Instuderingshäfte skrivregler

SKRIV-
REGLER
ÅK 7
AVRÄTTAS . EJ BENÅDAS
Vad är detta? Vad betyder detta meddelande? Detta korta
meddelande nådde bödeln under Franska revolutionen, vad
tror du hände? Vänd på sidan så får de se?

Meddelandet på första sidan innehåller ett fel, punkten har hamnat på fel ställe. Var tror du
den skulle ha varit istället? Vad hade hänt om punkten hamnat rätt från början. Ja det får vi
aldrig veta. Men detta visar oss hur oerhört viktigt det är att vi verkligen skriver på rätt sätt så
att inget kan missförstås.
I talspråket kan vi med minspel, gester och tonfall göra klart för den som lyssnar vad vi vill
säga. Dessa möjligheter att klargöra otydligheter finns inte när vi skriver. För att läsaren ska
förstå innehållet i det vi skriver, måste vi i stället ha bestämda skrivregler som ersätter gester,
tonfall etc. Det viktigaste är att det skrivna måste vara lättbegripligt och inte kan missförstås.
I detta häfte ska du få lära dig några som du bör kunna i skolår 7 för att klara målen och
uppgifterna för detta ämne och skolår.
Stor eller liten bokstav?
STOR BOKSTAV SKRIVER MAN:
* i början av en mening.
* i egennamn. Egennamn är namn på:
1 personer och djur:
Lena, Toivo, Verkström, Roy
2 länder, städer, sjöar, berg m m:
Ryssland, Umeå, Vättern, Alperna
3 gator, torg, byggnader, institutioner:
Kungsgatan, Stora torget, Skogshögskolan
4 föreningar och företag: .
Björklöven, Gais, Asea, Konsum
5 tidningar, böcker, TV-serier:
Aftonbladet, Gullivers resor, Rederiet
6 namn i sammansättningar:
Sydtyskland, Norgeresa, Ölandsbron, Mellanöstern
LITEN BOKSTAV SKRIVER MAN I FÖLJANDE FALL:
1 dagar, månader, högtider, årstider:
torsdag, februari, påsk, höst
2 invånare:
tysk (men Tyskland), norrlänning (men Norrland), sydamerikan (men Sydamerika)
3 djur, växter och frukter:
schäfer (men Roy), viol, mango

Skiljetecken
PUNKT, FRÅGETECKEN och UTROPSTECKEN kallar man stora skiljetecken, eftersom de
avslutar en mening. Andra tecken, t ex komma, står däremot alltid inuti en mening.
* PUNKT sätter man efter en påståendesats.
EXEMPEL: Filmen börjar klockan sju. Det har varit utsålt varje kväll, så vi måste vara vid
biografen klockan halv sju.
* FRÅGETECKEN sätter man efter en direkt fråga.
EXEMPEL: Är klockan redan sju? Finns det verkligen biljetter kvar?
* UTROPSTECKEN sätter man efter en uppmaning, en önskan, ett utrop eller en hälsning.
EXEMPEL: Hej! Kom till biografen klockan sex! Oj, vad klockan är mycket!
* KOMMA sätts vid uppräkningar, där ordet och är utelämnat.
EXEMPEL: På rean köpte han sockor, tröjor, jeans och ett par tofflor.
KOMMA sätts vid tilltalsord, efter de betonade orden ja, nej, jo och vid utropsord.
EXEMPEL: Får jag låna din moped, Ylva? Ja, det får du. Usch, vad den bullrar!
KOMMA sätts för att avskilja delar som är förklaringar.
EXEMPEL: Tia Grönberg, elev i Eriksdalsskolan, kom först i mål.
"Charlie", dvs Carl Rune Lindgren, vann den svenska uttagningen till
schlagerfestivalen.
KOMMA sätts mellan fullständiga satser, dvs sådana satser som har både subjekt (s) och
predikat (p).
EXEMPEL: Hunden rusade emot mig med dreglande käftar, men jag lyckades rädda mig upp i ett träd.
s p s p
Medan mamma parkerade bilen, köpte jag tågbiljetterna till Umeå.
s p p s
Undantag: Man sätter inte komma mellan fullständiga satser som är korta:
EXEMPEL Du vet att jag kommer.
s p s p
Nisse diskar och Maj torkar.
s p s p
KOMMA sätts där det blir tydligare med komma. Tydligheten framför allt - det är den
viktigaste regeln. En mening kan få helt olika betydelser beroende på var skiljetecknet sätts
ut.
Observera: Alla texter kommateras inte på samma sätt. I brev till vänner kommaterar man
friare än i brev till myndigheter.

Dubbelteckning
Hur ska man veta om man ska stava ett ord med en eller två konsonanter? Det finns regler att
hålla sig till men självklart är det alltid bäst att lära sig stava orden utantill. Men när man
stöter på ett nytt ord kan det vara bra att ha regeln till hjälp.
Mycket handlar om kort eller lång vokal (a o u å e i y ä ö). Lång vokal låter som du uttalar
den när du rabblar alfabetet, kort vokal gör det inte.
Det handlar också om en stavelse (vad en stavelse är se avsnittet avstavning) i ett ord är
betonad eller obetonad. I ordet packa är den första stavelsen betonad och den andra inte.
Däremot i ordet paket är det tvärtom, den första är obetonad och den andra är betonad.
Så hur lyder reglerna då?
1. Efter en lång vokal ska det vara en konsonant:
kal, kala, vaken
2. Efter kort vokal kommer två eller flera konsonanter. Det kan vara två likadana (dubbel
konsonant) eller två olika (enkla konsonanter) eller en dubbel konsonant tillsammans med
en enkel:
kall, håll, vits, hals, vissna, lossna
Undantag:
Efter en kort vokal i en obetonad stavelse skriver man oftast en konsonant:
paket, moped, direkt
Avstavning
Att avstava på fel ställe kan göra en text helt obegriplig och det uppstår lätt missförstånd.
Marco Polos gåvor tog stork-
hanen tacksamt emot.
I meningen ovan tror man att Marco Polo givit en manlig stork några gåvor, men ved det
egentligen betyder är att han givit gåvor till en härskare i Mongoliet, som kallas storkhan. Så
det skulle ha skrivits på detta sätt:
Marco Polos gåvor tog stor-
khanen tacksamt emot.
Ord delas in i stavelser, en stavelse består av en vokal ensam eller en vokal tillsammans med
en eller flera konsonanter.
stor – khan – en

Regler för avstavning ser ut så här:
1. Avstava så lite som möjligt. Ser ordet konstigt ut vid avstavning, så skriv hela ordet på
ny rad. Avstava inte korta ord som äta, enig och oval.
2. När man avstavar bör man sätta bindestreck så att ordet delas upp i naturliga delar.
a) Sammansatta ord delas upp i sina enkla delar: katt-unge, motor-båt, motor-båts-förare
b) Avstava genom att skilja förstavelsen och ändelsen från själva ordet: be-falla, an-svara,
för-slag, engelskorna, kalla-des, nord-isk, vän-skap
3. Enkla ord avstavas oftast så att en konsonant förs till den nya raden: vak-ta de, väs-kor,
fönst-ret, vitt-nade, ka-ra-mell, pro-to-koll
4. Ng, ck och x förs till första raden: ling-on, eng-elskorna, nyck-lar, tax-orna
5. Sje-ljud förs till andra raden: männi-skor, mar-schera, pen-sion, addi-tion
Talspråk eller skriftspråk
Det är viktigt att tänka på hur du skriver så att du gör dig förstådd. Vi pratar ofta om talspråk
och skriftspråk och vad är då skillnaden. Talspråk är det du använder när du pratar, då
använder du slang, dialekt och kanske till och med egna påhittade ord. Men när du skriver
använder du skriftspråk och detta ska alla oavsett var de bor i Sverige kunna förstå. Om du
skulle skriva talspråk så är risken ganska stor att den som läser din text inte förstår vad du
skrivit eller till och med missförstår vad du skrivit. Så tänk på hur du skriver och till vem du
skriver. Skriver du ett brev till din kompis så kan du använda talspråk men om du ska lämna
in ett arbete till din lärare eller en jobbansökan till en arbetsplats måste din text se annorlunda
ut.
Att återge samtal
Det finns i svenskan flera sätt att skriva när man ska återge samtal.
- Hur lång tid tar det att gå till busshållplatsen?
– Det vet jag inte för jag måste alltid springa.
* Man kan sätta ut talstreck (-) före det som sägs:
– Jag vann 80 meter häck i går.
– Jaså. Och var ska du plantera den?
* Vill man återge vem som säger något kan man använda kolon:
Anna sa:
– Jag vann 80 meter häck i går.
Jocke undrade då:
– Var ska du plantera den?
Pappa befallde:
– Lämna genast tillbaka all häck! .

* Vill man sätta sägesatsen efter det som sägs använder man kommatecken:
- Jag vann 80 meter häck i går, sa Anna.
eller frågetecken:
– Och var ska du plantera den? frågade Jocke.
eller utropstecken:
– Lämna omedelbart tillbaka all häck! Befallde pappa.
* Man kan också återge samtal med hjälp av citattecken (anföringstecken):
"Jag vann 80 meter häck i går", sa Anna.
Anna sa: "Jag vann 80 meter häck i går."
Att indirekt återge samtal
I meningarna om Annas häcklopp återges direkt och ordagrant vad Anna och locke säger. Det
kallas direkt anföring. Återger man indirekt och inte ordagrant vad någon säger kallar man det
indirekt anföring.
Anna sa att hon i går vann 80 meter häck.
Jocke undrade var hon skulle plantera den.
Pappan befallde henne att omedelbart lämna tillbaka all häck.