Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ska kunna hävda sina r'ättigheter och stärka sin<br />
ställning i sarnhället. Jiirnstiilldhet mellan kvinnnor och<br />
rnän har införts sont princip i konstitLrtionens sista<br />
textversion. Men det iir konstitutionens innehfill son<br />
iir avgörande och den stiirker ingalunda kvinnors<br />
strävanden att uppnå halva ntakten, hälften av<br />
tillgångarna. De sociala rnålen kontmer först efter'<br />
marknadens krav. Eliten styr och den dornineras av<br />
män.<br />
EU:s stadga orn de grLrndläggande riittigheterna<br />
görs till en del av Eu:s konstitution. Det ger EU-<br />
domstolen rnakt att bestämma över grund-läggande<br />
mänskliga rättigheter. Dontstolen fTtr makt att<br />
bestiirnma inom praktiskt taget alla samhåilleliga<br />
områden, efiersom den står över ländernas egna<br />
grundlagar och högsta domstolar. EU-dornstolen<br />
står till och rned över dor-r-rstolen för ntänskli_eat<br />
rättigheter i Strasbourg. Detta kan drabba kvinnor<br />
efiersom det kan bli rnotsätt-ningar mellan<br />
jämställdhetsmålen och lagarna som tillgodoser<br />
marknadens krav. EU domstc-rlens frärnsta upp_eift<br />
är att f-örsvara marknads-ekonomin och euron och<br />
iir därfijr politisk.<br />
Fredspriset till \n/angari Maathai<br />
Av Erni Friholt<br />
Äntligen, tänkte jag, har man förstått att förutsättningarna för en fredlig värld ligger i frånvaron<br />
av hunger, törst och rädsla för morgondagen.<br />
På rl0-talet n-ryntade Elin Wä-qner och Elisabeth Tamm<br />
uttrycket "Fred med .jorden".<br />
Det viir det jag spontant tänkte på, när beskedet korn<br />
att Wunguri Muutluri, initiativtagaren till The Green<br />
Belt Movement i Kenya, hade tilldelats Nobel,s<br />
.fred,spt'i.s.<br />
Wangari såg skogen försvinna och riknen närrna sig<br />
i rasande fart, inte bara i hennes hemland Kenya utan<br />
ijver hela Afrikar. Från 1917 fl'arn till idag har hennes<br />
rörelse planterat 30 miljoner träd!<br />
Ja-e träffade henne första gången 1984 vid en resa<br />
till bl a Kenya, som Kvinnorådet för Internationellt<br />
Bistirnd (KIB) gjorde. Hon var ivrig, stolt och glödande<br />
niir hon förevisade sin plantskola. Här skulle bli träd<br />
som skulle stoppa öknen, som skulle höja grundvattennivån,<br />
som skulle ge mat, skugga och ved till<br />
den växande befblkningen! Ja, det skulle leda till ett<br />
rnycket fredl igare samhäl le.<br />
Att dessa ambitioner inte var välsedda av alla blev<br />
vi i vår KlB-grupp medvetna orl då vi ville skänka<br />
Wangaris rörelse ett antal fina spadar. <strong>Vi</strong> blev<br />
Doc'kor: Muriu Elmgren. Foto: Somiu Rensc'h-Johon,yson<br />
stoppade på vägen till byn på order från president<br />
Daniel arap Moi hirnself!(Det ryktades och viskades<br />
om att Wangari vägrat gå såin_evägen till presidentens<br />
gunst).<br />
Om det var bland annat därför hon till slut också<br />
harnnade i fdn-eelset ska vi låta varlr osagt. Hon ntrjde<br />
sig alldeles Llppenbarligen inte rned den "ofhrli_qa"<br />
trädplanteringssysslan, utan satte in den i ett politiskt<br />
sammanhang. Krävde rriinskliga rättigheter, kriivde<br />
kvinnors rättigheter, bekärnpade korruptionen, hon blev<br />
helt klart farlig för despoten arap Moi.<br />
En ny regering och en ny president finns i Kenya<br />
idag (det bör noteras att presidenten rrjstats bort och<br />
inte skjutits bort) och Wangari Maathai har blivit<br />
landets vice mi ljörninister.<br />
<strong>Vi</strong> gratulerar henne och vi gratulerar den norska<br />
nobelkommittdn. 20 är efier att Wangari Maathai<br />
ti I ldel ades det alternati va nobel pri set ansåg kornm ittdn<br />
henne vara en värdig mottagare av det prestigefyllda<br />
nobelpriset. Ska vi våga tro på en radikalisering av<br />
den norska nobelkornmittdn'J<br />
Miinskor Nr 3-4 2001
Change language