Uppdrag att bereda ansökan om tillstånd enligt 15 a § lagen

Verksjuristen
Handläggare, direkttelefon/Our reference, telephone Näringsdepartementet
Helena Kjellson, 018-17 92 92
103 33 Stockholm
YTTRANDE 1(11)
Vårt datum/Our date Vår beteckning/Our reference
2010-08-24 444-847/2010
Ert datum/Your date Er beteckning/Your reference
2010-05-06 N2010/2779/FIN
Uppdrag att bereda ansökan om tillstånd enligt 15 a § lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln för utläggande av undervattenskabel på kontinentalsockeln
utanför territorialgränsen i Östersjön
Ärendet
Regeringen meddelade genom beslut den 25 juni 2009 (N2008/5996/FIN) ZAO
NPP Sevzaphyroproject tillstånd att utforska havsbotten i ett av bolaget angivet
område i svensk ekonomisk zon i Östersjön. Syftet med undersökningen var att
genomföra undersöknings- och utredningsarbeten längs en planerad kabelrutt för en
submarin fiberoptisk kabel mellan Kaliningrad och S:t Petersburg.
Utforskningsarbetena genomfördes i september 2009.
ZAO Perspective Technologies Agency (bolaget) har till regeringen ansökt om
tillstånd enligt kontinentalsockellagen att nedlägga en submarin fiberoptisk
kommunikationskabel mellan Kaliningrad och S:t Petersburg längst den tidigare
undersökta sträckan inom Sveriges ekonomiska zon i Östersjön.
Regeringen har i beslut den 6 maj 2010 (2010/2779/FIN) uppdragit åt Sveriges
geologiska undersökning (SGU) att bereda ärendet genom att inhämta underlag och
remittera ansökan samt avge ett eget yttrande med förslag till beslut till regeringen.
Den ansökta verksamheten
Den planerade kabelsträckningen (se bifogad karta och koordinater) når i norr från
finsk ekonomisk zon in på svensk ekonomisk zon strax norr om den planerade
gasledningen Nord Stream, korsar gasledningen och löper söder ut strax innanför
gränsen för svensk ekonomisk zon. I höjd med Hoburgs Bank viker den planerade
sträckningen av mot sydväst och når som mest ca 35 kilometer in på svensk
ekonomisk zon för att sedan anta en sydsydostlig riktning och slutligen en nära nog
rakt ostlig sträckning för att nå ut ur svensk ekonomisk zon i dess sydostligaste hörn.
Med avvikelsen djupare in på svensk ekonomisk zon i sträckningens södra del
undviks ett område där bland annat kemiska stridsmedel ska ha dumpats efter andra
världskriget, se figur 1. Under september 2009 genomfördes, efter tillstånd från
regeringen (N2008/5996/FIN) en undersökning av bottenförhållandena längs den
planerade sträckningen.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-23 2(11)
Kabeln, en fiberoptisk kabel med ringa ytterdiameter, avses, tillsammans med
transpondrar och skarvmuffar, plöjas ned till ett djup av 1,2 meter under havsbotten
i samband med förläggningen. Det plöjda diket som uppges få en bredd av 20
centimeter fylls av plogen då kabeln lagts ner. Totalt beräknas ca 2 meter av
havsbottenytan på var sida om den förlagda kabeln påverkas av kabelplogen. Där
den planerade kabeln korsar befintliga kablar avses den förläggas på bottenytan efter
avtal med kabelägarna.
Den bottenundersökning som utförts har, enligt ansökan, inte identifierat
företeelser av historiskt värde. Eventuellt förekommande mindre hinder i
sträckningen avses avlägsnas med hjälp av en dragganordning som bogseras före
kabelläggaren.
Remissinstanserna
Ansökan har remitterats till Boverket, Fiskeriverket, Försvarsmakten, Gotlands
kommun, Kammarkollegiet, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Gotlands län,
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Rikspolisstyrelsen, SMHI, Sjöfartsverket,
Statens maritima museer och Transportstyrelsen.
Gotlands kommun, Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen och
SMHI har alla antingen anfört att man inte har något att erinra mot att tillstånd ges
eller avstått från att yttra sig.
Boverket har tillstyrkt att tillstånd ges men menar att kabeln bör läggas på ett sådant
sätt att andra kablar eller anordningar i framtiden kan samförläggas med den nu
ansökta. Ägarna till den nu ansökta kommunikationskabeln bör också underlätta för
framtida förläggningar av ledningar som måste korsa den nu ansökta. Påverkan på
ekosystemet bör minimeras bl.a. genom val av tidpunkten då nedgrävning görs. Det
är ur hushållningssynpunkt bra om olika exploateringar om möjligt kan samordnas.
Fiskeriverket har framfört att man inte kan yttra sig över föreliggande ansökan
eftersom för Fiskeriverket relevant information saknas. Fiskeriverket antar att
sökanden kommer att ansöka om ankringsförbud på de platser där kabeln korsar
befintliga kablar och inte ligger nedplöjd. Det framgår emellertid inte av själva
ansökan var befintliga kablar finns eller hur många kablar det rör sig om. Vidare
saknar Fiskeriverket en utförligare redovisning av fisket i området. Kabeln gränsar
till flera områden som är av riksintresse för yrkesfisket samt berör direkt ett
lekskyddsområde för torsk (Gotlandsdjupet). För att ha så pass stora fiskeintressen i
området är informationen i ansökan mycket knapphändig. Om tillstånd ges bör
grumlande arbeten utföras mellan den 1 november och den 30 april för att skydda
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 3(11)
torskens lek i Östersjön. Fiskare som bedriver fiske inom området ska underrättas
när och var fältundersökningarna kommer att utföras och arbeten ska utföras på ett
sådant sätt att fiske inte obehörigen hindras.
Försvarsmakten har i huvudsak inga synpunkter avseende tillståndsansökan. Vilken
inverkan denna kabel och liknande installationer kan få på Försvarsmaktens
verksamhet på längre sikt är dock svårbedömd. Detta föranleder behov av fördjupad
analys. Myndigheten noterar att remissen inte innehåller skrivningar avseende
eventuell förekomst av oexploderad ammunition (OXA). Kontakt med oexploderad
ammunition kan förorsaka såväl personell som materiell skada. Försvarsmakten
delger därför sin syn på förekomst av OXA i området.
Kustbevakningen har inget att invända mot att tillstånd beviljas för att lägga ut den
aktuella undervattenskabeln. Ett tillstånd för den aktuella verksamheten bör förenas
med ett villkor om att Kustbevakningen ska informeras då arbetena påbörjas och
avslutas samt ges fortlöpande information om arbetets fortskridande, såväl ur
miljöhänseende som ur sjötrafiksynpunkt. Information bör ges om vilka fartyg som
används. Sökanden bör även åläggas att alltid kontakta Kustbevakningen om olja
eller andra skadliga ämnen kommer ut i vattnet, från fartyg, plattformar eller
utrustning ombord på dessa. Det samma ska ske redan när det finns en
överhängande risk för utsläpp eller andra olyckor. I ansökan anges att en skyddszon
med en bredd av 500 m kommer att finnas längs kabelrutten. Enligt
Kustbevakningens bedömning bör den aktuella ansökan inte anses innehålla en
ansökan om att upprätta någon sådan säkerhetszon som avses i 6 § lagen om
kontinentalsockeln eller i 7 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Länsstyrelsen i Gotlands län anser att verksamheten är förenlig med 15 a § lagen om
kontinentalsockeln och 4 § kontinentalsockelförordningen. Länsstyrelsen har
därutöver framfört i huvudsak följande. Verksamheten i nuvarande ansökan kan
komma att beröra lekskyddsområde nr 3 för torsk i Östersjön; Gotlandsdjupet, där
torskfiskeförbud råder mellan den 1 maj och 31 oktober för att skydda torskens lek.
Anpassning av verksamheten till detta kan krävas. Efter att ha tagit del av
handlingarna kan länsstyrelsen konstatera att inga alternativ till den planerade
sträckningen av den fiberoptiska kabeln presenteras, vilket länsstyrelsen föreslog i
samband med yttrande om undersökningstillstånd. För närvarande pågår en
förundersökning om påstådda dumpningar av kemiska stridsmedel, utförda i
Sveriges ekonomiska zon under 1990-talet.
Riksantikvarieämbetet har framfört att det i ansökan står att det vid den tidigare
kartläggningen inte gjordes några speciella fynd av arkeologiska objekt eller
arkeologiskt värdefulla resurser på havsbottnen. Det framgår emellertid inte med
vilken kvalitet denna kartläggning är gjord avseende de antikvariska frågorna, d.v.s.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 4(11)
om de tekniska undersökningar som gjorts är granskade av sådan antikvarisk
expertis som efterfrågats. Med tanke på de ingrepp i bottnen som planeras anser
Riksantikvarieämbetet att denna fråga måste klargöras. Om de tekniska
undersökningarna inte granskats av antikvarisk expertis på det sätt som avsågs i det
tidigare yttrandet bör detta göras innan tillståndet ges.
Sjöfartsverket har framfört att kabeln i den södra delen av den planerade
kabelförläggningen ligger inne i djupvattenfarleden sydost om Gotland.
Sjöfartsverket anser att det är olämpligt att förlägga kablar i farleder då det inte är
nödvändigt för att korsa farleden. Orsaken till detta är att sjöfarten riskerar att störas
under förläggningsarbetet samt att kabeln kan skadas, t.ex. vid en ofrivillig
fartygsankring. Istället förordar Sjöfartsverket att kabeln förläggs utanför farleden.
Sjöfartsverket förutsätter att kabelns skyddszon inte kommer att innebära
ankringsförbud eller några andra restriktioner som påverkar fartygstrafiken i
farleden. Senast 3 veckor före anläggningsarbeten som kan påverka sjöfarten
påbörjas ska detta meddelas till Sjöfartsverket.
Statens maritima museer har i frågan om undersökningstillståndet framfört att den
fiberoptiska kabelns påverkan på kulturmiljön, i ett första skede, borde utredas
genom att förekommande kulturhistoriska lämningar lokaliseras, karteras med side
scan sonar (SSS) och granskas av marinarkeologisk expertis. En SSS-kartering har nu
utförts av arbetsföretaget. Av rapporten framgår att några fartygslämningar inte
påträffats, men dokumentation över kartering redovisas inte. Det framgår inte heller
vilken expertis som granskat SSS-karteringen. Lag (1988:950) om kulturminnen
m.m., gäller i svenskt territorialvatten och har endast begränsad giltighet för svensk
ekonomisk zon. I samband med arbetsföretag i vattenområden i svensk ekonomisk
zon, har det på senare år utvecklats en praxis att genomföra prövning av
kulturmiljöpåverkan som om de kulturhistoriska lämningarna låg i svenskt
territorialvatten. Det senaste exemplet på detta utgörs av företaget Nord Stream
AG:s gasledning, där arkeologer på Statens maritima museer har granskat SSS-data.
Transportstyrelsen noterar att de bifogade ansökningshandlingarna inte tar upp
något om och hur sjöfarten påverkas av förslaget. Enligt Transportstyrelsens syn
medför kabelläggning och underhållsarbete en ökad säkerhetsrisk i de hårt
trafikerade områdena som särskilt anvisats och reglerats (djupvattenled och
trafiksepareringsområde) för sjötrafiken med hänsyn till människa och miljö.
På initiativ av Östersjönationerna, utom Ryssland, har IMO (Internationel
Maritime Organization) 2005 fattat beslut om att klassa Östersjön som ett särskilt
känsligt havsområde PSSA (Particularly Sensitive Sea Area). I samband med detta
beslut infördes en rad olika åtgärder och regleringar för sjöfarten i syfte att minska
miljöriskerna ytterligare, exempelvis genom utflyttning av djupvattenleden för den
tunga trafiken samt trafiksepareringar som godkänts av IMO. Den förslagna
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 5(11)
dragningen inkräktar på djupvattenleden samt ett trafiksepareringsområde utefter
delar av den föreslagna kabelsträckningen. Sträckningen mellan punkterna BM-6A,
BM-6B och BM-7 går in i djupvattenledens trafiksepareringsområde syd om
Hoburgsbank. Sträckningen mellan punkterna BM-8, BM-9, S-2, BM-10, BM-11,
S-3 och BM11B följer i djupvattenledens östra del och korsar djupvattenleden. För
att reducera riskerna för sjötrafiken anser Transportstyrelsen att alternativa
sträckningar som inte går i de trafikstråk som reglerats i IMO tas fram och om
någon del ska passera över djupvattenleden bör det ske vinkelrätt mot den. För den
del av anläggningsfasen som avser t.ex. kartläggning, kabelläggning och eventuellt
underhåll som kan komma att påverka fartygstrafiken bör man analysera riskerna i
samband med detta. En riskanalys enligt IMO framtagna procedurer, FSA (Formal
Safety Assessment) bör genomföras. Utifrån denna analys bör projektet föreslå
eventuella åtgärder och en handlingsplan för att höja säkerheten för sjötrafiken i
samband med anläggningsfasen och underhållsfasen. Detta bör ske i samråd med
Sjöfartsverket och Transportstyrelsen.
Inkomna remissvar har tillsänts ZAO Perspective Technologies Agency för
avgivande av yttrande. Yttrande har inkommit den 9 augusti 2010. ZAO
Perspective Technologies Agency har däri anfört bl.a. följande.
Boverket har tillstyrkt att tillstånd ges men preciserat frågor om korsning av andra
undervattenskablar. Bolaget har nu kännedom om alla ägare till de kablar som den
ansökta kabeln kommer att korsa. Bolaget har fått information om
korsningspunkterna och förhandlingar pågår nu för att upprätta ett avtal om i vilken
ordning kablarna ska korsas. Detta avtal är upprättat enligt rekommendationer
utfärdade av International Cable protection Committee.
Fiskeriverket har anfört att information relevant för verket saknas, berört frågan om
korsning med andra kablar och ankringsförbud på platser där kablar korsas samt
pekat på behovet av en utförligare redovisning av fisket i området. Fiskeriverket
motsätter sig dock inte kabelnedläggningen i enlighet med den inlämnade ansökan
och ser inte heller objektiva hinder för att projektet genomförs. Den enda
begränsningen gäller grumlande arbeten som enligt Fiskeriverket bör utföras mellan
den 1 november och den 30 april för att skydda torskens lek i Östersjön.
Fiskeriverkets förslag kommer att beaktas så vitt möjligt, men möjligheterna härtill
beror på många faktorer. Bolaget vill också påpeka att nedläggningen av
gasledningar inom projektet Nord Stream utförs under en tid då sådana arbeten
enligt nu uttryckta önskemål inte bör utföras. Bolaget framhåller att nedläggning av
en kabel innebär en ojämförligt mycket mindre miljöpåverkan jämfört med
nedläggning av gasledningar.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 6(11)
Försvarsmakten har inte framfört några synpunkter avseende tillståndsansökan men
svaret innehåller nyttig information som har betydelse för anläggningsarbetenas
säkerhet. Denna information kommer att beaktas vid kabelnedläggningen.
Kustbevakningen har inget att invända mot att tillstånd för kabelnedläggning
beviljas men framhåller att ett tillstånd bör förenas med villkor om att fortlöpande
informera Kustbevakningen under kabelnedläggningen. Kraven på information
kommer att uppfyllas. Beträffande vad Kustbevakningen framfört om en
säkerhetszon framhåller bolaget att ansökan inte avser några begränsningar som
avses i 6 § lagen om kontinentalsockeln eller i 7 § lagen (1992:1140) om ekonomisk
zon.
Länsstyrelsen i Gotlands län har framfört att den ansökta verksamheten är förenlig
med 15 a § lagen om kontinentalsockeln och 4 § kontinentalsockelförordningen.
Bolaget påpekar med anledning av vad som framförts om tidpunkten för
nedläggandet av kabeln att man så vitt möjligt kommer att anpassa tiden för
utförandet av arbetena, men att möjligheterna härtill beror på många faktorer.
Bolaget menar vidare att det är påfallande att nedläggning av gasledningar inom
projektet Nord Stream utförs under en tid som länsstyrelsen anser vara icke
önskvärd. Bolaget framhåller att nedläggning av en kabel innebär en betydligt
mindre påverkan på miljön än nedläggning av gasledningar. Med avseende på
kabelsträckningen har bolagets synpunkt inte förändrats och man är övertygad om
att den säkraste dragningen inom Sveriges ekonomiska zon har valts. Med hänsyn
till länsstyrelsen farhågor angående den pågående förundersökningen om dumpning
av kemiska stridsmedel påpekar bolaget att inga sådana objekt har upptäckts under
det hittills utförda undersökningarna. Om länsstyrelsen har säker information om
förekomst av ifrågavarande objekt i den korridor där det fiberoptiska submarina
kabelsystemet kommer att läggas ner ber bolaget at få ta del av denna information.
Bolaget har tagit fram nödvändiga säkerhetsåtgärder för den händelse att kemiska
stridsmedel kommer att upptäckas. Ett villkor för projektet är att kabelsträckningen
kommer att gå på ett tryggt avstånd från alla upptäckta objekt. Kabelnedläggningen
kommer dessutom att genomföras i en korridor som är högst 4 meter bred. Före
nedläggningen kommer bottenytan att avbildas med hjälp av stationär submarin
videoapparatur från kabelfartyget.
Vare sig Riksantikvarieämbetet eller Statens maritima museer motsätter sig att
tillstånd till kabelnedläggning ges men anser det nödvändigt att klargöra om alla
tekniska undersökningar är granskade av sådan arkeologisk expertis som efterfrågats.
Dokumentation över undersökningsresultaten har sänts till intresserade ämbetsverk i
december 2009. Preliminära undersökningsmaterial översändes i april 2010 och i
juli 2010 skickades preliminära elektroniska data från undersökningarna för
utvärdering av arkeologisk expertis. Dessa data bekräftar att kabelsträckningen inte
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 7(11)
berör sådana arkeologiska objekt eller arkeologiskt värdefulla resurser som avses i
Riksantikvarieämbetets och Statens maritime museers yttranden.
Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har framfört farhågor med avseende på
fartygstrafiken. Kabelsträckningen går in i djupvattenledens trafikseparationsområde
mellan punkterna BM-6A, BM-6B och BM-7 på grund av att det är absolut
nödvändigt att undvika det på kartor utsatta område där explosiva ämnen har
dumpats. Sjöfarten kommer emellertid inte att störas eftersom kabelfartyget inom
denna del av kabelsträckningen kommer att gå framåt utan stopp med en maximal
fart av ungefär 2 k/h. Kabelfartyget kommer att strikt följa Internationella
sjövägsreglerna för fartyg som utför arbeten i form av nedläggning, underhåll eller
upptagning av undervattenskabel inom trafiksepareringssystem. Kabeln kommer
dessutom att nedläggas med hjälp av ett specialutrustat kabelfartyg vars besättning
har stor erfarenhet av sådana arbeten. På så vis kan sjöfartens säkerhet garanteras då
kabelnedläggningsarbetena genomförs. Inne på djupvattenfarleden där djupet är
110-130 meter kommer kabeln längs hela denna del att plogas ner i havsbotten till
ett djup av minst 1,2 meter. Normal sjöfartspraxis utesluter regelmässigt att fartyg
kastar ankar på sådana djup och dessutom tränger ankaren inte ner i havsbotten
djupare än 0,7-0,8 meter. Bolaget förbinder sig att lämna all nödvändig information
till sjöfarten och till Sjöfartsverket, bl.a. om dumpning, om sådan information
kommer att erhållas, samt att vidta alla åtgärder för at undvika sjöobjekt på ett
säkert sätt.
Transportstyrelsen motsätter sig inte att tillstånd till kabelnedläggning ges, men
yttrar sig i den del som bedöms påverka sjöfarten. Som svar på Transportstyrelsens
frågor framhåller bolaget att Kabelfartyget kommer att strikt följa Internationella
sjövägsreglerna för fartyg som utför arbeten i form av nedläggning, underhåll eller
upptagning av undervattenskabel inom trafiksepareringssystem. Inne på
djupvattenfarleden där djupet är 110-130 meter kommer kabeln att plogas ned i
havsbotten till ett djup av minst 1,2 meter. På så vis utesluts skador på det optiska
undervattenkabelsystemet under senare drift. Under Kabelnedläggningsprocessen
kommer alla fartyg att underrättas i god tid om arbeten i djupvattenfarleden och
trafiksepareringsområdet i överensstämmelse med gällande sjöfartsregler och
Transportstyrelsens krav.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

Geologiska förhållanden
2010-08-24 8(11)
SGU saknar detaljerad information avseende det berörda området. En mycket
översiktlig redovisning ges i figur 1. På basis av befintligt material kan dock
konstateras att bottenmaterialet i huvudsak utgörs av unga gyttjeleror, ställvis
genombrutna av äldre glacial lera. Inom de områden där havsbotten utgörs av glacial
lera är lerytan vanligen täckt av ett tunt lager residualmaterial bestående av sand och
grus.
Den detaljerade undersökning som utförts för kabelförläggningen indikerar att den
glaciala leran har en större utbredning i bottenytan längs kabelsträckningens norra
del än vad som redovisas i figur 1.
Figur 1 Översiktlig redovisning av de geologiska förhållandena längs den planerade
kabelsträckningen.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

Gällande rätt
2010-08-24 9(11)
SGU konstaterar att ansökan avser nedläggande av undervattenskabel utanför
territorialgränsen inom svensk ekonomisk zon. Vad ett tillstånd att lägga ner
undervattensledning får respektive inte får innehålla regleras tydligt i lag.
Av förarbetena till 15 a § lagen om kontinentalsockeln framgår att tillståndsgivning
beträffande utläggande av undervattenskablar och rörledningar på
kontinentalsockeln utanför territorialgränsen måste hålla sig inom ramen för artikel
79 i 1982 års havsrättskonvention. Endast de villkor som havsrättskonventionen
medger får förenas med ett tillstånd. Dessa villkor har tagits in i 15 a § andra stycket
kontinentalsockellagen. Enligt 15 a § andra stycket ska ett tillstånd förenas med de
villkor som behövs för att
1. möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess
naturtillgångar,
2. förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar, och
3. skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga
undervattenskablar och rörledningar.
Vad gäller ansökan anges i 4 a § kontinentalsockelförordningen att denna ska
innehålla uppgift om undervattenskabelns eller rörledningens sträckning på
kontinentalsockeln och uppgift om de åtgärder som sökanden anser behövs för att
förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen. Några krav på
att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning eller liknande finns inte.
SGU:s bedömning
SGU anser att den planerade kabelförläggningen endast i mycket ringa grad
kommer att påverka de geologiska förhållandena inom området. Då kabeln kommer
att förläggas på vattendjup större än 100 meter bedöms spridningen av eventuellt
resuspenderade miljögifter vara begränsad till vattenvolymen under språngskiktet.
Kabeln bedöms inte påverka möjligheten att utvinna naturtillgångar.
Mot bakgrund av vad Fiskeriverket anfört avseende lekskyddsområdet för torsk,
Gotlandsdjupet, bör en erinran tas med i beslutet att i möjligaste mån förlägga
kabelnedläggningen till perioden den 1 november – 30 april. Fiskare som bedriver
fiske i området bör vidare hållas underrättade om arbetena så att fiske inte
obehörigen hindras.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 10(11)
Sjöfartsverket och Transportstyrelsen har i sina yttranden haft erinringar beträffande
kabeldragningens sträckning som går in i djupvattenled och
trafiksepareringsområde. Bolaget har i sitt bemötande bl.a. anfört att det är
nödvändigt att gå in i djupvattenledens trafiksepareringsområde för att undvika ett
område med dumpade explosiva ämnen och att sjöfarten inte kommer att störas.
SGU konstaterar att det i kontinentalsockellagen inte finns någon möjlighet för
staten att påverka undervattenskabelns sträckning. För att skydda möjligheten att
använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar bör
tillståndet emellertid förenas med ett villkor om att kabelns exakta sträckning ska
redovisas i koordinatform till Sjöfartsverket för publicering på officiella sjökort. Ett
sådant villkor är enligt SGU:s mening förenligt med 15 a § andra stycket 3 lagen
om kontinentalsockeln. Det bör i detta sammanhang påpekas att naturgasledningen
NordStream kommer att korsa eller korsas av den planerade kabeln. Det samma
gäller en av Svenska Kraftnät planerad elkraftsförbindelse, NordBalt, mellan Sverige
och Litauen.
Vad Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen framfört angående
information till myndigheterna och till sjöfarande bör tas in i ett beslut som en
erinran liksom hänvisning till lagen (1966:518) om ersättningsskyldighet vid skada
på undervattenskablar och rörledningar m.m. Transportstyrelsen har pekat på
behovet av att en riskanalys enligt av IMO framtagna procedurer görs. Då det
saknas möjlighet att förena tillståndet med ett sådant villkor bör istället en erinran
om samråd med Transportstyrelsen och Sjöfartsverket rörande genomförandet av
riskanalys tas med.
Länsstyrelsen i Gotlands län har framfört erinringar med anledning av eventuell
förekomst av kemiska stridsmedel som påståtts dumpats i svensk ekonomisk zon på
1990-talet. SGU konstaterar med anledning av detta att de undersökningar som av
ZAO NPP Sevzaphyroproject genomförts längst kabelsträckningen inte visat några
objekt av dylikt slag. Därutöver konstateras att Försvarsmakten inte haft några
erinringar i frågan.
I bilaga 2 har intagits förslag till regeringsbeslut och villkor enligt 15 a § lagen om
kontinentalsockeln.
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

2010-08-24 11(11)
Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad generaldirektör.
I ärendets handläggning har statsgeologen Anders Elhammer, juristen Helena
Kjellson och verksjuristen Hans-Göran Jansson (föredragande) deltagit.
Jan Magnusson
Hans-Göran Jansson
444-847-2010 yttrande
10-09-09 Organisationsnr. 202100-2528

Koordinater, kabelsträckning (Sweref 99TM)
Beteckning E N
EG-1 748383,055 6202830,239
BM-6A 726304,163 6204144,382
BM-6B 724315,069 6241994,541
BM-7 770349,276 6281134,753
S-1 779274,747 6311867,793
BM-8 787022,985 6338271,092
BM-9 801720,203 6391470,123
S-2 806721,044 6406004,223
BM-10 811665,094 6419426,597
BM-11 817554,289 6432934,284
BM-11A 818340,102 6438364,504
S-3 817303,964 6439810,090
BM-11B 816264,611 6441553,802
S-4 812790,387 6466307,238
BM-12 811811,125 6526468,669
BM-13 809218,454 6527527,664
EG-2 814392,596 6539671,565
Dnr. 444-847/2010

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
Remissinstans Huvudsakligt innehåll i remissvar
Boverket
Fiskeriverket
Försvarsmakten
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
1(6)
Boverket tillstyrker att tillstånd ges men menar att utformningen av den sökta
kommunikationskabeln bör göras så att det underlättas att andra kablar eller
anordningar i framtiden kan samförläggas med den nu ansökta. Ägarna till
den nu ansökta kommunikationskabeln bör också underlätta för framtida
förläggningar av ledningar som måste korsa den nu ansökta. Påverkan på
ekosystemet bör minimeras bl.a. genom val av tidpunkten då nedgrävning
görs.
Boverket konstaterar att flera andra undervattenskablar kommer att korsas.
Även om kabeln kommer att plogas ned kan den förmodligen påverkas av t.ex.
om ankring skulle behövas. Sverige har ännu ingen havsplanering i den
ekonomiska zonen men kommer att införa en sådan planering. Det är ur
hushållningssynpunkt bra om olika exploateringar om möjligt kan samordnas.
Fiskeriverket har framfört att man inte kan yttra sig över föreliggande ansökan
eftersom för Fiskeriverket relevant information saknas.
I ansökan står det att den submarina fiberoptiska kabeln kommer, för att
minimera skador på kabeln vid bottentrålfiske, att förläggas 1,2 m under
havsbottnen med hjälp av en kabelplog. Detta kommer dock inte att ske där
kabeln korsar befintliga kablar. Fiskeriverket antar att sökanden kommer att
ansöka om ankringsförbud på dessa platser, men det framgår inte av själva
ansökan var befintliga kablar finns eller hur många kablar de är.
Vidare saknar Fiskeriverket en utförligare redovisning av fisket i området.
Kabeln gränsar till flera områden som är av riksintresse för yrkesfisket samt
berör direkt ett lekskyddsområde för torsk (Gotlandsdjupet). För att ha så pass
stora fiskeintressen i området är informationen i ansökan mycket
knapphändig.
Om tillstånd ges till föreliggande ansökan bör grumlande arbeten utföras
mellan den 1 november och den 30 april. Detta för att skydda torskens lek i
Östersjön.
Fiskare som bedriver fiske inom området ska underrättas när och var
fältundersökningarna kommer att utföras. Undersökningarna ska utföras på
ett sådant sätt att fiske inte obehörigen hindras.
Försvarsmakten har i huvudsak inga synpunkter avseende tillståndsansökan.
Vilken inverkan denna kabel och liknande installationer kan få på

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
Gotlands kommun
Kammarkollegiet
Kustbevakningen
1 Minor, dumpad ammunition m.m.
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
Försvarsmaktens verksamhet på längre sikt är dock svårbedömd. Detta
föranleder behov av fördjupad analys.
2(6)
Myndigheten noterar att remissen inte innehåller skrivningar avseende
eventuell förekomst av oexploderad ammunition (OXA) 1 . Kontakt med
oexploderad ammunition kan förorsaka såväl personell som materiell skada.
Försvarsmakten delger därför sin syn på förekomst av OXA i området. Detta
mot bakgrund av den goda kunskap myndigheten besitter i frågan.
Försvarsmakten har genomfört en analys av den fiberoptiska kabelns
sträckning, Kabeln bedöms passera två områden där koncentrationer av OXA
är trolig. Båda områdena minerades under första respektive andra världskriget
vilket innebär att förekomst av sjunkna minor kan antas.
I område A har en tysk minering utlagts 1917. Inför bärgningen av DC-3:an
lokaliserades mineringen varvid kvarvarande sjunkna minor röjdes av
Försvarsmakten. Området kan därför betraktas som minröjt och sannolikt
ofarligt för de undervattensarbeten som remissen avser.
I område B har en minering omfattande två minlinjer utlagts av tyska enheter
1941. Koncentrationen av kvarvarande sjunkna minor bedöms som relativt
liten. Risken att bottenarbetet, som begränsas till en korridorsyta om 0,2 m
bredd, ska komma i kontakt med en i området sjunken mina bedöms som
ringa men inte obetydlig.
I den 0,2 m breda korridor där nedgrävning ska ske utanför område A och B
bedöms risken för bottenliggande OXA som mycket låg. Enskilda fällda eller
skjutna oexploderade ammunitionseffekter, liksom solitära sjunkna minor, kan
förekomma i sträckningen vilket är fallet i hela Östersjön.
Gotlands kommun har inget att erinra mot ansökan.
Kammarkollegiet avstår från att yttra sig i ärendet.
Kustbevakningen har inget att invända mot att tillstånd beviljas för att lägga ut
den aktuella undervattenskabeln.
Ett tillstånd för den aktuella verksamheten bör förenas med villkor om att
information ska lämnas till Kustbevakningen.
Någon säkerhetszon i vilken fartyg inte utan lov får passera in bör inte

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
Länsstyrelsen i Gotlands län
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
upprättas till följd av den aktuella ansökan.
3(6)
Ett tillstånd för den aktuella verksamheten bör förenas med ett villkor om att
Kustbevakningen ska informeras då arbetena påbörjas och avslutas samt ges
fortlöpande information om arbetets fortskridande, såväl ur miljöhänseende
som ur sjötrafiksynpunkt. Information bör även ges om vilka fartyg som
används.
Sökanden bör även åläggas att alltid kontakta Kustbevakningen om olja eller
andra skadliga ämnen kommer ut i vattnet, från fartyg, plattformar eller
utrustning ombord på dessa. Det samma ska ske redan när det finns en
överhängande risk för utsläpp eller andra olyckor.
Informationen ska lämnas till Kustbevakningens regionledning Ost inom vars
övervakningsområde verksamheten enligt ansökan ska bedrivas (VHF kanal
16, telefon +46(0)8 789 79 94, telefax +46(0) 8 716 26 02).
I ansökan anges att en skyddszon med en bredd av 500 m kommer att finnas
längs kabelrutten. Enligt Kustbevakningens bedömning bör den aktuella
ansökan inte anses innehålla en ansökan om att upprätta någon sådan
säkerhetszon som avses i 6 § lagen om kontinentalsockeln eller i 7 § lagen
(1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Om den aktuella ansökan trots detta anses innefatta frågan om upprättande av
en säkerhetszon bör Kustbevakningen ges möjlighet att åter igen lämna
synpunkter på ansökan.
Länsstyrelsen anser att verksamheten är förenlig med 15 a § lagen om
kontinentalsockeln och 4 § kontinentalsockelförordningen. Länsstyrelsen vill
ändå anföra följande:
Verksamheten i nuvarande ansökan kan komma att beröra
lekskyddsområde nr 3 för torsk i Östersjön; Gotlandsdjupet, där
torskfiskeförbud råder mellan den 1 maj och 31 oktober för att skydda
torskens lek. Anpassning av verksamheten till detta kan krävas.
Efter att ha tagit del av handlingarna kan länsstyrelsen konstatera att inga
alternativ till den planerade sträckningen av den fiberoptiska kabeln
presenteras, vilket länsstyrelsen föreslog i samband med yttrande om
undersökningstillstånd (dnr 531-275-09). En alternativ sträckning utanför
Sveriges ekonomiska zon skulle avsevärt kunna förkorta kabelns längd.
För närvarande pågår en förundersökning om påstådda dumpningar av
kemiska stridsmedel, utförda i Sveriges ekonomiska zon under 1990-talet.
Ett eventuellt tillstånd till nedläggning av den fiberoptiska kabeln måste
invänta fullständiga resultat från denna förundersökning. Om ett tillstånd
till nedläggning ges ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
Naturvårdsverket
Riksantikvarieämbetet
Rikspolisstyrelsen
SMHI
Sjöfartsverket
Statens maritima museer
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
4(6)
verksamheten inte kan innebära risk för människors hälsa eller säkerhet,
eller skador på den marina miljön.
Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i ärendet.
I den nu bifogade ansökan står på sidan 6 att det vid den tidigare
kartläggningen inte gjordes några speciella fynd av arkeologiska objekt eller
arkeologiskt värdefulla resurser på havsbottnen. Det framgår emellertid inte
med vilken kvalitet denna kartläggning är gjord avseende de antikvariska
frågorna, d.v.s. om de tekniska undersökningar som gjorts är granskade av
sådan antikvarisk expertis som efterfrågats. Med tanke på de ingrepp i bottnen
som planeras anser Riksantikvarieämbetet att denna fråga måste klargöras. Om
de tekniska undersökningarna inte granskats av antikvarisk expertis på det sätt
som avsågs i det tidigare yttrandet bör detta göras innan tillståndet ges.
Ärendet har remitterats till Polismyndigheterna i Stockholm, Södermanland,
Östergötland, Kalmar och Blekinge. Rikspolisstyrelsen har ingen erinran med
anledning av aktuellt ärende.
SMHI har ingenting att erinra mot att ansökan bifalles.
I den södra delen av den planerade kabelförläggningen ligger kabeln inne i
djupvattenfarleden sydost om Gotland. Sjöfartsverket anser att det är
olämpligt att förlägga kablar i farleder då det inte är nödvändigt för att
korsa farleden. Orsaken till detta är att sjöfarten riskerar att störas under
förläggningsarbetet samt att kabeln kan skadas, t.ex. vid en ofrivillig
fartygsankring. Istället förordar Sjöfartsverket att kabeln förläggs utanför
farleden.
Sjöfartsverket förutsätter att kabelns skyddszon inte kommer att innebära
ankringsförbud eller några andra restriktioner som påverkar fartygstrafiken
i farleden.
Senast 3 veckor före anläggningsarbeten påbörjas som kan påverka
sjöfarten, ska detta meddelas till Sjöfartsverket via
ntm.baltico@sjofartsverket.se (Ufs redaktionen) för att informeras till
sjöfarten via ordinarie kontaktvägar.
Statens maritima museer har tidigare yttrat sig i frågan om
undersökningstillståndet. Statens maritima museer ansåg att den fiberoptiska

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
Transportstyrelsen
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
5(6)
kabelns påverkan
på kulturmiljön, i ett första skede, borde utredas genom att förekommande
kulturhistoriska lämningar lokaliseras, karteras med side scan sonar (SSS) och
granskas av marinarkeologisk expertis.
En SSS – kartering har nu utförts av arbetsföretaget. Av rapporten framgår att
de inte påträffat några fartygslämningar, men dokumentation över kartering
redovisas inte. Det framgår inte vilken expertis som granskat SSS-karteringen.
Lag (1988:950) om kulturminnen m.m., gäller i svenskt territorialvatten och
har endast begränsat giltighet för svensk ekonomisk zon. I samband med
arbetsföretag i vattenområden i svensk ekonomisk zon, har det på senare år
utvecklats en praxis att genomföra prövning av kulturmiljöpåverkan som om
de kulturhistoriska lämningarna låg i svenskt territorialvatten. Det senaste
exemplet på detta utgörs av företaget Nord Stream AG:s gasledning, där
arkeologer på Statens maritima museer har granskat SSS-data. SSSindikationer
på vad som kunde utgöra kulturhistoriska lämningar besiktigades
med en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV), och 9 tidigare okända
fartygslämningar bedömdes ha ett kulturhistoriskt värde motsvarande fasta
fornlämningar enligt 1 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.
Transportstyrelsen har yttrat sig i den del av projektet som bedömts påverka
sjöfarten och då främst med hänsyn till säkerheten för sjötrafiken.
Transportstyrelsen noterar att de bifogade ansökningshandlingarna inte tar
upp något om och hur sjöfarten påverkas av förslaget. Enligt
Transportstyrelsens syn medför kabelläggning och underhållsarbete en ökad
säkerhetsrisk i de hårt trafikerade områdena som särskilt anvisats och reglerats
(djupvattenled och trafiksepareringsområde) för sjötrafiken med hänsyn till
människa och miljö.
På grund av det känsliga miljöläget i Östersjön har man ansett att speciella
skyddsåtgärder måste införas utöver det normala för att reglera sjöfarten i detta
område. På initiativ av Östersjönationerna, utom Ryssland, fattade därför
IMO (Internationel Maritime Organization) beslut (2005) om att klassa
Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde PSSA (Particularly Sensitive Sea
Area). I samband med detta beslut infördes en rad olika åtgärder och
regleringar för sjöfarten i syfte att minska miljöriskerna ytterligare exempelvis
genom utflyttning av djupvattenleden för den tunga trafiken samt
trafiksepareringar som godkänts av IMO.
Den förslagna dragningen inkräktar på djupvattenleden samt ett
trafiksepareringsområde på nedan beskrivna delar av den föreslagna
kabelsträckningen.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 1
444-847-2010 bilaga 1
hk 2010-09-09
Sträckningen mellan punkterna BM-6A, BM-6B och BM-7 går in i
djupvattenledens trafiksepareringsområde syd om Hoburgsbank.
6(6)
Sträckningen mellan punkterna BM-8, BM-9, S-2, BM-10, BM-11, S-3 och
BM11B följer i djupvattenledens östra del och korsar djupvattenleden. För att
reducera riskerna för sjötrafiken anser TS att alternativa sträckningar som ej
går i de trafikstråk som reglerats i IMO tas fram och om någon del ska passera
över djupvattenleden bör det ske vinkelrätt mot den.
För den del av anläggningsfasen som avser t.ex. kartläggning, kabelläggning
och eventuellt underhåll som kan komma att påverka fartygstrafiken bör man
analysera riskerna i samband med detta. En riskanalys enligt IMO framtagna
procedurer, FSA (Formal Safety Assessment) bör genomföras. Utifrån denna
analys bör projektet föreslå eventuella åtgärder och en handlingsplan för att
höja säkerheten för sjötrafiken i samband med anläggningsfasen och
underhållsfasen. Detta bör ske i samråd med Sjöfartsverket och
Transportstyrelsen.

SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2010-08-24 444-847/2010
Helena Kjellson Bilaga 2
Förslag till regeringsbeslut
Ansökan om tillstånd enligt 15 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
för utläggande av undervattenskabel på kontinentalsockeln utanför
territorialgränsen i Östersjön
Regeringens beslut
Regeringen meddelar med stöd av 15 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
tillstånd för ZAO Perspective Technologies Agency att i enlighet med
ansökan lägga ut en submarin fiberoptisk kabel på kontinentalsockeln utanför
territorialgränsen i Östersjön.
För tillståndet gäller följande villkor:
1. Möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar
och rörledningar får inte försvåras eller omöjliggöras. Överenskommelse
härom ska ingås med innehavarna till påträffade kablar och ledningar.
Detta gäller både för kända och nu okända kablar och ledningsinnehavare.
2. ZAO Perspective Technologies Agency ska i koordinatform (Sweref 99)
till Sjöfartsverket redovisa kabelns exakta sträckning efter utläggande.
Vidare erinras om följande:
1. Nedläggningsarbetena bör så långt möjligt utföras under perioden den 1
november - 30 april för att skydda torskens lek i Östersjön.
2. Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bör informeras om verksamheten
minst två månader innan verksamheten påbörjas, samt därefter fortlöpande
under operationens framskridande på följande adress:
Sjöfartsverket
Ufs/Baltico
601 78 Norrköping
Tel: +46 11 19 10 45 Fax: +46 11 23 89 45
E-post: ntm.baltico@sjofartsverket.se
3. Kustbevakningen bör fortlöpande informeras under utläggningsfasen om
åtgärder som kan påverka sjötrafiken.
Uppgifter bör lämnas om:
1(3)

- Dag för påbörjande av arbetet,
- Dag för avslutande av arbetet,
- Tillfälle och tid för eventuellt uppehåll i arbetena,
- Vilka fartyg som används,
- Vilka kommunikationskanaler som används, samt
- I övrigt fortlöpande informera om arbetenas fortskridande, såväl ur
miljöhänseende som ur sjötrafiksynpunkt.
Kustbevakningen bör därutöver kontaktas om olja eller andra skadliga
ämnen kommit ut i havet från fartyg, plattformar eller från maskin som
används på dessa. Sådan information ska sökanden lämna till Kustbevakningen
via dess regionledning Ost (telefon +46 [0]8 789 79 94, fax +46
[0]8 716 26 02).
4. I lagen (1966:518) om ersättningsskyldighet vid skada på undervattenskablar
och rörledningar m.m. finns bestämmelser om ersättning till ägare
för kostnad att reparera skada på nämnda anläggningar.
2(3)
5. ZAO Perspective Technologies Agency bör samråda med Sjöfartsverket
och Transportstyrelsen rörande genomförande av riskanalys, Formal Safety
Assessment (FSA).
6. Sveriges Fiskares riksförbund bör fortlöpande hållas informerade om arbetena
så att fiske inte obehörigen hindras.
Ärendet
Regeringen meddelade genom beslut den 25 juni 2009 (N2008/5996/FIN)
ZAO NPP Sevzaphyroproject tillstånd att utforska havsbotten i ett av bolaget
angivet område i svensk ekonomisk zon i Östersjön. Syftet med undersökningen
var att genomföra undersöknings- och utredningsarbeten längs en planerad
kabelrutt för en submarin fiberoptisk kabel mellan Kaliningrad och S:t Petersburg.
Utforskningsarbetena genomfördes i september 2009.
ZAO Perspective Technologies Agency har till regeringen ansökt om tillstånd
enligt kontinentalsockellagen att nedlägga en submarin fiberoptisk kommunikationskabel
längst den tidigare undersökta sträckan inom Sveriges ekonomiska
zon i Östersjön.
I beslut den 6 maj 2010 (2010/2779/FIN) uppdrog regeringen åt Sveriges geologiska
undersökning (SGU) att bereda ansökan om tillstånd genom att inhämta
underlag och remittera ansökan till berörda myndigheter samt avge ett eget
yttrande med förslag till beslut.
SGU redovisade uppdraget den 27 augusti 2010. Ansökan har remitterats till
Boverket, Fiskeriverket, Försvarsmakten, Gotlands kommun, Kammarkollegi-

et, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i Gotlands län, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,
Rikspolisstyrelsen, SMHI, Sjöfartsverket, Statens maritima
museer och Transportstyrelsen.
Några remissinstanser har föreslagit villkor respektive har lämnat erinringar.
Sökanden har bemött inkomna yttranden.
SGU har tillstyrkt ansökan.
SGU föreslår att beslutet förenas med vissa villkor och erinringar, i huvudsak
enligt remissinstansernas förslag.
Skäl för regeringens beslut
Regeringen konstaterar att föreliggande beslut endast innebär en prövning enligt
15 a § lagen om kontinentalsockeln. Denna bestämmelse är tillämplig på
kontinentalsockeln utanför Sveriges territorialgräns.
3(3)
Regeringen delar SGU:s bedömning att tillstånd för utläggande av kablarna bör
lämnas förenat med de under rubriken Regeringens beslut angivna villkoren
och erinringarna.