheter och mindre 

installationsyta ger högre pris/meter 

solskydd. 







Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 1,05 kr/kWh. 


Väggmontage på byggnaden intill 

kommunhuset i Fränsta 

Solcellerna monteras i ett tilltalande mönster på 

gavelväggen i söderläge. Man kan tänka sig en 

installation på ca 20 m 2 solcellsyta. Den blir 

relativt dyr per kvadratmeter eftersom den är så 

liten. Installationen kan dock ändå vara intressant 

för att lära sig tekniken. 






Fast solskydd 

Väggmontage 


Förslag på solcellsinstallationer i Örnsköldsviks kommun 

Solceller skyddar gavelväggen 

på Parkskolans bibliotek 

Tegelväggen är orienterad i sydostlig 

riktning. Inga skuggande objekt finns 

framför. Väggen har vittrat sönder och 

lösa bitar faller ned. Ett heltäckande 

skyddsskikt med solceller stoppar fortsatt 

söndervittning av väggen. Om risken för 

skadegörelse är stor, bör inte 

solcellspaneler monteras närmast marken. 

Uppskattad väggyta för solcellsmontage: 

9*(7+8) = 135 m 2 

Kostnadskalkyl väggmontage kr/m 2 * 135m 2 





Exempel på väggmonterade solcellspaneler 


Solskydd till fönster på Komvux 

Komvux har en lång vägg mot sydväst. 

Solavskärmning till fönstren minskar 

värmeinstrålningen och därmed husets 

kylbehov. Solcellspaneler kan monteras som 

solavskärmning ovanför fönstren. Om priset 

för producerad solel beräknas på 

merkostnaden för solceller som solskydd 

istället för vanlig solavskärmning fås en 

intressant kalkyl. Solskydd monteras på de 

två övre planen. Uppskattningsvis åtgår ca 

125 meter solskydd per våning, totalt 250 meter. 







Avskrivning för extra investering på 25 år med 5 % ränta ger elpriset 62öre/kWh. 

Skyddsskikt till gavelvägg 

på sporthallen bredvid 

komvux 

Väggen är orienterad i sydostlig 

riktning. Den har vittrat sönder och 

behöver åtgärdas. Ett heltäckande 

skyddsskikt med solceller stoppar 

fortsatt söndervittning av väggen och 

producerar grön el. Småbuskar och 

en lyktstolpe kan skugga någon del 

av väggen och bör tas bort om 

solceller ska monteras. 


Stödet för installation av solcellsystem 

Regeringen har beslutat att ge stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler. Exempel 

på verksamhet som bedrivs i sådana lokaler är offentlig förvaltning, utbildning, idrott, 

hälso-, sjuk-, och kriminalvård samt allmänna kommunikationer. 

Regler 

Ägare till byggnader med lokaler där offentlig verksamhet bedrivs kan få stöd med upp 

till 70 procent av kostnaderna för installation av solcellsystem. Stödet omfattar all 

installation från och med solcellsmoduler fram till anslutning till elnät eller till annan 

elanvändning i byggnaden. Stöd kan t ex lämnas för solcellsmoduler och växelriktare, 

både material och arbetskostnader. Dessutom ges stöd för projekteringskostnader. Stöd 

ges inte till anslutningsavgift till externt elnät eller system för lagring av energi. 

Stöd ges med upp till 5 miljoner per byggnad för solcellsystem. Har annat stöd för 

energiinvesteringar också sökts är det totala maximala stödbeloppet 10 miljoner per 

byggnad. 

Exemplet Malmö Stad 

Martin Nilsson ansvarar för solenergisatsningar i Malmö Stad Stadsfastigheter. De har 

projekterat för 2000 kvadratmeter, men har som mål att installera 1000 kvadratmeter 

solcellsyta. Omräknat till investeringskostnad överskrider detta 10 miljoner kr. Malmö 

planerar även för installation av 2500 kvadratmeter solfångare. 

Fastighetsägare i Västernorrland som kan få stöd 

Stödet för solcellsystem avser byggnader med offentlig verksamhet som undantagits 

från skatteplikt enligt fastighetstaxeringslagens bestämmelser, huvudsakligen s.k. 

specialbyggnader och andra ej skattepliktiga byggnader. 

Enligt Boverkets register finns drygt 700 fastighetsägare som äger offentliga 

byggnader. Det är idrottsföreningar, församlingar, stiftelser och skolor, men även 

statliga verk som Banverket samt landstingets och kommunens byggnader. 

Inställningen till miljöarbete 

Energieffektivisering sker kontinuerligt hos alla berörda. Oftast får dock ett 

miljövänligare alternativ inte kosta mer än konventionell teknik. I flera kommuner 

brottas man med dålig ekonomi och inga stora investeringar får göras om inte 

avskrivningstiden är väldigt kort. 

När energisystem konverteras från direktels- eller oljeuppvärmning är fastighetsägarna 

överens om att ansluta fjärrvärme så långt det är möjligt. Därefter skiljer sig 

uppfattningen åt. Några kommuner väljer uteslutande värmepumpar när 

fjärrvärmeanslutning inte är möjlig, medan två andra kommuner istället främst väljer 

biobränslelösningar. Ingen kompletterar i någon större utsträckning med solvärme. 


Solelseminarium 6 april 2006 

Under en heldag 6 april 2006 samlades drygt 25 deltagare till informationsseminarium på 

Länsmuseet i Härnösand. Några av landets ledande experter som solel berättade om den nya 

tekniken och vilka möjligheter som nu öppnas för ägare av offentliga byggnader. 

Offentliga fastighetsägare 

Genom Länsstyrelsen i Västernorrland fick vi tillgång till adresserna till drygt 700 

fastighetsägare i Y-län som vi delade in i fyra kategorier – idrottsföreningar, kyrkliga 

samfund, övriga föreningar och offentliga. Var och en fick ett skräddarsytt brev med 

inbjudan. De kommunala bolagen och ett antal större fastighetsförvaltare fick även ett andra 

utskick med påminnelse. 

Arkitektkontor 

De trettiotal arkitektkontor som finns i Jämtland och Västernorrland fick tidigt skriftliga 

inbjudningar, och på konferensen deltog två arkitekter. 

Energiföretag 

Ett trettiotal energiföretag i Y och Z län bearbetades med brev och ca 200 fick information 

genom energikontorens e-postlistor. Länens respektive energikontor skickade genom Jimmy 

Anjewall och Gun Larsson ut inbjudan i sina kanaler även till energirådgivare och kommuner. 

Media 

Media bearbetades per telefon och vi fick inslag i både TV4 och Radio Västernorrland inför 

konferensen. Sundsvalls Tidning och Dagbladet skrev artiklar efter konferensen och 

intervjuade även deltagare. Ny Teknik skrev också en artikel om solel, men utan att nämna 

konferensen. 

Diskussionerna var livliga och deltagare och föreläsarna blandade sig väl. I den avslutande 

rundan deklarerade flera av fastighetsägarna att de var intresserade av en solelinstallation. 


Program Solelseminarium 

Torsdag 6 april 

! " 

" # $% & & 

" # " $ 

! 

% & ' ' 

' $ 

& ' ( 

& ( ( 

" # $ % $ $ 

& $ 

" ' % 

% " & & $ 

% & $ )' ' & *+$ 

& " $, 

& & & " - 

./ $0 % ( 

' " ( 

1 ' " 

' & ' $2 & 3 4 

" # & $5 ' 

$ 

! " # 

" ' &$ %) $ % $ $ 

& $ 

6 7 & $ 

6 8 # 

& & & 

& $) ' 

' " 

'%" #% & # 

& & $ 

& 

'& $! 

& 0 *7 $2 ' 

& " $ 

# $! % !& ' ( 

" * # % $ $ 

" + $ 

# ( 

& % 

( 


Deltagare Solelseminarium 6 april 

Namn Företag 

Anders Lövgren Näringsliv 

Anders Runebjörk Arkitektbyrå A Runebjörk 

Anna-Karin Gidlund Kerstins Udde 

Bengt Sjöström Bejan 

Birgitta Persson Energirådgivningen Härnösand 

Clarence Jonsson Fastighetskontoret Sundsvall 

Fredrik Wedin Krambo Bostad AB 

Göran Albertsson AB Härnösandshus 

Ingemar Jonsson Stiftelsen Arkiv och Kulturhus i Ramsele 

Jan Bäckström S. Killigrew 

Jessica Ögren Härnösands Kommun KY-utbildning Solenergitekniker 

Joakim Byström Arontis / Priono AB 

Johan Nilsson Arontis / Priono AB 

Kent Andersson Innovatum Teknik 

Kjell Johansson 

Kjell Zidén Bävergårdens Kursgård 

Leif Selhagen NAPS 

Leif Wiklund 

Mats Dahlin AB Härnösandshus 

Mats Rönning Meac 

Mikael Wedin Krambo Bostad AB 

Nils G Sandin Själevad-Mo-Björna Kyrkl Samf. 

Nils Österman Biosol 

Per Arne Nilsson Stiftelsen Arkiv och Kulturhus i Ramsele 

Rolf Westerlund 

Sverker Cajmatz SWECO FFNS Arkitekter 

Tommy Birgersson Härnösands Kommun KY-utbildning Solenergitekniker 

Tommy Strömqvist Norrporten 

Företag som deltog som föreläsare 

Energibanken i Jättendal AB 

Jonas Hedström 

Bäling, 820 77 Gnarp 

Telefon : 0652-134 24 

www.energibanken.se 

Naps Sweden AB 

Leif Selhagen 

Måsholmstorget 2 

127 21 Skärholmen 

Tfn 08 449 5930 

www.naps.se 

Meac 

Mats Rönning 

Hårsta 192, 830 05 Järpen 

0647-665080 

www.meac.se 

Priono AB 

Joakim Byström 

Johan Nilsson 

Östanbäcksg. 16, 871 31 Härnösand 

0611-26888 

www.priono.se 


Kontaktpersoner fastighetsägare 

Härnösands kommun 

Clemens Brännström 

Härnösandshus 

0611-88223 

clemens.brannstrom@harnosandshu 

s.se 

Kramfors kommun 

Jörgen Eurenius 

Fastighetskontoret, Fastighetschef 

0612-80315 

jorgen.eurenius@kramfors.se 

Sollefteå kommun 

Jan Sköldebjer 

Solatum Hus&Hem, Energiansvarig 

0620-682151 

jan.skoldebjer@solleftea.se 

Sundsvalls kommun 

Hans Wiberg 

Driftchef 

hans.wiberg@sundsvall.se 

060-191430 

För innehållet i rapporten svarar: 

Priono AB 

Joakim Byström 

Östanbäcksgatan 16 

87131 HÄRNÖSAND 

tel 0611-26888, fax 557210 

joakim@logosol.se 

www.priono.se 

www.arontis.se - solenergiprojekt 

Timrå kommun 

Lars Zätterqvist 

Fastighetsförvaltare 

060-163179 

falz@timra.se 

Ånge kommun 

Staffan Dahlberg 

Fastighetsansvarig 

0690-250386 

staffan.dahlberg@afa.ange.se 

Örnsköldsviks kommun 

Sven-Erik Sedin 

Ansvarig för energifrågor 

0660-88455 

sven-erik.sedin@ornskoldsvik.se 

Landstinget Västernorrland 

Per-Erik Larsson 

Miljösamordnare 

0611-80292 

per-erik.larsson@lvn.se

Solel i Västernorrland 2006.pdf - fika.org!

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?