Trivsel 2/2007 - Micasa

GRANEN HAR 

BLIVIT TRENDIG! 

1950-TALET 

– EN TID AV FRID 

SNÖ I MÅNGA FORMER 

2/ 2007

JULEXTRA EXTRA!! 

Du får 3.000 kronor extra julrabatt när du beställer 

endast vibrationsplattan 

OBS! Gäller endast till den 20/12 2007 

Först till kvarn...

KRÖNIKA 

God Jul och 

Gott Nytt År! 

Som du säkert känner till är Micasa 

spanska och betyder ”mitt hus”. Och 

visst är det så att just under julen betyder 

hemmet och ”mitt hus” extra mycket. 

Ute är det kallt och mörkret vill liksom 

aldrig riktigt släppa taget även om det 

fi nns undantag med klara fi na vinterdagar. 

Många vill säkert likt björnen lägga 

sig i ide och sova sig igenom den långa 

natten. 

Sedan åratal har vi människor format 

om våra hem just under jultid. Pynt, skenet 

från levande ljus och lukter av mat 

som bara förknippas med julen och som 

vi ibland bär med oss ända från barndomen 

väcker speciella känslor för de allra 

fl esta. Under julen blir också människans 

behov av att kunna påverka extra tydligt. 

Så länge man har ork vill man bestämma 

hur och var adventsstjärnan ska hänga. 

Hos Micasa Fastigheter ska du verkligen 

känna dig hemma. Vi ska erbjuda 

boenden just för dig. För mig som ordförande 

i Micasa Fastigheter blir just det 

uppdraget extra tydligt när termometern 

faller och saffransdoften lockar till att ta 

en lussekatt till. 

God Jul och Gott 

Nytt År önskar 

Ewa Samuelsson 

(kd) 

Äldreborgarråd 

och ordförande 

i Micasa 

Fastigheter 

Innehåll 

Granen står så grön och grann ....................... 4 

Snöfl ingans mysterium ..................................... 6 

Vinterblomman ................................................... 8 

Den nyttiga nöten ............................................. 10 

Minns Stockholm på 50-talet ......................... 12 

Möt Olof Buckard ............................................. 18 

Nytt tulpanmuseum öppnat ........................... 20 

Tea time............................................................... 22 

Slöjd nu och då .................................................. 24 

Svenskt glas i framkant .................................. 26 

Julkrönika .......................................................... 30 

Det är aldrig för sent för vårkänslor ........... 32 

Som man tänker blir det ................................. 34 

Stavgång för hälsan ......................................... 36 

Julens Stockholmsevenemang ...................... 38 

Tips på härlig julläsning ................................. 40 

Korsord ............................................................... 42 

Omslag: Olof Holdar 

Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsg 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00. 

Redaktör: Maria Ehn-Notrica, tel 08-508 360 12. Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Yvonne de Geer, 

Ingrid Eiritz, Vincent Karlsson, Lisa Lindqvist, Anna Nordlund, Susanne Stenhammar, Isabelle Swahn, Eva Wase. 

Produktion: AB Grafi sk Stil. Tryck: VTT Grafi ska. 

Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB

PYNTAT & FINT 

Granen 

har blivit trendkänslig 

Alla är vi väl förtrogna med granens roll som stämningsskapare i juletid. 

Hur den ska prydas råder det däremot bestämt delade meningar om. Och aldrig förr har 

valmöjligheterna varit så många. Granen har blivit en trendbarometer. 

Att vi har starka åsikter om hur granen ska 

se ut vet den som tjuvlyssnar till diskussionerna 

som försiggår kring hyllorna för julpynt 

i stadens varuhus. Även den som van- 

Lite historik 

• Julgransseden har vi, som så många andra 

jultraditioner, lånat från Tyskland. 

• Från mitten av 1700-talet förekom granen hos 

adelsfamiljer i Sverige. Först vid 1800-talets 

slut blev den allmän sed i landet. 

• En av de första julgranarna vi känner till var 

klädd med saffranskringlor och fanns på 

Stora Sundby i Sörmland 1741. 

4 

ligtvis inte tycker så mycket släpper fram de 

bestämdaste uppfattningar om kulors vara 

eller inte vara. 

Maria Anetoft, inköpsansvarig för julpynt 

på Åhléns, har defi nierat tre kategorier av 

julpyntshandlare. 

– Vi har de traditionella, de eleganta och de 

populistiska. Att välja julgransprydnader är 

ett uttryckssätt idag, granen visar vem du är. 

Lila och svart i år 

Enligt Maria Anetoft föredrar de traditionella 

halm och hantverk, de eleganta vill sätta 

guldkant på tillvaron med vitt och silver 

medan de populistiska tar ut svängarna och 

FOTO: OLOF HOLDAR

Visste du att… 

Varje år säljs cirka tre miljoner julgranar 

i Sverige. 

söker något utöver det vanliga. Absolut trendigast 

i år är lila och svart. 

Generellt är de trendhungriga först ut att 

se om sitt hus inför julen. De köper nytt varje 

år efter rådande trend. Snabbt töms hyllorna 

på hippa dekorationer. Medan traditionella 

halmföremål ofta får ligga kvar på hyllorna 

till dagarna precis innan jul, då deras anhängare 

makar sig ut för att komplettera 

med någon enstaka prydnad inför julafton. 

Julgranen måste också tillskrivas en särskild 

plats i rådande inredningstrender. 1950-tal, 

lantligt, orientaliskt, 1700-tal… Att ha en 

gran som passar in stilmässigt i hemmet är 

som grädde på moset för den inredningsintresserade. 

Att granen ska vara minst lika fi n som 

grannens är också en drivkraft för många. Här 

är handeln inte sen att haka på. 

Maria Anetoft menar att det fi nns en viss 

status i granen. 

– Vissa vill bara ha handblåsta glaskulor 

i sin gran, just för att få det exklusivaste 

och mest gedigna. Många plastkulor ser precis 

lika fi na ut till lägre pris, men de ger inte 

samma känsla. 

Designgranar 

I bjärt kontrast till statusgranen fi nns det 

dem som tar avstånd från gängse julpynt och 

väljer något helt annat. Kanske pryder de sin 

gran med knäckebröd eller varför inte kapsyler. 

Då drar granen mer åt konstnärligt håll. 

Designhotellet Birger Jarl har varje år en julgransutställning 

där modeskapare får dekorera 

varsin gran. Att maken till granar skulle 

fi nnas någon annanstans är uteslutet. Modeskaparna 

låter sig inte begränsas av normaliteter, 

här gäller det att profi lera sig. 

Att granens pynt följer modet, om än av 

det vedertagna slaget, är inte nytt. Redan på 

1800-talet lät sig adelsfamiljer inspireras av 

tidningar och böcker för att få till en ståndsmässig 

gran, som kunde vara rejält brokig 

5 

med pynt från Tyskland eller stilren helt i silver 

och vitt. I enklare hem stod enklare granar 

med smällkarameller, fl aggspel och ätbara 

pynt som pepparkakor och nötter. I de 

allra fattigaste hemmen kunde dekorationen 

bestå av hemmagjorda papperstussar. 

Vid sidan av prydnadsmodet är granstorlek 

en variabel för popularitet. Idag efterfrågas 

mindre, lätthanterliga granar alltmer. Trots 

nättare storlek kan det vara övermäktigt för 

vem som helst att forsla hem granen, få ner 

trädet i en fot och sedan näst intill slå knut 

på sig själv för att få upp allt pynt. 

Av Eva Wase 

Ett tips till den som inte vill släpa hem en 

hel gran men ändå vill ha julstämning är att 

skaffa en lite bordsen att ställa på köksbordet. 

Lätt att ta hem från affären och smidig 

att smycka med… Ja, det var just det. Kanske 

är det dags att pröva något nytt, i lila? Eller 

damma av det gamla pyntet från förr? Faktum 

är att vår gröne vän sprider stämning 

helt naturell, kanske med bara en stjärna i 

toppen. 

FOTO: OLOF HOLDAR

VETENSKAP 

De fl esta tänker på snöfl ingan som stjärnformad men andra varianter är nål-, stav- och 

plattformade. 

Fall julesnö! 

De fl esta av oss drömmer väl om en vit jul, en jul med vita fl ingor som sakta 

singlar ner från himlen. En jul där snön lyser vit på fur och gran, för att tala med skalden 

Viktor Rydbergs ord. Tillblivelsen av en snöfl inga och dess resa från himlen ner till 

jorden är en både gåtfull och fascinerande berättelse. 

Avdunstningen från våra hav, sjöar och fl oder 

avger vattenånga i luften. Så gör också växter 

och människor och djur. När ångan kondenseras 

i temperaturer under fryspunkten bildas 

små genomskinliga iskristaller. Att de alla är 

sexkantiga beror på vattenmolekylernas form 

och deras sätt att binda till andra vattenmolekyler. 

Kristallerna är lätta och svävar huller 

om buller bland molnen. Vindarna rycker 

dem än hit än dit. Undan för undan byggs 

kristallen på längs sina kanter och så småningom 

utvecklas sex armar. Under extrema 

förhållanden kan en snöfl inga bli mellan sju 

6 

och tio centimeter. Avgörande för hur stor en 

snökristall kan bli beror i huvudsak på den 

luftfuktighet som råder vid tillfället. 

Varje snöfl inga har sin unika färd från molnen 

till marken och ingen snöfl inga är den 

andra lik. Vilken form den antar bestäms av 

de gällande temperaturerna, som skiftar hela 

tiden, av vindens riktning och styrka och av 

molnets höjd över markytan. 

Nål-, stav-, platt- och stjärnformade kristaller 

är några av de vanligaste sexkantade formtyperna. 

Det är den senare formen vi tänker på 

när vi hör ordet snöfl inga och som vi kan hit- 

WAVE ROYALTY FREE/MEGAPIX

ta som logotyp lite var stans. Det är också den 

glittrande snöstjärnan vi sätter i granens topp 

till jul. 

Först att iaktta och upptäcka att alla snöfl 

ingor är sextaliga var Johannes Kepler, tysk 

matematiker och fi losof och den som hävdade 

att planeterna rör sig i ellipser runt solen. 

Nyåret 1611 vandrade han på Prags snöiga 

gator när han plötsligt upptäckte att varje 

snöfl inga – oavsett hur de såg ut för övrigt – 

har en symmetri som bygger på talet sex. 

Kristallografi 

Upptäckten beskrev Kepler i ett nyårsbrev till 

en vän och kom att ligga till grund för vad som 

så småningom kom att kallas kristallografi . 

Näste vetenskapsman att med blotta ögat 

göra noggranna beskrivningar av de magiska 

snöfl ingornas struktur var René Descartes. 

Han är kanske mest ihågkommen för sitt metafysiska 

uttalande Cogito, ergo sum ( Jag tänker 

alltså fi nns jag) och för att ha lockats av 

drottning Kristina till vår kalla snöiga Nord 

där han också dog i lunginfl ammation år 1650. 

Uppfi nningen av mikroskåpet i mitten av 

1600-talet ledde snabbt till fl er och bättre observationer 

av snöfl ingor. Den engelske vetenskapsmannen 

Robert Hooke var den förste att 

iaktta snöfl ingorna mikroskopiskt vilka han sedan 

ritade av tillsammans med allt annat han 

kunde fi nna. Upptäckterna publicerade han i 

sin berömda bok Micrographia utgiven år 1665. 

Första fl ingan på bild 

Den första boken helt tillägnad snöfl ingor; 

Cloud Crystals: A Snow-Flake Album publicerades 

1864. Författare var Frances Knowlton 

Chickering. Om henne vet vi inte mycket 

förutom att hon var ministerfru och hade ett 

skarpt öga till snöfl ingor som hon iakttog under 

Maines långa vintermånader. Hon undersökte 

snökristallerna när de föll på hennes 

fönsterbräda vilkas form hon sedan kvickt 

skar ut i papper. 

Wilson Bentley, en bonde och amatörfotograf 

från den lilla staden Jericho i delstaten 

Vermont, lyckades med sin kamera 

fånga sin första snöfl inga. Året var 1885. Under 

sin livstid fotograferade han över 5 000 

7 

snö fl ingor varav 2 000 fi nns med i hans bok 

”Snow Crystals (1931). 

Snöfl ingornas symmetri och det faktum att 

de sex armarna var och en utvecklar samma 

utsirade form har förbryllat forskarna. En 

som i hög grad har bidragit till att förstå hur 

det går till var den japanske kärnfysikern 

Ukichiro Nakaya. Han var den förste att göra 

ett detaljerat och systematiskt studium av 

snöfl ingor under 1930-talet. Genom att framställa 

syntetiska snökristaller i sitt laboratorium 

bidrog han till förklaringen hur snöfl 

ingorna får sin form. 

Även om mycket är sagt och skrivet om 

snöfl ingor återstår mycket att förklara om deras 

gåtfulla tillblivelse. Forskning pågår. 

Nästa gång det snöar tänk på att det fi nns 

en del av dig i varje snöfl inga. Varje gång du 

andas ut bildas vatten i luften som i sin tur 

faller ner som regn eller snö. Fall julesnö! 

Av Ingrid Eiritz 

Källa: Kenneth Libbrecht, The Snowfl ake 

Winter´s Secret Beauty

VÄXTRIKET 

Julrosen 

kommer med hopp om vår! 

När mörkret ligger tungt omkring oss och solljuset slocknar allt tidigare på dagen 

tittar julrosen, Helleborus Niger, fram ur snön, som för att visa att våren inte är långt borta. 

Denna ljuva och bräckliga ros som har kraft att forcera frusen mark kommer med 

hopp om ljus och liv mitt i den mörkaste vintern. 

Julrosor är ett släkte med 21 arter perenna 

växter samt en mängd hybrider, ofta odlade i 

trädgårdar. Trots det svenska namnet så tillhör 

inte arten rosväxterna utan ranunkelväxternas 

familj. Julrosen härstammar från Europa 

och är främst utbredd på Balkanhalvön 

men växer även vilt i Storbri tannien, Spanien, 

Portugal, Rumänien och Ukraina. I Sverige förekommer 

Klockjulrosen naturaliserad. Dess 

8 

ursprung är anledningen till den onaturliga 

blomningsfasen mitt i vintern. Växten behöver 

mycket fukt och somrar na har varit för torra 

och heta för den kräsna julrosen. Det är först 

mot vårvin tern som det fi nns till räckligt med 

fukt för att rosen ska kunna blomma. Är vintern 

mild i Sverige kan vi se den tappra växten 

slå ut redan i december även om det är 

vanligast att den står i blom något senare. 

JAN GRAHN/N – NATURFOTOGRAFERNA

Det fi nns många legender och myter som 

kretsar kring denna fascinerande växt men 

ett faktum är att julrosen odlades av antikens 

greker och romare. Den användes som 

kräk- och laxermedel. Precis samma användningsområde 

har den haft senare i Norden. 

Växten har även ansetts ha en effekt mot 

galenskap och tungsinthet. Den vanligaste 

sorten av julros (Helleborus Niger) har en 

mycket giftig rot och av den har man även 

framställt varggift och nyspulver. Detta har 

lett till att växten kallats för ”svart pustrot”, 

där svart är en direktöversättning från det 

latinska ordet niger och syftar således på rotens 

färg. Själva namnet på rosen är grekiska 

och betyder ”giftig föda”. 

Jesusbarnet i Betlehem sägs ha fått en julros 

som gåva av en mycket fattig herdinna. 

Då hon inte hade någon present att ge bort 

började hon gråta och på den platsen där 

hennes tårar föll ner sprang snart en fantastiskt 

växt till liv. Julrosen ansågs även kunna 

frambesvärja demoner inom häxkonsten. 

Dekorativ skönhet 

Den mystiska julrosen är en lättskött trädgårdsväxt 

som trivs bäst i halvskugga men 

även om man inte har tillgång till en liten 

täppa utanför ytterdörren så kan man njuta 

av blomman. I en välsorterad blomsterhandel 

är chansen stor att julrosen fi nns till försäljning. 

Då blommorna gärna nickar en aning 

är ett tips att låta dem fl yta uppåtvända i en 

skål med vatten. 

Thord Ohlsson, ägare av ”Ulriksdals trädgård 

på Kivik” tillsammans med Carina Larsson, 

är specialist på julrosor och menar att 

växtens popularitet har varit ökande sedan 

slutet av 1800-talet då den vita julrosen slog 

igenom stort. 

– Julrosor har alltid fascinerat människor, 

säger Thord Ohlsson. Dels för att de är de första 

som blommar i trädgården. Man går och 

väntar på att något ska hända och plötsligt 

sticker de upp ur snötäcket. Sedan fi nns rosen 

i väldigt många färger också. Det är en 

spännande mångfald. 

Av Isabelle Swahn 

9 

Vart vill du åka? – Kryssa för! 

Hurtigruten 

– kanske världens 

vackraste resa... 

Avresa: 2/5, 7/5, 9/6, 15/8, 

23/8, 8/9. 

Reslängd: 5 dagar. 

Pris: Från 6.585:- 

Lofoten 

– höga berg och djupa 

fantastiska fjordar 

Avresa: 4/8. 



Holland 

– blommor, väderkvarnar 

och träskor 

Avresa: 17/4, 24/4* och 27/4. 

* Blomsterkarnevalen 



Bodensjön 

– blomsterparadiset 

på ön Mainau 

Avresa: 1/6. 



08-552 42 000 • info@poolresor.se

ÄTBART 

10 

Nöten 

till vardag och fest 

Krispiga, välsmakande och 

nyttiga är nötter ett självklart 

inslag i många länders matkultur. 

I Sverige har traditionen 

länge varit att äta nötter till jul. 

Idag har nötter av alla de slag 

en plats även i vår vardag. 

FOTO: OLOF HOLDAR

Ända sedan jägarsamhället har nötter varit 

nyttig föda för oss människor. Fyllda av 

nyttiga fetter, mineraler och vitaminer skyddar 

de bland annat mot hjärt- och kärlsjukdomar. 

Att fettet skulle göra oss tjocka förefaller 

osant, undersökningar visar att så inte är 

fallet. Kanske för att nötterna ger mättnadskänsla 

vilket gör att vi äter mindre av annat 

när vi byter ut en del av kosten mot nötter. 

I Sverige har vi av tradition plockat fram 

de hårdknäckta små godsakerna till jul, tillsammans 

med den obligatoriska nötknäckaren. 

Vem har inte kämpat med att knäcka 

precis lagom hårt för att få njuta en hel nöt, istället 

för att pillande skilja nötbitar från skalbitar. 

Handen på hjärtat har vi kanske inte 

alltid ätit dem för smakens skull. Att knäcka 

nötter är ett tidsfördriv som hör julen till. 

Tusenårig tradition 

I länder som Iran, där nötter har en tusenårig 

tradition, äts de på annat vis. En medelfamilj 

kan göra av med fyra kilo skalade valnötter 

på en månad. Förutom som viktig 

ingrediens i bakverk och maträtter har varje 

hem en blandning av skalade nötter och frön 

till hands att bjuda förbipasserande gäster på. 

Naghmeh Kamoosh kommer ursprungligen 

från Iran och har bott i Sverige i 21 år. Hon 

drar en parallell till svenska fruktfat och förklarar 

att i Iran är nötterna lika obligatoriska 

som frukten. 

Bästa blandningen 

– Vi plockar åt oss några nötter när vi blir 

sugna. Vi bjuder våra gäster på te, frukt och 

nötblandning hellre än kakor. Att alltid ha en 

skål med nötter beredd som bjudmat är en 

tusenårig tradition. Dessutom sägs de vara 

så stärkande för hälsan. 

Vilka nötter föredrar då Naghmeh Ka- 

Bröd med fetaost och valnötter 

25 g jäst 5 dl vatten 2 msk olja Vetemjöl – Fetaost Valnötter Hackad lök 

11 

moosh? Hon förklarar att en god blandning 

kan bestå av valnöt, pistagenöt, cashew, mandel 

och dessutom frön som solrosfrön. För 

smakens skull rostas de lätt. Allra vanligast i 

Iran är valnöten. Valnötsträd växer i princip 

överallt. När hon bodde i Iran var överfl ödet 

av valnötter i skördetid påtagligt. 

– Man gav bort korgar med färska valnötter, 

och även pistagenötter, precis som vi här i Sverige 

skänker bort äpplen och plommon på höstkanten. 

Men det var då för tjugo år sedan. Idag 

har tillgången på nötter begränsats i Iran. 

Förvara i kylskåp 

Medan utbudet minskat i Iran har tillgången 

ökat i Sverige. I butikernas hyllor hittar vi 

olika sorters nötter året om, att använda som 

tilltugg, godis, i matlagning eller i bakverk. Infl 

uenserna från andra kulturer har ökat vår 

kunskap om hur vi kan använda nötterna. 

Naghmeh Kamoosh tipsar om att de ska 

förvaras i kylskåp i en tät burk och konsumeras 

inom en månad eftersom de är färskvara, 

även om de är torkade. Själv köper hon inte 

nötter som är förslutna i påse eller i burk, 

även om kvalitén generellt är god i livsmedelsbutikerna. 

– Jag vill känna doften av dem och smaka 

på dem för att vara säker på att de håller 

god kvalitet. Valnötter ska till exempel dofta 

friskt, vara ljusa i färgen och inte så skrynkliga. 

Ju mörkare och skrynkligare de är desto 

äldre är de. 

Hon tillägger att hon bara köper skalade 

nötter, att skala så stora mängder som hon 

gör av med skulle ta för mycket tid. Nötterna 

ska vara så färska som möjligt. Hon får något 

drömskt i blicken när hon pratar om de 

nyskördade nötterna hon minns från Iran, 

mjuka och frasiga – en delikatess. 

Av Eva Wase 

Gör degen och låt den jäsa 30 minuter. 

Klappa ut till platta bitar. Strö över valnötshalvor och tryck till dem så de fastnar. Strö över feta ost och 

den hackade lätt frästa löken. Jäs 30 minuter igen och grädda i 200 graders varm ugn.

ÅTERBLICK 

En Kobratelefon från 

LM Ericsson var ett måste. 

12 

FOTO: KW GULLERS©NORDISKA MUSEET

det fridsamma 

1950-talet 

decenniet 

1950-talet framstår som en fridsam parentes mellan ett krigiskt 40-tal och ett 

upproriskt 60-tal. Optimism och framtidstro var honnörsord. Samförstånd och samarbete 

präglade samhällsutvecklingen. Välfärd ersatte fattigdom. Folkhemmets glansperiod 

inleddes och Stockholm växte så det knakade. 

I oktober 1950 köade stockholmarna för att få 

vara med om invigningen av den första tunnelbanelinjen 

Slussen–Hökarängen (17 minuter) 

och få en gratis premiärtur. Slagsmål 

om platser i de gröna vagnarna spräckte tidtabellen 

med stora förseningar som följd. (Låter 

det där med försening bekant?) 

Slagsmål utbröt också en månad senare på 

Stockholms gator vid begravningen av 92-årige 

kung Gustav V – i folkmun kallad ’V-Gurra’. 

Alla ville betitta sorgetåget som drog från 

slottet till Riddarholmskyrkan. Ingen svensk 

kung hade blivit så gammal och regerat så 

länge. En epok var slut. 

Fridfull Kungsträdgård 

Vid den här tiden hade Stockholm ännu småstadens 

karaktär. Innerstadens hjärta var 

Klarakvarteren som sträckte sig från Vasagatan 

till Stureplan där de blå spårvagnarna 

och de röda trådbussarna möttes. Flanörstråket 

gick längs Strandvägen, Hamngatan 

och Kungsgatan, där herrn lyfte sin hatt till 

hälsning och damen elegant viftade med behandskad 

hand. På Dramatentrappan satt 

fl ickorna och solade sig i dåtidens solarium 

”Rivierasol” – en kartongbit med aluminiumpapper 

som enligt reklamen gjorde användaren 

”brun som en neger”. Kungsan var en 

fridfull lekplats med sandlådor och barnen 

tilläts plaska i Molins fontän. 

På Drottninggatan stövlade varje dag stans 

kändaste original, den lärde Ernst Thörnberg, 

ut från Frälsis med väldiga bomullstus- 

13 

ÅTERBLICK 

sar i öronen på väg till Kungliga Biblioteket. 

Året om bar han vinterrock och pälsmössa på 

grund av bacillskräck. Hans minnessten kan 

ses på Klara kyrkogård. 

Den här idyllen fi ck ett abrupt slut när cityplanen 

för Stockholm började genomföras. 

Med tunnelbanan som murbräcka och med 

nya expropriationsregler maldes en 300-årig 

struktur ned. Bebyggelsen i Klara revs utan 

50-talet blev förorternas decennium; Bagarmossen, 

Bandhagen, Blackeberg, Fruängen 

och Rågsved växte fram. 

FOTO: KARL HEINZ HERNRIED©NORDISKA MUSEET

ÅTERBLICK 

En familj bänkad framför TV:n som lanserades 1954. 

urskillning. Hötorgscity blev det nya citys 

kärna och invigdes våren 1959. 

Samtidigt växte välfärdssamhället fram i de 

nybyggda förorterna utefter T-banelinjerna: Bagarmossen, 

Bandhagen, Blackeberg, Fruängen, 

Rågsved och fl era andra. Sonya Hedenbratt 

sjöng i Hasse & Tage-revyn Gröna Hund: ”Min 

dröm om lycka i sammanfattning är Rågsved./ 

Åtta trappor. Fyra rum. Två barn. En man./Och 

ja’!/En frysbox. Åttiliters. Det e bra!” 

Ja, det blev inne att bo i ”förstad” (som förorten 

då kallades) där trean ersatt tvåan som 

standardlägenhet. Här skulle det goda livet 

för den moderna människan förverkligas. Ett 

lämmeltåg av hyresgäster lämnade innerstans 

slitna och trånga hus för förortens moderna 

och välutrustade. I hyran ingick centralvärme, 

varmvatten, kylskåp, badrum, 

fasta garderober, balkong och sopnedkast. 

– Badrummet är ju rena fi lmstjärnelyx- 

14 

en, tyckte en belåten hyresgäst i en intervju 

i Stockholms-Tidningen, som tidstypiskt nog 

presenterade henne som ”en rekorderlig hemmafru”. 

Men om den moderna SB-butiken, 

d v s Snabbköpsbutiken, tyckte inte den rekorderliga: 

– Det är kolossalt bra att kunna gå runt 

och välja själv. Men att sen behöva stå och 

köa framför de två enda kassorna är förskräckligt 

tålamodsprövande! Snabbt går det 

ju inte alls! 

Handeln tog åt sig, döpte snabbt om SB till 

Självbetjäningsbutiker och införde fl er kassor. 

Fladdermusfåtölj och kobratelefoner 

Ironiskt nog fyllde och fi rade Stockholm 700 

år 1953 just när dess invånare som bäst var 

i färd med att överge den för ”vischan”, som 

förorten kallades i folkmun. 1955 passerade 

förorterna innerstaden i folkmängd. Största 

FOTO: KARL HEINZ HERNRIED ©NORDISKA MUSEET

magneten var ABC-förstaden Vällingby. ABC 

stod för Arbete, Boende och Centrum på samma 

plats. Ingen skulle längre behöva åka in 

till innerstan för att shoppa och jobba. Invigningen 

av Vällingby Centrum 1954 blev en 

succé och folkfest. DN skrev: 

”Trångt som på Stortorgets julmarknad, 

överfyllda T-banetåg i skytteltrafi k med 

25 000 passagerare i vardera riktningen, parkerade 

bilar kilometervis!” 

Modern miljö fordrar modern design. Inspirerade 

av sitt diskställ skapade arkitektparet 

Strinning 50-talets populäraste möbel Stringhyllan, 

den utbyggbara bokhyllan med hyllor 

upphängda på plastöverdragna metalltrådar. 

Fladdermusfåtöljen och telefonen Kobra introducerades 

och blev kult redan då. Teak var 

poppis och bordsskivan stod helst på metallben. 

I köket regerade ”designprinsen” Sigvard 

Bernadotte med sina folkligt enkla plastbyttor. 

Hushållsmaskinerna gjorde sitt intåg – årets 

julklapp 1957 var det elektriska våffeljärnet. 

I vardagsrummet skedde ett paradigmskifte 

hösten 1954 då ”Flimmerburken”, alias TVapparaten, 

gjorde sin entré. Öknamnet slog 

rot fredagen den 29 oktober då stockholmarna 

skockades framför radioaffärernas skyltfönster 

där TV-apparater fl imrade fram Radiotjänsts 

första ”riktiga” TV-utsändning på 

15 minuter. Uppståndelsen var enorm. Det 

skulle dröja ytterligare fyra år innan det första 

nyhetsprogrammet Aktuellt sändes. Året 

därpå red bröderna Cartwright in i rutan där 

också Ria Wägner vinkade och blev kändis. 

Biltätast i världen 1954 

I medeltal satt tolv stockholmare framför varje 

teve. Trängseln i vardagsrummet var ekonomiskt 

betingad. En TV-apparat kostade i 

början ca 2 000 kr – att jämföra med en genomsnittlig 

arbetarlön på 750 kr. Det stora 

genombrottet för TV kom när Sverige var arrangör 

för 1958 års VM-slutspel i fotboll och 

fi nalmatchen gick på Råsunda. Försäljningen 

steg då till hysteriska höjder – från 10 000 

till 120 000 TV-apparater på ett år! 

Samma försäljningskurva uppvisade statussymbolen 

– Bilen. 1950 rullade 252 000 

bilar i vårt land – 1959 hade de ökat till en 

15 

Novelltävling! 

Micasa Fastigheter utlyser en novelltävling. 

Enda kravet för att få vara med är 

att du är hyresgäst hos Micasa Fastigheter. 

Novellerna bedöms av en jury och det 

vinnande bidraget kommer att publiceras 

i tidningen Trivsel i juni 2008. 

Novellen får inte vara längre än 1 000 

ord, vilket motsvarar 6 000 tecken eller 

fyra maskinskrivna sidor med dubbelt 

radavstånd. Det är tillåtet att lämna fl era 

tävlingsbidrag. 

Så har du något att berätta, fatta 

pennan och låt fantasin fl öda eller gräv i 

minnenas arkiv och ta chansen att bli 

publicerad! 

Tävlingsbidragen ska senast 

1 mars 2008 skickas till: 

Micasa Fastigheter, Att: Maria Ehn-Notrica, 

Box 17211, 104 62 Stockholm eller via 

e-post till maria.ehn@micasa.se 

Glöm inte att ange ditt namn 

och telefonnumer.

ÅTERBLICK 

miljon. 1954 var faktiskt Sverige per capita 

biltätast i världen och det stals fl er bilar i 

Stockholm än i Paris och London! Stockholm 

var först i världen med att 1957 introducera 

kvinnliga parkeringsvakter som snabbt 

fi ck öknamnet Lapplisorna (efter sångidolen 

Lapplisa från Lappland). 

Deras hatobjekt var raggarna som i sina 

stora amerikanska bilar modell äldre korkade 

igen Stockholms gator på sina raggarrundor. 

Bilarna körde i snigelfart och dubbla fi - 

ler nerför Kungsgatan med rock’n’roll i radion 

och Davy Crockettsvansar i radioantennerna. 

Rundan fortsatte sen Birger Jarlsgatan–Tegnérgatan–Sveavägen 

tillbaka till Kungsgatan. 

Gemene man kände sig oerhört provocerad. 

Tonåringen föds 

Ungdomsrevolten låg i luften. Tonåringen 

föddes och skaffade sig en egen identitet, 

egen klädstil, egen musik, egna gäng som 

ibland urartade till ligor. Ökänd var Spiltaligan 

på Östermalm vars medlemmar blev 

rikskända när de stal kollekten i Hedvig Eleonora 

kyrka och halsade starköl på Strandvägen 

premiärdagen 1955 då motboken slopades 

och starkölet introducerades. Den dagen 

såldes 395 000 fl askor starköl enbart i Stockholm! 

Vuxenvärlden förfasade sig över ”rotlös 

ungdom på glid” som också blev temat i 

många fi lmer. När den berömda amerikanska 

fi lmen ”Vänd dem inte ryggen” (med Bill Hayles 

”Rock around the clock”) premiärvisades 

1955 på Rigoletto på Kungsgatan skrev Morgon-Tidningens 

recensent irriterat om ”dessa 

rotlösa halvstora slynglar med skolsalen till 

tummelplats och gatan till jaktmark”. 

De rotlösa stred också sinsemellan. Raggaren 

och hans ”kusin” mc-knutten, som var 

stolta bärare av en proletär profi l, hade en gemensam 

antagonist – dixiesnubben. Denne 

återfanns bland läroverksungdom som gillade 

jazz och spisade dixieland på Gazell Club i 

Gamla Stan. 

Raggare och knuttar körde rock’n’roll på 

stamlokuset Cupido på Roslagsgatan. 

Knutten bar jeans och skinnpaj och hans 

tjej spättan svängde sig i jättevid rock’n’roll- 

16 

Även de kvinnliga tonåringarnas mode präglades 

av knuttar, raggare eller dixiesnubbar. 

kjol. En dixie bar duffel och hans tjej tweedkjol 

plus skor med enorm rågummisula, Farah 

Diba-frisyr som såg ut som en hövolm och 

en behå som gav henne en toppig bystprofi l. 

Siv Malmkvist och Snoddas 

Dixiesnubbens husgud var ”den sjungande 

rotborsten” Tommy Steele (vilket syftar på 

hans frisyr), knuttens var f d chauffören Elvis 

Presley. När Bonnierägda Bildjournalen 

1958 gjorde en omröstning – Elvis eller Tommy 

– vällde det in 38 000 svar. Tommy vann 

med en hårsmån och dixietjejerna tjöt i extas 

när Tommy sedan kom och sjöng i Eriksdalshallen. 

Vuxenvärldens sångidoler var inte lika 

högröstade. ”Famnen full utav solsken” kvittrade 

Thory Bernhards, Siv Malmkvist fl öjtade 

om ”Augustin” och bandyspelaren Snoddas 

sjöng smältande om ”Flottarkärlek” hos Lennart 

Hyland i radiostudion på Kungsgatan 

8. Och vem dyker för allra första gången upp 

i TV julafton 1959 om inte Kalle Anka och 

hans vänner! 

Ja, på det hela taget var 50-talet mer av 

idyll än vånda. Det skulle bli tvärtom under 

det kommande decenniet då revolt och opposition 

blev honnörsord. 

Av Yvonne de Geer 

FOTO: ERIK HOLMÉN ©NORDISKA MUSEET

Stockholm var först i världen med att 1957 

introducera kvinnliga parkeringsvakter som 

snabbt fi ck öknamnet Lapplisorna. 

Tjejextas på rock´n´roll-gala i Eriksdalshallen 

i Stockhjolm. På scenen Tommy Steel. 

FOTO: KARL HEINZ HERNRIED ©NORDISKA MUSEET 

FOTO: OLLE SEIJBOLD/SCANPIX 

17 

DET ÄR ALDRIG 

FÖRSENT ATT BÖRJA! 

Är du intresserad av att må bra, hitta motivationen 

och få tips och råd om hur du bäst kommer igång? Vi 

erbjuder dig en möjlighet att förbättra din livskvalitet 

och göra livet lite roligare. 

På F&S Stockholms 9 träningsanläggningar kan du 

träna jympa, spinning och styrketräning. 

Du kan läsa mer om våra träningsformer på hemsidan: 

www.sthlm.friskissvettis.se eller ring 08-429 70 00. 

IF FRISKIS&SVETTIS STOCKHOLM www.sthlm.friskissvettis.se 

Stockholms hjälpmedelsbutik 

500 hjälpmedel för alla 

STOL-LYFT 

Lätt manövrerad stollyft 

som gör det enklare att 

flytta en person sittande 

mellan olika platser i 

rummet. Lyften är lätt 

att använda utan krav på 

tunga lyft eller ansträngande 

rörelser. 

Förflyttningen kan ske 

långsamt och säkert 

för såväl vårdare som 

brukare. Lyften passar 

tillsammans med vanligt 

förekommande matbordsstolar. 

Maximal 

brukarvikt 180 kg. 

URIFORM 

URI-FORM AB 118 47 STOCKHOLM 

Timmermansgatan 37. Stockholm. (ingång från Högbergsgatan) 

Tel. 08-6402955. Fax. 6402957. T-Mariatorget buss 43,55,66. 

mån-tor 10-18 fre 10-16. lördag, söndag stängt. 

www.uriform.se

TRIVSEL PÅ BESÖK 

Olof Buckard 

och ”Galenskapens förförelse” 

Olof Buckard och jag träffas vid mitt köksbord för att tala om ”Galenskapens förförelse”, 

hans föreställning på Klara Soppteater, som gjort stor succé. Olof har en brilliant 

förmåga att tala om det svåra på ett lättsamt sätt. Med satirens formspråk får han 

oss att skratta hejdlöst åt allsköns elände – men också att 

fundera ett steg vidare. 

Olof Buckard – denne mångfasetterade och 

begåvade man har redan tidigare gått ut i 

TV och gett psykiska funktionshinder ett ansikte. 

Efter att han berättat om hur tvångstankar 

styrt hans liv, blev han engagerad i 

det vetenskapliga och konstnärliga rådet för 

Psykkampanjen. 

– Psykiska funktionshinder är högaktuellt. 

Genom att tydliggöra och ge dem ett ansikte 

minskas det sociala stigmata som det innebär 

för många människor, säger Olof Buckard. 

– Föreställningen handlar bland annat om 

tvångshandlingar, tvångsföreställningar och 

hypokondri, något som jag har stor erfarenhet 

av, fortsätter Olof. 

Föreställningen kretsar kring två stora 

frågor: ”Är det en slump att så många framgångsrika 

personer stämplats som excentriska?” 

Och ”Varför ses inte maktgalenskap som 

något onaturligt i vårt samhälle?” 

Koppling till kreativitet 

Vi samtalar om olika slags psykiska funktionshinder. 

Kopplingen mellan kreativitet 

och psykiska funktionshinder är intressant. 

Professor Philip Sandblom, visar i boken 

”Skapande och sjukdom” att många som skapat 

tonkonst, bildkonst och litteratur har någon 

form av ”hang up”. 

18 

Vi enas om att den värsta formen av galenskap 

är maktgalenskap och spekulerar i vad 

som ligger bakom. Kanske har den sin grund 

i behovet av att få bekräftelse på sin egen förträffl 

ighet. Vilket torde bero på dålig självkänsla. 

Detta för med sig att man drivs av en 

lust att sätta sig över andra och styra dem. 

Maktgalenskap 

– Människor som inte har så värst mycket 

att komma med känner något slags underläge 

och går omkring med ganska svårartade 

komplex. De har ett extra ordinärt stort behov 

av att ta revansch för det de känner att 

de saknar. Att erövra en position blir då väldigt 

angeläget. Inom politiken är det så uppenbart, 

säger Olof. 

Jag associerar till några ord ur Bengt 

Sänds visa Puritanerna. ”… De fann inga förtjänster 

hos sig själva och sökte därför brister 

hos oss andra. Men skål bröder och låt dem 

gärna klandra…” 

Illa skötta psykiska funktionshinder kan 

ställa till enormt mycket. Det fi nns inget försvar 

för de våldsyttringar som skett på grund 

av att psykiatrin fungerat så dåligt. Men dessa 

bleknar ändå i jämförelse om man ser till 

maktgalenskapens förödande, ohyggliga verkningar.

Galenskapens förförelse 

Föreställningen ”Galenskapens förförelse” spelas 

på Klara Soppteater 

Av och med: Olof Buckard 

Musikaliskt arrangemang: Georg Riedel 

Regi: Ole Forsberg 

– Vi talar om Asberger och att det är en 

personlighet som vi ofta hittar inom ledarskap. 

Men när vi kommer till det politiska 

ledarskapet, då kopplar vi inte in de psykologiska 

bedömningarna, utan gör politiska bedömningar. 

Vi lämnar ”den psykiska blicken” 

som vi borde ha med. Vi byter terminologi och 

har en fl athet och sjukligt överdriven respekt 

för maktgalenskapen, säger Olof. 

Olof berättar att man vid fi losofi ska institutionen 

i Stockholm defi nierat president George 

Bush som en av vår tids stora massmördare. 

Han har låtit slakta fl era hundratusen 

människor i Irak och redan som guvernör var 

han den som signerade fl est dödsdomar. Sedan 

har han mage att påstå att han leds av 

Jesus. Olof citerar ett plakat i en amerikansk 

demonstration mot Irakkriget. På det stod 

det: ”Who would Jesus bomb?” 

Milijonbonusar 

Olof talar vidare om att det är vidrigt hur 

vi bugar och bockar för makten utan att se 

kopplingen till maktgalenskap. Skandiadirektörer, 

tunga näringslivsgubbas arvoden, 

miljonbonus och pensionsavtal är ohemult 

höga. 

– De proportioner det har tagit, var helt 

otänkbara för 25 år sedan, säger Olof. 

Föreställningen ”Galenskapens förförelse” 

är lysande och trots att den behandlar ett 

svårt ämne skrattar publiken så att tårarna 

rinner. När Olof Buckard tackar för sig vill 

applåderna aldrig sluta. Det har höjts röster 

för att sända föreställningen i TV. Min gissning 

är att den kommer att fortsätta spelas, 

länge. Mycket länge. 

Av Susanne Stenhammar 

19 

FAKTA 

Namn: Martin Olof Buckard 

Kulturpersonlighet, kulturjournalist, estradör, imitatör, 

satiriker, gästpredikant, skådespelare, diktare, 

samhällskritiker med mera. 

Född: 12 april 1933 i Alunda, i Uppsala län 

Bor: Lägenhet på Lidingö 

Beundrar: Sören Kirkegard, Dario Fo, Nelson 

Mandela, Harold Pinter, Michael Moore och 

John Berger. Beundrar kvinnorna! 

FOTO LEIF R JANSSON/SCANPIX

VÄXTRIKET 

Folkkär tulpan 

har fått eget hus 

På Tulpanens Hus i Åkeshov ges plats för gröna skönheter. Färgsprakande tulpaner, 

sagolika pelargoner och vackra amaryllisar arrangeras i frodiga utställningar utifrån 

säsong. Ett besök ger rofylld stund i blommig famn. 

Tulpanens Hus är ett litet museum där tulpanen 

står i centrum. Även om blommande 

tulpaner inte visas året om märks alltid inspirationen 

från den omtyckta blomman i 

Om tulpanen 

• Tulpanen kommer ursprungligen från södra 

Euro pa, norra Afrika och delar av Asien. Trädgårdstulpanen 

kom till västra Europa på 1500talet. 

Till Sverige kom den på 1600-talet. 

• I Holland orsakade tulpaner på 1600-talet en 

börs krasch. När spekulationsmarknaden var 

som värst kunde en enda tulpanlök värderas 

till motsvarande en tredjedels normal årslön. 

• Populärast på 1600-talet var polkagrisrandiga 

och enkelblommande. Idag fi nns tulpaner i 

mängder av former och i alla färger utom blå. 

20 

café och presentbutik. För att museet ska 

blomstra hela året visas utställningar även 

med andra blommor. 

My Alverbäck, initiativtagare och ansvarig 

för museet, förklarar att valet av namn bottnar 

i att det var med tulpaner allt började. Familjen 

Alverbäck är tulpanodlare i tredje generationen. 

– Vi märkte att intresset för tulpaner hela 

tiden ökade. Våra växthus ute på Ekerö är 

inte öppna för allmänheten men samtalen 

från personer som ville komma på studiebesök 

blev allt fl er. Idén tog form att starta en 

mötesplats öppen för alla som vill se, lära om 

och uppleva tulpaner. 

Jakten på lokal drog igång och när drömlokalen, 

det gamla orangeriet vid Åkeshofs 

slott, blev ledig för ett drygt år sedan, föll det 

sig naturligt att dra igång Tulpanens Hus. 

FOTO: TULPANENS HUS

Tanken är att museet ska vara ett utfl yktsmål 

som ger en minnesvärd upplevelse kopplad 

till blommor. Läget precis intill Åkeshofs 

slottspark och Judarns naturreservat erbjuder 

dessutom fi na strövområden och något 

så ovanligt som ett arboretum, en skogsträdgård, 

med träd från hela Sverige. 

Ännu menar My Alverbäck att verksamheten 

på Tulpanens Hus är i sin linda. Planer 

fi nns på att locka en keramiker som drejar 

krukor och bygga vidare på kulturutbudet. 

Redan idag hänger lokala konstnärer ut i caféet, 

gemensamt för konsten är blommotiven. 

Museet förenar utställningar med blom- 

och lökförsäljning, där strävan är att ge ett 

personligt bemötande och kunskap om växterna. 

– Vi tar oss tid och berättar om växterna. 

Mötet är viktigt för oss. Många som kommer 

hit kanske inte träffar så många fl er personer 

under dagen. För dem är den sociala kontakten 

extra betydelsefull. 

Besökarna är mestadels kvinnor över 50 

som träffar väninnan eller som lämnar maken 

i caféet medan hon går och tittar på 

blommorna. Besökare i arrangerade bussturer 

från äldreboenden är också vanligt. Lokalerna 

är tillgängliga för rullatorer och rullstolar. 

My Alverbäck nämner även att utbrända 

hör till stamgästerna. 

– De kommer hit för att få ro i sinnet och 

energi av blommornas färger och växtkraft. 

Att sitta i caféet här i växthuset som badar i 

ljus är också välgörande under årets mörka 

månader. 

Blomsteråret på Tulpanens Hus 

Responsen från besökarna har varit väldigt 

positiv under året som gått. Utvecklingen har 

gått snabbare än förväntat. My Alverbäck 

menar att attraktionerna i västerort är få och 

suget stort efter ett trevligt ställe att gå till 

för en minnesvärd upplevelse. Visionen är att 

skapa en blomstrande oas i västerort, ett givet 

utfl yktsmål för stockholmarna. 

I mitten på januari slår den stora tulpanutställningen 

upp dörrarna. Fram till slutet 

på april kan besökare uppleva hundratals 

sorters tulpaner, både gamla historiska och 

21 

Så hittar du dit 

Tulpanens Hus ligger på Åkeshovs gårdsväg 

precis intill tunnelbanestationen Åkeshov. Med 

bil från stan: följ Drottningholmsvägen förbi 

Brommaplan längs Bergslagsvägen mot Vällingby. 

Sväng vänster vid Åkeshov. 

nyare. Färgerna går från rosa och rött i januari 

till gult mot senvåren och påsken. Chans 

fi nns också att lära om tulpanens alla stadier 

från lök till utblommad blomma. För den som 

vill skapa sin egen bukett fi nns möjlighet till 

självplock. 

Efter påsken stillar sig vår hunger efter 

tulpaner. Då följer utställningar med pelargoner, 

fuchsia, saint paulor, orkidéer och till jul 

julstjärnor och amaryllisar. 

Årets julutställning Julens juveler pågår 

till och med 16 december. 

Av Eva Wase 

FOTO: TULPANENS HUS

KROPP & SJÄL 

Tea-Time! 

te för kropp och själ 

Vad kan vara mer njutningsfullt än en värmande kopp te med mycket smak och 

välgörande egenskaper? Tekulturen blomstrar av liv och trender och det dyker ständigt upp 

nya teer, smaker och sätt att tillreda dem på. En välsorterad svensk tebutik erbjuder 

en rik fl ora av tesorter och allt fl er upptäcker vad te kan ge i form av njutning, 

smak och välbefi nnande. Låt dig inspireras… 

Vernon Mauris är mannen bakom Söderblandningen. 

Det enormt populära teet föddes 

ur ett misstag Vernon Mauris begick för 

nästan 30 år sedan. Ett mycket lyckat misstag 

visade det sig vara. Historien utspelar sig 

en dag när Vernon riktigt förbannad och kärlekskrank 

skulle tillreda sitt te. 

Oavsiktligt blandade han, eller snarare tappade 

han ingredienserna i en enda röra. 

22 

Förargad gick han hem och lämnade röran 

bakom sig. Några dagar senare packade hans 

medarbetare det i påsar och sålde det som 

”Misstagsblandning”. Det blev allt populärare, 

och som en hyllning till Söder i samband 

med Hornsgatans dag, byttes namnet till Söderblandning. 

Idag exporteras teet till stora 

delar av världen. Det fi nns många kopior men 

originalet fi nns på Stockholm Tea Centre. 

FOTO: OLOF HOLDAR

Mannen bakom Söderblandningen Vernon 

Mauris på Stockholm Tea Centre har arbetat 

med te i 40 år 

Grönt te. Grönt te sägs öka ämnesomsättningen 

och kan därmed underlätta viktnedgång 

och påstås verka lugnande. Grönt te 

kan upplevas som lite strävt och träigt i smaken 

men fi nns i många smaksatta varianter 

såsom vanilj, hallon och citron. 

Rött te. Rött te är egentligen inget ”riktigt” 

te i traditionell bemärkelse då det produceras 

av bark och blad från rooibosbusken Aspalathus 

linearis. Det är rikt på antioxidanter och 

innehåller inte koffein. 

Vitt te. Bladen till vitt te skyddas mot solljus. 

Utan ljusets hjälp bildas inte klorofyll och 

bladen blir vita. Det vita teet innehåller mer 

antioxidanter och andra näringsämnen än 

grönt te eftersom bladen inte behandlas 

lika hårt som grön te. Smaken är mild och 

diskret. 

FOTO: OLOF HOLDAR 

23 

Tefl oran blomstrar – prova dig fram bland 

världens alla tesorter. 

Jasminte. Ett te som smaksatts med jasmin 

genom att teet lagras tillsammans med jasminblomblad. 

Chai-te. Chai-te är ett smakrikt svart te med 

kryddig smak som vanligen serveras med 

varm mjölk. Smaksatt av kanel, kardemumma, 

koriander, peppar, nejlika och rosmarin. 

Blommande te. Ett blommande te är kanske 

inget för frukostbordet men för den som vill 

ha en teupplevelse utöver det vanliga. Teet 

vars blad är knutna i form av en boll läggs 

direkt i koppen eller glaset och över hälls 

kokhett vatten. Ur bollen vecklas en vacker 

blomma ut och fi nast resultat får du genom 

att lägga bollen i en stor genomskinlig glaskopp 

eller glaskanna. 

Av Karin Bergh 

FOTO: OLOF HOLDAR

KONST & HANTVERK 

slöjdtekniker 

Gamla 

får renässans – eller försvinner 

Att arbeta med händerna skänker stor glädje. Många har slöjd som 

fritidsintresse. Ofta är det för tidskrävande att ha som födkrok. Därför är det många 

slöjdtekniker som faller i glömska. Korgfl ätning, täljning och luffarslöjd är sådana exempel. 

Men det kulturbevarande arbete som hemslöjdskonsulenterna ägnar sig kan också 

leda till att vissa slöjdtekniker får renässans. 

Visste du att ryan ursprungligen inte användes 

som matta? Fram till mitten av 1800-talet 

var dagens ryamatta i själva verket ett 

värmande täcke som vändes med lurvet nedåt. 

”Baksidan” var ofta vackert mönstrad. 

Man har till och med hittat fragment av ryor 

i Vasaskeppet. Det var vad besättningen hade 

i sina kojer. 

Ryan som matta hade sin glansperiod under 

1950- och 1960-talen. Det var inte ovanligt 

för nygifta par att knyta en matta tillsammans 

till det gemensamma hemmet. På 

1970-talet förlorade ryan i popularitet. Nu 

har ryamattan fått en renässans. Med största 

sannolikhet beror det på det inventerings- 

och utvecklingsarbete av slitryor som 

länshemslöjdskonsulent Eva Anderson och 

hennes kolleger i Ullmaprojektet började redan 

i mitten av 1990-talet inför kulturhuvudstadsåret. 

Slitryor var vanliga i Uppland, på Öland 

och i Sjuhäradsbygden. En slitrya är både 

vävd och knuten samtidigt. Tekniken gör att 

UPPROP! 

Eva Anderson genomför för närvarande en stor 

inventering av nålbindning. Känner du till något 

om nålbindning i Stockholms län? Har du sett 

tekniken användas eller kan du själv nålbinda? 

Har du något tillverkat i nålbindningsteknik? I så 

fall kan du kontakta länshemslöjdskonsulent Eva 

Anderson på telefon 08-302860. 

24 

knutarna hamnar på ”uppsidan” och baksidan 

blir helt slät. När inventeringen var 

slutförd och nya slitryor skulle tillverkas KONST & HA 

upptäckte Ullmagruppen att det inte fanns 

garner som liknande de ursprungliga. De fi ck 

ge sig ut och leta får som hade rätt kvalitet 

på ullen och spinnerskor som kunde spinna 

för hand i en sådan mängd som krävdes. 

Unga formgivare fi ck sedan uppdraget att 

designa nya ryor med inspiration från de 

gamla. 

– Utställningen som sedan blev resultatet 

har väckt stor uppmärksamhet och turnerat 

runt Sverige i många år, säger Eva Anderson. 

Nålbindning i Sorunda 

Det är inte bara ryans popularitet som har 

sitt ursprung i slöjdinventeringar, det nymornade 

intresset för fl amskvävnad, näversöm 

och nålbindning har startat på det sättet. 

Nålbindning är en spännande teknik som 

även den har en lång historia. Man har hittat 

nålbindningsfragment i både Egypten och 

Kina. I vår del av landet var tekniken vanligast 

i Sorunda men har funnits längs hela 

Roslagskusten. Nålbindning är ett slags fl ätteknik 

där man syr med en gigantisk nål. 

– Normalt vill man inte att något krymper 

men nålbundna plagg krymps och tovas med 

vilje för att de ska bli riktigt varma, berättar 

Eva Anderson. 

”Värsta onödig grej” var sonens kommentar 

första gången han fi ck se en brödnagg av

luffarslöjd, berättar Peder Strådal, länshemslöjdskonsultent 

i Stockholm. 

– Luffarslöjd är en ganska enkel teknik, 

man lär sig grunderna fort. Har man gjort en 

visp och en nagg kan man göra vad som helst. 

Materialet är billigt och det behövs bara tre 

tänger. 

Luffarslöjd fi ck sin stora spridning tack 

vare luffarna som fi ck sin försörjning av 

”trådtjack”, det uttryck luffarna själva använde. 

Från början lagades glas och keramik 

med ståltråd. Sedan blev det mer av bara 

ståltrådsarbeten. De mest populära produkterna 

var strykjärns- och grytunderlägg, vispar 

och brödnaggar men det tillverkades också 

lampor och ljusstakar. 

Korgfl ätning utkonkurreras 

NTVERK Luffarslöjden försvann under 50-talet när 

svenskarna började ha råd att köpa annat 

husgeråd. 

– Fast fortfarande fi nns det ståltrådsvispar 

i varje hem, säger Peder Strådal. 

Ett av hemslöjdskonsulenternas uppdrag är 

att bevara gamla slöjdtekniker. Förutom luffarslöjd 

är korgfl ätning ett exempel på en teknik 

där kunskapen försvinner. Svenska korgfl 

ätare har blivit utkonkurrerade av kinesiska. 

Täljning är en annan teknik som börjar 

försvinna. Förr var hushållstäljning vanligt, 

man täljde t ex nya pinnar till höräfsan, eller 

lagade skaft och handtag. Människor hade 

mer tid och täljde mer. 

– Idag ser man knivar som ett vapen, inte 

som ett redskap. Idag är det förbjudet att 

bära kniv. Små barn som lågstadieelever, 

”vet” alla att man ska tälja från sig, även de 


25 

Ryan på väggen kommer från Moragården 

i Bergshamra och är från andra halvan av 

1800-talet. Det är en typisk Upplandsrya med 

bården upptill. 

som aldrig ens hållit i en kniv. I själva verket 

är det så att många bra täljgrepp innebär att 

man täljer mot sig, men det kräver kunskap 

och den är på väg att försvinna, säger Peder. 

”Livarna” upprätthåller traditionen 

Trots hoten mot gamla slöjdtekniker fi nns 

det områden där slöjden har fått ett uppsving 

igen. Det är bland annat bland ”livarna”. 

(”Livarna” spelar rollspel, d v s de agerar 

sina spel ”i verkligheten”, ofta utklädda i 

medeltids- eller fantasy-kläder). Ungdomarna 

skapar sina egna dräkter och tolererar inget 

fusk. De vill kunna tova sin hatt, sy sina egna 

skor och smida sina verktyg. 

Ett helt nytt begrepp är trädgårdsslöjd. 

Det har blivit väldigt populärt och det fi nns 

ett enormt intresse för att tälja sina egna 

blomsterpinnar, göra lyktor och fl äta pil, att 

göra sorkskrämmor av returburkar och rabattkanter. 

Av Anna Nordlund 

FOTO: EVA ANDERSON


Kosta Boda-formgivaren Ludvig Löfgren har tagit fram en serie julprodukter, dot skål svart, heter 

den här. 

Svenskt glas 

i världsklass 

Idag är konkurrensen på glasmarknaden stor. Alla glasformgivare är hårt styrda 

av den ekonomiska verkligheten och marginalerna är små. Just nu ökar efterfrågan på 

konstglas, gärna i form av något som går att använda. 

Svenskt glas har, trots hård konkurrens, en 

stark ställning på den internationella marknaden 

tack vare dess höga kvalitet, sina djärva 

och moderna designers. Det utmärks av 

elegans, lekfullhet, experimentlusta, färg, förutsägbarhet 

och avancerade tekniker. 

Svenska glasbruk klarar den hårda konkurrensen 

genom att ständigt ligga i framkant, 

göra litet mer spännande produkter och 

genom ett intimt samarbete mellan hantverkare 

och formgivare. Det är just det unika 

26 

samarbetet mellan glasblåsare och hantverkare 

som lagt grunden för de svenska glasframgångarna. 

I Sverige har designers varit 

involverade i framtagningen av glas sedan 

1800-talet. 

En designer på exempelvis Kosta Boda arbetar 

under stor frihet men också under stort 

ansvar. Glasformgivning är en lång process. 

Från idé till försäljningsfärdigt kan det ta upp 

till två år. Många formgivare kan få arbeta i 

åratal utan att se sina verk i produktion. 

FOTO: MICKE PERSSON

Talismanerna från Målerås fi nns som smycken, vaser och prydnadssaker. 

Dreams. Formgivare Bertil Vallien. 

FOTO: HANS BONNEVIER 

27 

Bertil Vallien är vår kanske mest namnkunnige 

glaskonstnär. Han är främst känd 

som sandgjutningens mästare. De fl esta har 

nog sett hans meterlånga glasskepp eller de 

gåtfulla, gjutna huvudena i glas. Bertil Vallien 

har också skapat bruksglaset Chateau 

som är den mest sålda handgjorda servisen 

genom tiderna. 

Färgstark och fantasifullt 

Trots sin långa historia är glas trendkänsligt. 

Martin Robertsson är Sverigechef vid Mats 

Jonasson Målerås. Där har man under ett antal 

år producerat talismaner, ansikten, i kristall. 

De har varit populära men glasbruket 

ser en trend med övergång från objekt att dekorera 

hemmet med till saker som går att använda. 

– Sedan 1,5 år tillbaka gör vi talismanerna 

i form av smycken att bära runt halsen. Det 

har varit en storsäljare. Vi har också gjort ljuslyktor 

med samma motiv. I januari kommer 

det glastavlor, berättar Martin Robertsson. 

FOTO: TOMMY DURATH


Med konstglaset bryter Orrefors ny mark. De nya teknikerna infogas i den vanliga produktionen. 

Block 3 heter produkten på bilden. Designer Per B Sundberg. 

Det är framförallt svenskarna men även 

andra européer som är förtjusta i de färgglada, 

fantasifulla ansiktena medan amerikaner 

och framförallt östasiater föredrar kristallminiatyrer 

av djur. De vill ha små, vackra, välarbetade 

produkter. 

Konstglaset är betydelsefullt även vid Orrefors 

Kosta Boda. 

Glashistoria 

Det fi nns en lång glastradition i Sverige. Glas har 

producerats här sedan Gustav Vasas tid när de 

första glasbruken etablerades. Tillgången på arbetskraft, 

bränsle från skogarna och i viss mån infrastrukturen 

gjorde Sverige i allmänhet och Småland 

i synnerhet väldigt lämpligt för glasbruk. 1965 

fanns totalt 50 glasbruk i Sverige. Idag fi nns det 

13 stycken varav 12 ligger i Småland. 

Till en början tillverkas ganska traditionella glasprodukter 

ofta med inspiration från Europa. En 

ny epok började när konstnärer i slutet av 1800talet 

engagerades i glasproduktionen. Sedan 

dess har det varit utmärkande för svenska glasproduktion. 

Källa: Smålands museum 

28 

FOTO: PER LARSSON 

KONST & HA 

– Det är vår spjutspetsprodukt. Genom 

konstglasproduktionen utvecklas nya tekniker 

som vi sedan kan sätta i ordinarie produktion. 

Ett exempel är Kjell Engmans serie Catwalk, 

klänningar i konstglas som nu utvecklats till 

vaser, säger Eva-Marie Hagström, informationschef 

vid Orrefors Kosta Boda. 

Kända formgivare 

– Orrefors Kosta Boda knyter till sig många 

kända formgivare. En av dem är Ernst Billgren. 

Till hösten 2008 kommer hans produkter. 

Till våren lanserar Åsa Jungnelius sin 

första produkt för Kosta Boda. 

– Annars är servisglasen en populär produkt 

hos oss. Vi är ett av få glasbruk som tillverkar 

servisglas. 

Så här före jul är också julprodukter populära. 

Ja, hela julen är populär faktiskt. Orrefors 

har tagit fasta på det och dekorerat hela 

området med över en miljon lampor inför 

årets julmarknad! 

– Hela Kosta är upplyst säger Eva-Marie 

Hagström. 

Av Anna Nordlund

NTVERK 

OCH annons 

material hos tryckeri 

Vetevärme ® original ger värme, 

smärtlindring och avslappning 

över hela kroppen. 

Designskyddad 

märkta 

Axet Foten 

Produkterna används uppvärmda tex mot värkande 

muskler i nacke, axlar, rygg, ben och fötter eller när 

man känner sig trött och frusen. 

Midjebälte 

märkta 

Produkterna är tillverkade av 100 % linnetyg. Fyllda 

med ekologiskt odlat vete. Tvättbara utan innerkuddar. 

De är lätta att använda, värms i mikro eller ugn. 

Bejlas Gåva AB 

Kyrkbyvägen 1 780 44 Dala-Floda 

tel: 0241-227 40 fax: 0241-227 50 

E-post: info@bejlasgava.se 

www.bejlasgava.se 

29 

Öronvax kan kännas klibbigt och irriterande. 

Det kan också bildas en vaxpropp, 

som är en vanlig orsak till att plötsligt börja 

höra sämre. 

Revaxör rensar öronen skonsamt och effektivt 

och förebygger även vaxproppar. 

Låt inte öronvax förta din upplevelse. 

Receptfritt på apoteket. Bra att ha hemma. 

08-623 64 40 | www.orionpharma.se

KRÖNIKA 

Firar du 

spansk eller svensk jul? 

Det dröjde över tjugo år innan jag fi ck frågan 

för första gången, men när den väl kom blev 

det så att den dök upp igen ett antal gånger 

i olika sammanhang. Det jag svarade första 

gången fi nns bevarat i ett reportage som en 

folkhögskolestudent gjorde om mig: 

”Pepparkakshuset står bredvid julkrubban, vi 

dricker glögg och sjunger spanska julsånger.” 

Jag uppskattar människor som helt plötsligt 

slänger in något i hjärnan på dig när du 

är i högsta hugg med att bara tuta på längs 

de gamla vanliga tankebanorna. Tanken på 

”vilken” jul jag fi rade hade aldrig slagit mig 

på det sättet. Jag hade inte innan plockat ut 

glögg och placerat det som svenskt och krubban 

som spansk, till exempel. Jag hade bara 

fi rat jul, liksom. Men nu när hon frågade, så 

började jag tänka och märkte att jag utan att 

placera det som en nationsfråga alltid hade 

känt mig lite speciell i mitt julfi rande. Speciell 

på det sättet när man känner sig speciell som 

människa alltså, i positiv bemärkelse. Annars 

är det ju en klassisk klyscha som både invandrade 

och infödda svenskar slänger sig med är 

att man ”inte känner sig hemma någonstans”. 

Min pappa brukar själv beklaga sig över att 

”här är jag spanjor och i Spanien kallar de 

mig för ’svensken’”. Men jag har verkligen inte 

upplevt det så. Min familjs olika drag, egenheter 

och traditioner har ibland utmärkt sig i 

Sverige och ibland i Spanien. Framförallt mötta 

av lite halvbeundrande blickar inramade av 

höjda ögonbryn! 

Julen var också en sån egenhet, kom jag 

på efter folkhögskolestudentens fråga. I Spanien 

var alla avundsjuka på att jag fi ck besök 

av tomten redan 24 december, medan de fi ck 

vänta till trettondagen och de tre vise männen. 

Så jag skrev glatt brev till mina spanska 

vänner och berättade om mina julklappar 

medan de fortfarande räknade dagarna. Jag 

30 

berättade också om minus tjugo grader och 

trettio centimeter snö. De trodde inte det var 

sant och svarade att de hade haft snöbollskrig 

en enda dag och att snön inte riktigt gick 

att krama ihop till bra bollar (det fi nns inget 

spanskt ord för kramsnö…). I Sverige imponerade 

jag med mitt register av spanska julsånger 

och lillgamla kunskap om de tre vise 

männens väg mot Josef, Maria och Jesus under 

julhelgerna och att vi minsann fi ck ännu 

mer presenter också femte januari bara vi la 

ut våra skor synligt i hallen. ”Men de tre vise 

männen kommer bara med gåvor till de som 

är från Spanien”, svarade jag upprymda Botkyrka-kids 

som sa att de också skulle testa 

det. Bu sa de, hihi fnissade jag för mig själv 

när jag gick därifrån. 

Idag när jag ändå blivit någorlunda vuxen 

är det jag uppskattar mest med julen att vi 

samlar familjen. Vi har ett tredagarsrace över 

julafton med systersons födelsedag 23 december 

och extra släktträff på annandagen, ett 

väldigt avancerat hemsnickrat luciafi rande 

med våra tolv små tredjegenerationens invandrare 

som tågar och sjunger natten går 

tunga fjät och tonvis med kärlek ända fram 

till trettondagen när dessutom min bror fyller 

år. För mig blir dagarna en påminnelse 

över vad jag har omkring mig, var vi kommer 

ifrån, och var vi är på 

väg. Och hur speciell 

och lyckligt lottad jag 

är, som fått just det 

här. Precis som alla 

andra i alla andra hus 

är speciellast i världen 

just där. Så hur 

du än fi rar den, om du 

nu fi rar den: God jul! 

Av Carlos Ejemyr-Rojas

God Jul 

och 

Gott Nytt År 

önskar 

Micasa Fastigheter i Stockholm AB 

Välkommen till Postmuseum! 

Bindefelds Bästa Brev! 

Festarrangören Micael Bindefeld visar 63 av sina allra finaste inbjudningskort 

till olika evenemang från slutet av 1980-talet fram till idag. Alla kort 

har skickats med Posten! Pågår till 2/3.2008. 

Linné, brevskrivaren 

Vi firar Carl von Linnés 300-årsjubileum och visar bl.a. hans 

originalbrev. Pågår till 2/3.2008. 

Brevet – en resa genom sekler Upplev Postens spännande historia från 1636 till nutid i vår stora 

basutställning! Testa vår digitalguide! 

Liten Lindgren 

Astrid Lindgren och hennes sagofigurer på 

frimärken. Pågår till 27/1.2008. 

Märkvärdigt! Om frimärkets historia, vykort 

och samlande. 

Lilla Posten Barnverkstad och utställning 

lördag-söndag 12–15 samt skollov. 

Postmuseum, Lilla Nygatan 6, T-station Gamla stan, Stockholm. 

Fri entré upp till 19 år. Öppet: Tis-sön 11-16, ons 11-19. Tel. 08-781 17 55. www.postmuseum.posten.se 

31 

Post F@ktum 

Stort bibliotek, arkiv och multimedia. 

20-tal datorer – surfa på internet! 

Restaurang Treskillingen serverar god mat 

och dryck. Fullständiga rättigheter. 

Museibutik med presenter och allt för dina 

vackra brev. Stort frimärkssortiment!

KROPP & SJÄL 

Vårkänslor 

Vi har nog alla någon gång känt oss lite deppiga 

under den långa och mörka vintern. 

Därför är det så skönt när våren äntligen 

kommer. Med vår 

kommer sol, ljus och 

värme. Sakta men 

säkert smälter snön 

bort och byts ut mot 

gröna knoppar och 

fåglar som kvittrar. 

Krokusar spirar och 

den smältande snön 

droppar från taken. 

Redan när den sista 

isen sprakar under 

fötterna kan man 

börja ana vårkänslor 

i luften. 

Våren verkar ha 

en stark inverkan på 

människorna i vårt 

avlånga land. Från 

att ha suttit inne vid 

brasan under långa, 

mörka dagar går vi 

ut och andas friska 

vårvindar. Under 

hösten och vintern 

stänger vi dörren 

för att hålla kylan 

borta, men lyckas 

på något vis stänga 

våra medmänniskor 

ute på samma gång. 

fortfarande ett mysterium 

Exakt vad som orsakar vårkänslor är inte forskarna helt överens om. 

Hormonet oxytocin är förmodligen inblandat. Det är också möjligt men inte säkert att 

ljusets återkomst på våren kan spela in. Vad som än orsakar känslan är det 

härligt när den drabbar, oavsett ålder! 

Allt känns litet roligare när ljuset kommer 

tillbaka och vårkänslor kan överraska när 

man minst väntar det. 

32 

Vi släpper in omvärlden 

När dagarna ljusnar öppnas våra dörrar 

liksom våra hjärtan och äntligen kan vi umgås 

börja umgås utanför 

hemmet. Vi 

kanske tar en promenad 

längst stadens 

gator och ser 

starka färger på 

kläderna istället 

för svart och grått. 

Eller tar en tur för 

att se en skymt av 

skogens och grönskans 

sakta uppvaknande. 

Ju längre 

in på våren vi kommer, 

ju mer man hör 

barn tjuta av skratt 

och lek. På var och 

varannan bänk ser 

vi nyförälskade par 

i alla åldrar hålla 

hand. 

Det fi nns teorier 

som påstår att när 

dagarna ljusnar så 

ökar tillförseln av 

de hormoner som i 


sin tur skapar vad 

vi kallar glädje. Ju 

längre och mörkare 

vinter ett land har 

desto större ökning

av dessa glädjehormoner när våren äntligen 

kommer. 

På hösten är det många som känner sig 

sorgsna och deppiga på grund av vad som 

upplevs som evigt mörker. Bristen på solljus 

kan orsaka irritation, ökat behov av sömn eller 

stressbesvär. Det kallar vi ”vintertrötthet” 

eller i vissa extrema fall ”mörkerdepression”. 

Det är cirka tio till tjugo procent av alla vuxna 

i Norden som i större eller mindre grad lider 

av detta problem. 

Rörligheten ökar 

Det fi nns många vetenskapliga studier som 

handlar om ljusets inverkan i samband med 

människans känslor, men Statens beredning 

för medicinsk utvärdering har slagit fast att 

det inte fi nns tillräckligt med studier på ämnet 

för att det ska bevisas. De menar att dessa 

”vårkänslor” lika gärna kunde vara placeboeffekt 

eller en kombination av att vi rör oss 

mer på våren och att vi umgås mer med andra 

och därför känner vi oss gladare. 

Tomas Furmark, forskarassistent i psykologi, 

menar att rent allmänt kan man säga 

att hormoner som oxytocin (som ibland kalllas 

”kärlekens hormon”) verkar påverkas av 

årstid/ljusförhållanden men att det är så pass 

många variabler som spelar in såsom exempelvis 

miljö och kroppslig aktivering att vi 

inte kan vara säkra på att vårkänslor beror 

enbart på att det är sol och vår. 

– Det är inte otänkbart att ljusförhållanden 

kan påverka förälskelse, fast det är förstås 

mer komplext än så, säger Tomas Furmark. 

Det är inte helt lätt att få fram vad vårkänslor 

egentligen beror på och ändå har nästan alla 

upplevt det! Kanske har vi alla blivit lite förälskade 

runt tiden mellan vinter och vår. Spelar 

det då någon roll vad detta beror på? 

Av Vincent Karlsson 

33 

Trivsel i 

midsommar! 

Nästa nummer av 

tidningen Trivsel kommer 

strax innan midsommar! 

Då ger vi oss ut i 

Sommarstockholm 

och letar evenemang, blickar 

tillbaka till 1960-talet 

och tipsar om bra böcker 

att läsa i hängmattan.

KROPP & SJÄL 

Tankens kraft är nästan obegränsad men de fl esta behöver träna på att tänka positivt. 

Livet följer 

tankens väg 

Vetenskapliga studier visar att våra tankemönster påverkar både vår 

hälsa och hur bra vi lyckas. Genom att öka vår kunskap om hur hjärnan fungerar kan vi 

både förbättra minnet och hälsan, påverka yttre och inre stress, öka koncentrationsförmågan, 

självkänslan, kreativiteten och intuitionen. Tekniken kallas för 

”mental träning” och är lätt att lära sig. 

Författaren Paulo Coelho beskriver i en av 

sina böcker hur vi hela tiden har ett slags inre 

dialog i bakgrunden av vårt medvetna tänkande. 

Psykologerna kallar det för ”inre samtal”. 

Det ”samtalet” påverkar allt vi gör. Om du sätter 

dig ner och lyssnar, kommer du att bli mer 

medveten om vilka tankemönster som styr dig. 

Det har varit känt länge inom psykologin 

att det vi upprepar för oss själva till slut blir 

en sanning som vi tror på och agerar utifrån. 

Det gäller negativa såväl som positiva inre 

34 

dialoger. Hjärnan fungerar så att den reagerar 

på det vi säger till den. 

Hjärnforskningen visar att hjärnan och 

nervsystemet inte skiljer på en verklig situation 

och en situation vi föreställer oss. Vi kan 

skrämma upp oss själva och få rent fysiska reaktioner 

av det vi tänker. Om vi ligger i sängen 

och plötsligt hör ljud som vi tror är en inbrottstjuv 

på väg in genom dörren kan vi få 

hjärtklappning och börja kallsvettas. Men tror 

vi att det är bara katten får vi inga sådana re- 

JONAS FORSBERG/N - NATURFOTOGRAFERNA

aktioner. Det här fenomenet är också grunden 

till hur den så kallade placeboeffekten fungerar, 

alltså att man kan bli frisk av sockerpiller. 

Rädsla är en funktionell varningsklocka 

som kan rädda liv. När vi är rädda försätts 

kroppen i försvarsberedskap. Vi får ökat 

adrenalinpåslag, spända muskler och strypt 

blodtillförsel. Det är goda egenskaper om vi 

behöver fl y men det är förödande 

att ständigt gå om- 

kring med höga nivåer av 

stresshormoner i kroppen. 

Rädslan bromsar 

Har vi negativa förväntningar 

uppfattar hjärnan dem 

som en realistisk och möjlig 

framtid. Då skickar den signaler 

som gör att vi får förhöjda 

halter stresshormoner 

i kroppen. Rädslan bromsar 

oss då omedvetet från att göra det bästa av 

situationen. Den förvandlas från att vara en 

funktionell väckarklocka till att bli en bromskloss 

av tärande stress som sliter på oss. 

Enligt stressforskaren Richard Lazarus är 

stress; ”Ett tillstånd vi upplever när de krav 

som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga 

att hantera dem. När vi blir stressade 

spänner vi oss, talar fortare, får svårt att 

sova, blir tröttare och ser allt i svart. Detta 

sker utan att vi är medvetna om hur vi beter 

oss”. Först då vi blir medvetna om våra mönster 

kan vi förändra dem. Det är därför oftast 

meningslöst att säga till någon som är stressad 

att lugna ner sig. Förändringen måste 

komma inifrån. Det krävs att man kan betrakta 

sina egna tankar innan man är kapabel 

att göra någonting åt dem. 

Konversation med sig själv 

Första steget till förändring är att bli medvetna 

om vad vi säger till oss själva. Om det 

är negativa saker kan vi föreställa oss att det 

är någon annan som säger dem och sen kontra 

med ett mer optimistiskt svar. ”Det här 

kommer att bli jättebra. Det blev lite fel, men 

nästa gång går det bättre. Nu släpper jag det 

här och går vidare”. 

” Förändringen 

måste komma inifrån. 

Det krävs att man kan 

betrakta sina egna 

tankar innan man 

är kapabel att 

göra någonting 

åt dem. ” 

35 

Om man hamnar i en negativ tankegång 

är det bäst att genast avbryta den och byta ut 

den mot en positiv tanke, eftersom livet följer 

tankens väg. Det är en rent fysiologisk och 

kemisk process. Kroppens signal- och belöningssystem 

förser oss med en rad olika ”må 

bra-hormoner” när vi tänker positivt. De gör 

att vi blir lyckligare och mer mottagliga för 

nya positiva upplevelser. 

Vi är själva författare till 

våra liv. Föreställ dig hur du 

vill att det ska bli och din 

hjärna 

kommer att agera efter det. 

Det ökar dina möj ligheter att 

uppnå det du önskar. Den som 

ser 

problem istället för möjligheter 

kommer gen om sin inställning 

också att få mer problem. 

Vi kan välja vad vi tänker och 

våra tankemönster blir vanor. Vi kan lära oss 

att kontrollera våra tankar på samma sätt 

som våra muskler. Det handlar om träning. 

Grunden för mental träning är avslappning. I 

ett avslappnat tillstånd är vi mest mottagliga 

för självpåverkan. 

Utvecklar intelligensen 

Att tänka positivt är att tänka på det du önskar. 

Det är inte att förneka verkligheten. Vi 

ska givetvis erkänna problem och begränsningar, 

men sedan ska vi gå vidare, söka lösningar 

och se möjligheterna. Låter det ändå 

jobbigt med mental träning? Då kan vi tänka 

på professorn och hjärnforskaren Torkel 

Klingbergs, som skrivit boken ”Den översvämmade 

hjärnan”. Där hävdar han att vi 

genom att anstränga oss faktiskt kan utveckla 

vår intelligens. 

Mental träning är nog lite som att lära sig 

cykla. I början är det vingligt men det går 

bättre och bättre dag för dag. Börja träna på 

små saker. Ta dig vidare bit för bit i din tanketrädgård, 

och rensa bort ogräs. Ge plats för 

det som du vill ska växa och blomma. 

Av Susanne Stenhammar

KROPP & SJÄL 

Stavgång 

motion i din egen takt 

Vi ser dem överallt, på skogsvägen, ute på gatorna och till 

och med mitt i stan; stavgångarna. Allt fl er traskar idag omkring med 

stavar i händerna och anledningen är enkel. Att gå med stavar ger bra motion, 

rörlighet i rygg och armar, bättre hållning och passar alla åldrar och ambitionsnivåer. 

Stavarna hjälper dessutom till att hålla balansen när man är ute och går, viktigt inte 

minst så här års när halkan sätter in. 

36 

FOTO: OLOF HOLDAR

Stavgång är egentligen inget nytt fenomen, i 

alla tider har skidåkare gått med stavar när 

de barmarkstränat och i Alperna används stavar 

som stöd i den tuffa terrängen. Ann Fredriksson, 

ledarutbildare inom stavgång på 

Friskis & Svettis menar att stavgång som träningsform 

för gemene man fi ck sitt genombrott 

för tio till femton år sedan och enligt Friluftsfrämjandet 

introducerades den här i Sverige 

1998. Trots det är det först nu stavgången inte 

längre ses som ovanlig eller konstig. 

– Folk vänder sig inte om och undrar om 

man har glömt skidorna längre, skrattar Ann. 

Tekniken viktig 

Hon berättar att det i vissa länder fi nns speciella 

banor för just stavgång, men då de fl esta 

stavar har gummiproppar att sätta på 

spetsarna för att gång på asfalt ska bli mer 

behaglig kan man gå i all terräng. 

Ann Fredriksson berättar att stavgångsstavarna 

bör räcka till armbågen och ska peka 

bakåt när man går. 

ÄNTLIGEN! 

STÖDSTRUMPOR LÖS RESÅR 

Spara 

mer! 

Nu kan vi erbjuda er både stödstrumpor och strumpor med lös resår! 

Nyhet! 

Comfortstrumpan, 

RESÅR 

Stödstrumpor 

en succé för 

till alla! 

foten! 

LÖS 

1 par 79 :- 

2par149:- 

3 par 199 :- 

4 par och uppåt 

65 :- /par 

Stöd-strumpan är en skön strumpa som har ett 

kompressionstryck på 17-20 mmHG. Den motverkar 

blodproppar, förhindrar svullnader och ger ny 

energi till trötta ben. Den är gjord av 61% 

bomull, 32% polyamid och 7% elastan. 

Spara 

mer! 

37 

1 par 59 :- 

2par109:- 

3par139:- 

4 par 159 :- 

5 par och uppåt 

38 :- /par 

Comfort-strumpan klämmer inte åt runt 

vaden, men sitter ändå uppe! Bra för dig som 

har hjärt- och kärlsjukdomar, är diabetiker, 

reumatiker eller har ömma och svullna vader. 

Den är gjord av 80% bomull, 17% polyamid och 

3% elastan. 

Fyll i svarstalongen redan idag! 

Inga exp. avg! Inga postförskotts avg! Endast varans pris + frakt och ev. svarsporto. 

Ordertel o fax: 0247-23532, e-post: order@rsprodukter.se, hemsida: www.rsprodukter.se 

Frankeras ej! 

Svarsportot 

debiteras på 

fakturan. 

STÖDSTRUMPOR 

Svart Grå Marin Natur Vit Svart Grå Marin Natur Vit 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

KROPP & SJÄL 

– Vi brukar säga att man inte ska gå och 

plocka skräp med staven pekandes framåt, förklarar 

Ann skämtsamt, man ska gå förbi staven 

och skjuta ifrån när den är bakom kroppen. 

– Vid stavgång används fl er muskelgrupper 

än vid en vanlig promenad. Armarna pendlar 

längre bakåt så att muskler i nacke, rygg och 

skulderparti får arbeta. Detta förbättrar rörligheten, 

men också blodcirkulationen. 

Blodet vill gå till de muskler man jobbar 

med, berättar hon och menar att detta också 

lindrar smärta i de kroppsdelarna. 

Frisk luft och bättre kondition hjälper i 

längden både kropp som själ. Ann Fredriksson 

påpekar att man både känner sig piggare 

och sover bättre. Just stavgång är en träningsform 

där man kan anpassa takten efter 

ändamål eller förmåga, och ändå må bättre i 

slutänden. Att stava runt i grupp på stan och 

prata, eller att njuta av ensamheten på en 

promenad med stavstöd i skogen är bara två 

alternativ av många. 

Av Lisa Lindqvist 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

par 

Strl. 35-37 

Strl. 38-41 

Strl. 42-44 

Strl. 45-48 

VAR GOD TEXTA! 

Tel:................................................................................. 

Namn: ..................................................................................................................................... 

Svarspost 

122054900 

79320 Siljansnäs 

Adress: ................................................................................................................................................................................................................................ 

Postadress: ......................................................................................................................................................................................................................

EVENEMANG 

Höjdpunkter 

i juletid 

Julen står för dörren och i december månad fi nns chans att uppleva några 

av Stockholms alla evenemang. Stockholm sjuder av liv i en tid som denna. 

Här följer ett axplock av allt staden har att erbjuda. 

Marknader 

Besök ett marknadstorg och låt dig inspireras 

av hantverk, pyssel och pynt, julmat och godis. 

Julmarknad på Skansen 

8–9 och 15–16 december klockan 11–17. 

Skansen, Djurgårdsslätten 49-51. Traditionell 

julmarknad med marknadsbord som dignar 

av mat, godsaker och julpynt. Brasor tänds, 

julbord dukas, det pysslas och pyntas i hus 

och gårdar. Information: 08-442 80 00. 

38 

De fl esta hus och matställen är funktionsanpassade 

på Skansen. Färdtjänstbilar får 

köra in via Sollidsporten för att hämta och 

lämna passagerare. 

Julmarknad i Sigtuna 

9, 16 december klockan 11.00-16.00. Sigtuna, 

Stora torget. 

Sigtunas pittoreska stadsbebyggelse ramar 

in julmarknaden som för tankarna bakåt i tiden. 

Det blir dans runt granen, spelmän, kö- 

FOTO: ANNA YU

er av olika slag och besök av Sigtunas Lucia. 

Tomtefar tar emot barnens önskelistor i sin 

fåtölj på Drakegården. 

Information: 08-594 806 50. Tillgängligt för 

rullstol. 

Julmarknad i Kungsträdgården 

10–23 december klockan 11–18. Kungsträdgården. 

Ta del och njut av allt från tomtar, 

troll och nordisk hemslöjd till strömming på 

hårt bröd, glögg och våffl or. Information: 08- 

555 100 90. Tillgängligt för rullstol. 

Musik 

Sjung in julen med stämningsfulla toner i någon 

av Stockholms kyrkor eller konserthallar. 

Tänk på att många konserter blir snabbt 

slutsålda. 

Julkonsert med Millerskrydda 

11 december klockan 19.30. Konserthuset, 

Hötorget 8. Jan Slottenäs Storband har packat 

julsäcken med julmusik i Glenn Millers 

anda. Information: 08-50 66 77 88. Tillgängligt 

för rullstol. 

MARIE ANDERSSON, SKANSEN 

39 

Luciakonsert 

12, 13 december klockan 18.00. Storkyrkan, 

Trångsund 1. Barn och ungdomar från Adolf 

Fredriks musikklasser och Lilla Akademien 

musicerar. 

Information och biljetter: 077-170 70 70. 

Handikappentré via Storkyrkans gård på 

Källargränd 2-4. Kontakta receptionen eller 

ring och föranmäl. 

Luciakonsert på Nordiska museet 

13 december klockan 17.30 och 20.00. 

Traditionsrik, vacker och stämningsfull konsert 

i storslagen miljö utlovas. Information: 

08-25 60 01. Kontakta Nordiska museet för 

information om handikappsanpassningen på 

museet. 08-519 546 00. 

Museer 

Stockholm har ett rikt utbud av museer för 

alla smaker och intressen. Glöm inte den internationella 

regeln att de fl esta museer håller 

stängt på måndagar. 

Stockholm 1957 

Stadsmuseet, Ryssgården, Slussen. 

Pågår fram till 2 mars 2008. Öppet: tis–sön 

11–17, tor 11–20. 

Följ med på nostalgitripp till 1957 då 

rock’n’rollen slår igenom bland Stockholms 

tonåringar. Tommy Steele kommer hit och 

hysterin är fullkomlig, TV-apparaten gör sitt 

intåg i hemmen och Ingo boxas på Johanneshov. 

Tillgängligt för rullstol. 

Teater 

Dramaten och Stadsteatern erbjuder ett digert 

program. Välj och vraka bland klassiker 

och nyskrivna pjäser. 

Klassiker i modern tappning 

Dramaten, Nybrogatan 2. 

Gillar du Ibsen eller Strindberg är det 

Dramaten som gäller i december månad. Då 

ger Dramaten två uppsättningar av August 

Strindberg, Ett drömspel och Dödsdansen. 

Vid samma tid sätter teatern upp Ett dockhem 

av Henrik Ibsen. För spelplan och biljetter 

ring 08-667 06 80. Rullstolsplatser fi nns, 

säg till vid bokningen.

KULTURFÖNSTRET 

Resor och spänning 

Jag älskar att resa och om jag inte kan resa ”på riktigt” så är en resa med en bok nästan 

lika bra. Här är några tips på bra ”resböcker”. 

En resa till Sydafrika, med 

ett minnesvärt besök på Robben 

Island, gjorde att jag ville 

veta mer om Nelson Mandela 

och det har jag verkligen 

fått genom denna bok. Nelson 

Mandela Den långa vägen 

till frihet (Panbok). 

En av de mest imponerande 

och inspirerande berättelserna 

i vår tid om kamp för demokratiska 

rättigheter och 

människovärde. Den förre 

sydafrikanske presidenten 

Mandela avslöjar mycket om 

sig själv och om sin långa väg 

som slutligen tog honom från 

fängelseön Robben Island till 

den yttersta makten och avskaffandet 

av apartheid. Det 

är en häpnadsväckande självbiografi 

som i hemlighet började 

ta form i fängelset. Under 

de långa fängelseåren på 

Robben Island lyckades Nelson 

Mandela behålla hoppet 

perfekt julläsning 

om ett rättvist samhälle för 

Sydafrikas svarta. Vi får följa 

honom från barndomen då 

han i likhet med andra afrikanska 

barn ofta fi ck vakta 

getter, över studieåren och 

hans politiska engagemang 

inom ANC till tiden som folkvald 

president i det nya demokratiska 

Sydafrika. Boken 

kan både läsas som ett 

fängslande självporträtt och 

som en skildring av Sydafrikas 

nutida historia, om apartheids 

införande 1948, de 

många övergreppen mot majoritetsbefolkning 

och om förtryckets 

avskaffande. Sedan 

han frigavs 1990 har han varit 

en frontfi gur i kampen 

mot förtrycket världen över, 

men också en stor internationell 

statsman som framträtt i 

olika politiska sammanhang 

med en kombination av ödmjukhet 

och övertygelse. 

En helg i Amsterdam med 

ett långt besök på van Gogh 

museet blev intressantare då 

jag hade läst boken och visste 

mer om konstnären. Vilket 

liv han levde! Jag kan förstå 

att han inte hade ekonomisk 

framgång under sitt liv. Hans 

konst var verkligen nydanande. 

Han som älskade livet. 

En bok om Vincent van Gogh 

av Irving Stone. (Wahlström 

& Widstrand). 

40 

Holländaren Vincent van 

Gogh levde 1853-1890, och 

hans liv är fascinerande. 

Målningar av honom säljs 

idag för miljonsummor, men 

själv dog han utfattig och sinnessjuk. 

Han växte upp i en 

lantlig prästgård i mellersta 

Holland och tillhörde en ansedd 

släkt. Tre av hans farbröder 

var väletablerade 

konsthandlare och Vincent 

började efter skolan att arbeta 

hos en av dem. Men han 

gav snart upp tankarna på 

en affärsbana och beslöt att, 

liksom fadern, bli präst. Men 

han tröttnade på studierna 

och begav sig till gruvdistriktet 

Borinage som lekmannapredikant. 

Här, på livets 

skuggsida bland fattiga, utslitna 

gruvarbetare mognade 

hans beslut att bli målare. År 

1881 for Vincent till Haag för 

att studera för en släkting, 

målaren Anton Mauve, som 

rådde honom att börja måla 

i olja. Under påverkan av 

Flauberts och Zolas socialkritiska 

romaner beslöt sig Vincent 

för att han skulle skildra 

de enkla människornas liv 

med sitt måleri. 

I Haag började han brevväxla 

med sin fyra år yngre 

bror Theo, vilken var konsthandlare 

i Amsterdam. Brevväxlingen 

skulle pågå hela 

Vincent van Goghs liv och det

är den som boken bygger på. 

Boken är en väldokumenterad 

historisk skildring. Den 

är färgstark och fängslande. 

Tillbaka i Stockholm blev 

jag fascinerad av Jens Lapidus 

bok Snabba cash: hatet, 

drivet, jakten (Wahlström 

& Widstrand). Det är 

en rå Stockholmskildring som 

tillsammans med Jan Guillous 

bok ”Tjuvarnas marknad” 

visar att dessa brott är 

svåra att komma åt, det fi nns 

alltför mycket pengar att tjäna 

för dem som är inne i det. 

Platsen är Stockholms undre 

värld. JW är Stureplanskillen 

som ger sig in i kokainbranschen 

och säljer till sina 

rika vänner. Ingen av dessa 

känner till att han egentligen 

är en helt vanlig kille. En nobody, 

något som JW till varje 

pris vill dölja. Sanningen håller 

dock på att hinna i kapp 

honom. Jorge är latinot som 

lyckas genomföra en osannolik 

rymning från Öster åker. 

Och Mrado är juggeindrivaren 

som misshandlar och sköter 

penningtvätt åt sin boss 

Radovan och dessutom är 

han i en vårdnadstvist om 

sin dotter. Dessa berättelser 

sammanfl ätas och blir till en 

kamp på liv och död. Det är 

spännande! En bok som är 

svår att lägga ifrån sig innan 

man läst klart. 

Som turist i London har jag 

inte besökt de områden där 

Innan döden kom av Elizabeth 

George (Prisma) utspelas, 

men hon beskriver det så 

väl så jag känner ändå rädslan 

på gatorna och känner 

dofterna från dem som lever 

där. Hennes senaste roman är 

inte en deckare utan snarare 

en mörk, realistisk roman om 

ungdomars liv i London. Den 

handlar om de händelser som 

ledde fram till det brutala och 

oförklarliga mordet på den 

tillförordnade polisinspektören 

Thomas Lynleys hustru 

i den tidigare boken När 

ingen ser. Historien börjar i 

North Kensington hos tre så 

gott som föräldralösa barn. 

Den äldsta, femtonåriga Ness, 

kastar sig rakt ut i elände så 

fort hennes högklackade stövlar 

kan bära henne. Det tvingar 

mellanbarnet, Joel, att ta 

stort ansvar för den yngste, 

Toby. Det dröjer inte länge för- 

41 

rän man förstår att också Joel 

har problem. Ett lokalt gäng 

börjar trakassera honom och 

uppträda hotfullt mot hans 

bror. För att skydda sin familj 

tvingas Joel till slut ingå 

ett avtal med djävulen - något 

som för honom hela vägen till 

Thomas Lynleys tröskel. 

En bok om de österrikiska 

alperna efter en katastrof 

låter tungt och svårt men är 

det inte. Marlen Haushofers 

Väggen (En bok för alla) är 

fascinerande och tankeväckande 

och trots att jag inte varit 

i Alperna så känner jag 

igen landskapet som hon beskriver 

det. Det känns som 

svensk landsbygd med små 

jord- och skogsbruk. 

En kvinna reser med ett 

par vänner till en stuga i österrikiska 

alperna. Hon stannar 

ensam kvar i huset då 

hennes vänner vandrat ner 

till den närbelägna byn. Följande 

morgon upptäcker hon 

att hon blivit avskuren från 

resten av världen av en genomskinlig 

men ogenomtränglig 

vägg. Utanför väggen 

ser hon övergivna hus, döda 

människor och djur. 

Hon måste, som en modern 

Robinson, klara sig ensam 

utan en aning om vad som 

hänt eller hur länge hennes 

isolering kommer att pågå. 

Veckorna och månaderna går 

utan att hon se en enda människa, 

hon har bara sin hund, 

en katt som kommer till stugan 

och en ko hon hittat övergiven 

i skogen. Ett gastkramande 

drama om en möjlig 

framtida katastrof. 

Av Cari Busin

KORSORD 

SKIVA 

SÄNKAS 

NED 

SYSS- 

LAR 

MED 

LEDER 

I SK- 

OGEN 

KATT- 

RAS 

SJÖFÅG- 

ELART 

BRITTIS- 

KT FLYG- 

VAPEN 

MICASA- 

AVISA 

VÄRDE- 

PAPPER 

FÖR 

VARA 

UNITED 

STATES 

KARTLIN- 

JER SOM 

FÖRENAR 

ORTER 

DET 

HAR 

MICASA 

GOLFJOBB 

ABRA- 

HAMS 

FRU 

RYSS- 

FLOD 

TÄTT- 

ING- 

REDE 

ÄR JU 

REST 

SKÄNKS 

ICKE 

YPPAD 

OK FÖR 

FINFÖR- 

DELAD 

VÄTSKA 

CHEF 

GAM- 

MAT 

Korsordstävling 

VARANN- BEGÄRD 

AN I SÅNG 

ANANAS 

KORRI- 

GERAT 

ÄR JU 

MONA S. 

SKIDORT 

GULD- 

FÄLT I 

YUKON 

BUSKE 

TILLTAL 

MICASAS 

ADRESS 

UTTAL- 

ADE 

DRAG- 

DJUR 

42 

RYSS- 

JA 

KRYPT- 

OGAM 

MORSGRIS 

JAKT 

PIL- 

PÅ 

FODRAL 

BRÄDE VIMSIG 

PUR 

TILL- 

TALAR 

HAR 

BOENDE 

HOS 

MICASA 

IS I 

LONDON 

LÅS- 

ÖPP- 

NARE 

AROM 

FRÅN 

LAGER 

MYCKET 

VAPEN 

KORT 

VARUHUS 

KOMEDI 

BLOMST- 

ÄLLNING 

LIMA- 

LAND 

SKIFTA 

NATUR- 

LIG FALL- 

ENHET MITT I ÅKER 

STAD 

VID 

NILEN 

LINGON 

SID- 

NUMMER 

NAMN 

OKÄNT 

Lös korsordet och skicka in det till 

Micasa Fastigheter, att: Maria Ehn-Notrica, Box 17211, 104 62 Stockholm. 

De tre första som skickar in rätt svar får gåstavar i pris. 

Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna. 

LEG- 

ALA 

BOLL- 

KLUBB 

TENNIS- 

COACH 

NORR- 

BOTTEN- 

BLOMMA 

RYMD- 

FIGUR 

GUILLOU- 

FIGUR 

BLAND- 

NING 

SISU 

OXUDDE 

42-07

Ge dina nära och kära den finaste 

julklapp de någonsin fått: 

cancerforskning 

Ditt bidrag till cancerforskningen idag kan göra stor skillnad i morgon. 

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? 

Telefon 020-78 11 79 | Plusgiro 901986-0 | cancerfonden.se 

Servicelösningar 

till seniorhyresgäster 

Micasa Fastigheter har kommit 

överens med två leverantörer om 

att erbjuda service- och trygghetstjänster 

till dem som bor i Micasas 

seniorboenden. 

Attendo Care och Alleato kan erbjuda 

de boende service- och trygghetstjänster 

såsom hjälp med städning, 

tvätt, inköp av varor och fl ytt liksom 

hjälp med uteplats och balkong samt 

hantverksservice. Dessutom erbjuds 

t ex trygghetslarm samt automatisk 

avstängning av el. 

43 

Tjänsterna beställs och betalas av 

hyresgästen själv. Hushållsnära tjänster är 

avdragsgilla till 50 procent i deklarationen. 

För prisexempel, broschyr eller övriga 

tjänster, kontakta: 

Attendo Care – för servicetjänster 

(städning, tvätt etc) ring 08-744 01 04 eller 

744 01 06gå in på 

www.attendo.se/seniorboende 

Alleato – för trygghetstjänster 

(ex vis trygghetslarm) ring Anne Almqvist, 

tel. 0704-378702, eller gå in på: 

http://www.alleato.se/micasa

Returadress: 

Micasa Fastigheter 

Box 17211, 104 62 Stockholm 

Kramar 

från 20:-/st 

Nu säljer vi kramar till förmån för alla 

som är ensamma i jul. Du kan hjälpa till 

genom att köpa en kram av våra frivilliga 

som finns på stan. Du kan också gå in på 

www.redcross.se/kram och köpa allt från 

en vanlig kram till ett helt kramkalas och 

skicka till någon du tycker om. 

Pengarna går till att 

göra julen lite mindre 

ensam för väldigt 

många människor. 

Kram till ICA som hjälper oss med insamlingen. 

B 

Sverige 

Porto 

betalt

Trivsel 2/2007 - Micasa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?