Läs mer här

Välkomna till Irland – den gröna ön - dess ”unga” huvudstad Dublin och det unga SWEA
Irland.
Sammanställt av Ninni Svantesson-Frisk
Om Irland
Den irländska ön har varit befolkad i mer än 9 000 år, och dess historia är fylld av invasioner och konflikter. För att vara ett så litet land,
så har Irland mer historia än det orkar bära, lär någon ha sagt. Kelterna kom till Irland på 500-talet f Kr, och det keltiska ursprunget
och den keltiska kulturen har fortfarande en viktig plats i dagens Irland.
Irland kristnades tidigt – redan under 400-talet e Kr – och detta ska ha skett helt utan blodspillan. Det kristna korset kombinerades med
den runda solen (enligt en förklaring), och blev det så berömda keltiska korset. St Patrick, som påbörjade kristnandet och senare blev
Irlands skyddshelgon, använde en treklöver (shamrock) när han förklarade den kristna treenigheten. Shamrock är sedan dess en
symbol för Irland, och St Patrick har fått sin egen dag den 17 mars, som är Irlands nationaldag. Denna dag är något alldeles speciellt
och firas ordentligt över hela ön - inte minst på alla tusentals pubar, där Irlands egna världsberömda öl Guinness flödar mer än vanligt
denna dag.
Under 800-talet kom vikingarna – framförallt norska och danska sådana – men lyckades aldrig att ta landet i besittning. Många av den

keltiska kristendomens kloster plundrades, men vikingarna integrerades även med den lokala befolkningen och anlade många
muromgärdade städer – däribland Dublin. Många av de berömda rundtornen som ännu finns kvar på ön, mer eller mindre bevarade, var
utkikstorn efter vikingar.
När anglonormanderna kom 1169 var de faktiskt inbjudna av kungen av Leinster. Det blev dock inte riktigt som han tänkt sig, utan de
tog makten över de största städerna, och Henrik II av England utropade sig till länsherre av Irland.
Detta var början på ett mycket långt, komplicerat och spänt förhållande till den engelska överheten –
även i allra högsta grad märkbart i dagens moderna Irland.
Det övergripande målet för irländarna har hela tiden varit självstyre och motståndet växte sig allt
starkare mot slutet av 1700-talet och under 1800-talet, inte minst efter engelsmännens passivitet vid
den stora hungersnöden då potatisskörden slog fel tre år i rad mellan 1845 och 1848, och då en miljon
irländare dog av svält och mer än en miljon utvandrade till Nordamerika. Invånarantalet på Irland lär
fortfarande inte vara uppe i samma antal som före svälten och det lär finnas fler irländare i USA än i
Irland.
Det misslyckade påskupproret 1916, då 14 av de 16 ledarna ställdes inför krigsrätt och avrättades, ledde
till ett massivt stöd för republikanerna som kämpade för Irlands självständighet, och så småningom även
till uppdelningen av ön i två delar år 1921 – Nordirland, som förblev brittiskt, samt den självständiga
irländska fristaten i söder. Inte förrän 1949 bildas republiken Irland som då lämnade det brittiska
samväldet.
Det moderna Irland har under de senare åren haft en otrolig ekonomiskt utveckling. Efter att ha varit ett
av Europas fattigaste länder har dagens Irland en urstark ekonomi. Under 1990-talet mer än
fördubblades den irländska ekonomins storlek och gav upphov till uttrycket ”den keltiska tigern”. Det nya
ekonomiska välståndet märks tydligt när man tittar sig omkring – nya hus byggs överallt och bilar äldre
än 1990 är sällsynta företeelser. Från att ha varit ett utvandrarland så har Irland blivit ett invandrarland, arbetsmarknaden är god,
skattetrycket relativt lågt och företagsklimatet gynnsamt. Naturligtvis har medaljen även en baksida i form av ökande inkomstklyftor,
dyr och inte tillräckligt utbyggd barnomsorg, mycket dyra bostäder och en infrastruktur som inte har kunnat hänga med den
explosionsartade utvecklingen, och som nu anses vara ett av de största hindren för nyetablering av utländska företag.
Detta var en kort (eller lång beroende på hur man ser det) överblick av Irlands historia. Landet har otroligt mycket att erbjuda av
historiska lämningar och kultur.
Det lilla landet med ca 4 miljoner invånare har haft inte mindre än fyra nobelpristagare i litteratur – W B Yeats 1923, G B Shaw 1925,
Samuel Beckett 1969 och senast Seamus Heaney 1995. (Seamus Heaney är inte bara nobelpristagare utan även en trogen gäst på
Luciafirandet i Dublin, vilket senast anordnades av SWEA i samarbete med ambassaden.) Även många av den engelska
litteraturhistoriens storheter i övrigt är i själva verket irländare – Jonathan Swift, James Joyce, Oscar Wilde för att nämna några. Den
irländska folkmusiken kan höras ”live” på var och varannan pub runt om i landet – ibland åtföljd av spontan irländsk dans. Den irländska
dansen har ju annars gjort - och gör - sitt segertåg över världen genom den USA-födde irländaren Michael Flatley och föreställningarna
Lord of the Dance.
När vi sedan kommer till den irländska naturen, så är den minst sagt omväxlande. Långa sandstränder, höga dramatiska klippor,
böljande kullar med betande får, ljungheder, vidsträckta mossar och berglandskap. I februari börjar vårblommorna komma och vissa
träd blommar på bar kvist. Den för landskapet så typiska busken ”goarse” med sina gula blommor och karaktäristiska cocosdoft kantar
många vägar och lyser ikapp med den mellan regnskurarna framtittande vårsolen. Murgrönan klättrar uppför både träd och
telefonstolpar, och i slutet av februari och början av mars kommer de nya små lammen ut på bete. Om man ska se någon fördel med de
smala och krokiga vägarna, så är det väl att det är omöjligt att köra särskilt fort (fast det har inte irländarna förstått) så man hinner se
så mycket av den fantastiska naturen även per bil.

Från natur till miljonstaden Dublin – en ung stad med puls i ordets rätta bemärkelse. Nöjeslivet är sjudande på pubar, caféer och
klubbar. Shoppinggatorna och det oändliga antalet affärer liksom marknaderna verkar aldrig lida brist på kunder. Trafiksituationen är
kaotisk – har jämförts med Calcuttas (!) under rusningstid, och det bästa sättet att ta sig fram är till fots. Kulturevenemang och
festivaler avlöser varandra, och den positive och sympatiske irländaren verkar alltid hitta en anledning till att festa och fira något.
Bröllop såväl som begravningar är storslagna tillställningar som tär hårt på ekonomin.
Så här hade vi det i SWEA Irland under 2005:
Fikamorgon
Liksom Dublin är SWEA Irland en ung avdelning sjudande av liv. Av
de ca 70 medlemmarna har 55 uppgivit sin ålder, och bland dessa
är medelåldern ca 41 år och endast 16 över 45 år. Under mitt
första år som ordförande har vi alltid haft minst en ammande
mamma på våra styrelsemöten – för tillfället har vi två!
2005 skänkte SWEA Irland 2 000 € till svenska skolan i Dublin.
Skolans lärare Regina Harkin skrev så här i irländska SWEA-posten
om donationen:” Min kollega, Maria Pettersson, och jag tycker att
svenska skolan har fått sig ett rejält lyft med denna investering. Vi
har slängt ut gamla trasiga spel och omoderna böcker och anser nu
att vi har material som kommer att hänga med en bra bit in i
2000-talet.
Alla i svenska skolan, elever, föräldrar och lärare, är väldigt
tacksamma för SWEA:s generösa bidrag!”
Under år 2005 färdigställde SWEA Irland sin nya produkt – en haklapp. Så här fina är några av barnen på fikamorgonen som går av
stapeln varje onsdag.
Pubkväll

Pubkväll har vi haft en i månaden under 2005 med varierande
antal deltagare
Förväntansfulla Sweor som lyssnat på föreläsning om stress och
avslappning och nu väntar på att få en kort provmassage av vår
irlandsswea Lena Lindberg.
Biskopsbesök
Massagekväll
Baalacks hästgård
Linköpings biskop Martin Lind med några glada Sweor efter
föreläsningen om den Heliga Birgitta. Biskopens ”arvode” blev en
donation på 100 € till Birgittafonden, som instiftades efter
Birgittajubiléet 2003, och som arbetar i den Heliga Birgittas anda.

Midsommarfirande
Familjeutflykt med medhavd picnic i strålande
majväder till irlandsswean Maria Baalacks
hästgård i county Wicklow.

Ambassadör Nils Daag hjälper till att resa den av irlandssweorna
förfärdigade midsommarstången vid firandet tillsammans med
svenska handelskammaren i residensets trädgård. SWEA Irlands
egen midsommarstångsexpert Sara Östborn O´Mahony rättar till
den sista blomman – allt för perfektionens skull.
Midsommarstången - påklädning
Kräftskiva
Midsommar-fika
Traditionsenlig kräftskiva gick av stapeln i september – denna gång med svenska kräftor från Vättern och sedvanliga drycker.
Föreläsning
Författaren Jan Sigurd höll en föreläsning för intresserade Sweor om sitt författarskap.
Luciafirande

Några SWEA-barn fick möjligheten att sprida kunskap om svenskt
Luciafirande i irländsk TV under december och januari. Här ges de
första instruktionerna av assisterande producenten om vad som
väntas.
Julbasar godisbordet
Julbasar
Julkonsert
Den årliga julbasaren går alltid av stapeln första
söndagen i advent. Under de tre timmarna är
kommersen febril och köerna är långa av
förväntansfulla svenskar och irländare innan dörrarna
slås upp. Det bjuds även på Luciatåg förstås och här
försöker SWEAs egen Luciageneral Linda Sahlin
McConnell fixa ett ljus som slutat fungera.
Linda fixar ljus
Avslutningen på 2005 års irländska SWEA-program – en vacker julkonsert med Frösö Vokal med efterföljande Luciatåg inför en fullsatt
St Ann´s Church. Ambassaden var samarrangör och sponsor. Ambassadören i samspråk med körledare Lena Moén och några inbjudna
gäster efter konserten. Tidigare på dagen hade både Lena och undertecknad blivit intervjuade i Sveriges Radios utlandssändning och en
inspelning av kören från radio Jämtland ljudit ut över världen.

Ambassadör Nils Daag
Luciakören i Templebar
Tackfest
Julkonsert Frösö Vokal
Varje år i januari har vi en fest för alla som hjälpt till på julbasaren året innan
Hantverk inför julmarknaden
Årsmöte
Tackfesten

Är man en liten hund, som heter Alice, och inte kan få någon
hundvakt, då får man följa med matte årsmötesordförande till
årsmötet – att sitta i mattes knä är då mycket trevligare än att
ligga i korgen på golvet och yla över 2006 års budget.
Vid årsmötet 2006 delade SWEA Irland ut sitt första stipendium.
Irländaren Keith Hearne, som läst svenska i Dublin, fick 1 500 € för
att åka till Sverige och delta i en intensivkurs i svenska under
våren 2006.
2007 firar SWEA Irland 15-årsjubileum och då hoppas vi kunna hitta på något alldeles speciellt.