Samverkan polis och kommun - Polisen

Samverkan 

polis och kommun 

Inspektionsrapport 2012:2 

Rikspolisstyrelsen 

Enheten för inspektionsverksamhet 

Maj 2012

Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm 

D nr: VLK-128-1398/11 

Omslagsfoto: Kenneth Ivarsson 

Grafisk form: Alenäs grafisk Form 

Upplaga: 100 ex 

Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2012

Innehåll 

1 Sammanfattning 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

2 Uppdrag och genomförande 

Uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Definition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Underlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 

3 diSpoSition 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

4 poliSmyndigheten i 

SödermanlandS län 

Former för samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Överenskommelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Problemområden och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Rutiner för samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Mål och syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Påverkan på polismyndighetens verksamhet . . . . . . . . 11 

Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 


VäSterbottenS län 






Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 



Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 


örebro län 






Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 



Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 


VäStra götaland 

Polisområde Storgöteborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Former för samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Överenskommelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 

Problemområden och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Mål och syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Påverkan på polisområdets verksamhet . . . . . . . . . . . 22 

Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Polisområde Älvsborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 




Rutiner för samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 


Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Påverkan på polismyndighetens verksamhet . . . . . . . 25 


Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Polisområde Fyrbodal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 






Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 



Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 

Polisområde Skaraborg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 






Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

innehåll 



Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 

Slutsatser Polismyndigheten i Västra Götaland . . . . . 30 


blekinge län 





Mål och syfte med samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 



Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

4 SaMvERkan polIS och koMMun 

9 generella erfarenheter från Samtal 

med kommUnala repreSentanter 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

10 öVerVäganden 






Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

Påverkan på myndigheternas verksamhet . . . . . . . . . . 38 


Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

Särskilt utsatta områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

bilaga 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

1 Sammanfattning 

Genom inspektion av samverkan mellan fem polismyndigheter 

och ett antal kommuner har inspektionsgruppen 

fått en övergripande bild av hur verksamheten 

ser ut . Inspektionsgruppen har tagit del av ett antal 

dokument och träffat många engagerade medarbetare 

och chefer . Det faktum att inspektionsgruppen 

mött företrädare för ett mindre antal kommuner och 

polismyndigheter begränsar möjligheten att dra alltför 

långtgående generella slutsatser av inspektionen . 

Stor variation råder mellan myndigheterna och inom 

myndigheterna i hur samverkan med kommunerna 

struktureras, organiseras och genomförs . Polismyndigheternas 

samverkan med kommunerna påverkas 

också av hur myndigheterna är organiserade och vilka 

funktioner som finns inom respektive organisation . 

Det är ett problem i sig att tillämpningen av en 

nationell handlingsplan uppvisar sådan brist på enhetlighet, 

oaktat att förhållandena skiljer sig åt mellan 

myndigheter och kommuner . Ledning och styrning av 

verksamheten behöver utvecklas på alla nivåer . Inspektionsgruppen 

föreslår därför bl .a . att Rikspolisstyrelsen 

(RPS) tillsammans med Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) i en nationell överenskommelse tydliggör 

hur samverkan mellan polis och kommun kan 

och bör bedrivas . Variationen i struktur och innehåll 

i överenskommelser och tillhörande planer motiverar 

också ett tydliggörande från den nationella nivån . 

En grundläggande skiljelinje är om verksamheten 

ska sammankopplas med särskilt utpekade specialister, 

”kommunpoliser” eller ”närpoliser”, eller om den 

ska integreras i ordinarie linjeverksamhet . Inspektionsgruppen 

kan se både fördelar och nackdelar med 

att exklusivt koppla polisens samverkan till särskilt 

rekryterade specialister . Fördelarna är att man får 

motiverade och engagerade medarbetare som brinner 

för uppgiften . Nackdelarna är att övriga medarbetare 

i mindre utsträckning, eller inte alls, behöver reflektera 

över den brottsförebyggande verksamheten i samverkan 

med kommunen och att verksamheten riskerar 

att i alltför stor utsträckning bygga på svårersättliga 

”eldsjälar” med bristande kontinuitet som följd . 

Inspektionsgruppen har identifierat några goda 

exempel på hur samverkan strukturerats och konkretiserats 

. Verksamheten i Polisområde Skaraborg i 

Polismyndigheten i Västra Götaland kan framhållas 

som föredömlig i bägge avseendena . Polisens aktiva 

deltagande i kommunförbundets styrgrupp som 

samordnar och prioriterar verksamheten borgar för 

innehåll 

enhetlighet och relevans i överenskommelserna . Såvitt 

inspektionsgruppen kan bedöma är det också kvalitet 

i den konkreta verksamheten som bedrivs inom ramen 

för överenskommelserna . 

När det gäller den konkreta verksamheten som 

bedrivs har inspektionsgruppen bara i Polismyndigheten 

i Blekinge län stött på resonemang om vikten av 

stöd, kunskapsmässigt eller erfarenhetsbaserat, för att 

beslutade åtgärder eller aktiviteter är relevanta för att 

nå de mål som satts . Desssutom påpekas vikten av att 

redan i planeringsfasen reflektera över dessa åtgärder 

och i vilken utsträckning de är mätbara för att avgöra 

måluppfyllelsen . 

Bristen på analys vid metodval understryker det 

behov av utbildning som framförts vid flera myndigheter 

. Det behövs grundläggande kunskap om 

brottslighetens orsaker och om vilka åtgärder som 

kan förväntas ge önskade effekter för att kunna 

förebygga brott och sådan utbildning behöver 

erbjudas polisen i större utsträckning . Kunskapen 

om vilka samband som råder mellan polisverksamheten 

och medborgarnas trygghet behöver också 

utvecklas . 

Stor variation råder i hur den gemensamma problembilden 

tagits fram och vilka underlag som eventuellt 

legat till grund för den . 

Det övergripande målet för i princip alla, någon 

kommun undantagen, överenskommelser som inspektionsgruppen 

tagit del av handlar om att minska 

brottsligheten och öka tryggheten . I dokumentationen 

av fokusområden, åtgärdsplaner, aktiviteter etc . saknas 

dock en beskrivning eller distinktion av vilket mål det 

är som aktiviteten förväntas påverka . Utgångspunkten 

verkar vara att det råder ett samband mellan de bägge 

målen . Mot bakgrund av den breda definition som 

för närvarande gäller för polisens brottsförebyggande 

arbete kan dock detta synsätt anses relevant . 

Den generellt vanligaste verksamheten som omfattas 

av överenskommelserna riktas mot ungdomars brottslighet 

och drogvanor . Inspektionsgruppen har med 

tillfredsställelse noterat den verksamhet som bedrivs 

av engagerade poliser i samverkan med kommunala 

tjänstemän i detta syfte . 

En genomgående framförd uppfattning är att den 

nationella handlingsplanen har lett till att överenskommelser 

träffats, men att dessa dokument inte i någon 

SaMvERkan polIS och koMMun 5

Sammanfattning 

större utsträckning påverkat innehållet i den ”verkstad” 

som de flesta framhåller som det viktigaste, och 

som man anser att man bedriver . Uppfattningen är 

att överenskommelserna i och för sig bidragit till att 

tydliggöra roller och ansvar i verksamheten, men att de 

i grunden utgör en dokumentation av verksamhet som 

redan pågår sedan lång tid . 

Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att ta till 

vara de positiva omdömen som ges från ledande kommunföreträdare 

om samverkan med polisen, inte minst 

inom ramen för de lokala brottsförebyggande råden . 

Det är viktigt ur perspektivet av det medborgerliga 

inflytandet och insynen i polisverksamheten . 

Från ledningsföreträdare i två kommuner framfördes 

uppfattningen att det faktum att kommunledningen 

avtalat om samverkan med polisen också har 

lett till att den interna samverkan mellan kommunens 

förvaltningar har utvecklats . 

En genomgående avvikelse gentemot den nationella 

handlingsplanen är hur myndigheterna tillämpat 

avsnittet om kommunikation . I viss utsträckning har 

massmedia kontaktats för extern information, ofta i 

samband med att överenskommelserna undertecknas . 

Planerad kommunikation internt har förekommit i 

mycket ringa omfattning . I flera fall uppges enskilda 

medarbetare ha fått information om överenskommelserna 

via medierna . 

Inspektionsgruppen har också identifierat ett 

påtagligt behov av att förändra den interna polisiära 

kulturen och skapa ökad förståelse för polisens brottsförebyggande 

verksamhet, självständigt och i samver- 


kan . Flera exempel har givits på att verksamheten har 

låg status och får stå tillbaka för andra behov . Det är 

inte ovanligt att poliser med ett mer uttalat ansvar för 

händelsestyrd ingripandeverksamhet visar en nedlåtande 

attityd gentemot den mer traditionellt förebyggande 

verksamheten . 

förslagen i korthet 

RPS och SKL bör teckna en strategisk överenskommelse 

på nationell nivå som stöd och vägledning 

för de lokala överenskommelserna . Denna 

överenskommelse ska omfattas av en plan för 

kommunikation inom respektive organisation . 

En metod och en mall behöver etableras för 

arbetet med att ta fram en för polisen och kommunen 

gemensam problembild . 

Kompetensutveckling om grundläggande brottsprevention 

behövs inom den polisiära grund- 

och fortbildningen, liksom kunskapen om vilka 

polisiära arbetsmetoder som fungerar för att 

minska brottslighet och öka trygghet . 

Chefernas förmåga att använda kommunikation 

som ett verktyg för ledning och styrning behöver 

utvecklas . 

Ökad tydlighet när det gäller definitionen av 

brottsförebyggande arbete, hur det kan bedrivas 

och att det är en viktig del av verksamheten . 

En nationellt sammanhållen plan för hantering 

av de särskilt utsatta områden som finns framför 

allt i våra storstäder .

2 uppdrag och genomförande 

Uppdraget 

Rikspolisstyrelsen, (RPS), beslutade den 7 februari 

2011 (STA-128-692/11) att samarbetet mellan polis och 

kommun skulle bli föremål för tillsynsåtgärder under 

året och inrättade den 18 april 2011 (STA-128-1398/11) 

en inspektionsgrupp för uppdraget . Inspektionsgruppen 

har letts av länspolismästare Sten-Olov Hellberg, 

Polismyndigheten Dalarna . Övriga deltagare i gruppen 

har varit polismästare Jan Karlsen, RPS, polismästare 

Anders Landén, Polismyndigheten Dalarna, kommissarie 

Anneli Manelli, Polismyndigheten i Skåne, 

kommissarie Åsa Heidenberg, Polismyndigheten i 

Jämtlands län och kommissarie Stefan Dangardt, 

Polismyndigheten Dalarna, sekreterare . 

direktiv 

Den nationella handlingsplanen för samverkan mellan 

polis och kommun, (PoA-480-5788/06), utgör en 

utgångspunkt för inspektionen enligt direktivet, (VLK- 

128-1398/11) 1 , som anger att det är polismyndigheterna 

i Västra Götaland, Blekinge, Västerbottens, Södermanlands 

och Örebro län som omfattas av inspektionen . Av 

direktivet framgår också att syftet är att undersöka hur 

handlingsplanen tillämpas av polismyndigheterna för 

att effektivisera samverkan med kommunerna som ett 

led i det brottsförebyggande arbetet . 

När det gäller direktivets inriktning på uppföljning 

av resultat av samverkan har inspektionsgruppen valt 

att bedöma i vilken utsträckning den nationella handlingsplanen 

och de strategiska överenskommelserna 

påverkat innehållet i verksamheten snarare än att söka 

samband mellan samverkan och verksamhetsresultatens 

utveckling . 

Enligt direktivet ska inspektionen främst inriktas på: 

Vilka former för samverkan som finns mellan 

myndigheterna och kommunerna . 

Eventuella överenskommelser mellan myndigheterna 

och kommunerna . 

Vilka problemområden omfattas av samverkansöverenskommelser 

och hur är arbetet organiserat . 

Vilka rutiner för samverkan som överenskommits . 

Mål och syfte med samverkan . 

Hur resultatet har påverkat polismyndigheternas 

verksamhet . 

1 Bilaga 1 . 

bakgrund 

Under 1990-talet startade en utveckling i Sverige för 

ökad samverkan mellan myndigheter och andra organisationer 

i brottsförebyggande syfte . RPS gav ut ett 

antal skrifter om hur s .k . problemorienterat polisarbete 

mot lokala problembilder kunde bedrivas utifrån kunskap 

om vad som genererar brott . 

Regeringens gav 1996 ut ett nationellt brottsförebyggande 

program, Allas vårt ansvar 2 . I förordet till 

programmet sägs att ”Det nu presenterade programmet 

ska ses som början på ett brett upplagt arbete 

för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och 

uthålligt brottsförebyggande arbete inom alla samhällssektorer.” 

Brottsförebyggande rådet (Brå) startade 1999 utgivningen 

av en rapportserie vars olika idéskrifter syftade 

till att ge råd och vägledning till aktörer i lokalsamhället 

med uppgift att initiera lokalt brottsförebyggande 

arbete . 

RPS utarbetade 2007/2008 en handlingsplan för 

samverkan mellan polis och kommun, Samverkan polis 

och kommun – för en lokalt förankrad polisverksamhet 

i hela landet (PoA-480-5788/06) . En utgångspunkt i 

handlingsplanen är att den konkret operativa verksamheten 

ska vara brottsförebyggande . 

RPS, Brå och SKL gav 2011 ut handboken Samverkan 

i lokalt brottsförebyggande arbete. Till grund 

för handboken ligger bl .a . erfarenheter av samverkan 

mellan polis och kommun på fyra platser i landet, där 

samverkan har strukturerats enligt RPS handlingsplan 

ovan . 

definition 

Det finns ett antal olika definitioner av brottsförebyggande 

arbete . RPS:s officiella definition lyder: ”Aktiviteter 

som Polisen genomför i samverkan med andra 

aktörer eller självständigt i syfte att förhindra eller 

försvåra genomförandet av brott, brottslig verksamhet 

eller ordningsstörningar.” 

Den nationella handlingsplanen innehåller ingen 

definition av begreppet samverkan, men i handboken 

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete beskrivs 

detta som: ”Samverkan i brottsförebyggande arbete 

innebär att parterna tillför sina specifika resurser, 

kompetenser och kunskaper, för att man gemensamt ska 

2 Ds 1996:59 Justitiedepartementet . 


Uppdrag och genomförande 

minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar 

(inklusive rädsla) av brott 3 .” 

Underlag 

Inspektionsgruppen har inledningsvis från RPS 

inhämtat de överenskommelser som polismyndigheterna 

insänt dit under 2010 . 

I särskild skrivelse till respektive polismyndighet har 

dessa givits möjlighet att till inspektionsgruppen skicka 

eventuellt uppdaterade strategiska överenskommelser 

eller andra dokument man vill framhålla i sin samverkan 

. 

Inspektionsgruppen utesluter inte att det kan finnas 

dokumentation vid de inspekterade myndigheterna 

som av olika skäl inte kommit till inspektionsgruppens 

kännedom . 

metod 

Inspektionsgruppen baserar sin rapport på innehållet i 

tillgängliga överenskommelser och de samtal som förts 

med företrädare på olika nivåer både vid polismyndigheterna 

och de aktuella kommunerna . Kommunerna 

3 Detta är en sammanslagning av definitionen av samverkan från 

boken Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller 


är inte föremål för inspektionen men inspektionsgruppen 

har bedömt att kommunala företrädares uppfattningar 

är viktiga för att bedöma verksamheten, inte 

minst när det gäller att identifiera goda exempel på 

lokal brottsförebyggande samverkan . 

Varje inspektion har inletts med ett möte med 

länspolismästaren och den eller de ledningspersoner 

myndighetschefen valt . Därefter har inspektionsgruppen 

träffat lokalt ansvarig polischef tillsammans med 

kommunstyrelsens ordförande eller andra ledande 

kommunföreträdare . 

Inspektionsgruppen har därefter delat upp sig, och 

träffat chefer och medarbetare på mer operativa nivåer 

hos både polisen och kommunen . 

Samtalen har förts utifrån frågor som formulerats 

med ledning av direktiven och den nationella handlingsplanen 

. 

Inspektionsgruppen har vid ett tillfälle sammanträffat 

med Charlotta Gustafsson och Emma Lindahl, 

Brå, samt Greta Berg, SKL, för informations- och 

erfarenhetsutbyte . 

riskerar att fara illa och J . Sarneckis definition av brottsprevention . 

(2003 Introduktion till kriminologi, Lund: Studentlitteratur)

3 Disposition 

Rapporten inleds med en kort bakgrundsbeskrivning 

av lokalt brottsförebyggande arbete, vilket är huvudtema 

för den samverkan som ska inspekteras . En 

definition av begreppet brottsförebyggande arbete har 

också ansetts nödvändig att ange, liksom hur inspektionsgruppen 

har genomfört sitt arbete . 

Utöver att för varje myndighet redogöra för hur 

handlingsplanen tillämpas, kommer redovisningen att 

följa den indelning som framgår av direktivens priori- 

tering av vad inspektionen främst ska inriktas på enligt 

direktiv i kapitel 2 . 

När det gäller direktivens inriktning på inspektion 

av uppföljning av resultat av samverkan, har inspektionen 

främst inriktat sig på i vilken utsträckning och 

i vilka former uppföljning sker . Insikt finns både i 

inspektionsgruppen och i de inspekterade myndigheterna 

om svårigheterna att åberopa kausalitet mellan 

resultatutveckling och samverkan i sig . 


4 polismyndigheten 

i Södermanlands län 

Antal kommuner: 9 (SCB) 

Antal invånare 110630: 271 695 (SCB) 

Prel. anm. brott 2011: 43 716 (Brå) 

Prel. anm. brott 

/100000 inv. 2011: 16 147 (Brå) 

Poliser 110630: 521 (RPS) 

Civilanställda 110630: 218 (RPS) 

Myndigheten är indelad i tre polisområden, vart och 

ett under ledning av en polisområdeschef . 

Utöver myndighetsledningen har inspektionsgruppen 

genomfört möten med företrädare för polisens och 

kommunernas verksamhet i Eskilstuna och Strängnäs 

kommuner . 

former för samverkan 

Länspolismästaren har inget formaliserat samverkansforum 

på sin strategiska nivå . Samtliga avtal 

innehåller dock en skrivning om att representant för 

polismyndighetsledningen ska träffa representant för 

kommunledningen minst en gång under avtalstiden för 

att övergripande diskutera avtalen samt följa upp det 

pågående arbetet . Denna dialog ska ligga till grund för 

den fortsatta verksamheten . Någon dokumentation av 

dessa möten sker ej . 

Alla kommuner har något övergripande forum där 

det lokala brottsförebyggande arbetet hanteras . Det 

förekommer också att det finns underordnade forum 

för brottsförebyggande arbete utifrån geografisk indelning, 

t .ex . kommundel, eller fokusområde, t .ex . barn- 

och ungdomsfrågor . 

överenskommelser 

Strategiska överenskommelser enligt den nationella 

handlingsplanen finns i samtliga 9 kommuner i länet . 

Giltighetstiden varierar mellan kommunerna och 

inspektionsgruppen har noterat att några överenskommelser 

förnyats . Överenskommelserna är unika 

för varje kommun men i vissa delar finns generella 

formuleringar, t .ex . vad avser syfte . 

Utöver de strategiska överenskommelserna om samverkan 

har polismyndigheten träffat samverkansavtal 

med Strängnäs och Nyköpings kommuner avseende 

brottsutsatta och andra personer som är i behov av 

skydd . Avtalen syftar till att klargöra hur polismyndigheten 

och kommunernas socialtjänster på ett struk- 


turerat sätt ska samarbeta då en person polisanmält 

våld, allvarliga hot eller upprepade trakasserier . Syftet 

med samarbetet är vidare att parterna tillsammans ska 

förebygga att brottsutsatta drabbas av upprepade brott 

av samma förövare . Avsikten är att teckna sådana avtal 

med samtliga kommuner . 

problemområden och organisation 

Gemensamt för överenskommelserna är problemområden 

kring ungdomar, alkoholproblematik, trafiksäkerhet 

och medborgarnas upplevda trygghet . Dessa 

är återkommande föremål för de åtaganden som flera 

av överenskommelserna innehåller enligt en likartad 

struktur . 

I överenskommelsen med Flens kommun hänvisas 

till särskild dokumentation av den gemensamma 

problembilden utifrån kartläggning och analys av 

brottsstatistik, polisens händelserapporter och trygghetsundersökningar 

. I övrigt framstår det som att de 

problembeskrivningar som tas upp i överenskommelserna 

är resultatet av de samtal som förts i de lokala 

brottsförebyggande råden utifrån samlade bedömningar 

från respektive part . 

Verksamheten organiseras övergripande i kommunerna 

i ett centralt forum som i de flesta fall benämns 

brottsförebyggande råd . I en kommun utgör kommunstyrelsens 

arbetsutskott tillika lokalt brottsförebyggande 

råd . Andra exempel på benämning finns såsom t .ex . 

”Trygga Eskilstuna” . Det förekommer att det finns 

underordnade forum för brottsförebyggande arbete,

utifrån geografisk indelning, t .ex . kommundel, eller 

fokusområde, t .ex . barn- och ungdomsfrågor . 

rutiner för samverkan 

Samtliga överenskommelser innehåller en skrivning 

om att representant för polismyndighetsledningen ska 

träffa representant för kommunledningen minst en 

gång under avtalstiden för att övergripande diskutera 

avtalen, samt följa upp det pågående arbetet . 

Gemensamt, med ett undantag, är också att polisområdeschefen 

ska vara representerad i kommunernas 

övergripande brottsförebyggande forum . 

Det mesta av myndighetens brottsförebyggande 

samverkan kretsar kring de s .k . kommunpoliserna . 

Myndighetens ambition är att det ska finnas två 

utpekade per kommun . Kommunpoliserna sitter med 

i de flesta forum för brottsförebyggande samverkan 

och dessa ska utgöra länken mellan kommunen och 

myndighetens operativa ledningsgrupp (OLG) . 

I flera av överenskommelserna identifieras kommunpoliserna 

med namn och kontaktuppgifter . 

mål och syfte 

Polismyndigheten framhåller i sitt förord till verksamhetsplanen 

för 2011 att man ”tillsammans med kommunerna 

ska ägna särskild uppmärksamhet mot stadsdelar 

och bostadsområden som är särskilt brottsutsatta och 

där otryggheten är utbredd”. Samverkan med kommunerna 

har också ett eget avsnitt i verksamhetsplanen, 

där uppdraget för de inrättade ”kommunpoliserna” 

tydliggörs . 

Samverkansöverenskommelserna innehåller en 

gemensam formulering under rubriken syfte som säger 

att: ”Avtalet ska tydliggöra samarbetet och åtaganden 

mellan Polismyndigheten och xx kommun när det gäller 

att förebygga brott och öka tryggheten i kommunen.” 

De flesta överenskommelser innehåller en likartad 

struktur för dokumentation av polisens respektive 

kommunens åtaganden . Dessa är dock endast 

i ringa omfattning konkret målsatta . Hänvisningar 

förekommer till att handlings-/samverkansplaner 

ska dokumenteras på lägre, mer operativa, nivåer 

för samverkan . Inspektionsgruppen har fått del av 

den gemensamma handlingsplanen för samverkan i 

Strängnäs kommun . 

Uppföljning 

Beskrivningen i överenskommelserna av hur uppföljning 

ska gå till varierar . Årsvis uppföljning i samband 

polismyndighetsledningens dialog med kommunledningen 

omnämns frekvent . Några överenskommelser 

pekar på att löpande uppföljning ska ske i det lokala 

poliSmyndigheten i SödermanlandS län 

brottsförebyggande rådet . 

I överenskommelsen med Nyköpings kommun hänvisas 

under rubriken uppföljning till en arbetsgrupp 

och en styrgrupp som inte finns definierade på annan 

plats i överenskommelsen . 

Någon dokumenterad uppföljning på myndighetsnivå 

av de strategiska överenskommelserna sker inte . 

Länspolismästaren företar rundresor för att träffa 

kommunledningarna där verksamheten diskuteras . 

Diskussioner pågår om att enas om en gemensam 

statistik för att följa upp verksamheten . 

påverkan på polismyndighetens verksamhet 

En konkret följd av arbetet med avtalen blev att polismyndigheten 

inrättade befattningar som poliser med 

särskilt kommunansvar, s .k . kommunpoliser . Avsikten 

är att det ska finnas två kommunpoliser per kommun, 

och att de ska utgöra en länk mellan kommunen och 

polismyndighetens operativa ledningsgrupp, (OLG) . 

Av myndighetens verksamhetsplan framgår att kommunpoliserna 

har det särskilda uppdraget att ”utveckla 

samverkan och samordna åtgärder som ökar tryggheten 

och förebygger brott. En central uppgift är att genom en 

god kontakt och dialog med dem som bor i kommunen 

arbeta mot ungdomskriminalitet och förhindra 

nyrekryteringen till kriminella grupperingar.” 

I övrigt uppges samverkansöverenskommelserna 

ha lett till mer strukturellt tydliggörande av roller och 

ansvar i samverkan än en innehållsmässig förändring 

av den operativa verksamheten . 

kommunikation 

Fyra av de nio strategiska överenskommelserna 

innehåller ett avsnitt som korresponderar med den 

nationella handlingsplanens krav på en till varje 

överenskommelse ingående plan för intern och extern 

kommunikation . 

Förutom myndighetsledningen är det få medarbetare 

av de som inspektionsgruppen träffat, bortsett 

från kommunpoliserna, som känner till den nationella 

handlingsplanen . Kännedomen om de strategiska 

överenskommelserna framstår också som begränsad 

bland de medarbetare inspektionsgruppen samtalat 

med, framförallt bland de som inte i sin verksamhet 

direkt är involverade i någon form av samverkan med 

kommunen . Det förekommer enhetschefer som uppger 

att man primärt fått information om samverkansöverenskommelsen 

via massmedia . 

kommunerna 

Kommunledningen i Eskilstuna upplever ett föredömligt 

nära och bra samarbete som är ”på riktigt” . 


poliSmyndigheten i SödermanlandS län 

Samverkan sker strategiskt efter två spår . 

Lokalt brottsförebyggande arbete . 

Samverkan kring arbetet mot grov organiserad 

brottslighet (GOB) . 

En uppfattning är att det finns flera skäl till att separera 

dessa två samverkansområden . Få beröringspunkter 

och nödvändigheten av att hålla GOB-arbetet i en 

snävare krets, bl .a . mot bakgrund av risken att utsättas 

för otillbörlig påverkan eller hot och våld . 

Överenskommelsen, som är ettårig och gäller under 

2011, anses ha för kort giltighetstid . Längre perspektiv 

behövs för det strategiska arbetet . Vissa förändringar 

har gjorts i 2011 års avtal, några konkretiseringar och 

färre fokusområden . Enligt företrädare för kommunerna 

känner man sig fortfarande fram . Kommunen 

anser sig behöva skärpa sitt verkställande när det gäller 

konkreta åtgärder . 

Företrädarna för kommunledningen i Strängnäs är 

nöjda med samarbetet och det har förnyats sedan 2008 . 

Efter senaste valet har kommunen inrättat områdesstyrelser 

som ombesörjer att det sker dialoger med 

medborgarna . 

Överenskommelsen med Katrineholms kommun har 

föranlett kommunen att bryta ned överenskommelsen 

till konkreta ansvarsområden och åtaganden för kommunens 

olika förvaltningar . 

Slutsatser 

Av polismyndighetens verksamhetsplan framgår att 

samverkan med kommunerna i trygghets- och brottsförebyggande 

syfte tillmäts stor vikt . Samverkan med 

kommunerna lyfts fram redan i förordet till verksamhetsplanen 

och överenskommelserna med kommunerna 

har ett eget avsnitt i planen . Där definieras 

uppdraget för de kommunpoliser som myndigheten 

beslutat inrätta . 


Det finns både fördelar och risker med att exklusivt 

koppla polisens samverkan till särskilt rekryterade 

kommunpoliser . Fördelarna inspektionsgruppen kan 

se är att man får medarbetare som är starkt motiverade 

och engagerade för uppgiften . Risken är att övriga 

medarbetare i mindre utsträckning, eller inte alls, behöver 

reflektera över den brottsförebyggande verksamheten 

i samverkan med kommunen och att verksamheten 

riskerar att i alltför stor utsträckning bygga på svårersättliga 

”eldsjälar” med bristande kontinuitet som 

följd . 

Avsaknaden av konkreta målformuleringar i överenskommelsernas 

åtaganden försvårar uppföljningen 

av dessa . Då inspektionsgruppen, utöver handlingsplanen 

för Stängnäs kommun, inte tagit del av några mer 

konkreta dokumentationer av verksamheten kan några 

slutsatser om i vilken utsträckning mål finns, och om 

de är mätbara, inte dras . 

Avsaknad av en mer strukturerad mötesform mellan 

myndighetschefen och kommuncheferna är en brist . 

I överenskommelserna stipuleras bara att representant 

för myndighetsledningen minst en gång under 

avtalsperioden ska träffa representant för kommunledningen 

. Överenskommelsernas giltighetstid kan variera 

över tid vilket kan innebära att det i princip kan gå 

flera år mellan dessa möten . Ett gemensamt mötesforum 

för myndighets- och kommuncheferna där dessa 

träffades regelbundet leder sannolikt till bättre samordning 

och prioriteringar . 

Av de samtal som inspektionsgruppen fört med både 

chefer och medarbetare vid polismyndigheten kan 

slutsatsen dras att det inte förekommit någon planerad 

intern information eller kommunikation om överenskommelserna 

. Externt har dock information nått ut då 

överenskommelserna refererats i massmedia .


i västerbottens län 


Antal invånare: 258 887 (SCB) 



/100000 inv 2011: 9873 (Brå) 

Antal poliser: 479 (RPS) 

Antal civilanställda: 148 (RPS) 

Polismyndigheten är indelad i polisområdena Skellefteå 

och Umeå/Södra Lappland . Polisområde Skellefteå 

ansvarar för verksamheten i Skellefteå, Malå och Norsjö 

kommuner medan Polisområde Umeå/Södra Lappland 

ansvarar för verksamheten i de övriga 12 kommuner 

som omfattas geografiskt av polismyndigheten . 

Utöver polismyndighetens ledning hade inspektionsgruppen 

möte med företrädare för polisens och kommunernas 

verksamhet i Umeå, Lycksele och Skellefteå 



Länspolismästaren har inget forum för samverkan 

regionalt eller med kommunerna, och han har heller 

ingen struktur för möten med kommunledningarna . 

Länspolismästaren har delegerat undertecknandet av 

överenskommelserna till de båda polisområdescheferna, 

och han får information om uppföljning m .m . 

vid strategiska ledningsgruppens möten . 

I Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner finns 

särskilda forum för de brottsförebyggande frågorna . 

För de mindre inlandskommunerna innehåller överenskommelserna 

likartade skrivningar om tillsättande 

av styrgrupper och operativa samverkansgrupper för 

ändamålet . 


Överenskommelser finns med 13 av de 15 kommunerna 

och är under beredning för övriga två kommuner . Det 

finns med något undantag stora likheter i överenskommelsernas 

strukturer och formuleringar . 

Varje överenskommelse innehåller en beskrivning 

av samverkansmodellen så som den utformats i den 

nationella handlingsplanen . 

Utöver de strategiska överenskommelserna finns vid 

polisområde Skellefteå dessutom ett avtal med individ- 

och familjeomsorgen i Skellefteå kommun om ungdomar 

under 18 år som kan antas använda droger 


I de flesta fall har den gemensamma lägesbilden sitt 

ursprung i de samtal som förs mellan företrädare för 

kommunledning och den lokala polisledningen . Ungdomars 

brottslighet och drogvanor är en gemensam nämnare 

för problembeskrivningarna i samtliga överenskommelser 

. Det är myndighetens arbete med att ta fram 

verksamhetsplanen som ligger till grund för polisens 

påtalade problembilder, som i grunden baseras på de 

bägge kriminalunderrättelsetjänsternas rapportering . 

I Umeå och Skellefteå finns dokumenterad uppföljning 

från tidigare överenskommelser som har legat till 

grund för den gemensamma problembilden i förnyade 

överenskommelser . Övriga överenskommelser innehåller 

ett konstaterande att en gemensam problembild är 

en viktig förutsättning för samverkan och en beskrivning 

av hur det ska gå till för att åstadkomma en 

sådan . Någon dokumentation av problembilden utöver 

det som i överenskommelserna rubriceras som prioriteringar 

eller åtgärdsplan finns inte . 

Som en följd av Polisområde Skellefteås strategiska 

överenskommelserna med Malå och Norsjö kommuner 

bedrivs ett projekt i syfte att ge nyanlända flyktingar en 

relevant bild av den svenska polisens roll i samhället . 

I Polisområde Skellefteå har en utveckling påbörjats 

av den s .k . Skellefteåmodellen som låg till grund för det 

nationella SMADIT-konceptet . Det nya är att också 

drogmissbrukare ska erbjudas direktkontakt med 

företrädare för vård och/eller behandling samt att rum 

ska ställas i ordning i landstingets lokaler för polisför- 


poliSmyndigheten i VäSterbottenS län 

hör m .m . av personer misstänkta för rattfylleri- och 

narkotikabrott . 


Av avtalen framgår att det praktiska och konkreta 

arbetet i anledning av överenskommelserna överlämnas 

till det lokala samverkansforumet att verkställa . 

Det framgår också att den lokala samverkan ska 

bygga på den modell som framgår av den nationella 

handlingsplanen .I Umeå och Skellefteå finns övergripande 

forum för brottsförebyggande och trygghetsskapande 

samverkan, UmeBRÅ respektive Förebyggande 

Rådet I Skellefteå (FRIS) . I Lycksele finns Navet, som 

är en samverkansgrupp med fokus på ungdomars 

hälsa . Navet utgör också det lokala brottsförebyggande 

rådet i Lycksele . 

I UmeBRÅ sitter den politiska ledningen i kommunen 

och landstinget tillsammans med beredande 

chefstjänstemän inklusive polisområdeschefen . Rådet 

träffas fem till sex gånger per år . Underordnade beredningsgrupper, 

där polisen också är representerad, finns 

för olika sakfrågor . Det finns ett centralt kansli med 

två heltidsanställda kommunala samordnare som bl .a . 

fungerar som lotsar för polisen när de behöver kommunala 

kontakter . 

FRIS är ett samverkansråd som består av politiker 

och tjänstemän från skola, fritid, kultur, socialtjänst, 

kommunstyrelse, landsting och polis . FRIS träffas fem 

gånger per år då övergripande beslut och prioriteringar 

tas . Dessa möten föregås av en tjänstemannaberedning . 

Det operativa arbetet bedrivs i nätverk kalllade 

”lokala förebyggargrupper” som är kopplade 

till kommunens grund- och gymnasieskolor samt till 

Trygghetsforum . Det senare är ett samverkansråd mellan 

offentlig och privat sektor . De ingående parterna 

i Trygghetsforum har som sitt primära uppdrag att 

arbeta med situationell prevention . 4 

En permanent polisiär årsarbetskraft har särskilt 

avdelats dels för det brottsförebyggande arbetet 

inom FRIS, dels för att samordna polisens åtagande 

i samverkansöverenskommelsen med kommunen . 

Det handlar bl .a . om att föra ut åtagandet angående 

prioriterade insatser för ungdomar till den polisiära 

ungdomsgruppen, kontaktpoliserna och de särskilda 

ungdomsutredarna . 


Myndigheten har inte angivit något mål för det brottsförebyggande 

arbetet i samverkan i sin verksamhetsplan 

. 

4 Situationell brottsprevention innebär att man vidtar åtgärder som 

syftar till att minska tillfällena till brott . 


Samtliga överenskommelser som inspektionsgruppen 

tagit del av innehåller i sin inledning konstaterandet 

att: ”Ett effektivt brottsförebyggande arbete kräver 

samverkan” De övergripande målen för verksamheten 

beskrivs som att ”Öka tryggheten för de som bor och 

vistas i kommunen” och att ”Minska den faktiska 

brottsligheten i kommunen.” De flesta överenskommelserna 

beskriver också ett antal prioriteringar/ 

inriktningar som med olika grad av konkretisering 

beskriver aktiviteter och åtgärder . Det framgår vidare 

av överenskommelserna att ansvaret för att konkret 

genomföra de beslutade prioriteringarna, överlämnas 

till lokala chefer inom kommunen och polisen att 

hantera i lämpligt forum . Finns inte sådant forum, t .ex . 

lokalt brottsförebyggande råd, säger överenskommelserna 

att sådant ska tillskapas . 

Av överenskommelsen med Skellefteå kommun 

framgår för varje inriktningsmål en mer detaljerad 

redovisning av mätbara mål, metoder, utförande, 

ansvar och förväntat resultat . 

I överenskommelsen med Umeå kommun framgår 

att den ska inarbetas i UmeBRÅ:s genomförandeplan 

genom arbete i UmeBRÅ:s beredningsgrupp . 

Uppföljning 

Alla överenskommelser innehåller uppgift om att 

uppföljning ska ske, och att den ska redovisas i lokala 

samverkansforum . Hänvisningar finns till lokala handlings-/åtgärdsplaner 

för konkreta mål . Det varierar i 

vilken utsträckning uppföljningen dokumenteras . 

Inspektionsgruppen har tagit del av den dokumenterade 

uppföljningen av UmeBRÅ:s genomförandeplan 

för 2010, där också samverkansöverenskommelsen 

följs upp . Uppföljningen består i allt väsentligt av en 

beskrivande redovisning och uppräkning av de aktiviteter 

som bedrivits . Med en s .k . ”smiley” anges i vilken 

utsträckning det anses att målet nåtts . 

Utvärderingen av överenskommelsen med Skellefteå 

kommun 2009–2010 innehåller beskrivningar av utfall 

i förhållande till mål och metoder . Utvecklingen av 

målvärden över åren presenteras grafiskt i diagram 

som underlättar analysen . 


Polismyndigheten har en lång tradition av brottsförebyggande 

samverkan med kommunerna . Strukturerad 

sådan har funnits sedan många år i Umeå och Skellefteå 

. I de mindre inlandskommunerna har den förekommit 

som ett naturligt och nödvändigt inslag i verksamheten 

för att klara uppdragen .

Den nationella handlingsplanen uppges ha påverkat 

verksamheten genom att ha skapat en tydligare struktur 

för samverkan . Kravet på en gemensam lägesbild 

har i sin tur underlättad beslut om att ställa resurser till 

förfogande . 

Operativt har den nationella handlingsplanen haft 

marginell påverkan på verksamheten men kommunikationen 

av avtalet med personalen har lett till skapandet 

av ungdomsgruppen och kontaktpoliserna i Skellefteå . 


Två av överenskommelserna, för Malå och Norsjö 

kommuner, innehåller ett avsnitt under en rubrik 

”kommunikation” . Innehållet avser primärt extern 

information och kommunikation . 

I övrigt finns ingen dokumentation i överenskommelserna 

av hur handlingsplanen och överenskommelserna 

ska kommuniceras, i synnerhet inte internt . 

Flera av de åtgärdsplaner och genomförandeplaner 

som kopplats till överenskommelserna innehåller dock 

åtgärder och aktiviteter som handlar om ”opinionsbildning”, 

att ”sprida information” eller ”öka kunskapen” 

hos medborgarna om olika saker . 

Någon plan för intern information/kommunikation 

inom de samverkande organisationerna finns inte 

dokumenterad . 

Få av medarbetarna hade någon kunskap om den 

nationella handlingsplanen innan de på olika sätt kom 

i kontakt med arbetet med de lokala överenskommelserna 

. 

Massmediakontakter har lett till artiklar i lokala 

media i samband med tecknande av överenskommelser . 

Inspektionsgruppens besök i Skellefteå ledde till 

inslag i såväl lokalradion som länets dagstidningar . 


Kommunstyrelsernas ordförande i Umeå och Skellefteå 

är påtagligt nöjda med arbetet och det klimat som 

råder när det gäller samverkan mellan kommun och 

polis . Bägge kommunerna beskriver en mångårig tradition 

på området och ser den nationella handlingsplanen 

och de strategiska överenskommelserna, mer som 

ett symboliskt värde än något som påverkar verksamheten 

. Man pekar dock på handlingarnas betydelse för 

att tydliggöra strukturer och ansvarsområden utifrån 

en gemensam lägesbild som en positiv effekt . 

Ingen företrädare för kommunledningarna har 

ifrågasatt nivån på den som undertecknat överenskommelserna 

för polisens räkning, tvärtom har man från 

kommunledningarnas sida understrukit vikten av att 

det är någon med lokalt ansvar och mandat . Från 

kommunstyrelsens representant i Lycksele framfördes 

poliSmyndigheten i VäSterbottenS län 

dock uppfattningen att det vore en fördel att ha träffat 

länspolismästaren vid något tillfälle . 

Slutsatser 

Väl strukturerad samverkan förekommer i Umeå 

och Skellefteå sedan många år . Stor enhetlighet råder 

beträffande strukturen i överenskommelserna . Dock 

innehåller den med Skellefteå kommun en föredömligt 

formulerad genomförandeplan med konkret beskrivning 

av förväntade effekter . Också den dokumenterade 

uppföljningen i Skellefteå förtjänar att framhållas som 

ett gott exempel . 

I Lycksele finns också en lång tradition av samverkan 

i vardagen, som i glesbygd anses nödvändigt för 

att polisen ska klara sitt uppdrag, och samverkan har 

formaliserats med en överenskommelse också där i 

augusti 2011 . 

Ur ett internt samverkansperspektiv kan inspektionsgruppen 

iaktta två gränser i myndigheten . Polisområde 

Skellefteå framstår i allt väsentligt som en egen 

”myndighet i myndigheten” . Man har en egen operativ 

ledningsgrupp, (OLG), och kriminalunderrättelsetjänst, 

(KUT) . Ledningen anser också att avstånden 

leder till att operativ samverkan fungerar bättre norrut 

mot Piteå än söderut mot Umeå . 

Den andra gränsdragningen tycks finnas mellan 

”kust och inland” . Både polis- och kommunledningen i 

Lycksele ger uttryck för behovet av att utveckla relationerna 

och vikten av gemensam insikt om att det råder 

ett ömsesidigt beroende mellan verksamheterna i de 

olika territorierna . 

En viktig uppgift för en myndighetschef i en sammanslagen 

organisation är att skapa en gemensam 

organisationskultur . Särskilt viktigt är detta då tidigare 

myndighetsstruktur så uppenbart lever kvar i länsmyndigheten 

. Av det skälet anser inspektionsgruppen att det 

är angeläget att länspolismästaren är tydlig i sin ambition 

och undertecknar överenskommelserna med samtliga 

kommuner . Dessa är inte fler än att det borde vara 

möjligt . Det har ett viktigt symbolvärde i en långsiktig 

strävan att ensa kulturen i den egna myndigheten, men 

också för att öka förståelsen och kunskapen om polisen 

inom kommunerna . För externa samverkanspartners 

kan det också upplevas som angeläget att länspolismästaren 

själv undertecknar överenskommelserna i en 

diskussion med kommunala företrädare och därigenom 

sätter sig in i och visar intresse för lokala förhållanden . 

Trots avsaknad av plan för intern information och 

kommunikation framstår det som om överenskommelserna 

varit föremål för dialog på arbetsplatsträffar, 

utsättningar och andra möten . 



i Örebro län 





/100000 inv 2011: 14 836 (Brå) 

Antal poliser: 592 (RPS) 

Antal civilanställda: 168 (RPS) 

Polismyndigheten är indelad i fyra närpolisområden 

under en operativ avdelning . Närpolischefen har totalansvar 

för polisverksamheten i sitt geografiska område, 

bortsett från den verksamhet som bedrivs inom Länsordnings- 

och Länskriminalpolisen . 

Utöver polismyndighetens ledning hade inspektionsgruppen 

möte med företrädare för polisens och 

kommunernas verksamhet i Örebro och Karlskoga 



Den nationella handlingsplanen ansågs onödig då den 

kom eftersom samverkan hade pågått i lokala brottsförebyggande 

råd i många år . Handlingsplanen bara 

formaliserade det som redan fanns, något som kommunalrådet 

tydligt gav uttryck för . 

Tidigare har ett samverkansforum, ÖreBrådd, 

funnits på länsnivå men detta uppgavs ha runnit ut 

i sanden . Tillsammans med Örebro läns landsting, 

Länsstyrelsen och Regionförbundet Örebro har man 

startat upp Samhällsråd T . Rådet samordnar länets 

ANDT 5 -förebyggande arbete . Polismyndigheten 

är föredragande avseende det brottsförebyggande 

arbetet som har bäring på alkoholrelaterade brott, 

narkotikabrott, våld i offentlig miljö samt rattfylleri 

och drograttfylleri . 

Varje kommun har ett forum för lokalt brottsförebyggande 

samverkan med varierande sammansättning . 

ÖreBRÅ, bildat 1997, är det stora lokala brottsförebyggande 

rådet i Örebro kommun och träffas 4–5 ggr/ 

år . Förutom företrädare för kommunens förvaltningar 

och polisen finns där också representation från Örebro 

universitet, det kommunala bostadsbolaget, privata 

fastighetsägare, näringslivet, MacDonald’s, föreningslivet 

och SOS Alarm . Nya medlemmar kan väljas in 

efter samråd . 

5 Alkohol Narkotika Dopning Tobak 


I Örebro finns dessutom Öreför, som startade 2007 

i syfte att i samverkan med andra aktörer initiera förebyggande 

verksamhet när det gäller droger och andra 

riskbeteenden hos barn, ungdomar och vuxna . I Öreför 

sitter politiker och tjänstemän från kommunen och närpolischefen 

. Så kallade Öreför-team finns kopplade till 

varje skolområde i kommunen . Teamen är en samverkan 

mellan skola, socialtjänst, fritidsgårdar och polis . 

En tredje konstellation är PULS-gruppen som består 

av representanter med beslutsmandat från polismyndigheten, 

Landstingets beroendecentrum, socialtjänsten, 

kriminalvården och ÖreBRÅ . Fokus för PULSgruppen 

är samverkan för ett drogfritt Örebro . 

Gemensamt för det tre konstellationerna är att de är 

ett övergripande forum för förebyggande verksamhet . 

Ytterligare samverkansområden och konstellationer 

finns också i Örebro . 

I Karlskoga har det lokala brottsförebyggande rådet 

varit verksamt sedan 1991 . I flera år från starten fanns 

det, inom ramen för ett pilotprojekt från regeringen, en 

vetenskaplig insyn i rådets verksamhet från professor 

P-O Wikström . Förutom närpolischefen och kommunstyrelsens 

ordförande ingår de övriga kommunala 

nämndernas ordförande . Några externa representanter 

finns inte i rådet . Under lokala brottsförebyggande

ådet finns operativa grupper, s .k . resursgrupper, som 

fungerar som beredningsorgan för rådet . 


Vid tiden för inspektionen fanns överenskommelser 

med 11 av de 12 kommunerna . Överenskommelserna 

är näst intill identiska till sin struktur och innehåller 

endast smärre variationer när det gäller fokusområden 

för samverkan . 

Av överenskommelsen med Örebro kommun framgår 

att det finns ytterligare avtal och handlingsplaner, 

t .ex . Drogpolitisk handlingsplan för Örebro kommun 

och Polismyndigheten i Örebro län . 

Samtliga överenskommelser har för polismyndighetens 

räkning undertecknats av länspolismästaren . 


För varje kommun finns en strukturerad rapport från 

KUT som beskriver utvecklingen under de tre senaste 

åren när det gäller till polisen anmälda brott eller 

händelser . Dessa har också grafiskt åskådliggjorts på 

kartbilder för respektive kommun . I den mån grov 

organiserad brottslighet är känd i kommunen framgår 

också detta av en kommentar i rapporten . 

Gemensamma diskussioner utifrån respektive parts 

problembild leder till de prioriterade fokusområdena i 

överenskommelserna . Dessa utgör dokumentationen 

av den gemensamma problembilden i kommunen . 

De problemområden som beskrivs är våld i offentlig 

miljö, stöld genom inbrott, skadegörelse, ungdomsbrott, 

ANDT – Alkohol, Narkotika, Dopning och 

Tobak, våld i nära relation samt grov organiserad 

brottslighet . 

ÖreBRÅ:s styrdokument kan betraktas som betydligt 

bredare än överenskommelsen . Inriktningsmålen 

för ÖreBRÅ har föga gemensamt med överenskommelsens 

fokusområden . En verksamhetsplan ska 

upprättas årligen för ÖreBRÅ med tydliga mål . En 

samordnare finns anställd i kommunen men den operativa 

verksamheten sker inom ramen för förvaltningarnas 

ordinarie verksamhet och i samverkan . 

Öreför upprättar tvååriga verksamhetsplaner där 

prioriterade fokusområden tydliggörs . Respektive 

Öreför-team ska sedan upprätta åtgärdsplaner utifrån 

probleminventering för fokusområdena . 

Lokala brottsförebyggande rådet i Karlskoga upprättar 

ingen egen handlingsplan utifrån överenskommelsen 

. Det åvilar respektive förvaltning att åstadkomma 

detta . 


Bortsett från den operativa verksamheten består 

poliSmyndigheten i örebro län 

samverkan av möten mellan olika företrädare på olika 

nivåer och med olika frekvens . De övergripande konstellationerna 

träffas 4–5 gånger per år medan det sker 

tätare möten på mer operativa nivåer . Det förekommer 

gemensamma informationsmöten varje vecka mellan 

t .ex . kommun- och polisledning och mellan poliser och 

socialtjänstens fältarbetare . 

Begreppet samverkan är definierat i överenskommelserna: 

”Med samverkan avses någon eller några personer 

som tillför sina kompetenser, kunskaper och resurser till 

en uppgift som man gemensamt har att genomföra.” 

Av överenskommelserna framgår att det är närpolischefen 

som ansvarar för att polisen genomför de åtaganden 

som överenskommits med respektive kommun . 

Överenskommelserna innehåller också att polisen och 

respektive kommun ska utse en koordinator för verksamheten 

. Det förekommer att närpolischef också har 

rollen som polisens koordinator . 


Generellt uttrycks syftet i överenskommelserna att 

minska brottsligheten, öka tryggheten samt lokalt förankra 

polisverksamheten och det brottsförebyggande 

arbetet i kommunen utifrån en gemensam problembild . 

Överenskommelsen med Örebro har ett delvis 

annorlunda uttryckt trygghetssyfte – ”öka kommunens 

attraktionskraft i form av trygghet” – som utgår ifrån 

kommunens ambition att utveckla Örebro till Skandinaviens 

mest attraktiva medelstora stad . 

Överenskommelserna innehåller inga mätbara mål . 

Fokusområden har angivits och det framgår att det är 

respektive närpolischef som ansvarar för att beslutade 

operativa åtgärder genomförs . Lokala brå i Karlskoga 

har ingen handlingsplan . Behov av operativa insatser 

kanaliseras till parternas ordinarie verksamhet . 

Uppföljning 

Samtliga överenskommelser har en identisk formulering 

om att ”Överenskommelsen ska följas upp vid 

ett årligt avstämningsmöte under första kvartalet åren 

2011–2013, och revideras vid behov.” 

Vissa fokusområden omfattas av it-stödet Polisens 

underrättelsemodell-applikation, (PUM-A) medan det 

kring andra upprättas handlingsplaner med målformuleringar 

på operativ nivå och mått som följs upp . 

Av ÖreBRÅ:s styrdokument framgår att verksamhetsuppföljning 

sker varje år där indikatorer finns framtagna 

för att kunna mäta den upplevda tryggheten och 

brottsligheten i Örebro kommun . Enligt styrdokumentet 

är det rådets strategiska ansvar att kontinuerligt följa 

brottsutvecklingen, föreslå effektiva åtgärder och införskaffa 

kunskap om hur invånarna upplever tryggheten i 


poliSmyndigheten i örebro län 

Örebro kommun . Vidare framgår av dokumentet att det 

årligen ska göras en verksamhetsuppföljning som redogör 

för vilka aktiviteter som genomförts eller som inte 

blivit genomförda under året . I den mån de är mätbara 

ska också de resultat som uppnåtts presenteras . 

Länspolismästaren företar årligen en rundresa till 

kommunledningarna i syfte att diskutera hur verksamheten 

fungerar och vilka eventuella förändringar som 

behöver genomföras i verksamheten eller i överenskommelserna 

. 


Den nationella handlingsplanen anses ha haft marginell 

betydelse för den operativa verksamheten . Den anses 

ha formaliserat en verksamhet som redan bedrevs . 

Konkret har dock handlingsplanen inneburit att överenskommelser 

träffats med kommunerna . Dessa anses 

i viss utsträckning utgöra ett stöd lokalt då de skapat 

struktur för arbetet i samverkan men det operativa 

innehållet i samverkan har inte påverkats i någon 

nämnvärd utsträckning . Dock anses arbetet med överenskommelsen 

indirekt ha lett till att resurser avdelats 

för yttre tjänst i Örebropolisens ungdomsgrupp . 

Sedan tidigare råder goda relationer och personkännedom 

mellan medarbetare på handläggarnivå, vilket 

anses vara en mycket viktig framgångsfaktor när det 

gäller samverkan, inte minst när det gäller arbetet med 

ungdomsproblematiken . 


Överenskommelserna innehåller inte någon plan för 

intern och extern kommunikation men man anser att 

den finns med ”i praktiken” . Visst samarbete mellan 

kommunens och polisens informationsfunktioner finns 

i Örebro för att ge en samlad bild . Parterna har kallat 

till gemensamma pressträffar där värdet av samverkan 

lyfts upp och man är stolt över samverkan vilket är ett 

viktigt budskap till medborgarna . 

Intern kommunikation har skett vid arbetsplatsträffar 

och cheferna tror att medarbetarna inom polisen 

känner till överenskommelsen . Det primära anses dock 

vara att verksamheten fungerar på fältet . 

Inspektionsgruppen noterar att kännedomen hos de 

medarbetare som gruppen träffat, om den nationella 

handlingsplanen och den kommunala överenskommelsen, 

är större i Karlskoga än i Örebro . 

övrigt 

Företrädare för Ungdomsenheten vid Närpolisområde 

Örebro har framhållit att de genom projekt MAIA 

har skapat en metod för att komma tillrätta med viss 

problematik i samband med ungdomsfester med 


alkohol . Polis och socialtjänstens fältassistenter har i 

samverkan tagit fram en checklista av vilken det framgår 

det framgår vem som gör vad . I princip är det en ny 

arbetsmetod för strukturerade ingripanden mot denna 

företeelse . Metoden har inte någon direkt koppling till 

den strategiska överenskommelsen . Efter föredragning 

i PULS-gruppen, där chefer med beslutsmandat sitter, 

togs beslut om att införa arbetssättet . 

Ungdomsenhetens företrädare har också identifierat 

ett problem i samband med att det uppstår ett informationsglapp 

i ungdomsvården . När socialtjänsten inte 

når fram till ett beslut om tvångsvård av en individ får 

inte polisen information om det . I förvissningen om att 

ungdomen är föremål för socialtjänstens tvångsåtgärder 

görs inga aktiva insatser från polisen för att samla 

ytterligare information om den unge då denne iakttas . 

Utmaningen ligger i att få polisen att fortsatt intressera 

sig för dessa ungdomar . 


Representanten för den politiska ledningen i Örebro 

kommun uttryckte irritation över att kravet på att 

teckna överenskommelser damp ner från ovan, utan 

delaktighet, som en ensidig handlingsplan från RPS . 

I Karlskoga däremot framhölls att en tydlig nationell 

ledning underlättar det lokala samarbetet . 

I båda kommunerna beskrivs mycket goda relationer 

mellan polisen och kommunen på alla nivåer vilket 

underlättar samverkan . 

Slutsatser 

I myndigheten finns en lång tradition av samverkan i 

brottsförebyggande syfte mellan polis och kommun, i 

synnerhet i Karlskoga kommun . 

Träffade överenskommelser har en enhetlig struktur . 

Det finns också en enhetlighet i de många bra och 

genomarbetade underlagen från KUT . Dessa har 

utgjort polisens utgångspunkt i arbetet med att ta fram 

den gemensamma problembilden och kommer till 

uttryck i överenskommelsernas inriktningar . 

I Örebro kommun finns flera centrala samverkanskonstellationer 

där polismyndigheten är representerad . 

Öreför, PULS-gruppen och ÖreBRÅ är alla centrala 

samverkansforum med närbesläktade uppdrag . 

Inspektionsgruppen upplever dock viss avsaknad av ett 

övergripande forum för strategisk ledning och samordning 

för att skapa ett sammanhang och en ”röd tråd” i 


Inspektionsgruppen har särskilt noterat att polismyndigheten 

aktivt motiverar sitt trygghetsskapande 

arbete med det primära syftet att öka attraktionskraften 

hos Örebro kommun .


i västra Götaland 


Antal invånare: 1 585 446 (SCB) 

Prel. antal anm. brott 2011: 218 905 (Brå) 

Prel. antal anm. brott 

/100000 inv: 2011: 13 852 (Brå) 

Antal poliser: 3 325 (RPS) 

Antal civilanställda: 1 098 (RPS) 

Polismyndigheten i Västra Götaland är indelad i 

polisområdena Fyrbodal, Skaraborg, Storgöteborg 

och Älvsborg, vart och ett jämförbart med en medelstor 

polismyndighet . Därutöver finns avdelningar 

för Länsordningspolisen, Länskriminalpolisen och 

Förvaltningsavdelningen . 

Särskilda förhållanden råder i Polisområde Storgöteborg, 

med Göteborgs kommun, där den kommunala 

förvaltningen organiseras i tio stadsdelsnämnder . 

Omorganisation pågår i polismyndigheten och 

mycket tid och energi har åtgått för detta, särskilt i 

Polisområde Storgöteborg . Förändringen innebär en 

polisområde Storgöteborg 





/100000 inv 2011: 14 886 (Brå/SCB) 

Antal poliser: 1 149 (Intrapolis – V:a G) 

Antal civilanställda: 133 – ” – 

Polisens samverkan med Göteborgs och Kungälvs 

kommuner var föremål för inspektionen . I Polisområde 

Storgöteborg inspekterades Polisenheterna Göteborg 

City, Göteborg Nordost och Södra Bohuslän . 

Utöver dessa enheter finns Polisenheterna Hisingen, 

Göteborg Syd, Kriminaljouren, Utredningsenheten 

och Brottsspaningsenheten . 

De tio stadsdelarna i Göteborgs kommun och dess 

förvaltningar kan var för sig storleksmässigt jämföras 

med en medelstor egen kommun . Det är inom ramen 

för stadsdelsorganisationen som merparten av polisens 

samverkan med Göteborg bedrivs . 

Skillnaderna mellan de i polisområdet ingående 

återgång till centralisering och samordning av vissa 

verksamheter, samtidigt som en satsning på områdespoliser 

görs . Också Göteborgs kommun har genomfört 

en större organisationsförändring 2005–2009 . 

Länspolismästaren har inget länsövergripande 

forum för extern samverkan med kommunerna . Han är 

dock ledamot i Rådet för ett tryggare och mänskligare 

Göteborg som är stadens centrala brottsförebyggande 

råd . Han har av praktiska skäl, framförallt sin egen 

resurstid, ansett det nödvändigt att delegera undertecknandet 

av överenskommelserna med kommunerna till 

polisområdescheferna . 

Vid polismyndighetens stab finns en funktion som 

ansvarig för den brottsförebyggande verksamheten 

och varje polisområde har en utpekad funktion som 

samordnare för samma verksamhet . 

Av praktiska skäl redovisas dokumentationen av 

inspektionen per polisområde nedan . 

enheterna är mycket stora, dels utifrån demografiska 

förhållanden, dels till följd av att verksamheten pågått 

och utvecklats i olika utsträckning och i olika riktningar 

. Förhållandena i Angered i Polisenhet Göteborg 

Nordost utgör en mycket stor utmaning för polismyndigheten 

som helhet . Området utgör också för kommunalt 

vidkommande ett av Europas största åtaganden 

inom socialtjänsten . 


poliSmyndigheten i VäStra götaland 

Polisenhet Göteborg City 

Inom det geografiska ansvarsområdet för Polisenhet 

Göteborg City bor ca 120 000 invånare . Polisverksamheten 

präglas i stor utsträckning av de behov som 

föranleds av alla som reser in från förorterna till Göteborgs 

centrala delar för att roa sig bl .a . på helgkvällar . 

Största arbetsbördan består i bevakning av ett stort 

antal evenemang . Bara under maj månad 2011 genomfördes 

140 insatser vid evenemang . Det finns för närvarande 

461 tillstånd till alkoholservering i området . 

Enligt de medarbetare inspektionsgruppen träffat 

pågår omorganisation fortfarande vid polisenheten 

och den har lett till att det är nya chefer på flera funktioner 

. Ett omfattande internt förbättringsarbete pågår 

mot bakgrund av olika lokala kulturer och en gammal 

organisationsstruktur . 

Den polispersonal inspektionsgruppen träffat upplever 

att Polisenhet Göteborg City är speciell och med en 

särskild historia av traditionell polisverksamhet . Det 

problemorienterade polisarbetet och samverkan har 

inte haft någon framträdande roller . Under det senaste 

året har en utveckling påbörjats där kommunikation i 

syfte att skapa förståelse hos personalen tagit mycket 

tid och energi . Partssammansatta arbetsgrupper har 

bildats för att föreslå hur verksamheten ska se ut i 

framtiden för fyra huvudområden; krogar, ordning och 

säkerhet, receptionstjänst/ anmälan och ingripandeverksamhet 

. 

Polisenhet Göteborg Nordost 

Inom Polisenhet Göteborg Nordost bor ca 211000 

invånare . Utöver stadsdelarna Angered, Östra Göteborg 

och Örgryte-Härlanda ingår Ale och Partille 

kommuner i det geografiska ansvarsområdet . De stora 

utmaningarna finns inom ramen för de behov som 

genereras av problematiken kring segregation/integration 

i de nordöstra stadsdelarna, speciellt med fokus 

mot ungdomar . 

Polisenhet södra Bohuslän 

Polisenhet Södra Bohuslän omfattar fyra små och 

medelstora kommuner, som utöver den traditionella 

problematiken också präglas av en omfattande turism 

sommartid .Utöver polismyndighetens, polisområdets 

och polisenheternas ledningar och medarbetare sammanträffade 

inspektionsgruppen med representanter 

för Göteborgs kommun och stadsdelsförvaltningen i 

Angered samt Kungälvs kommun . 

6 Partnerskapet är ett samverkansorgan på förvaltnings- och 

direktörsnivå med deltagande av stadsdelsförvaltningar, fackför- 



Samverkan ser olika ut mellan de olika stadsdelarna i 

Göteborg och mellan Göteborg och Kungälvs kommun . 

I Göteborg har övergripande samverkan etablerats 

inom ramen för Partnerskapet 6 för lokalt utvecklingsavtal 

(LUA) . Det arbetet sker med stöd av regeringens 

urbana utvecklingsarbete och delfinansieras av EU 

och dessutom finns Rådet för Tryggare Mänskligare 

Göteborg och Styrgrupp för Kunskapscenter mot 

organiserad brottslighet . 

Kommunstyrelsen i Göteborg har ett ”polisutskott” 

där stadsdirektören har regelbundna möten med 

polisområdeschefen . Lokal samverkan konkretiseras 

i stadsdelsnämnderna . Arbete pågår med att tillskapa 

stadsdelsövergripande brottsförebyggande råd och 

man har kommit olika långt . Lokala brottsförebyggande 

råd tillsätts beroende på problembild och en 

stadsdel kan innehålla flera lokala brå . 

Vid Polisenhet Södra Bohuslän finns i Kungälvs 

kommun sedan 2007 den s .k . AKUT-gruppen . Den 

består av chefer med beslutsmandat inom polisen, 

skolan, fritidsförvaltningen, socialtjänsten och krisberedskapen 

som träffas vid akuta problem . Vid sådana 

tillfälle avbryter de den aktivitet de för tillfället bedriver 

och möts gemensamt för att lösa den uppkomna 

situationen . I övrigt sker samverkan på ledningsnivå 

främst genom telefonsamtal . 

Av dokumentation som polismyndigheten tillsänt 

inspektionsgruppen framgår att det konkreta arbetet 

i polisområdet med att, utifrån den nationella handlingsplanen, 

strukturera den lokala brottsförebyggande 

samverkan startats under första halvåret 2010 . 

Av polisområdets brottsförebyggande strategi (PM 

daterat 2011-02-04) framgår ett behov av att på kort 

sikt, under 2011–2012: Skapa en organisatorisk struktur 

på alla nivåer för det brottsförebyggande arbetet. 

Myndighetsövergripande samverkan sker inom 

grupperingar som benämns SSPF – Skola Socialtjänst 

Polis och Fritidsförvaltning . I övrigt tillsätts samverkansgrupper 

i polisområdet vid behov och utifrån 

identifierade problembilder . 

I Angered framhålls vikten av informell samverkan, 

och cheferna där pratas vid 1–2 gånger i veckan . 


Inom ramen för EU-projektet Partnerskap Göteborg, 

Storstadsintegration, finns ett lokalt utvecklingsavtal 

med fokus på tillväxt, arbete, utbildning, trygghet 

och att bryta utanförskap . Avtalet är undertecknat av 

valtningar, bolag, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisområde 

Storgöteborg samt Stadskansliet .

polisområdeschefen och en biträdande enhetsdirektör 

vid Stadskansliet . 

Som en konkretisering av trygghetsskapande och 

brottsförebyggande åtgärder inom det urbana utvecklingsarbetet 

samt Göteborgs stads och Statens lokala 

utvecklingsavtal, har Polisområde Storgöteborg och 

Göteborgs stad tecknat en överenskommelse om samverkan 

som undertecknats av polisområdeschefen och 

stadsdirektören .Övriga överenskommelser i anledning 

av den nationella handlingsplanen som inspektionsgruppen 

tagit del av berör Öckerö och Partille kommuner 

. Med f .d . Gunnareds stadsdelsförvaltning, numera 

Angered, finns dessutom en överenskommelse specifikt 

om s .k . Gunnaredslotsar . 7 

I Polisenhet Södra Bohuslän finns inga överenskommelser 

tecknade . I Stenungsund och Orust ska samverkansarbetet 

återuppbyggas och i Kungälv och Tjörn 

återstår att i en överenskommelse formalisera redan 

etablerad och pågående verksamhet . 


Problemområdena varierar mellan polisenheterna . 

Verksamheten vid Polisenhet Göteborg City präglas 

av frekventa evenemang och aktiviteter i anslutning 

till det nöjesliv som pågår framförallt utefter Kungsportsavenyn 

under helgkvällar . 

En stor del av problembilden kan härledas till 

alkoholkonsumtion och därtill kända samband med 

våldsbrott och ordningsstörningar . Under 2010 riktades 

extern kritik mot alltför dålig polisiär synlighet i 

krogrelaterade miljöer och brister i kvaliteten i polisens 

remissvar i alkoholtillståndsfrågor . Ett uppmärksammat 

fall där ordningsvakter misshandlat flera gäster 

på en restaurang bidrog också till ett beslut om en 

satsning på poliser för särskilda insatser under helger . 

Insatserna genomfördes framförallt på Kungsportsavenyn 

och bestod primärt av synlighet och tillsyn på 

krogar . 

Restaurangrådet är en samverkansgrupp för att 

möta krogvåldet och där ingår bl .a . krögare, polis och 

kommunens tillståndsenhet . 

Polisenheten genomför veckovisa krogmöten med 

kommunens tillståndsenhet och representant för 

ordningsvakterna bl .a . för informationsutbyte som 

ger underrättelser och i vissa fall leder till anmälan om 

brott . 

I Polisenhet Göteborg Nordost finns en samverkansöverenskommelse 

med Partille kommun . Överens- 

7 Samverkansprojekt mellan polis, socialtjänst, bostadsbolag och 

stadsdelsförvaltningen m .fl . Verksamheten innebär att arbeta med 

uppsökande ungdomsarbete och målet är att minska kriminaliteten 

och nyrekryteringen till kriminella nätverk i Gunnared och att 


kommelsen gäller perioden 2011–2013 . Till den har 

kopplats en handlingsplan som efter analys och vid 

behov kan revideras årligen . Samverkan ska organiseras 

i kommunens BUS-struktur, (Barn-Unga-Seniorer 

i samverkan) . Strategiska PresidieBUS inkluderar 

samtliga presidier i den kommunala förvaltningen, 

representanter för Hälso- och sjukvårdsnämnden samt 

polisenhetschefen och de möts två gånger årligen . 

StyrBUS verkar på strukturell nivå där kommunens 

samordnare och en koordinator från polisenheten 

initierar, bereder och samordnar verksamheten . Styr- 

BUS har en bred sammansättning och sammanträder 

kvartalsvis . 

I Polisenhet Göteborg Nordost pågår också arbete 

med att ta fram en gemensam problembild och att 

strukturera samverkan tillsammans med stadsdelsförvaltningen 

i Angered . Inspektionsgruppen har fått 

intrycket av att, utöver den traditionella ingripandeverksamheten, 

mycket av enhetens verksamhet kretsar 

kring förebyggande, störande och repressiv polisverksamhet 

riktad mot ungdomsproblematik . Bostadsbolagens 

medborgarundersökningar är ett underlag för den 

gemensamma problembilden . 

Områdets mångkulturellt demografiska och socioekonomiska 

struktur och ett lågt förtroendet för 

polisen påverkar arbetet i hög utsträckning . 

Både polisen och kommunens verksamhet påverkas 

starkt av en svårhanterlig kriminalitet som etablerat sig 

och som har tydliga etniska förtecken med kopplingar 

till grova kriminella sammanslutningar . Belastningen 

på de resurser som används i samverkan är mycket 

stor . 

Företrädare på samtliga nivåer inom polisen och 

kommunen beskriver konsekvenserna av ett misslyckande 

när det gäller att stävja kriminalitet och rekrytering 

av ungdomar till kriminella sammanslutningar 

i området . Om myndigheterna av något skäl tvingas 

att retirera från området skulle den etablerade kriminaliteten 

få ett ännu starkare grepp om stadsdelen . 

Redan i nuläget kan man uppfatta att området genom 

den tunga kriminaliteten styrs genom egna regler och 

”lagar” . Bland annat genom att de kriminella gängen 

själva bestämmer och utmäter straff när kriminella 

men även ”vanliga” människor bryter mot deras regler . 

Särskilda resurser har avdelats för att verka som 

kontakt-/områdes-poliser enligt det koncept som framgår 

av myndighetens strategiska vision för förtroende 

och prevention, TILLIT . Särskilt utsedda ungdoms- 

ungdomar och boende i Gunnared ska känna sig trygga och därmed 

öka möjligheten för fler unga i Gunnared att växa upp till trygga 

vuxna och goda samhällsmedborgare . 



poliser har också avdelats bl .a . för konkret samverkan 

med socialtjänsten inom ramen för SSPF . 

Vid Polisenhet Södra Bohuslän pågår också arbetet 

med att ta fram överenskommelser med kommunerna . 

För Kungälvs kommun finns ännu ingen gemensam 

problembild . 

Ett forum, Trygga Kungälv, finns sedan några år, 

men verksamheten har stagnerat . Kommunen har 

upplevt brister i kontinuitet beträffande polisens representation 

och nu pågår omstrukturering . Sedan 2007 

finns den s .k . AKUT-gruppen, som består av chefer 

med mandat inom polisen, skolan, fritidsförvaltningen, 

socialtjänsten och krisberedskapen . 

Polisens medverkan i skolan sker bl .a . enligt den traditionella 

modellen med undervisning i Lag och rätt . 


Polismyndighetens överenskommelse med Göteborgs 

kommun syftar övergripande till gemensamma insatser 

beträffande trygghetsskapande och brottsförebyggande 

arbete . Överenskommelsen gäller långsiktigt tills vidare 

men innehåller också kortsiktiga och avgränsade 

aktiviteter som parterna är överens om att genomföra 

under 2010 och 2011 . Dessa områden är t .ex . att fördjupa 

och utveckla det lokala brottsförebyggande och 

trygghetsskapande arbetet, primärt i de mest utsatta 

stadsdelarna . Det handlar också om att utveckla 

samarbetet med skolorna och att tydligare involvera de 

trygghets- och brottsförebyggande perspektiven i samhällplaneringen 

. Utöver att åstadkomma en gemensam 

problembild ska kompetensutveckling m .m . ske för att 

underlätta genomförandet av överenskommelsen . 

Målformuleringarna anger att invånarnas verkliga 

och upplevda trygghet ska öka . Antalet brott, särskilt 

våldsbrott och stöldbrott, ska minska och förtroendet 

för polis och kommun ska öka . 

Överenskommelsen med Göteborgs kommun 

innehåller också en aktivitetsplan där det beskrivs vad 

respektive organisation ska åstadkomma för att målen 

ska nås . 

Inspektionsgruppen har fått del av arbetsmaterial i 

det arbete som pågår för att etablera lokalt brottsförebyggande 

råd i Angered inom Polisenhet Göteborg 

Nordost . Några mål finns inte formulerade men det 

framgår att fokus ligger på trygghetsskapande arbete 

samt samverkan inom ramen för SSPF . 

I överenskommelsen med Partille kommun finns 

ett gemensamt mål att minska brottsligheten och öka 

tryggheten . Utifrån en gemensam problembild har två 

mål formulerats relaterade till att minska ungdomars 

alkohol- och drogvanor samt att öka den upplevda 

tryggheten . I överenskommelsens bilagda handlings- 


plan finns konkreta målformuleringar på både kort och 

längre sikt . 

Det som framhålls som eftersträvansvärt i den 

omstrukturering som pågår i Kungälv är att ett 

ramavtal undertecknas som ger utrymme för överenskommelser 

om gemensamma insatser vid särskilda 

problem . 

Uppföljning 

Av överenskommelsen mellan polismyndigheten och 

Göteborgs stad inom ramen för Partnerskapet framgår 

att parterna är överens om att genomföra en årlig 

uppföljning av överenskommelsens måluppfyllelse och 

behov av revidering . 

Av överenskommelsens aktivitetsplan framgår att 

uppföljning ska ske dels inom ramen för parternas 

ordinarie uppföljningssystem, dels enligt särskilda 

åtaganden i anslutning till lokalt utvecklingsavtal samt 

de krav som följer av beviljade medel ur EU:s fonder 

och program . 

Parterna skulle dessutom under 2010 ta fram 

indikatorer för uppföljning av målen i överenskommelsen 

. Det framgår dessutom en gemensam ambition 

att undersöka möjligheterna till extern utvärdering för 

kvalitetssäkring av områdessatsningen . 

En särskilt utsedd grupp inom Partnerskapet ska 

svara för fortlöpande rapportering till Partnerskapet 

om i vilken utsträckning aktivitetsplanen genomförs . 

Överenskommelsen med Partille kommun ska 

löpande följas upp i kommunens BUS-struktur och 

årligen avrapporteras till kommunfullmäktige och 

polisområdeschefen . 

Någon dokumentation över hur uppföljning ska ske 

av samverkan i Angered och Kungälv finns inte ännu . 

I praktiken sker dock informella kontakter mellan 

parterna löpande, vilket framhålls som mycket viktigt, 

oavsett formella överenskommelser . 

påverkan på polisområdets verksamhet 

I någon mån har den nationella handlingsplanen 

legat till grund för det arbete som påbörjats med att 

åstadkomma överenskommelser med kommuner och 

stadsdelsförvaltningar . 

En uppfattning är att överenskommelsen finns i 

grunden för samverkan och har betydelse för varaktigheten 

i verksamheten . En vanlig uppfattning från 

Polisenheterna Göteborg City och Nordost är dock att 

förhållandena i vardagen tvingar fram samverkan för 

att man ska lyckas i sina uppdrag, inte minst de som 

relaterar till ungdomsproblematiken . 

Den nationella handlingsplanen och tecknade överenskommelser 

anses ha haft begränsad påverkan på

verksamhetens innehåll . Ett omdöme som fälldes var 

att: ”Handlingsplanen känns obsolet . Den har inte haft 

någon betydelse för utvecklingen av samverkan i city, 

och den är inte känd .” 


Partnerskapets överenskommelse i Göteborgs stad 

anger information- och kommunikation som frågor för 

fortsatt utvecklingsbehov . 

Av handlingsplanen till överenskommelsen med Partille 

kommun finns ett tydligt uppdrag till respektive 

part att i samverkan ta fram en strategi och plan för 

hur intern och extern kommunikation ska ske . 

Generellt tillstår de chefer inspektionsgruppen talat 

med att det finns brister i kommunikation och information, 

både internt och externt . Detta tar sig uttryck 

bl .a . i en uppfattning om att det inte föreligger något 

stort behov av att informera medarbetarna i verksamheten 

. Det framhålls emellertid att man har informerat 

massmedia då man lanserat Kunskapscentrum mot 

grov organiserad brottslighet och att en mediastrategi 

finns för det strukturerade arbetet mot prostitution . 

Den generella bilden bland medarbetare är att man 

inte känner till den nationella handlingsplanen och 

endast i begränsad utsträckning hört talas om överenskommelsen 

med Göteborgs stad . 


Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg har 

inget fast forum för samverkan med polisen . Den 

överenskommelse som finns har för kommunens 

räkning undertecknats av stadsdirektören . Samverkan 

konkretiseras i stadsdelsnämnderna . Ett kommunalråd 

är också ledamot i polisstyrelsen, där f .ö . 

kommunstyrelsens ordförande själv tidigare varit 

ledamot, varför hon känner sig väl bevandrad i 

polisfrågorna och har en kanal in i polisstyrelsen . 

Kommunstyrelsen i Göteborg har ett ”polisutskott”, 

där stadsdirektören har regelbundna möten med polisområdeschefen 

. Personkännedom och möjligheten 

till snabba kontakter värderas högt . ”Samtalen är det 

viktigaste, oavsett avtal och dokument” anser kommunstyrelsens 

ordförande . 

Kungälvs kommun uppskattar den lokala polisens 

tillgänglighet och det informationsutbyte som sker i 

”Trygga Kungälv”, kommunens lokala samverkansforum 

. Någon överenskommelse har ännu inte tecknats 

och det finns inte heller någon gemensam lägesbild . 

Kommunen framhåller den s .k . ”Akut-gruppens” 

verksamhet som innebär att chefer med beslutsmandat 

inom polisen, skolan, fritids-, social- och krisberedskapsförvaltningen 

träffas vid akuta problem . 


Slutsatser 

Det råder stora skillnader i förutsättningarna mellan 

de olika enheterna inom polisområdet och det är 

tydligt att polisenheternas olika karaktär avspeglas i 

det arbete som pågår med att teckna samverkansöverenskommelser 

. Den övergripande överenskommelsen 

med Göteborgs stad grundar sig i större utsträckning 

på Partnerskapets lokala utvecklingsavtal än på RPS 

nationella handlingsplan . 

Strukturerad samverkan synes inte ha varit särskilt 

frekvent i den polisverksamhet som bedrivits i 

Göteborgs centrala delar . Möjligen kan de utdragna 

omorganisationsprocesserna i respektive organisation 

ha bidragit till att man inte kommit längre i arbetet 

med att formalisera verksamheten . 

Konkret samverkan i vardagen har pågått i större 

utsträckning i Polisenheterna Göteborg Nordost och 

Södra Bohuslän än i Göteborg City . Dock har arbetet 

med att formalisera verksamheten i överenskommelser 

enligt den nationella handlingsplanen endast kommit 

igång i viss utsträckning . 

Inspektionsgruppen har uppfattat en otydlighet i 

styrning och ledning mellan myndighets- och polisområdesledning 

. Skillnad råder i synen och sättet att 

hantera samverkan mellan dessa två ledningsnivåer . 

En genomgående kommentar från de personer 

som inspektionsgruppen samtalat med är att 

tillgänglighet för samtal och personliga kontakter är 

av större betydelse för samverkan än dokumenterade 

överenskommelser . 

Inspektionsgruppen anser att det föreligger behov 

av ledningskommunikation i polisområdet av de 

styrdokument som upprättas för att nå ökad förståelse 

och delaktighet hos medarbetarna . 

Utifrån den särskilda och allvarliga problematik 

som råder i Polisenhet Göteborg Nordost anser 

inspektionsgruppen att det är strategiskt viktigt 

att långsiktigt prioritera och säkra resurser för 

polisverksamheten där, både den som bedrivs 

självständig och i samverkan . Beskrivningen av 

området under besöket ger bilden av ett polisiärt och 

kommunalt arbete som bedrivs på en skör och tunn 

tråd, som vid små störningar i form av resursbrist 

kan få förödande konsekvenser för det nödvändiga 

långsiktiga arbetet . 

I dessa socialt utsatta områden är det mycket 

viktigt att polisen är närvarande . Den repressiva 

verksamheten är viktig men lika viktigt är det arbete 

som behöver bedrivas för att förebygga att barn och 

ungdomar dras in i kriminalitet och så småningom 

rekryteras till den grova organiserade brottsligheten . 



polisområde älvsborg 




Prel. antal anm. brott/ 

100000 inv 2011: 9008 (SCB/Brå) 

Poliser: 387 (Intrapolis – V:a G) 

Civilanställda: 59 – ” – 

Polisområde Älvsborg omfattar södra och mellersta 

f .d . Älvsborgs län . Polisområdet är indelat i polisenheterna 

Alingsås och Borås . 

Inspektionsgruppen träffade vid sitt besök representanter 

för polisområdesledningen, ledning och 

medarbetare vid Polisenhet Borås samt representant 

för kommunledningen och kommunala medarbetare i 

Borås . 


Forum för lokal brottsförebyggande samverkan finns 

i alla kommuner . Brottsförebyggande rådet i Borås, 

BråB, är ett övergripande forum och det finns tre stadsdelsanknutna 

lokala brottsförebyggande råd . Biträdande 

polisenhetschefen och polisområdets samordnare 

för det brottsförebyggande arbetet representerar 

polisen i BråB . 

Polisen och kommunen samarbetar dessutom sedan 

tidigare i flera olika former, såsom Utväg 8 , SMA- 

DIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, 

SAMGOB 9 , SSPF, skola, socialtjänst, polis och 

fritid, nätverket för brottsofferstödjande verksamhet, 

äldresäkerhet och inom det drogförebyggande arbetet . 

Dessa samarbeten påverkas inte av överenskommelsen 

i anledning av den nationella handlingsplanen . 

Polisområdeschefen saknar ett kommunalförbund 

eller annat forum för samverkan på regional nivå . 


Den nationella handlingsplanen blev ett incitament 

och en utgångspunkt för de inledande diskussionerna 

med kommunerna om hur samverkan skulle kunna 

utvecklas med lokala överenskommelser . Sådana har 

under hösten 2010 tecknats med samtliga kommuner . 

Samverkan har bedrivits sedan många år men inte så 

strukturerat som nu . 

Överenskommelserna är utformade enligt en gemensam 

struktur och innehåller utöver prioriterade samverkansområden 

också en åtagandeplan där respektive 

part förbinder sig för vissa aktiviteter . 

8 Utväg är en myndighetssamverkan för kvinnofrid som arbetar för att 

stoppa relationsvåldet och erbjuder stöd till barn, kvinnor och män . 



Problemområdena varierar i viss utsträckning mellan 

kommunerna, men vanligen förekommer trygghetsfrågor, 

ungdomars drogvanor och trafikrelaterade frågor . 

Den polis inspektionsgruppen träffade som representerar 

polisenheten i ett av de tre lokala brottsförebyggande 

råden i Borås har inget eget beslutsmandat, 

men känner att han har sina chefers stöd för sina 

ställningstaganden . Kommundelschefen är garant för 

kommunens beslutsmandat i rådet . 


Utan att det uttalas särskilt i överenskommelsen med 

Borås kommun beskriver innehållet i allt väsentligt den 

modell för samverkan som framgår av den nationella 

handlingsplanen . Dessutom har man kommit överens 

om att gemensamt finansiera trygghetsmätningar vart 

tredje år, som efter analys utgör underlag för både 

uppföljning och revidering av överenskommelse eller 

åtagandeplan . 

En rutin som inte framgår av överenskommelsen är 

att man enats om att, och hur, analys av trygghetsundersökningarna 

ska ske för att på ett optimalt sätt ta 

tillvara den kunskap som ges . Polisområdet förfogar 

vid sin stab över en kvalificerad analytiker som tillsammans 

med andra experter ansvarar för detta . 


Av överenskommelserna framgår att syftet är att utöka 

och fördjupa samarbetet mellan kommunen och polisen 

och därigenom förbättra tryggheten för medborgare 

verksamma i kommunen. 

9 SAMGOB är en samverkan mellan flera kommuner och myndigheter 

kring organiserad brottslighet .

Det övergripande gemensamma målet formuleras i 

överenskommelserna som att tryggheten ska öka och 

brottsligheten ska minska. 

Av överenskommelsernas åtagandeplaner framgår 

mera konkreta och i vissa fall mätbara aktiviteter och 

produktionsmål . 

Uppföljning 

Generellt framgår det av dokumentationerna att det 

är det lokala forumet för samverkan som löpande eller 

årligen ska följa upp verksamheten . 

Parterna är också överens om att analysen av 

genomförda trygghetsmätningar är ett utmärkt komplement 

till brottsstatistik och annat faktaunderlag för 

uppföljning även om de görs med tre års intervall . 


Den huvudsakliga påverkan på verksamheten är att 

samverkan har strukturerats och tydliggjorts i och med 

överenskommelserna och åtagandeplanerna . Merparten 

av den konkreta verksamhet som polisen åtagit sig 

att utföra är dock sådan som gjorts även tidigare . 


Det framgår av de flesta överenskommelser att respektive 

part ska ta fram en kommunikationsplan för 

överenskommelsen för intern kommunikation i den 

egna organisationen . Det framgår också att parterna 

ska upprätta en gemensam kommunikationsplan för 

gemensam spridning av arbetet . Inspektionsgruppen 

har dock inte tagit del av någon sådan . Innebörden 

uppges dock vara att överenskommelsen internt ska 

kommuniceras av chefer vid arbetsplatsträffar och 

andra sammankomster . 

De företrädare inom polisen som inspektionsgruppen 

talade med var konkret involverade i samverkan 

och kände väl till överenskommelsen . Den nationella 

handlingsplanen var inte lika känd . 

En vanlig uppfattning är att det är viktigt med 

strukturerad kommunikation bl .a . vid måldialoger för 

att förändra den interna kulturen inom polisen när det 

gäller synen på brottsförebyggande arbete . Variation 

råder mellan turlagen, men generellt råder liten förståelse 

för verksamheten hos de poliser som främst jobbar 

med ingripandeverksamhet . 

övrigt 

En uppfattning som framfördes var att det behövs en 

nationell brottsförebyggande strategi med ett tydligare 

uppdrag . 

Polisområdet arrangerade i november 2011 en 

konferens på temat hur samverkan mellan polis och 


kommun kan utvecklas . Inbjudna till konferensen var 

företrädare för det lokala brottsförebyggande arbetet i 

varje kommun inom polisområdet och ansvarig representant 

för polisverksamheten i kommunen . Utgångspunkten 

för konferensen var den tidigare nämnda 

handboken: Samverkan i lokalt brottsförebyggande 

arbete, som tagits fram av Brå, RPS och SKL. 

Inspektionsgruppen fick möjlighet att närvara med 

en observatör under konferensen . 

Länspolismästaren besökte avslutningen av konferensen 

och höll ett kortare anförande . I sitt tal framhöll 

han ett antal viktiga uppgifter för polisen, allt 

ifrån bekämpning av terrorism och grov organiserad 

brottslighet till utredning av dieselstölder och internetbedrägerier 

. Han uttryckte glädje över samverkan 

men manade också till försiktighet när det gällde 

kommunernas förväntningar på polisen, framförallt 

beträffande möjligheten till uthållighet mot bakgrund 

av disponibla resurser . 


Kommunalrådet i Borås uttryckte att BråB-mötena 

tidigare främst handlade om informationsutbyte . 

Kommunen upplevde under 2010 ett kraftigt tryck 

från polisområdesledningen med krav på att det lokala 

brottsförebyggande arbetet i samverkan borde organiseras 

och struktureras på ett bättre sätt . Kommunen 

upplevde också att detta var angeläget . Därför har nu 

BråB blivit mera beslutsmässigt och det har också tillskapats 

tre underliggande lokala brottsförebyggande 

råd . 

Viss oro finns inom kommunen p .g .a . en omorganisation 

som pågår inom polisen och som bl .a . inneburit 

vissa minskade resurser för de s .k . tillitspoliserna som 

har områdesansvar och ungdomsfokus . 

Kommunen har en samordnare anställd för verksamheten, 

och man är mycket nöjd med hur samverkan 

fungerar på alla nivåer . 

Slutsatser 

Polisområdet bedriver ett ambitiöst och gediget arbete 

i de flesta avseenden när det gäller samverkan med 

kommunerna . Den analys av genomförda trygghetsmätningar 

som görs och dokumenteras vid polisområdets 

stab, ger ökade möjligheter att tillvarata resultaten 

av undersökningarna i den gemensamma problembilden 

som ska ligga till grund för överenskommelserna . 

Innehållsrika informationsblad har tagits fram för 

varje kommun på temat Befolkning, brottslighet och 

trygghetsmätningen. 

Överenskommelserna är enhetligt utformade med 

relevant innehåll . De olika turlagen vid ordningspo- 



lisen har engagerats i arbetet genom att de tilldelats 

geografiska ansvar för bl .a . kartläggning, och upprättandet 

av PUM-A . Uppdraget hanteras olika och 

insikt finns hos den operativa ledningen om det direkta 

ledarskapets betydelse som en framgångsfaktor för att 

öka kunskapen och förståelsen för det brottsförebyggande 

arbetet hos ”utryckningspoliserna” . 

Den konferens som anordnades i Borås i november 

vittnar om en ambition hos polisområdet att utveckla 

polisområde fyrbodal 





/100000 inv 2011: 9 008 (SCB/Brå) 



Polisområde Fyrbodal består av delar av landskapen 

Bohuslän och Dalsland och är indelat i polisenheterna 

Västra och Östra Fyrbodal . Polisområdesledningen 

har sin placering i Uddevalla . 

Inspektionsgruppen har sammanträffat med polisområdets 

ledning, ledning och medarbetare vid Polisenhet 

Västra Fyrbodal samt ledning och medarbetare 

vid Uddevalla kommun . 


Samverkan mellan kommun och polis har funnits i 

olika utsträckning bland kommunerna i polisområdet 

sedan 1990-talet . Vid myndighetssammanslagningen 

1997–1998 tog lokal polisledning kontakter med kommunledningarna 

för lokal samverkan . Redan vid den 

tiden såg vissa kommunledningar hot mot den lokala 

polisnärvaron vilket resulterat i avvaktande attityder 

till mer formaliserad samverkan . 

De förnyade inviterna till samverkan och att teckna 

överenskommelser i anledning av den nationella 

handlingsplanen kom i ett läge där Polismyndigheten 

hade ett stort ekonomiskt besparingskrav . Polisområdeschefen 

hade givit uttryck för en inriktning att 

minska antalet polisstationer . Detta minskade inte 

skepsisen hos de tveksamma kommunerna . 

Det finns ett kommunalförbund för kommunerna 

i området som möts 1–2 gånger per år, där polisområdeschefen 

kan lyfta aktuella frågor, och lokalfrågan 

är ofta på dagordningen . Polisområdeschefen 

upplever att det är svårt att få politisk förståelse för 

möjligheten att åstadkomma bättre polisverksamhet 


verksamheten . Den var mycket uppskattad, inte minst 

av de kommunala företrädarna när det gäller det konkreta 

innehåll som upphovsmännen till handboken om 

samverkan gav . 

Inspektionsgruppen delar den framförda uppfattningen 

att det behövs en nationell brottsförebyggande 

strategi för Polisen, med en tydligare definition av 

uppdraget . 

utan en polisstation . 

Som ett komplement till den traditionella polisverksamheten 

bedrivs ambulerande polisverksamhet med 

mobila poliskontor . Verksamheten har blivit mycket 

uppskattad i mindre kommuner och förhoppningen är 

att spridningen av detta goda exempel ska bana väg för 

ytterligare lokalförändringar . 


Överenskommelser för 2011 finns med 9 av de 14 kommunerna 

i området . Flertalet är uppdelade i dels en 

inledande Avsiktsförklaring/ Principöverenskommelse 

om samverkan där det framgår att parterna tillsammans 

ska ta fram en gemensam problembild, dels hur 

den fortsatta processen och stukturen ska se ut . Den 

inledande dokumentationen följs av ett avtal om parternas 

åtaganden samt en handlingsplan, åtagandeplan 

eller åtgärdsplan . 

Giltighetstiden varierar mellan ett år, tre år eller tills 

vidare . 

Ambitionen är att på sikt få överenskommelser med 

samtliga kommuner .


I del två i överenskommelsen med Uddevalla kommun 

dokumenteras några övergripande åtaganden 

för parterna . Åtagandena syftar till att åstadkomma 

en process för en fungerande samverkan, och att man 

i samråd ska besluta om prioriterade områden för 

samverkan och upprätta en handlingsplan för dessa . 

Handlingsplanen innehåller gemensamma åtgärder 

för att utveckla organisation och arbetsformer för 

samverkan . 

De prioriterade områdena i Uddevalla är Unga 

och narkotika samt våld i nära relationer inklusive 

hedersrelaterat våld . Drogproblematik och våld i nära 

relationer förekommer också i flera andra överenskommelser 

liksom trygghets- och trafikproblem . 

Den övergripande organisationen för prioriteringar 

av samverkan i Uddevalla är den s .k . Polis/kommungruppen 

och det finns dessutom ett lokalt brottsförebyggande 

råd . 


Av de avtal inspektionsgruppen tagit del av framgår 

att rutinerna varierar mellan kommunerna . Det finns 

exempel på kommuner som saknar forum med ett uttalat 

syfte att samverka kring brottsförebyggande frågor, 

och det är inte ovanligt att kommuner kanaliserar sin 

medverkan genom folkhälsoplanerare eller motsvarande 

funktion . 

Polisen i Uddevalla bedriver inte någon strukturerad 

förebyggande verksamhet riktad mot ungdomar . 

Några poliser arbetar utifrån eget intresse med sådan 

verksamhet . Polisens ungdomsutredare har fungerande 

lagstadgad samverkan med kommunens socialtjänst 

inom ramen för lag (1964:167) med särskilda bestämmelser 

om unga lagöverträdare (LuL) . Informationsutbyte 

sker också kontinuerligt med kommunens 

fältassistenter . 


En genomgående beskrivning av syftet i de överenskommelser 

inspektionsgruppen tagit del av är att 

utveckla, fördjupa, konkretisera och samordna verksamheten 

. 

Målet är generellt att minska brottsligheten och att 

öka invånarnas trygghet . Målen i åtagandeplaner/ 

handlingsplaner/åtgärdsplaner är härledda till behov 

och åtgärder . De åtgärder och aktiviteter som polisen 

åtar sig kan i stor utsträckning hänföras till verksamhet 

som skulle bedrivits även om någon samverkansöverenskommelse 

inte funnits . 


Uppföljning 

Årlig uppföljning vid träffar mellan kommun- och 

polisledning är den vanligaste beskrivningen av hur 

uppföljning ska gå till . 

Målen i åtagandeplaner/handlingsplaner/åtgärdsplaner 

är möjliga att följa upp i begränsad omfattning . 

Detsamma gäller de aktiviteter som polisen respektive 

kommunen ska genomföra inom ramen för de åtgärder 

som framgår av planen . 

Resultatdialoger mellan polisområdesledningen 

och underställda chefer genomförs en gång per år då 

bl .a . uppföljning ska ske av överenskommelserna med 

kommunerna . Polisområdeschefen ställer uppföljande 

frågor för att kontrollera vilka aktiviteter som pågår . 

I Uddevalla är folkhälsoutvecklaren ansvarig för 

uppföljningen som årligen rapporteras till Polis/Kommungruppen 

. Uddevalla BRÅ är referensgrupp för 

folkhälsoutvecklaren i detta arbete . 


Den nationella handlingsplanen är den direkta anledningen 

till de överenskommelser som träffats . Dessa 

betraktas dock i stor utsträckning stadfästa verksamhet 

som redan pågått . Största värdet med att teckna 

överenskommelser anses vara själva processen som 

innebär dialog och tydliggörande av åtagande och 

ansvar för respektive part . 


Ingen av överenskommelserna innehåller någon plan 

för extern kommunikation . Tre av överenskommelserna 

pekar på vikten av fungerande informationskanaler 

mellan polisen och kommunen . Överenskommelsen 

med Uddevalla kommun innehåller ett åtagande att 

parterna ska upprätta plan för effektivare kommunikation 

mellan organisationerna . Detta menar man att 

man åstadkommit genom att påbörja arbetet med att 

tillskapa en pärm med kontaktuppgifter till involverade 

medarbetare inom polisen och Uddevalla kommun . 


Kommunledningen anser att det är en grundläggande 

uppgift för kommunen att skapa en trygg och säker 

kommun vilket leder till att det är naturligt att samverka 

med polisen . Man anser också att polisens synlighet 

är trygghetsskapande i sig . 

Genom drogvaneundersökningar hos ungdomar vet 

man att droger bland ungdomar är ett stort problem . 

Samverkan mellan socialtjänsten och polisen anses viktigt 

i det sammanhanget . Kommunen samverkar med 

polisen vid tillståndsgivning, ägarbyten av restauranger 

och fastighetsköp för att förebygga att den grova orga- 



niserade brottsligheten etablerar sig i kommunen . 

Kommunen anser att den lokala polisens prioriteringar 

styrs uppifrån . Man tycker också att det är 

tveksamt om överenskommelsens åtaganden omsätts i 

konkret verksamhet, vilket man anser är nödvändigt . 

Man tror att anledningen till överenskommelsen 

grundar sig på ett centralt direktiv . Effekten är ökad 

personkännedom, strukturer och möten vilket åtminstone 

har utvecklat kommunens interna samverkan . 

Överenskommelsen anses mindre viktigt än att den 

konkreta verksamheten i samverkan fungerar . 

Slutsatser 

Inspektionsgruppen har uppfattat den skepsis mot 

överenskommelser som råder i vissa kommuner . 

polisområde Skaraborg 


Antal invånare 110630: 256 459 (SCB) 



/100000 inv 2011: 9 346 (Brå/SCB) 



Polisområdet är indelat i Polisenhet Västra- och Östra 

Skaraborg . Polisområdesledningen finns i Skövde 

liksom ledningen för Polisenhet Östra Skaraborg . 

Ledningen för Polisenhet Västra Skaraborg finns i 

Lidköping . 

Det förebyggande arbetet är integrerat i den yttre 

verksamheten . En operativ chef finns för respektive 

polisenhet och ett s .k . platsbefäl finns för alla kommuner 

. Verksamhet med mobilt poliskontor bedrivs, 

primärt för tillgänglighet och service, men också för 

operativ verksamhet, och då som regel tillsammans 

med ytterligare en polispatrull . 

Utöver ledningen för polisområdet har inspektionsgruppen 

träffat ledning och medarbetare vid Polisenhet 

Väst och Skövde kommun . 


Det lokala samverkansarbetet utgår från en kommunövergripande 

styrgrupp med representation av 

tre kommunalråd från ett kommunalförbund . Polisområdeschefen 

är ordförande och polisområdets 

ämnesansvarige för bf-verksamheten är föredragande 

i styrgruppen . Gruppen bildades redan 1996 som en 

följd av det nationella brottsförebyggande programmet 


Inspektionsgruppen anser dock att det är viktigt att 

denna skepsis inte tas till intäkt hos polisområdesledningen 

för att dra ner på ambitionsnivån, när det gäller 

att kommunicera fördelarna med dokumenterade 

överenskommelser om lokal samverkan . Inspektionsgruppen 

delar polisområdesledningens uppfattning att 

inställningen hos kommunledningen till handlingsplanen 

och överenskommelser är av avgörande betydelse 

för om samverkan ska få något genomslag eller inte . 

Inspektionsgruppen anser att detsamma gäller på alla 

nivåer i myndigheten . I synnerhet gäller detta i frågan 

om hur framgångsrikt man förmår kommunicera budskapen, 

internt och externt . 

Allas vårt ansvar . Gruppen fick uppdraget att organisera 

lokala brottsförebyggande råd i alla kommuner i 

dåvarande Skaraborgs län . 

Samverkan sker också i sammanhang som inte regleras 

i överenskommelsen, t .ex . ett antidopningsprojekt 

i samverkan med kommunens drogsamordnare och 

gymägare i Skövde . 

Lokala brottsförebyggande rådet i Skövde innehåller 

företrädare för kommunens förvaltningar och Brottsofferjouren 

m .fl . Man tycker sig ha ett brett spektrum 

och brett samverkansnät . 


De första överenskommelserna med kommunerna träffades 

för verksamhetsåret 2010 . Överenskommelserna 

är ettåriga och är träffade med samtliga kommuner

också för 2011 . Samtjänstavtal angående viss serviceverksamhet 

i kommunernas receptioner är tecknade 

med 14 kommuner . 


Det anses viktigt att överenskommelserna inte 

omfattar ordinarie reguljär verksamhet, utan sådan 

verksamhet där det är de gemensamma aktiviteterna 

mot den gemensamma problembilden som förväntas 

ge effekt . 

De flesta överenskommelserna innehåller relativt 

utförliga dokumentationer av vad som ligger till grund 

för den gemensamma problembilden . 

Vanliga problemområden som prioriterats utifrån 

lokala problembilder är drogproblematik, alkoholrelaterade 

problem bland ungdomar, våldsbrott utomhus 

och medborgarnas trygghetsuppfattning . Man förlitar 

sig på BRÅ´s nationella trygghetsundersökning (NTU) 

när det gäller bedömningar av medborgarnas upplevda 

trygghet . Problemområdet ungdomars drogvanor 

baseras på de drogvaneundersökningar som kommunerna 

genomför bland skolelever . Trafiksäkerhet 

förekommer också frekvent som ett prioriterat område 

att samverka kring . 

I stor utsträckning är överenskommelser och handlingsplaner 

för 2010 och 2011 identiska . Det förekommer 

dock att prioriterade områden har tillförts mellan 

åren . 

Det lokala brottsförebyggande rådet ges ansvaret 

för att i en plan redovisa mål, åtgärder och aktiviteter 

som respektive part åtar sig att utföra för att nå målen 

i samverkan . Lokala brottsförebyggande rådet kan 

också ha egna kommunala uppdrag i en plan . 


Polisområdeschefen och polisområdets ämnesansvarige 

för bf-verksamheten är ordförande respektive 

föredragande i den styrgrupp som representerar kommunerna 

genom kommunalförbundet . 

Platsbefälet för respektive kommun är polisens 

representant i det lokala brottsförebyggande rådet som 

ges ansvaret att genom en handlingsplan beskriva vilka 

åtaganden respektive part ska göra för att målen ska 

nås . 

Vid tiden för inspektionen var brottsoffersamordnaren 

polisens representant i det lokala brottsförebyggande 

rådet i Skövde . Han saknar i princip beslutsmandat 

och rapporterar till utredningschefen . Han upplever 

att han har stöd för sina ställningstaganden i rådet, 

men vid större insatser går han tillbaka till chefen för 

förankring . Det är kommunen som efter samverkan 

beslutar i det lokala brottsförebyggande rådet . 



Genomgående innehåller överenskommelserna att 

syftet är att utöka, fördjupa och utveckla samarbetet 

mellan parterna. 

I handlings-/åtgärdsplaner finns utförligt beskrivet 

vilka mål som gäller och de olika åtgärder och aktiviteter 

som respektive part åtar sig att genomföra för att 

målen ska nås . Målen är i stor utsträckning möjliga att 

följa upp . 

Uppföljning 

Uppföljningen sker tertialvis och dokumenteras i ett 

kompendium med kommunernas och polisens resultat 

var för sig . 

Polisområdets ämnesansvarige för bf-verksamheten 

är polisens kontaktperson när det gäller att ge statistisk 

relaterad information till kommunen . 

En gång per år genomförs ett s .k . stormöte där alla 

kommuner är inbjudna tillsammans med polisens 

arbetsledare där styrgruppen utifrån uppföljning 

m .m . presenterar tankar och idéer för det kommande 

året . Vid 2011 års möte, som genomfördes 

i september, presenterade polisområdet sina 

intentioner och idéer om likformighet i avtalen för 

2012 . Man vill då också att överenskommelserna 

tydligare ska målsättas med ”förväntad effekt”, i 

syfte att underlätta uppföljning . 

Från medarbetare framförs att återkopplingen till 

dem kan bli bättre . 


Den nationella handlingsplanen föranledde 2009 en 

inbjudan till kommunerna om en dialog om att teckna 

samverkansöverenskommelser . Initiativet föll väl ut 

och ett år senare var arbetet klart . 

Polisområdeschefen anser att verksamheten blir 

tydligare och mer strukturerad med gemensamma 

överenskommelser . 

Överenskommelsen med Skövde kommun anses 

innehålla en del nytänkande, men i huvudsak omfattar 

den verksamhet som redan pågick . Uppfattningar hörs 

också om att det inte är något nytt utan ”det vi redan 

gjort är satt på pränt” . Polisområdesledningen drar 

slutsatsen att det brottsförebyggande arbetet i samverkan 

haft betydelse för den nedgång som iakttagits 

i statistiken över den anmälda brottsligheten, bortsett 

från bostadsinbrott, sedan 2007 . 


Den nationella handlingsplanens krav på plan för 

intern och extern information och kommunikation är 

inte tillgodosett i överenskommelserna . 



Kännedomen om den nationella handlingsplanen är 

begränsad, i synnerhet bland de kommunala företrädare 

i Skövde som inspektionsgruppen träffat . Överenskommelsen 

har däremot de flesta hört talas om . 

Det är ett dokument som typiskt sett får genomslag vid 

polisens befälsmöten . Den präglar också verksamheten 

genom att den tas upp på de veckoplaneringsmöten 

som genomförs vid polisen i Skövde . 

Yttre befäl anses vara viktiga kommunikatörer i det 

brottsförebyggande arbetet . Yttre befälen har dock 

inte så mycket personlig kontakt med kommunala företrädare 

men känner att de har ett tydligt uppdrag att 

kommunicera den röda tråden mellan styrdokumenten 

och den konkreta verksamheten . De upplever också att 

de kan vara med och påverka innehållet i överenskommelsen 

i dialog med sin chef . 

De medarbetare inspektionsgruppen träffade 

uppgav sig ha ringa kontakt med polismyndighetens 

ledning i Göteborg . 

Ett möjligt hinder mot samverkan uppges vara om 

friktioner uppstår p .g .a . förväntningar som endera 

parten inte kan leva upp till . Det anses därför viktigt 

med dialog i syfte att skapa förståelse för vad polisen 

kan, och ska göra . 

Polisområdeschefen anser det viktigt att samverkansprocessen 

drivs nerifrån och upp i dialog . Innehållet 

i överenskommelserna styrs i stor utsträckning av 

platsbefälen . 

övrigt 

Chefer vid Polisenhet Öst och förvaltningschefer i 

Skövde kommun är stolta över sin samverkan och 

känner att man bidragit till att skapa en ”Skaraborgsmodell” 

Det har i styrgruppen diskuterats huruvida 

överenskommelserna ska benämnas avtal eller 

överenskommelser, som handlingsplanen stipulerar . Då 

benämningen är väl inarbetad och harmoniserar med 

de avtal om samtjänst som tecknats blev beslutet att 

den också i fortsättningen ska kallas samverkansavtal . 

Som ett gott exempel framhålls projektet ”Utväg 

Skaraborg”, som är ett samverkansprojekt till stöd för 

alla inblandade i ärenden om våld i nära relation, kvinnor, 

män och barn . Verksamheten har pågått sedan 

1997, och bl .a . lett till att Åklagarkammaren i Skövde 

har det högsta antalet positiva beslut om besöksförbud 

i landet . 



Kommunens företrädare framhåller en stor betydelse 

i att den politiska ledningen i och med undertecknandet 

av överenskommelsen signalerar att det är 

viktigt att samverka . I viss mån har detta påverkat 

kommunens interna samverkan positivt . Kommunens 

företrädare uppger dessutom att de känner att de kan 

lita på polisen . 

Slutsatser 

I flera avseenden kan den inspekterade verksamheten 

anses föredömligt bedriven i polisområdet . Överenskommelserna 

benämns generellt avtal i polisområdet 

och är i hög grad enhetligt strukturerade . 

Uppföljningen av avtalen är ambitiöst dokumenterad 

och kan i hög grad ligga till grund för ledning, 

styrning och utveckling av verksamheten . 

Oaktat att plan för information och kommunikation 

saknas i överenskommelserna synes sådan ändå 

ha skett internt inom polisen, även om vissa saknar 

kännedom om den . Polisområdesledningen har också 

insett vikten av att utforma en massmediastrategi mot 

bakgrund av insikten av att medborgarnas trygghetsuppfattning 

i stor utsträckning baseras på vad massmedia 

rapporterar . 

Slutsatser polismyndigheten i Västra götaland 

Samverkan med kommunerna förekommer i många 

olika former, från lag och rättundervisning till svårhanterlig 

krog- och gängrelaterad brottslighet med starka 

sociala förtecken . Inspektionsgruppen konstaterar att 

det råder stora skillnader mellan myndighetens polisområden 

i tillämpningen av den nationella handlingsplanen, 

oaktat den samordningsfunktion som finns vid 

myndighetens stab . Med tanke på att verksamheten 

bedrivs inom en och samma myndighet, om än stor, 

måste skillnaderna betraktas som anmärkningsvärda . 

I detta avseende är det angeläget att myndighetsledningen 

är tydlig i ledarskapet och entydigt visar att 

verksamheten är av hög prioritet för de långsiktiga 

målen för polisen . Inspektionsgruppen rekommenderar 

i detta sammanhang att myndighetsledningen i 

större utsträckning använder sig av de goda exemplen 

i Polisområde Skaraborg för implementering i myndigheten 

som helhet . ”Skaraborgsmodellen” har legat 

till grund för det ambitiösa arbete som också bedrivs i 

Polisområde Älvsborg .


i Blekinge län 


Antal invånare110630: 153 090 (SCB) 



/100000 inv. 2011: 11 077 (Brå) 

Antal poliser 110630: 281 (RPS) 

Antal civilanställda 110630: 79 (RPS) 

Inom ramen för en operativ polisavdelning är myndigheten 

indelad i tre närpolisområden, Karlskrona, 

Ronneby och Närpolisområde Väst som omfattar 

Karlshamn, Sölvesborg och Olofströms kommuner . På 

Polisavdelningen finns också myndighetsgemensamma 

enheter för trafikpolis- och utryckningsverksamhet 

samt extern service . 

Polismyndigheten har under 2010 genomfört en 

omorganisation som länspolismästaren beskriver som 

”återuppbyggnaden av närpolisen” . Respektive närpolischef 

har ett antal poliser till sitt förfogande för att 

arbeta i samverkan med kommunerna med fokus på 

brottsförebyggande verksamhet, trygghetsfrågor och 

ungdomsproblematik . Närpolischefen förfogar dock 

inte över resurserna för utryckningsverksamheten, 

mängdbrottsutredningar eller extern service . 


Det finns inget forum på länsnivå för brottsförebyggande 

verksamhet . Det finns dock en kommun- och 

myndighetsövergripande samverkansgrupp utifrån en 

gemensam avsiktsförklaring för lokalt samarbete mot 

organiserad brottslighet i Blekinge län . 

I samtliga kommuner, förutom Olofström, finns 

etablerade mötesforum för lokalt brottsförebyggande 

arbete benämnda lokala brottsförebyggande 

råd . I Olofström har man istället integrerat det lokala 

brottsförebyggande rådet med kommunens råd för 

folkhälsofrågor och där kallas rådet för Välfärdsrådet 

. I Välfärdsrådet finns också Landstinget Blekinge 

representerat . 

Parallellt med lokala brottsförebyggande rådet i 

Karlshamn finns en ”Ledningsgrupp för strategier 

kring barn och ungdomar” . Där sitter förvaltningschefer, 

rektorer, polis och räddningstjänst på strategisk 

nivå, med nätverksgrupper kopplade till sig vid varje 

skola . 


Polismyndigheten har överenskommelser med samtliga 

kommuner sedan 2009 . För närvarande pågår arbetet 

med att teckna nya avtal utifrån uppföljning av de 

tidigare . 

Genomgående finns en uppfattning om att det är 

strategiskt och symboliskt viktigt att överenskommelserna 

undertecknas på högsta nivå . Detta ger stöd 

till medarbetare på lägre nivåer som ska genomföra 


Överenskommelserna anses stadfästa samarbetet 

men det viktiga anses vara vilken verksamhet de leder 

till . 

Noterbart är att de nya överenskommelserna med 

kommunerna i Närpolisområde Väst är rubricerade 

”Samverkansavtal för ökad trygghet” medan överenskommelserna 

med Karlskrona och Ronneby kommun 

rubriceras ”Samverkansavtal för brottsförebyggande 

arbete” . 

Polismyndigheten har också en överenskommelse, 

”Avsiktsförklaring”, för lokalt samarbete mot organiserad 

brottslighet i Blekinge län . Utöver polismyndigheten 

och kommunerna är den överenskommelsen 

undertecknad av Åklagarkammaren i Karlskrona, 

Skatteverket, Kriminalvården, Försäkringskassan, 

Tullverket, Kronofogden, Migrationsverket, Kustbevakningen 

och Länsstyrelsen i Blekinge län . 

För Närpolisområde Väst finns dessutom en överenskommelse 

om ett Barnahus, gemensamt för Karlshamn, 

Sölvesborg och Olofströms kommuner . 


poliSmyndigheten i blekinge län 


Polismyndigheten har i samverkan med kommunerna 

sedan många år genomfört trygghetsmätningar bland 

medborgarna i kommunerna . Analysen av dessa 

undersökningar har utvecklats, och resultaten används 

generellt som en källa för uppföljning och problemidentifiering 

. 

De problemområden som omfattas av överenskommelserna 

grundar sig i allt väsentligt på polisens statistik 

och genomförda trygghetsmätningar . Grundläggande 

är också en gemensam uppfattning om att det 

är viktigt att arbeta med ungdomar på ett strukturerat 

sätt med tidiga ingripanden vid misstankar om brott 

och med förebyggande arbete . 

I Närpolisområde Väst råder en gemensam ambition 

att utforma de uppdaterade överenskommelserna 

mer övergripande . Man har enats om fyra fokusområden 

som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet i 

de tre kommunerna . Överenskommelserna beskriver 

också ett arbetssätt där det lokala brottsförebyggande 

rådet vid behov tillsätter arbetsgrupper för att bearbeta 

särskilda problem och utforma tydliga mål för verksamheten 

. 

Överenskommelserna med Karlskrona och Ronneby 

kommuner innehåller, utöver inledande övergripande 

beskrivningar, också mer konkreta åtaganden för 

respektive part . 


Det framgår av samtliga avtal att det är kommunernas 

lokala brottsförebyggande råd (Olofströms välfärdsråd) 

som är mottagare av överenskommelsen med 

uppdraget att genomföra verksamhet . Vikten av korta 

och snabba beslutsvägar och ledamöter med mandat 

framhålls också . 

Respektive närpolischef ska representera polismyndigheten 

i de lokala brottsförebyggande råden . 

Även om det inte framgår av överenskommelserna 

har samverkan utvecklats till att omfatta regelbundna 

möten på handläggarnivå där man diskuterar olika 

ungdomsfrågor . 

I Karlskrona genomför kommunledningen och 

polisledningen gemensamma möten en gång i veckan . 

Närpolischefen disponerar dessutom ett eget rum i 

kommunhuset där han är tillgänglig en dag i veckan . 

mål och syfte med samverkan 

Länspolismästaren framhåller i sin inledning till 

polismyndighetens verksamhetsplan att ”Vi ska öka 

vår samverkan med länets kommuner, andra organisationer 

och intressenter då en bra samverkan ofta är 

en förutsättning för effektiva åtgärder mot grundor- 


sakerna till brott och ordningsstörningar” . Samtliga 

överenskommelser beskriver i något sammanhang ett 

syfte att öka medborgarnas trygghet och förebygga 

brott . 

Överenskommelserna i Närpolisområde Väst innehåller 

inga konkreta målformuleringar utan hänvisar 

under rubriken Arbetssätt till vikten av att lokala 

brottsförebyggande råd sätter upp tydliga mål för 


I överenskommelserna med Karlskrona och Ronneby 

kommuner framgår också syftet att ange de 

”yttre ramarna för verksamheten” samt att reglera och 

tydliggöra konkreta åtaganden . Åtagandena är dock 

endast mätbara i ringa utsträckning . Av överenskommelsen 

med Karlskrona för 2011–2012 framgår att det 

fortsatta arbetet ska ske utifrån genomförandeplaner, 

där det ska framgå Vad som ska uppnås, Hur insatsen 

ska genomföras, Vem/vilka som är ansvariga, Tidsplan 

och Uppföljning/ återkoppling . 

Lokala brottsförebyggande rådet i Karlskrona har 

en handlingsplan för att minska brottsligheten och öka 

tryggheten i kommunen för åren 2007–2010 som i viss 

utsträckning innehåller mätbara mål . 

Utöver det parterna förbinder sig till i överenskommelsen 

med Ronneby kommun innehåller den fyra 

gemensamt identifierade fokusområden till vilka det 

ska kopplas arbetsgrupper med uppdrag att i detalj 

strukturera uppdraget . 

Uppföljning 

Inspektionsgruppen har tagit del av strukturerad 

dokumentation av uppföljningar av samtliga avtal för 

perioden 2009–2010 . Dessa dokument har varit ett 

underlag i framtagandet av de överenskommelser som 

träffas för 2011 och framåt . 

Då överenskommelserna innehåller få mätbara mål 

utgör uppföljningen i stor utsträckning en dokumentation 

av i vilken omfattning och på vilket sätt parterna 

genomfört sina åtaganden . 

I övrigt innehåller överenskommelserna skrivningar 

om att uppföljning av den operativa verksamheten 

löpande ska återrapporteras till lokala brottsförebyggande 

rådet . 

Ambition finns att följa upp polisverksamheten i 

PUM-A men hos myndighetsledningen finns uppfattningen 

att förutsättningar för detta saknas i verktyget . 

Generellt är det analyser av genomförda medborgarundersökningar 

och den anmälda brottsligheten som 

ligger till grund för ställningstaganden om i vilken 

utsträckning man anser sig ha lyckats med verksamheten 

samt hur den eventuellt behöver utvecklas eller 

förändras .


Samverkan mellan polis och kommun har pågått 

under många år, på olika nivåer och med skiftande 

innehåll . Den nationella handlingsplanen initierade 

den översyn som legat till grund för omorganisationen 

i myndigheten i syfte att återskapa förutsättningar för 

lokalt brottsförebyggande polisarbete inom ramen för 

en närpolisorganisation . Handlingsplanen är också 

grunden till länspolismästarens initiativ att teckna 

överenskommelser med kommunerna . 

Överenskommelserna anses ha bidragit till att tydliggöra 

ansvar och förpliktelser för verksamheten . De 

anses också ha lagt grunden till fortsatt utveckling av 

förtroendefulla personliga kontakter mellan företrädare 

för polisen och kommunen, främst inom socialtjänst 

och skola . 


Den nationella handlingsplanens krav på en informationsplan 

för extern och intern kommunikation har 

inte tillgodosetts i någon överenskommelse . Några 

överenskommelser pekar på respektive parts ansvar för 

att berörda i den egna organisationen får information 

om överenskommelsens innehåll, samt att dess intentioner 

följs . 

Lokala brottsförebyggande rådet i Ronneby har 

producerat en informationsskrift, ”Ett tryggt och 

säkert Ronneby”, där kommunen, polismyndigheten 

och räddningstjänsten tillsammans informerar om råd 

och tips om hur man tillsammans kan skapa ett tryggt 

och säkert Ronneby . Skriften är distribuerad till alla 

hushåll i Ronneby kommun . 

Bland närpoliserna är både handlingsplanen och 

överenskommelserna väl kända . Ingen tror dock att 

kunskapen om dokumenten bland övriga personalkategorier 

är särskilt stor . 

Närpoliserna vittnar dessutom om attitydbrister 

bland utryckningspoliserna gentemot den förebyggande 

polisverksamheten . Det är inte ovanligt att det 

fälls nedvärderande kommentarer om närpoliserna 

och deras verksamhet . Insikt finns hos närpolisområdeschefer 

om att kommunikationen måste bli bättre i 

syfte att skapa förståelse och respekt för närpolisernas 

verksamhet, men någon strukturerad verksamhet i det 

syftet pågår inte . 

Överenskommelsernas undertecknande har i vissa 

fall gjorts till en ceremoni dit representanter för 

massmedia bjuds in för att rapportera om saken . Det 

resulterar oftast i en positiv artikel som anses påverka 

medborgarnas upplevda trygghet positivt . 

poliSmyndigheten i blekinge län 

övrigt 

Länspolismästaren m .fl . pekar på problemet att det 

saknas grund- och fortbildning i grundläggande kunskap 

om brottslighetens orsaker och brottsprevention 

på polisutbildningarna . Detta anses som en stor brist 

särskilt som ett av polisens huvuduppdrag just är att 

förebygga brott . 


Kommunledningarna upplever ett mycket bra samarbete 

med korta beslutsvägar och öppna dörrar . 

Samarbetet har fungerat bra i många år även innan den 

nationella handlingsplanens tillkomst . Man tror inte 

att handlingsplanen är särskilt känd och bedömer inte 

heller detta särskilt viktigt för innehållet i verksamheten 

. Personkemin och relationerna mellan de som ska 

samverka i vardagen anses viktigare . 

Kommunerna vill att deras invånare ska vara trygga 

och att kommunen genom att vara trygg och säker kan 

attrahera nya invånare att flytta in . Detta är ett viktigt 

argument för kommunernas vilja att vara med och 

finansiera trygghetsmätningarna . 

En kommun är orolig för bristande kontinuitet i 

den lokala närpolisverksamheten mot bakgrund av 

eventuella organisatoriska förändringar inom Polisen, 

och efterlyser ett tydligt strategiskt ställningstagande 

för en lokalt förankrad förebyggande polisverksamhet 

över tid . 

Slutsatser 

Polismyndigheten har kommit långt i sin samverkan 

med kommunerna . Särskilt insiktsfull är uppföljningen 

av överenskommelserna inom Närpolisområde 

Väst . Där förs en diskussion om vikten av att redan i 

planeringsfasen reflektera över mätbara aktiviteter och 

åtgärder som med någon grad av säkerhet kan sägas ha 

relevans för att avgöra om man nått målen för verksamheten 

eller inte . Detta är unikt i de underlag som 

inspektionsgruppen haft till sitt förfogande . 

Inspektionsgruppen ser nackdelar med den modell 

med delat ledarskap som råder beträffande polisverksamheten 

i kommunerna . Närpolischefen förfogar inte 

över hela resursen och är därmed beskuren i möjligheten 

att ta ansvar fullt ut för verksamheten i kommunen . 

Behov finns också av att öka kunskapen och förståelsen 

för närpolisernas verksamhet bland övriga medarbetare, 

särskilt de inom ingripandeverksamheten . 

Närpoliserna uppfattar att de har stöd och förståelse 

”uppifrån” men inte ”från sidan” . 


9 Generella erfarenheter från samtal 

med kommunala representanter 

Inspektionsgruppen har genomfört ett antal möten 

med kommunala representanter från flera kommuner 

inom de inspekterade polismyndigheterna . Dessa 

möten har genomförts med både politiker och tjänstemän 

på olika nivåer . Samtliga dessa personer har 

genom sin medverkan gett inspektionsgruppen värdefull 

information som utgör en viktig del i arbetet med 

att kvalitetssäkra inspektionsrapporten . Samtalen har 

främst berört de frågor som återfinns i direktiven för 

inspektionen . Inspektionsgruppen har också varit väl 

medveten om, och tydlig med, att det inte fick uppfattas 

som att den även inspekterade den kommunala 


Samtalen har också kommit att beröra frågor som 

kan bedömas ligga något utanför direktiven men som 

inspektionsgruppen bedömer ha relevans för gruppens 

förmåga att bedöma hur samarbetet fungerat dels 

mellan polisen och kommunerna, dels inom respektive 

organisation . 

Dessa samtal har varit avgörande för inspektionsgruppens 

möjlighet att få fullständig insyn i hur väl 

samarbetet är utvecklat, i vilken omfattning samarbetet 

bedrivs och om båda parter har uppfattat samarbetet 

på samma sätt . 

Samtalen fördes i ett mycket öppet och konstruktivt 

klimat . Inspektionsgruppen kunde tillgodogöra sig 

mycket bra information om hur samarbetet fungerade 

och vilka eventuella förbättringsområden som kunde 

identifieras . Samtalen bidrog därmed dels till att 

konfirmera inspektionsgruppens uppfattningar av hur 

verksamheten fungerade, dels till hur samarbetet mellan 

de personer som ansvarade för eller direkt arbetade 

med dessa frågor fungerade och hur det påverkade 

arbetsresultatet . 

Inspektionsgruppen kunde iaktta ett antal påpekanden 

som i stort var lika oavsett vilken kommun 

eller polismyndighet som avsågs . Nedan följer ett antal 

sådana påpekanden som ofta kunde beskrivas som 

generellt gällande i hög grad både för kommunerna 

och polismyndigheterna . 


1 Otydlighet med vilka ekonomiska förutsättningar 

verksamheten bedrivs 

2 Otydliga strukturer beträffande ledning, styrning 

och mandat 

3 Skifte av inarbetade personer och kommunikationskanaler 

utan kompetensöverföring 

4 Samma personer, ofta mycket engagerade 

”eldsjälar”, är över lång tid kvar i verksamheten 

vilket kan leda till inlåsningseffekter och ökad 

sårbarhet då de lämnar verksamheten . 

5 Problembeskrivningarna i punkterna 2, 3 och 4 

föreslås hanteras genom bättre personalplanering, 

rekrytering och utbildning av fler personer . 

6 Det har betydelse vem som i ledande ställning 

skrev på överenskommelserna och stod som 

garant för hur viktigt och betydelsefullt arbetet 

skulle uppfattas och vilka resurser man är beredd 

att satsa för att skapa förutsättningar för verksamheten 

. 

7 Kommunikationen brister både internt och 

externt . 

8 Det saknas nationella forum där man kan 

diskutera verksamhetsfrågor eller erfarenhet av 

verksamheten . Regionala, eller övriga möten över 

kommun eller länsgränser, förekommer i mycket 

liten utsträckning, eller inte alls . 

9 Behov framförs av mer likartad struktur på verksamheten 

ur ett nationellt perspektiv . 

10 Några personer upplevde sitt arbete ensamt och 

någon hade också fått arbete efter omplacering 

efter längre tids sjukdom . I dessa fall var det 

otydligt var man organisatoriskt hörde hemma . 

11 Det är ofta mycket svårt att få tag i rätt befattningshavare 

inom Polisen om man inte har redan 

tidigare upparbetade kontakter och rätt telefonnummer 

direkt till vederbörande .

10 Överväganden 

Den generella bilden av hur den nationella handlingsplanen 

tillämpas i de fem inspekterade polismyndigheterna 

är att det råder stor variation . Inspektionsgruppen 

har ingen anledning att anta att förhållandena 

ser annorlunda ut i övriga polismyndigheter . Oaktat 

att förhållanden skiljer sig åt mellan myndigheter och 

kommuner är det ett problem i sig att tillämpningen av 

en nationell handlingsplan uppvisar en sådan brist på 

enhetlighet . 

Inspektionsgruppens överväganden och förslag 

utgår i stor utsträckning ifrån behovet av att ensa 

och samordna polisverksamheten över hela landet . 

Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av de strukturella 

förändringar som med all sannolikhet kommer 

att genomföras inom Polisen de närmaste åren . 

Inspektionsgruppen anser också att det är nödvändigt 

att ensa nomenklaturen inom polisen, särskilt 

mot bakgrund av behoven av nationella beskrivningar 

av arbetsmetoder m .m . 

Ledning och styrning av verksamheten behöver utvecklas 

på alla nivåer . Det råder också variation i vilken 

utsträckning verksamheten behandlas i myndigheternas 

verksamhetsplaner . 

De flesta av de överenskommelser som inspektionen 

tagit del av innehåller övergripande mål för samverkan 

i termer av att öka tryggheten och minska brottsligheten 

. Båda dessa mål ryms inom ramen för RPS nuvarande 

definition av brottsförebyggande verksamhet . 

Det är problematiskt att definitionen är så vid . 

Mot bakgrund av att polisverksamheten i ökad 

utsträckning ska baseras på kunskap är det angeläget 

att göra en distinktion mellan brottsförebyggande 

och trygghetsskapande verksamhet . 

Det behövs grundläggande kunskap om brottslighetens 

orsaker och om sannolika effekter av olika åtgärder 

för att kunna förebygga brott och sådan utbildning 

behöver erbjudas polisen i större utsträckning . 

När det gäller val av aktiviteter och åtgärder för 

att nå målen saknas analyser av hur de föreslagna 

åtgärderna förväntas påverka den problembild de är 

avsedda för . Bristen på analys vid metodval under- 

stryker det behov som framfördes vid flera myndigheter 

om utbildning . 

Det är inspektionsgruppens uppfattning att det finns 

utvecklingspotential också när det gäller kunskapen 

om vad som påverkar tryggheten i samhället och vad 

polisen kan göra för att öka den . 

Det behövs också forum för gemensamma möten/ 

informationsträffar i olika konstellationer som möjliggör 

ett utbyte av kunskap och erfarenhet inte minst för 

de som verkar i de mest utsatta områdena i landet . 

Redovisningen av inspektionsgruppens överväganden 

och förslag korresponderar med inspektionens 

direktiv och dispositionen av rapporten . 


Ett gott exempel på hur samverkan strukturerats 

övergripande är ett brottsförebyggande forum i ett 

kommunalförbund . Polisområde Skaraborg i Polismyndigheten 

i Västra Götaland har en sådan struktur 

och i detta forum representeras samtliga kommuner i 

polisområdet . Ordföranden är polisområdeschefen . 

Inspektionsgruppen förordar en sådan struktur för 

att understödja samsyn, samordning och enhetlighet i 

det geografiska område som beslutsmandaten omfattar 

. 

Trots kommunalt självstyre och viss variation i 

lokala problembilder torde det vara möjligt att på ett 

övergripande plan skapa former för hur samverkan ska 

gå till . En sådan ordning stödjer förutsättningarna för 

att åstadkomma en relevant och konkret verksamhet 

i samverkan lokalt . Inom ramen för ett sådant forum 

som Polisområde Skaraborg inrättat kan också gemensamma 

utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser 

genomföras . 

För att tydliggöra verksamhetens prioritet och 

understödja den utveckling som krävs bör detta arbete 

utgå från en samverkansöverenskommelse på nationell 

nivå mellan RPS och Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) . 

förslag: 

RPS bör inleda överläggningar med SKL i syfte att 

ingå en nationell överenskommelse med riktlinjer 

om hur samverkan mellan polis och kommun kan 

och bör organiseras och bedrivas . Denna överenskommelse 

ska omfattas av en plan för kommunikation 

inom respektive organisation . 


öVerVäganden 


Mot bakgrund av den variation som inspektionsgruppen 

iakttagit när det gäller struktur och innehåll i 

överenskommelserna är det angeläget att åstadkomma 

större enhetlighet . Detta får anses ha ett värde i sig i en 

nationell verksamhet . 

RPS har i planeringsförutsättningarna för polisen 

under ett antal år presenterat mallar för hur verksamhetsplanerna 

bör utformas . Det kan vara ett sätt 

att åstadkomma ökad likformighet också på detta 

område . 

förslag: 

RPS bör i sin samverkan med SKL väcka frågan om 

att gemensamt ta fram en mall för hur en samverkansöverenskommelse 

mellan polis och kommun 

kan se ut . 


Olikheterna i på vilket sätt parterna kommit fram till 

en gemensam problembild är påtaglig . Goda exempel 

finns, vid Polismyndigheten i Örebro län med dokumenterat 

statistiskt underlag för respektive kommun, 

och från Polisområde Älvsborg i Polismyndigheten i 

Västra Götaland och Polismyndigheten i Blekinge län 

med gemensam analys av underlag från medborgarundersökningar 

. De prioriterade områden som lyfts fram 

i överenskommelserna är resultatet av de samtal som 

förts, och utgör generellt den dokumentation som finns 

över den gemensamma problembilden . 

Eftersom ett av polisens övergripande mål är att öka 

tryggheten är det nödvändigt att ta reda på medborgarnas 

uppfattning om den . Kommunernas ledande 

företrädare är också angelägna om att kommunen 

framstår som trygg och säker . En avvaktande och 

över tid varierande attityd från RPS sida mot fortsatta 

trygghetsmätningar har inneburit att flera polismyndigheter 

inte längre genomför sådana . Det finns dock 

exempel på att polismyndigheter och kommunerna 

gemensamt finansierar sådana undersökningar . I en 

del fall utgör resultatet av trygghetsmätningarna det 

enda underlaget som i någon mån kan anses spegla vad 

arbetsinsatserna kan ha resulterat i . I vissa fall genomför 

kommunala bostadsbolag enkätundersökningar 

bland sina hyresgäster, vilka också används som underlag 

för planering och uppföljning av verksamheten . 

Kunskap om sambandet mellan alkoholpåverkan 

och våldsbrott leder genomgående till att framförallt 

våld i offentlig miljö förekommer som ett problemområde 

i överenskommelserna, men också våld i nära 

relation . 


Generellt används också resultaten av de drogvaneundersökningar 

som genomförs bland ungdomar 

framförallt lokalt i kommunernas skolor . Ett av de vanligaste 

prioriterade områdena i överenskommelserna 

är problematiken kring ungdomar, droger och brott . 

Inom detta område finns en långtgående samverkan 

mellan polis och socialtjänst sedan många år bl .a . 

inom ramen för LUL . 

Olikheter råder också beträffande hur samverkan 

organiseras lokalt . Det kan påstås att det finns ett 

övergripande forum för samverkan i de flesta kommuner, 

oftast benämnt lokalt brottsförebyggande råd, 

lokala Brå . Det förekommer också att den brottsförebyggande 

samverkan sker inom ramen för kommunens 

folkhälsoarbete . Därutöver förekommer exempel på 

undergrupper, baserade på geografiskt indelning, t .ex . 

stadsdel, eller fokusområde, t .ex . barn och ungdomsfrågor 

. 

Inspektionsgruppen har inte sett något exempel på 

att en särskild organisation tillskapats utifrån ett identifierat 

problemområde i överenskommelsen . 

Överläggningarna mellan polismyndigheterna och 

kommunerna inför överenskommelserna har i vissa 

fall i sig lett till konkreta satsningar från bägge parter . 

Inrättandet av de s .k . kommunpoliserna vid Polismyndigheten 

i Södermanlands län är ett sådant exempel, 

liksom inrättandet av särskild organisation för ”närpolisverksamhet” 

vid Polismyndigheten i Blekinge län . 

Inspektionsgruppen kan se både fördelar och 

nackdelar med att exklusivt koppla polisens samverkan 

till särskilt rekryterade specialister i stället för att ha 

ansvaret integrerat i linjeverksamheten . Fördelarna är 

att man får motiverade och engagerade medarbetare 

som brinner för uppgiften . Nackdelarna är att övriga 

medarbetare i mindre utsträckning, eller inte alls, behöver 

reflektera över den brottsförebyggande verksamheten 

i samverkan med kommunen och att verksamheten 

riskerar att i alltför stor utsträckning bygga på svårersättliga 

”eldsjälar” med bristande kontinuitet som 

följd . 

Inspektionsgruppen ser nackdelar med det delade 

ledarskap som råder beträffande polisverksamheten 

vid Polismyndigheten i Blekinge län, där den lokala 

chefen inte förfogar över hela resursen, och därmed är 

beskuren i möjligheten att ta ansvar fullt ut för verksamheten 

i kommunen . 

förslag: 

En metod behöver etableras för arbetet med att 

ta fram en för polisen och kommunen gemensam 

problembild . RPS bör ta fram generellt relevanta 

faktorer och data att inom ramen för PUM ligga till

grund för den gemensamma problembilden . Arbetet 

bör också utmynna i en mall för hur denna ska 

presenteras och dokumenteras i PUM-A . 


I den mån rutiner 10 för samverkan överenskommits 

avser de t .ex . vem från respektive organisation som ska 

representera i det lokala brottsförebyggande rådet och 

att ansvaret för genomförandet av verksamheten förs 

dit . Variationen inom, och mellan, myndigheterna är 

påtaglig . 

förslag: 

I syfte att skapa tydlig enhetlighet hänvisas till förslaget 

under former för samverkan ovan . Betydelsen 

och innebörden av handlingsplanen behöver tydliggöras 

av en nationell överenskommelse mellan RPS 

och SKL om hur den kan tillämpas . 


Generellt uttrycks övergripande mål och syfte i termer 

av att minska brottsligheten och öka tryggheten . Åtaganden 

för respektive part finns dokumenterade i vissa 

överenskommelser eller i andra dokument . I den dokumentation 

som finns av fokusområden, åtgärdsplaner, 

aktiviteter etc . saknas dock distinktion av vad det är 

som aktiviteten förväntas påverka, brottsligheten eller 

tryggheten . Utgångspunkten verkar vara att det råder 

ett samband mellan de bägge målen . Mot bakgrund av 

den breda definition som gäller för polisens brottsförebyggande 

arbete för närvarande kan dock detta synsätt 

anses relevant . 

Inspektionen vill framhålla överenskommelsen 

mellan Polismyndigheten i Västerbottens län och Skellefteå 

kommun som ett gott exempel när det gäller att 

formulera aktiviteter och effektmål . 

I övrigt har åtagandena oftast karaktären av aktiviteter 

och åtgärder som, i den mån de är mätbara, 

avspeglar avsatta resurser, t .ex . för olika informationsinsatser 

. I många överenskommelser saknas analyser 

av på vilket sätt de överenskomna åtgärderna/aktiviteterna 

förväntas leda till att målen nås . Möjligen kan 

denna avsaknad av analys härledas till den breda definitionen 

av begreppet brottsförebyggande arbete som 

innebär att en mycket stor del av polisverksamheten 

kan hänföras dit . Den traditionella bilden av polisens 

brottsförebyggare som informatör i olika sammanhang, 

till skolelever om lag och rätt, till villaägare om 

10 Skillnaden i innebörden av inspektionsdirektivets olika inriktning 

på former för samverkan och rutiner för samverkan har inte varit 


lås, larm och grannsamverkan, till butiksanställda om 

skydd mot rån etc . lever kvar i viss omfattning . 

Det har från flera polismyndigheter framförts önskemål 

om utbildning om brottsförebyggande arbete . 

Inspektionsgruppen anser det nödvändigt med grundläggande 

kunskaper om brottslighetens orsaker för att 

kunna förebygga densamma . 

Inspektionsgruppen har respekt för de uppfattningar 

som framförts om svårigheterna att mäta brottsförebyggande 

verksamhet . Oaktat detta bör det av den 

nationella överenskommelsen som föreslås ovan om 

hur samverkan kan och bör ske, framgå att verksamhetsmål 

som formuleras ska uppfylla de s .k . SMARTkriterierna, 

dvs . de ska vara Specifika, Mätbara, 

Accepterade, Realistiska och Tidssatta . 

förslag: 

Det är nödvändigt att erbjuda utbildning/kompetensutveckling 

om grundläggande brottsprevention 

till stora delar av polisorganisationen . 

Kunskapen om vilka polisiära arbetsmetoder 

som med någon grad av säkerhet kan anses påverka 

tryggheten i samhället bör öka . Av det skälet bör 

Utvärderingsenheten vid RPS ges uppdraget att 

utifrån forskning och inventering av polismyndigheternas 

verksamhet i trygghetsskapande syfte söka 

sådana samband . 

Uppföljning 

Inspektionen har noterat goda exempel på dokumenterad 

uppföljning vid Polismyndigheten i Blekinge län 

och vid polisområdena Skaraborg, Älvsborg och Skellefteå 

. Polisområde Skaraborgs tertialvisa dokumentation 

av hur parterna genomför sina åtaganden i ett 

dokument gör att man kan följa verksamheten under 

året . Polisområde Skellefteås ”utvärdering” innehåller 

grafisk redovisning av utfall över tid av kvantitativa 

parametrar vilket ger en tydlig bild av verksamhetens 

utveckling . 

Den analys som görs av trygghetsmätningar och 

brottsstatistik i Polisområde Älvsborg utgör ett bra 

underlag för ställningstaganden om den fortsatta 

verksamheten . Som framhålls på annan plats i rapporten 

framstår utvärderingen av samverkansavtalen i 

Närpolisområde Väst vid Polismyndigheten i Blekinge 

län som särskilt insiktsfull då en diskussion förs där 

om vikten av att redan i planeringsfasen reflektera över 

mätbara aktiviteter och åtgärder som med någon grad 

av säkerhet kan sägas ha relevans för att avgöra om 

uppenbar för inspektionsgruppen . 



man nått målen för verksamheten eller inte . Detta är 

unikt i de underlag som inspektionsgruppen haft till 

sitt förfogande . 

Inspektionen anser att det är viktigt att redan vid 

planering och målsättning av verksamheten reflektera 

över hur den ska kunna följas upp . Ska verksamheten 

dessutom utvärderas är det än viktigare att reflektera 

över vilka åtgärder man planerar att genomföra i relation 

till de mål man satt upp . 

förslag: 

Polisverksamheten, inklusive den i samverkan, bör i 

ökad utsträckning baseras på kunskap . Därför måste 

sådan utvecklas enligt tidigare förslag . I den mån 

det finns kunskap om fungerande arbetsmetoder 

för att förebygga brott och öka människors trygghet 

måste dessa göras tillgängliga på ett strukturerat 

sätt i det stödsystem som finns, PUM-A . 

påverkan på myndigheternas verksamhet 

Av missivet till handlingsplanen ger RPS uttryck 

för vikten av att strukturera också redan etablerade 

kontakter och samverkan enligt förslagen i handlingsplanen 

. 

Få företrädare för polismyndigheterna menar att 

handlingsplanen och överenskommelserna har påverkat 

den operativa verksamheten . Det främsta skälet 

som anförts är att verksamheten redan bedrivs på sätt 

som avses, och därmed inte behöver utvecklas eller 

förändras . 

Relativt allmänt talas om att överenskommelserna 

lett till mer struktur och ökad tydlighet i roller och 

ansvar i en redan pågående verksamhet . 

Inspektionsgruppen har inget förslag i den här delen 

men är av uppfattningen att den interna kommunikationen 

är en grundläggande framgångsfaktor för i 

vilken utsträckning medarbetarna och verksamheten 

ska påverkas av styrdokument på alla nivåer oavsett 

verksamhet . 


Den enskilt största avvikelsen i överenskommelserna 

finns gentemot den nationella handlingsplanens krav 

på informationsplan i varje överenskommelse . 

Inspektionsgruppen har uppfattat att den nationella 

handlingsplanen i sig inte varit föremål för någon planerad 

kommunikation från RPS sida och i begränsad 

utsträckning vid polismyndigheterna . 

I samband med överenskommelserna finns vissa 

exempel på externa aktiviteter med inriktning mot 

massmedia . Polisområdena Skellefteå och Älvsborg 


kan framhållas som goda exempel på extern information, 

där det i Polisområde Älvsborg utöver ett 

informativt pressmeddelande också formulerats ett 

dokument med talepunkter att använda för de som 

utsetts att uttala sig i de olika kommunerna . 

Planerad kommunikation internt har förekommit 

i mycket ringa omfattning . Det föreligger också en 

förhållandevis stor skillnad i uppfattningarna bland 

ledande företrädare för polisen om vikten av att förankra 

överenskommelserna bland de medarbetare som 

ska utföra verksamheten . 

I detta sammanhang förtjänas det också att peka 

på ”nivåkraftens” betydelse . Vad högsta ledningen gör 

och säger, och hur det sker, har betydelse för vad som 

händer i en organisation . Man ska inte underskatta 

den betydelse det har för de operativt verksamma att 

den högste chefen ger sitt stöd för deras verksamhet 

genom att underteckna samverkansöverenskommelserna 

. 

Det finns ett påtagligt behov av att förändra kulturen 

internt och skapa ökad förståelse för polisens 

brottsförebyggande verksamhet, självständigt och i 

samverkan . Inspektionsgruppen har hört flera exempel 

på att verksamheten har låg status och får stå tillbaka 

för andra behov . Det är inte ovanligt att poliser med ett 

mer uttalat ansvar för händelsestyrd ingripandeverksamhet 

visar en nedlåtande attityd gentemot den mer 

traditionellt förebyggande verksamheten . 

förslag: 

Inspektionsgruppen understryker det utvecklingsbehov 

som RPS pekar på i polisens budgetunderlag 

2012–2014 av att ”utveckla chefernas förmåga att 

använda kommunikation som ett verktyg för ledning 

och styrning” . 


Generellt är de kommunala företrädarna mycket nöjda 

med den samverkan man har med polisen . Detta är i 

grunden positivt och kan indikera att kunskapen om 

vad som förebygger brott och genererar trygghet behöver 

utvecklas också i kommunerna . 

Betydelsen av att kommunens ledande politiker eller 

tjänsteman undertecknar en överenskommelse om 

samverkan med polisen framhölls för inspektionen . 

Dels för symbolvärdet i att signalen skickas att det är 

tillåtet och önskvärt att samverka med polisen, men 

också att den interna samverkan mellan kommunens 

förvaltningar hade påverkats positivt genom överenskommelsen 

med polisen .

Inspektionsgruppen anser att det är viktigt att ta till 

vara de positiva omdömen som ges från ledande kommunföreträdare 

om samverkan med polisen, inte minst 

inom ramen för de lokala brottsförebyggande råden . 

Det är viktigt inte minst ur perspektivet av det medborgerliga 

inflytandet och insynen i polisverksamheten, 

särskilt mot bakgrund av de sannolikt förestående 

organisatoriska förändringarna av polisen . 

Flera kommunala företrädare har som ett problem 

lyft fram polisens bristande kontinuitet i samverkan, 

bl .a . till följd av personalomsättning och svårigheten 

att nå önskad polisiär befattningshavare p .g .a . en 

ibland otydlig organisation och arbetsfördelning . 

övrigt 

goda exempel 

Mot bakgrund av svårigheterna att avgöra huruvida 

olika samverkansprojekt kan anses vara goda exempel 

utifrån om, eller i vilken utsträckning, de förebygger 

brott eller ökar trygghet, avstår inspektionsgruppen 

från att göra det . Det finns dock exempel på till synes 

väl strukturerade och dokumenterade samverkansprojekt 

med relevanta syften som inspektionsgruppen 

utifrån dessa parametrar vill framhålla som goda 

exempel . 

Utväg Skaraborg, ett samverkansprojekt till stöd för 

alla inblandade i ärenden om våld i nära relation, kvinnor, 

män och barn . 

Projekt MAIA, en metod som polismyndigheten i 

Örebro län tagit fram för att komma tillrätta med viss 

problematik vid ungdomsfester med alkohol, med 

ungdomar både utomhus och inomhus . 

De särskilda resurser som har avdelats vid Polismyndigheten 

i Västra Götaland för att verka som kontakt-/ 

områdespoliser enligt det koncept som framgår av 

myndighetens strategiska vision för förtroende och 

prevention, TILLIT . 

Den utveckling i Polisområde Skellefteå som påbörjats 

av den s .k . Skellefteåmodellen, som låg till grund 

för det nationella SMADIT-konceptet . Det nya är att 

också drogmissbrukare ska erbjudas direktkontakt 

med företrädare för vård och/ eller behandling, samt 

att lokaler ska ställas i ordning i landstingets lokaler 

för polisförhör m .m . av personer misstänkta för rattfylleri- 

och narkotikabrott . 

Sekretessfrågor 

Frågan om sekretesslagstiftningens betydelse för 

samverkan har aktualiserats vid inspektionsgruppens 

möten med polisens ungdomsutredare, andra poliser 

med uppdrag att arbeta med ungdomar samt företrädare 

för kommunerna . 


Den generella uppfattningen är att sekretessen inte 

utgör något problem . I något möte har kunskap och 

respekten för de olika yrkesrollerna angivits som skäl 

till att det fungerar problemfritt . I många av de kommuner 

som samverkar med de inspekterade polismyndigheterna 

arbetar socialförvaltningen aktivt med att 

erhålla sina klienters samtycke till att få bryta tystnadsplikten 

till förmån för deras situation . En vanlig 

förklaring är också att samarbetet leder till personkännedom 

och förtroendefulla relationer tjänstemän 

emellan, som medför att man får den information man 

anser att man behöver . 

nationell brottsförebyggande strategi 

Inspektionsgruppen har under inspektionen ombetts 

att till RPS framföra vikten av att det finns en nationell 

brottsförebyggande strategi för polisen . Av missivet till 

den nationella handlingsplanen framgår att ett arbete 

med att utarbeta en sådan pågick 2008 vid RPS . 

Inspektionsgruppen delar uppfattningen om att 

ökad tydlighet är nödvändig i flera avseenden beträffande 

polisens brottsförebyggande arbete . Inspektionsgruppen 

har också varit representerad i den 

arbetsgrupp vid RPS som utifrån ett uppdrag från 

Regeringen haft att beskriva polisens strategiska 

brottsförebyggande arbete, och hur det kan utvecklas . 

Inte minst definitionen av brottsförebyggande arbete 

har varit föremål för den gruppens arbete . 

förslag: 

Inspektionsgruppen har kommit till slutsatsen att 

det behövs mera tydlighet inom polisorganisationen 

om 

– vad brottsförebyggande arbete är 

– en strategi för hur det ska bedrivas och 

– att det är en viktig del av verksamheten . 

pUm-a 

I de fall polisens åtaganden i överenskommelserna 

överensstämmer med de av RPS prioriterade målen 

uppges att de dokumenterats i PUM-A . I övrigt 

uppfattar inspektionsgruppen att det inte är självklart 

att överenskommelsernas åtaganden för polisens del 

dokumenteras där . 

Det är ett problem att integrera strukturen i kommunöverenskommelserna 

med strukturen i PUM-A 

då målbilder överlappar varandra över kommuner, 

brottsområden och målgrupper . 

Det har också framförts till inspektionsgruppen att 

användbarheten för PUM-A är begränsad, speciellt 

vad avser möjligheten till uppföljning . 



förslag: 

Inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår 

av PUM bör RPS också identifiera de utvecklingsbehov 

och den potential som föreligger beträffande 

PUM-A . Det gäller både beträffande applikationen 

i sig och det sätt på vilket den tillämpas i polismyndigheterna 

. 

Särskilt utsatta områden 

Det är otillräckligt att inom ramen för en normal 

struktur för lokal polisverksamhet, självständig eller 

i samverkan, hantera de särskilda förhållanden som 

råder i stadsdelen Angered inom Polisområde Storgöteborg 

vid Polismyndigheten i Västra Götaland . 

Den lokala polisverksamheten och samarbetet med 

kommunerna när det gäller denna typ av områden bör 


hanteras efter en nationell handlingsplan samt med 

ett tydligare samarbete mellan aktuella polismyndigheter, 

kommuner, RPS samt regeringen för att minska 

sårbarheten och kvalitetssäkra arbetet . 

Varje misslyckande i arbetet i dessa områden leder 

till stora samhällskostnader och påverkar livskvaliteten 

för invånarna inte bara i utan även långt utanför dessa 

områden i det svenska samhället . 

förslag: 

Inspektionsgruppen har kommit till slutsatsen 

att det finns starka skäl att överväga en nationellt 

sammanhållen plan för hantering av särskilt utsatta 

områden som finns framför allt i våra storstäder .

Bilaga 


ilaga 

42 SaMvERkan polIS och koMMun

ilaga 


www.polisen.se 

Ring 114 14 till Polisen

Samverkan polis och kommun - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?