30.09.2013 Views

2004/3_4 - Vi Mänskor

2004/3_4 - Vi Mänskor

2004/3_4 - Vi Mänskor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nu efteråt kan Laila se att man skulle ha dragit in<br />

eleverna mer i beslutsprocessen. Skolledningen<br />

bestärnde vad som var tillåtet att bära i skolan och<br />

många elever reagerade med att trotsa och utmana<br />

detta förbud.<br />

-Ett tag var det en evig kamp om dessa förbannade<br />

tröjor och olika symboler, minns Laila.<br />

Ungdomarna behöver bli sedda<br />

Laila berättade vidare att hon var på en ftjreläsning<br />

med en överlevare frirn ett koncentrationsläger.<br />

-Föreläsaren kallade dessa ungdomar ftjr "hatare".<br />

Han använde inte ordet rasister. Jag blev väldigt tagen<br />

av hans föreläsning och kände starkt att jag var<br />

tvungen att försöka förrnedla hans budskap vidare.<br />

Jag måste helt enkelt börya göra föräldrarna medvetna<br />

om vad ungdomarnas klädsel och symboler stod för.<br />

Alla måste få kunskap om det hemska i rasismen,<br />

dvs. att vissa rnåinniskor anses underlägsna etndra och<br />

kan behandlas dåirefter. Vuxensamhället var tvungen<br />

att starta en motoff-ensiv till det som hade börjat breda<br />

ut sig på skolan. Jag kiinde starkt att det var ett ansvar<br />

som åvilade skolan. Jag kände också att det var<br />

bråttom. Processen från att vara en "vanlig" r-rngdom<br />

till någon rned klart uttalade rasistiska åsikter, ja, den<br />

processen kan gå fort. Det är nämligen så här att i<br />

det här " gänget" fär alla plats. Ofia är det vilsna<br />

ungdomar, sorl inte hittat sin identitet, men här får de<br />

clen. Den processen kan gå fort. Ålder har t ex ingen<br />

betydelse. En trettonåring med bombarjacka kan bli<br />

"lrorsad" på stan av en artonåring med likadan jacka,<br />

symbolen fiir deras åsikter. Trettonåringen växer av<br />

detta. Genom att bära samrla attribut blir man en i<br />

gänget. Efter ett par veckor kan det hela vara klart,<br />

man har fått en identitet som t ex nynazist.<br />

Alla måste få veta<br />

För att sprida informationen ordnade Laila så att en<br />

föreläsare , Tortuttv Deogun, från Stifielsen för respekt<br />

kom.<br />

Han är f d "värsting" och han har en bror sorn blivit<br />

ihjälslagen av huliganer. Deogan stannade i<br />

kommunen en veckn och informerade på komrnunens<br />

alla skolor, både elever, personal och föräldrarr. Han<br />

arbetade fiån morgon till kväll. lngen kr"rnde hädanefter<br />

säga att man inte visste. Föreläsningarna fick ett<br />

enormt gensvar och många diskussioner kom igång.<br />

Deogan lärnnade också uppgifter som skolorna kunde<br />

jobba vidare med.<br />

Flickor och pojkar<br />

Mest har arbetet riktat sig rnot pojkar och deras<br />

attribut. Flickor air liksom en tystare "svans". De har<br />

inte rakade huvuden eller har bombarjackor. Deras<br />

signaler iir mycket mer dolda, berättar Laila.<br />

-Kanske rerkar de håret längst ned bak i nacken och<br />

har håret längst uppe i en liten svans. De kan fälla<br />

ned håret när de vill och på så sätt syns det inte att de<br />

är rakade. De är mer diskreta. men de finns där.<br />

I dag är skolan lugnare<br />

I dag är det lugnare på skolan och de rasistiska<br />

symbolerna har så gott som helt försvunnit. Men<br />

medvetenheten oln vad som kan hända och<br />

beredskapen om hur man ska arbeta finns kvar. På<br />

skolan finns olika "kompisgrupper", som har koll på<br />

vard som händer bland eleverna. Börjar det dyka upp<br />

olika symboler tas det upp till diskussion direkt.<br />

- Men rasism är inget skolproblem, säger Laila. Det<br />

är ett samhällsproblem. Allu nPaste delta i kampen för<br />

att motverka att sådana åsikter får spridning.<br />

Faktaruta Stiftelsen för Respekt<br />

Stiftelsen är en politiskt och religiöst obunden organisation. Deras filosofi bygger på att man genom<br />

utbildning och information kan åstadkomma förändring. De vill inspirera unga och gamla att ta initiativ till<br />

handlingar som motverkar våld. Stiftelsen bildades '1995 under namnet Non-<strong>Vi</strong>olence, men har sedan<br />

dess bytt namn till det nuvarande.<br />

Varje år delar de ut priser till Vardagens hjältar. Allmänheten kan nominera både personer och organisationer<br />

till dessa priser.<br />

Mer information finns på.<br />

www. respekt.org<br />

24 <strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong> Nr 3-4 2001<br />

I J

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!