Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Feminism<br />
Av Moa Martinson<br />
Den västerländska kulturens stiirsta fasa har alltid<br />
varit - feminismen. Ordet har blivit till ett skällsord.<br />
Feminister! Phui.<br />
Vad är då f-eminismen. Ja, säg det den som kan.<br />
Men alla manhafiiga mäns och kvinnors spöke är det.<br />
Vet man inte vad feminism är, säger kulturen. Det<br />
är sådana där manshaterskor, som bara vill ha makt.<br />
<strong>Vi</strong>ll bli kejsare och kungar. Feminism, säger sakkunniga,<br />
det är fiedsgalningar och pacifister.<br />
Feminism, säger Pettersson i 63:an, det är sådana<br />
där satkärringar, som Lundströmskan och Strandskan,<br />
som inte Llnnar kar'n sin en suP.<br />
Feminister, säger Lotta-Svärds-fröken, det är<br />
sådana där förfdrliga kvinnor, som inte vill ftida barn<br />
åt kung och fosterland, sådana där krakar, som tror<br />
att gud kan f-örsörja deras barn, likaväl som blommor<br />
och firglar. (Barnavårdsnärnnd, fattigvård och slum<br />
har inte haft tid, att ännu bilda sig mening om saken).<br />
Som läsaren ser har f-eminismen många synder på<br />
sitt samvetet. Bland annat så är det feminister som<br />
röker och super, solr går till urnorna och röstar, soln<br />
skriver i tidningarna, som ber mannen vakta barnen<br />
medan hon springer ner på hörnet efter grädde.<br />
Fernininum är naturligtvis motsatsen till maskulinum.<br />
När nu feminism är allt dåligt i kristenheten så är<br />
maskulinismen (eller vad man ska säga) allt som är<br />
storartat och bra. Naturligtvis.<br />
Det är gott att slippa en så löjlig position i dessa<br />
Kommentar till artikeln<br />
I den här artikeln ger Moa Martinson, då 42 är, sin<br />
syn på feminismen. Hösten 1933 debuterade hon som<br />
författare med Kvitlnor och iippelträd.<br />
I Tidevarvet börlade hon redan l92l skriva små<br />
berättelser om fattigdom, arbetslöshet och hur<br />
vardagslivet kunde gestalta sig f-ör en ogiff mor eller<br />
arbetarhustru. Hon deltog i vårkursen 1928 vid<br />
Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad. I början av<br />
1930-talet rådde depression i världen med hög<br />
28 <strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong> Nr 3-4 <strong>2004</strong><br />
tider. Att stå i spetsen f-ör makten i Europa just nu<br />
kallas storartad och fullkomlig. Vara maskulinum.<br />
Det är ej att eftersträva detta: se här är vi, allt har vi<br />
styrt till det bästa, undan f'eminister och stackare, sätt<br />
inte upp huvudet, här går allt som det ska, gå hern<br />
käringar till köket och garderoben och sprätta upp'<br />
och stek upp, och spara bara, så ska vi nog som alltid<br />
annars. klara det här.<br />
Det är gott i dessa tider att ej ha en så löjlig position<br />
som: sj älvti llräcklighet.<br />
Artikeln iir hiimtad ur Tidevcrrvet nr 4 I932 .<br />
Den ör också tidigure trv-ckt i Dialogen<br />
.l'ortsätter, medlemsblod Jör KultLrrf'öreningen<br />
Fogelstud<br />
arbetslöshet, protektionism och börskrascher. Trots<br />
Nati onemas Förb unds avru stni ng skonferen ser börj ade<br />
en upprustning iEuropa och Hitlers makt-öveftagande<br />
i Tyskland var nära. I Sverige ledde Kreugerkraschen<br />
till att statsminister C G Ekman, ledare för frisinnade<br />
folkpartiet, avgick.<br />
De gifta kvinnorna ville man inte ha in på<br />
arbetsmarknaden. I denna krisstämning skrev Moa<br />
sin artikel om feminismen. Skulle den kunna vara<br />
skriven idag?<br />
Siv Larssctn, medlent i Kulturfrireningen Fogelstad
Change language