XIT # 9 2008 (pdf)

18
– EN ROLIG TIDNING
I CENTRUM. DET ÄR DÄR TOMAS HENRIKSSON ALLRA
helst vill vara. Ändå är han noga med att påpeka att han aldrig
har velat trampa någon på tårna.
Viljan att synas och höras har fört honom från radiopratare
till servitörjobb via tv-jobb på Åland 24 och en usväng
tillbaka till restaurangbranschen. Just nu jobbar han
på Umbra.
– Vissa tycker att det är skitjobb att arbeta som servitör,
jag tycker att det är den bästa möjligheten att få träffa människor
och ge av sig själv. Som att stå på scen ungefär! Man
går in i en roll. Visst kan man ha sina dåliga dagar och sina
bakfylledagar, men då handlar det ännu mer om att gå in i
den här rollen, gästerna får aldrig märka att du inte är på
topp.
Under lågstadietiden fyllde Tomas sin fritid med körsång.
Sport intresserade honom föga.
Den efterföljande högstadietiden var jobbig.
– Det var mycket magont. Mycket jobbiga känslor.Jag
kan inte säga att jag var mobbad, men jag blev en hackkyckling.
Han var ingen kille som hängde på stan utan satt hellre
hemma framför teven eller lyssnade på musik. Själv säger
han:
– Jag vet inte … kanske jag var en tönt.
Första fyllan drog han som 16-åring.
– Det var den typiska första fyllan. Hemma hos någon
kompis och vi drack allt möjligt skit tills jag spydde och efteråt
var det bara roligt, typ ”haha, jag spydde”.
Festande blev det mera av när han flyttade till stan. Jobbade
både vardagar och helger på café och festade varje fredag
och lördag.
– I dag fattar jag inte hur jag klarade av det där.
Hur mycket festar du i dag?
– Mindre än vad jag vill göra. Ofta blir det impulsivt och
inte hutlösa mängder.
Tomas berättar att han gärna dricker en flaska gott rödvin
och bara tjattrar med sina vänner.
Är du en livsnjutare?
– Ja, så mycket livsnjutare min ekonomi tillåter mig att
vara.
TOMAS HAR VARIT PÅ VÄG BORT FRÅN ÅLAND EN
längre tid, men det har alltid kommit något emellan som
stoppat honom.
Men nu ska han flytta. Datumet är spikat: 1 oktober, och
boendet i Stockholm är fixat.
– Visst är det lite ångest, jag menar jag har bra jobb, en
bra lägenhet, vänner och familj här. Vad har jag i Stockholm?
Ett boende och vänner visst, men det känns lite riskigt
att lämna tryggheten.
Tomas känner att Åland inte har så mycket mer att ge
honom längre.
– Det känns som om jag inte kan utvecklas mer här. Jag
har gjort det jag vill göra. Jag har jobbat med radio, tv och
på de bästa krogarna. I Stockholm finns det toppar man
aldrig kommer att nå, vilket gör att man kämpar hårdare.
– Jag vill inte sitta när jag är 70 år och känna att jag har
missat en massa. Jag vill känna att jag berikat livet med lite
mer än Torggatan och Nygge.
DET FINNS ETT PÅSTÅENDE SOM SÄGER ATT ”BIsexualitet
bara är ett läge innan man väljer sida”, för fyra år
sedan skrattade Tomas åt detta, sa att det inte var något han
trodde på. I dag är han uttalad bög. ”Det blev så bara” säger
han själv.
Men du har ändå tjejer efter dig på krogen?
– Det händer ju inte jätteofta men ibland kommer det fram
någon tjej och riktigt klänger på mig. Jag vet inte vad det är
med det där, att det skulle kännas kul att snärja en gaykille.
För tillfället är Tomas singel. Något han själv säger att
han trivs med även om han ändå trånar efter kärleken allt
som oftast.
– Jag skulle vilja ha en kille att göra gulliga saker för. Jag
är en romantiker. Det är skönt att ha någon som väntar hemma,
någon att krama och pussa på och längta efter. Men nu