Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett led i SKVs 9o-årsfirande<br />
Fred med fredliga medel och behovet av försonin$<br />
Av Aase Bang<br />
Det btåste styv kuling och regnet öste ner under SKVs seminarium på Orust ett veckoslut i<br />
september. Det blåste kallt även genom den pittoreska ladan där vi höll till (och som var så<br />
inbjudande när seminariet planerades). Men det fanns filter och schalar, och föreläsningarna var<br />
så intressanta, maten så god och festen så festlig att alla var mer än nöjda. Stort tack till<br />
Fredföreningen på Orust som giorde att allt fungerade så bra.<br />
Fred,s.forskuren Jiirgen Johunsen inledde om "lcke- Men Mandela hade hafi 28 år i f?ingelse och kunde<br />
våld som revolutionär kraft". Idag fokuserar medierna där planera maktövertagandet.<br />
på det spektakulära våldet. Det saknas saiväl kun- t den nya alternativa rörelsen flnns frön till alternativ<br />
skaper som intresse för de små öar av hopp som trots som kan fungera. I Social Forum i Porto Alegre och<br />
allt finns runt om i världen.<br />
Mombai möttes r-nänniskor med olika av karnp filr<br />
jordreform, mot privatisering av vattnet, mot sprid-<br />
lckevåld som revolutionär kraft<br />
Det finns rnånga exempel på att obeväpnad kamp<br />
har lyckats sttjrta en regirn, rlenar Jörgen. Fackföreningen<br />
Solidaritet i Polen 1980, generalstrejk och<br />
demonstrationer i Bolivia 1982, fredliga protester i<br />
Filipinerna 1986. sammetsrevolutionen i Östeuropa<br />
1989 och den sjungande revolutionen i Estland är<br />
några.<br />
Jiirgen Johunsen oc'h Olu Friholtpå SKV:s<br />
sentinu riuttt<br />
Krigshandlingar fdrviirrar däremot läget och hindrar<br />
en positiv utveckling, som till exempel Natos bombningar<br />
av Serbien och Kosovt-r 1999. Det stärkte<br />
Milosevic och fördröjde hans arrestering rned arton<br />
månader.<br />
Men vad hände när de garnla regimerna försvann'J<br />
Man fick mer politisk frihet. men blev snart överkörda<br />
av nyliberala system, efierscllll man inte hade<br />
lyckats bygga upp fungerande alternativ. Sydafrika<br />
är det enda exemplet på rnotsatsen. Här fanns det<br />
utbildat folk som kunde överta ledningen och i den<br />
första regeringen etter apelrtheid delade man makten<br />
med de tidisare härskarna.<br />
l0 <strong>Vi</strong> <strong>Mänskor</strong> Nr 3-4 <strong>2004</strong><br />
ningen av aids osv.<br />
Alla regimskiften har hittills haft nertionalstaten som<br />
måI. Alternativrörelsen är däremot global. Kanske är<br />
nationalstaten för liten'/ Var finns det möjligheter att<br />
skapa en bättre värld?<br />
Kan vi börja med att skapa små öar av dernokrati<br />
och rättvisa? Men då rnåste vi arbeta på tvir nivåer,<br />
både regionalt och -elobalt.<br />
Vad var och en av oss gör i vardagen är viktigt, sa<br />
Jörgen. Men vi måste dokurnentera våra lokala aktioner<br />
och sprida kunskap, visa iitt alternativen fungerar.<br />
<strong>Vi</strong> glörnmer lätt att Skandinavien hade stannat kval i<br />
fattigdom och misär'om inte människor f-ör hundra år<br />
sedan hade organiserat sig i frikyrkor, nykterhetsorgan<br />
i sationer och firckftirbund.<br />
Ett framgångrikt exernpel på envetet motstånd är<br />
Kynnef-f äll, där bygdens folk vaktade området dygnet<br />
rr-rnt i nästan 20 är för att hinclra lagring av kärnavfall.<br />
Tyvärr börjar fredsrörelsen och kvinnorörelsen gång<br />
på gång om fr'ån början, efiersorn tidigare generationer<br />
inte har fijrt sina erfarenheter vidare. <strong>Vi</strong>sst går det att<br />
mobilisera massorna, soln när miljoner människor<br />
över hela världen demonstrerade rnc-rt lrakkriget. nlen<br />
vi behöver lära oss hur vi går vidare e.f'ter<br />
demonstrationerna om vi någon gång ska kunna skapa<br />
vår alternativa vairld.<br />
Försoning, inte förlåtelse<br />
Kerstirt Schultz, f'rcin Trunsnutionellu Stit'iel,sen .för<br />
Fretls- rtch Frunrtidst'rtrskning, TFE beriittade om<br />
sitt arbete med försoningsprocesser i f.d. Jugoslavien.<br />
Hur kunde det uppstå krig mellan grannar sorn tidigare<br />
var vänner'? Hr-rr kr-rnde de göra varandra så rnycket<br />
ont? Hur tar man itu med det nödvåindiga försoningsarbetet'/<br />
Försoning åir inte det samrla sorn fijrlåtelse,<br />
påpekade hon. Förlåtelse kan man fä när man kommer<br />
till insikt om sina handlingar. Irlen har man utsatts f-ör<br />
grova oförrätter, tar det lång tid att komma tjver dem.<br />
Man vill inte slömtnu och törlirta!
Change language