Ledaren
Ledaren
Ledaren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2001:4<br />
”Reportage från<br />
USAs marinkår”<br />
Sid 10<br />
<strong>Ledaren</strong><br />
– Kongress 2001
REDAKTION<br />
CHEFREDAKTÖR &<br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Svante Palme<br />
svante.palme@officersforbundet.se<br />
ADRESS<br />
Förbundskansli/<br />
tidningsredaktion<br />
Box 5338<br />
102 47 Stockholm<br />
Besök: Sturegatan 15, 4tr<br />
E-MAIL<br />
kansliet@officersforbundet.se<br />
ot@officersforbundet.se<br />
TELEFON<br />
Växel 08 - 440 83 30<br />
TELEFAX<br />
Kansli 08 - 440 83 40<br />
TRYCK<br />
Realtryck AB, Stockholm<br />
Tryckeriet är Svanenlicensierat<br />
Annonser<br />
För varor och tjänster samt<br />
platsannonser, bokas via<br />
Monica Wistedt på telefon:<br />
0225 - 59 50 17<br />
Annons bokas senast 1 vecka<br />
före redaktionellt manusstopp.<br />
”Medlemsannonser” (bostad,<br />
uniform, etc. till redaktionen)<br />
Manusstopp<br />
Officerstidningen<br />
2001:5 25 maj<br />
2001:6 13 aug<br />
Omslaget<br />
Reportage från USAs marinkår<br />
SGT Brown<br />
Eftertryck förbjuds utan skriftligt<br />
tillstånd från redaktionen.<br />
Redaktionen ansvarar ej för<br />
insänt, icke beställt, material.<br />
© Officerstidningen 2001<br />
2001:1<br />
<strong>Ledaren</strong><br />
”Försvarets dåliga ekonomi” . . . . . . . . . . . . . . . .33<br />
Bokrecension<br />
”It, organisation och ledarskap” . . . . . . . . . . . . . .33<br />
Debatt<br />
Bemanning av högkvarter, staber och skolor . . .29<br />
Facklig info<br />
Vaktavlösning i förbundsledningen . . . . . . . . . . .16<br />
Löneavtal i hamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27<br />
Vaktavlösning i förbundsledningen . . . . . . . . . . .16<br />
Glöm inte att fylla i hälsodeklarationen . . . . .31-32<br />
Reportage<br />
Operation Snöstorm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4<br />
Marinkåren i USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10<br />
Förbundsordförande<br />
Kk Per Wahlberg<br />
Östermalmsgatan 94,<br />
114 59 STOCKHOLM<br />
Tel arbete, HKV: 08 – 788 82 20<br />
Tel arbete, kansliet: 08 – 440 83 47<br />
Olle Sandhaag<br />
1. ombudsman och kanslichef<br />
tel: 08-440 83 31<br />
mobiltel: 070-580 51 04<br />
Johan Molin<br />
Förbundssekreterare, ombudsman<br />
Internationell tjänst<br />
tel: 08-440 83 33<br />
mobiltel: 070-552 92 17<br />
Arne Söderberg<br />
Förhandlingschef<br />
tel: 08-440 83 39<br />
mobiltel: 070-580 51 03<br />
Bengt Nordén<br />
Arméombudsman<br />
tel: 08-440 83 57<br />
mobiltel: 070-580 51 01<br />
Håkan Jonsson<br />
Flygvapenombudsman<br />
tel: 08-440 83 41<br />
mobiltel: 070-580 51 08<br />
Leif Stenquist<br />
Marinombudsman<br />
tel: 08-440 83 37<br />
mobiltel: 070-580 51 06<br />
Monica Hornegård<br />
Handlägger medlemmar födda dag 1-15<br />
tel: 08-440 83 53<br />
OFFICERSFÖRBUNDET<br />
www.officersforbundet.se<br />
1:e vice ordförande<br />
Mj Hans Ivar Byberg<br />
Blästergatan 16<br />
748 32 ÖSTERBYBRUK<br />
Tel+fax hem 0295 – 200 91<br />
Tel arbete, F 16: 018 – 28 11 01<br />
Peter Löfvendahl<br />
Ombudsman Rättshjälp, Personalförsörjning,<br />
Officersutbildning<br />
tel: 08-440 83 56<br />
mobiltel: 070-580 51 07<br />
Peter Bramstedt<br />
Marinombudsman<br />
08-440 83 36<br />
070-580 51 05<br />
Henrika Åkerman<br />
Informations- och pressansvarig<br />
tel: 08-440 83 48<br />
mobiltel: 070-654 45 00<br />
Niklas Simson<br />
Ombudsman Arbetsmiljö, utbildn, rekr<br />
tel: 08-440 83 54<br />
mobiltel: 070-580 51 00<br />
Svante Palme<br />
Chefredaktör<br />
tel: 08-440 83 49<br />
mobiltel: 070-663 13 98<br />
Sandra Lang<br />
Redaktionsassistent<br />
tel: 08-440 83 34<br />
Medlems- och försäkringsservice<br />
Kerstin Evenholt<br />
Handlägger medlemmar födda dag 16-31<br />
tel: 08-440 83 58<br />
E-mail: kansliet@officersforbundet.se<br />
Fax:08-440 83 40<br />
Innehåll<br />
En officer och en aktieanalytiker - att yrkesväxla 14<br />
Jan Lords språkstipendiat siktar högt . . . . . . . . .17<br />
High tech och ”sega gubbar” . . . . . . . . . . . . . . . .25<br />
Värnplikten i Italien försvinner . . . . . . . . . . . . . . .34<br />
Insändare<br />
Hur skapar vi framtidstro tillsammans? . . . . . . . .25<br />
Förbundsinformation<br />
14 200 för låg lön för en färnrik . . . . . . . . . . . . . . .20<br />
Nytt statligt avtal RALS klart . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />
Många oklarheter om nytt pensionsavtal . . . . . .22<br />
Klart med förändringar i lönetilläggen . . . . . . . . .23<br />
Försäkringsfakta<br />
Hur definieras ett olycksfall? . . . . . . . . . . . . . . . . .22<br />
Noterat<br />
Peter Bramstedt - ny marinombudsman . . . . . . .24<br />
2:e vice ordförande<br />
Kn Nils Waldemarsson<br />
Skånegatan 6<br />
295 32 BROMÖLLA<br />
Tel+fax hem: 0456 – 281 22<br />
Tel arbete, P 2/Fo 14: 0451 – 875 34<br />
Susanne Skäfte<br />
Kamrer<br />
tel: 08-440 83 52<br />
Ingegerd Wahrberg<br />
Kamrer<br />
tel: 08-440 83 51<br />
Barbro Kristiansson<br />
Assistent, Lönestatistik m m<br />
tel: 08-440 83 38<br />
Gunnel Svensson<br />
Assistent, Växel, Kurser m m<br />
tel: 08-440 83 35<br />
Susanne Bredberg<br />
Assistent, Sekr t FS<br />
tel: 08-440 83 32<br />
Arne Olsson<br />
Vaktmästare/växel<br />
tel: 08-440 83 44<br />
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -<br />
Ulrik Friberg<br />
Arméombudsman<br />
Tjänstledig t o m 15/1 2002<br />
Carina Björkén<br />
Allmänna medlems-och försäkringsfrågor<br />
tel: 08-440 83 59
Kongressen i maj<br />
Många viktiga frågor till debatt<br />
Så är det åter dags för Officersförbundet<br />
att genomföra en kongress. Kongressen,<br />
förbundets högsta beslutande<br />
organ, stakar ut huvudkursen för förbundets<br />
verksamhet de närmaste fyra<br />
åren. Nedan redovisas några av de viktiga<br />
frågor som behandlas i förbundsstyrelsens<br />
förslag till det fackliga programmet.<br />
Sällan har väl Försvarsmakten och<br />
förbundet stått inför så många viktiga<br />
och ännu olösta frågor. En av de viktigaste<br />
frågorna och där beslut avses<br />
fattas i höst gäller den framtida personalförsörjningen.<br />
Förbundet har i<br />
dessa sammanhang hårt drivit frågan<br />
utifrån kvalitetsaspekten. Enligt vår<br />
uppfattning är en personalförsörjning<br />
grundad på den allmänna värnplikten<br />
den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn i<br />
personalförsörjningen. Den allmänna<br />
värnplikten ger på ett billigt och effektivt<br />
sätt Försvarsmakten tillgång till<br />
samhällets samlade kompetenser och<br />
den breda bas för rekryteringen till<br />
officersyrket som krävs för att lösa det<br />
nya försvarets uppgifter. Den allmänna<br />
värnplikten säkrar också Försvarsmaktens<br />
förankring i samhället genom<br />
att skapa delaktighet i försvaret av<br />
landet och i Försvarsmaktens verksamhet.<br />
Ej flerbefälssytem<br />
Vi har också utifrån kvalitetsaspekter<br />
hårt motsatt oss alla tankar på flerbefälssystem<br />
till förmån för ett bibehållande<br />
av och en utveckling<br />
av nuvarande befälsordning. Den<br />
kvalitetshöjning av hela officerskåren<br />
som blev följden av riksdagsbeslutet<br />
om den nya befälsordningen (NBO)<br />
har vi nu fått ett kvitto på. Att det omgivande<br />
samhället fått upp ögonen för<br />
officerarnas kompetens är något i<br />
grunden positivt och visar att vi är på<br />
rätt väg.<br />
Den framtida kompetensorganisationen<br />
som vi nu bygger upp ställer<br />
fortlöpande krav på en utveckling<br />
av officerarnas utbildningssystem snarare<br />
än en avveckling och återgång till<br />
något gammalt som en del debattörer<br />
har hävdat.<br />
De senaste årens förändringar av<br />
säkerhetspolitiken, med ett ökande<br />
internationellt engagemang och ett<br />
bredare uppgiftsspektrum för Försvarsmakten,<br />
gör att officeren måste kunna<br />
lösa många fler uppgifter allt tidigare.<br />
Redan som fänrik eller löjtnant deltar<br />
officeren numera normalt i den internationella<br />
verksamheten. Samtidigt blir<br />
Försvarsmakten mindre vilket innebär<br />
att alla officerare måste ges en bredare<br />
kompetens och större förmåga att<br />
anpassa sig till förändrade förutsättningar<br />
och aktivt delta i utvecklingen<br />
av nya lösningar än tidigare. Försvaret<br />
måste bli en lärande organisation där<br />
Stockholm<br />
01-05-03<br />
officersutbildningen och utvecklingen<br />
av officerskåren är själva kärnan i verksamheten.<br />
Samtidigt som kraven på officerarna<br />
förändras ställs också nya krav på Försvarsmaktens<br />
förmåga att rekrytera,<br />
utbilda och utveckla dem. Att officersyrket<br />
blir än mer kvalificerat gör att<br />
Försvarsmakten i än högre grad än<br />
tidigare behöver rekrytera de ungdomar<br />
som också är attraktiva för andra<br />
arbetsgivare. För att få dem att välja<br />
yrket måste Försvarsmakten konkurrera<br />
med övriga arbetsmarknaden och erbjuda<br />
anställning, utbildning och en<br />
utveckling som upplevs som attraktiv.<br />
Utvecklingen i det omgivande<br />
samhället medför också att rörligheten<br />
på arbetsmarknaden ökar, att individerna<br />
ställer krav på individuell<br />
utveckling och även väljer den högre<br />
utbildning som ger handlingsfrihet för<br />
olika yrken. Detta måste man acceptera<br />
och hantera på ett klokt sätt. Det är<br />
i den miljön som Försvarsmakten måste<br />
klara konkurrensen.<br />
Verksamheten skall styra<br />
Så istället för att blicka tillbaka på det<br />
gamla, och tala om en återgång till ett<br />
två- eller trebefälssystem så gäller det<br />
att utveckla nuvarande befälsordning på<br />
ett sätt som både tillgodoser de en-<br />
skilda officerarnas utbildning och<br />
utveckling och verksamhetens krav på<br />
olika slags kompetenser. Målsättningen<br />
måste vara att tillskapa ett enbefälssystem<br />
med flerkarriärmöjligheter. Med<br />
en utveckling av Officersförbundets<br />
förslag om ett treårigt grundläggande<br />
yrkesofficersprogram säkerställs såväl<br />
bredd som specialisering inom olika<br />
kompetensområden tidigt i karriären.<br />
Samtidigt minskar behovet av en omfattande<br />
vidareutbildning under de<br />
första åren efter examen. I stället kan<br />
officeren tjänstgöra under en längre<br />
sammanhängande period vid sitt<br />
hemmaförband eller delta i den internationella<br />
verksamheten.<br />
Låga ingångslöner<br />
En tredje viktig fråga rör lönesättningen<br />
av officerarna. Flera motioner till<br />
kongressen har pekat på de orimliga<br />
ingångslönerna i yrket och yrkat på att<br />
dessa borde höjas kraftigt. Den lägsta<br />
lön som fastställdes 1999, 14200 kr, är<br />
inte någon fastställd ingångslön utan<br />
en stupstock eller anständighetsgräns<br />
som alltmer, från arbetsgivarhåll,<br />
uppfattats som riktlinje för lönesättningen<br />
av fänrikarna. Förtidsavgångarna<br />
av unga officerare är redan<br />
stora. Avgångarna kommer att öka<br />
dramatiskt om inget görs i närtid. När<br />
de unga officerarna nu i allt högre<br />
utsträckning, på grund av minskande<br />
övnings- och förbandsverksamhet,<br />
tvingas leva på sin grundlön framstår det<br />
orättvisa i lönesättningen som alltmer<br />
uppenbar. Detta särskilt som praktikantlöner,<br />
löner för visstidsanställda<br />
soldater, som anställts i strid med<br />
gällande regler, ligger i samma härad<br />
eller i vissa fall högre. Det går inte att<br />
i det långa loppet gå på tvärs mot marknadskrafterna.<br />
Förhoppningsvis kommer<br />
kongressen att ge den nya styrelsen<br />
i uppdrag att vidta åtgärder för en<br />
kraftigt höjd ingångslön i yrket. Om<br />
inget åstadkoms i dessa avseenden förtvinar<br />
organisationen.<br />
■
Operation Snöstorm har<br />
genomförts under vecka 12<br />
och 13 i Bodenområdet.<br />
Här övas det nya insatsförsvaret<br />
för första gången<br />
på många år. I övningen<br />
deltar alla arméförband<br />
och inalles 6000 man med<br />
1200 fordon.<br />
– I det nya försvaret är<br />
mångsidighet ett nyckelord<br />
och olika förband skall<br />
kunna förflyttas snabbt från<br />
en plats till en annan.<br />
Meningen är att en övning<br />
av den här storleksordningen<br />
skall kunna genomföras<br />
vartannat år och en<br />
“Snöstorm” i vårsol!<br />
mindre övning varje år regionalt,<br />
säger divisionschefen brigadgeneral<br />
Håkan Espmark.<br />
Det kryllar av soldater, fordon och transporter<br />
på vägarna runt Boden i dessa<br />
dagar. På I 19 där divisionschefen har sin<br />
stab finns även Radio Snöstorm som<br />
skickar nyheter och musik dygnet runt.<br />
Här finns också informationsavdelningen<br />
där försvarets informatörer hjälper oss<br />
journalister att komma ut i övningsområdet.<br />
Kallt är det häruppe, men Bodensarna<br />
tycker det är vår när det bara är 12<br />
minus i solen och 30 på natten!<br />
Divisionschefen Håkan Espmark är<br />
själaglad över att övningen gått så bra<br />
och – att han överhuvudtaget fått öva,<br />
för det är tio år sedan sist en övning av<br />
det här formatet genomfördes.<br />
– Det var på håret att vi inte fått<br />
några medel till den här övningen som<br />
har varit så viktig, inte minst mentalt,<br />
för armén. Jag har sett glada ansikten<br />
och bra resultat och det är skjuts i<br />
organisationen.<br />
Meningen med övningen är bl.a. att<br />
samtrimma bataljonerna i olika<br />
brigadmoment där även underhåll<br />
och ingenjörsförband ingår som viktiga<br />
delar.<br />
– I en rörlig armé är det viktigt att<br />
transporterna fungerar bra. Vår uppgift<br />
är att kunna verka i alla delar av<br />
landet och även att allt fungerar i kyla.<br />
Lede fi från öst är numer ersatt av<br />
Nordland och Sydland i ett scenario där<br />
Sverige är delat, invasionsförsvaret är<br />
dött och begravet.<br />
– Strid i bebyggelse är något vi kommer<br />
att öva häruppe när vi så små-<br />
4 OfficersTidningen 2001:4
ningom rycker in mot Boden med bl.a.<br />
stridsvagnar, säger Håkan Espmark.<br />
Detta moment är viktigt då vi bedömer<br />
att bebyggelse kommer att vara en avgörande<br />
del i det framtida stridsfältet.<br />
Över förväntan<br />
– Övningen har som sagt gått över förväntan,<br />
men skall jag vara kritisk kan<br />
vi bli bättre i många stridsmoment samt<br />
rutiner i fält såsom underhållstjänst,<br />
egenskydd och rapporteringar, avslutar<br />
divisionschefen.<br />
På isiga vägar bär det iväg till Lombens<br />
skjutfält fyra mil norr om Boden.<br />
Här liknar utsikten mer “Normandie”<br />
i vinterskrud. För här formligen forsar<br />
det fram stridsfordon och stridsvagnar<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
av olika slag. Här står även ett gigantiskt<br />
antal släpfordon (med 100 tons<br />
axeltryck) som skall ta de tunga stridsvagnarna<br />
söderut och vi talar här om<br />
kilometervis med fordon. Vår bilkårist<br />
får se upp åt alla håll på vägen för här<br />
kan man bli manglad under en Leopard<br />
om har om man har otur.<br />
Utbildningledaren vid P4 övlt<br />
Anders Waldau ser glad ut i dessa dagar<br />
för nu får han öva med kollegorna från<br />
I 19 och detta i riktig vinterkyla och<br />
massor av snö. Han disponerar över<br />
20 Leoparder och 40 Stridsfordon 90<br />
samt 20-talet splitterskyddade funktionsfordon.<br />
– Jag tycker Leoparden (stridsvagn<br />
122) fungerar bra i kyla men det gäller<br />
Jättekick för armén<br />
att äntligen få öva!<br />
Nya “Leoparden”forsar fram på Lombens skjutfält några mil utanför Boden. De officerare OT mötte tyckte att detta var en<br />
verkligt meningsfull övning!<br />
att varmhålla både motorer och personal,<br />
likaså att de system som skall ut<br />
i aktion hålls varma.<br />
Världens bästa soldater<br />
Stor hjälp med vinterkompetensen har<br />
vi fått av kollegorna från I 19 och efter<br />
en vecka häruppe kan jag konstatera att<br />
vi har världens bästa pansarsoldater,<br />
det är en fröjd att genomföra den här<br />
övningen som avslutas med ett anfall<br />
via Lule älv och vidare mot Boden. Vi<br />
kan nu visa att vi försvarar hela landet<br />
säger Waldau.<br />
– Stridsvagn 122 är fantastisk och<br />
snabb, 70 km i timmen. 20 mil är<br />
ingenting, vi förflyttade en hel mekaniserad<br />
bataljon den sträckan hemma-<br />
5
Divisionschefen Håkan Espmark tycker<br />
övningen gått över förväntan.<br />
vid förra året och det gick som en dans.<br />
Kollegan vid I 19 Jari Mäkelä är lika<br />
positiv.<br />
– Jag känner ett stort förtroende för<br />
vapnet och våra nya vagnar, de blir<br />
bara bättre ju längre de gått!<br />
Krigskomapnichefen Niclas Lindberg<br />
säger att det tar 5-10 år att bli en<br />
fullärd stridsvagnschef.<br />
– Strid med simulatorer ger mycket<br />
verklighetstrogen stridsövning förutom<br />
Väl påpälsade soldater kontrollerar<br />
infarten till sjukhuset.<br />
Utbildningsledarna vid I 19 och P4, Jari Mäkelä och Anders Waldau har lärt sig<br />
mycket av varandras förband och av övningen Snöstorm. Men även de mindre<br />
delövningar som genomförts i luckorna under den “stora” övningen har varit värdefulla.<br />
att det inte smäller.<br />
Trots snö och kyla händer det att de<br />
tunga stridsvagnarna brakar igenom<br />
isen på myrarna och då är det bra att<br />
ha en bärgningsbandvagn till hjälp.<br />
– Men det händer sällan och skriv<br />
att den här delövningen med kompani<br />
har varit nyttig, avslutar Niclas Lindberg.<br />
– En så här stor övning bra, men<br />
man kan inte tillfredställa alla enhe-<br />
Många fordon på I 19s kaserngård.<br />
ters behov av övning, för alla är inte i<br />
strid samtidigt.<br />
Då är det bra att genomföra en delövning<br />
när det uppstår luckor i den “stora<br />
övningen”, avslutar Jari Mäkelä.<br />
Vidare ut i snövidderna kommer vi<br />
så småningom fram till några hemtrevliga<br />
hus och i närheten står det en<br />
kokvagn och ryker. Här är underhållsledningskompaniet<br />
från T 2 förlagt och<br />
chefen heter Joakim Hellström.<br />
6 OfficersTidningen 2001:4
Joakim Hellström från T 2 tycker det är<br />
nyttigt att få öva i stark kyla.<br />
Underhåll viktigt<br />
– T 2.s ansvar ligger framförallt på<br />
sjukvård, ammunition, drivmedel,livsmedel<br />
och inte minst vatten att fördela<br />
efter behov. T 2 är häruppe för första<br />
gången och vi tycker det är oerhört<br />
nyttigt att få öva i kyla.<br />
– Det är främst smala och obefintliga<br />
vägar som är problemet, trångt kan<br />
det vara att komma fram med transporter.<br />
För vår egen stab fungerar allt<br />
fint nu när vi väl är på plats och snö kan<br />
man faktiskt använda som isolering<br />
också! Men att ta hand om sig själv<br />
och materielen när det är mörkt och 30<br />
minus är tufft.<br />
– Livsmedel köps från centrala storlager<br />
som beräknas fungera även i kris<br />
och krig. Några fältslakterier eller bagerier<br />
finns inte längre.<br />
– Mat lagas på plats och vi sänder<br />
ut färska livsmedel och halvfabrikat.<br />
Det tar betydligt längre tid att lägga en bro när det är två meter snö och 30<br />
grader kallt.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Trångt om saligheten var det på vägarna runt Boden och fordonskollonerna<br />
kunde vara kilometerlånga.<br />
Då gäller det att chaufförerna hittar rätt<br />
och att motorerna är förvärmda, avslutar<br />
Joakim Hellström T 2.<br />
Text & foto<br />
Svante Palme<br />
Se artikel om Snöstorm kontra löner &<br />
avtal på nästa sida.<br />
Se även artikelm om informatiosverksamheten<br />
vid Snöstorm sid 25<br />
Mycket folk i rörelse under Snöstorm.<br />
Den största övningen på tio år.<br />
7
Tomas Engström (”snöstorm”)<br />
Fackligt heltidsanställd vid I 19<br />
I 19 står som “värd” för Snöstorm<br />
i alla fall till viss del och<br />
det har ställt stora krav på officerarna<br />
som jobbar här.<br />
Fackligt heltidsanställde vid<br />
lokalföreningen, Tomas Engström<br />
berättar att det varit<br />
slitit för personalen inför och<br />
under övningen.<br />
– Vi var ju nedbantade antalsmässigt<br />
efter omstruktureringen och nu har<br />
I 19 stått som värd för övningarna<br />
häruppe under ca tre veckor, förberedelserna<br />
för övningen började redan<br />
för ett år sedan. Självklart har det tagit<br />
hårt på personalen även om vi är glada<br />
över att övningen kom tillstånd.<br />
Tomas arbetar på övningssäkerhetsavdelningen<br />
under slutövningen och<br />
han håller med om att personalen är<br />
positiv och motiverad trots ett pressat<br />
program.<br />
Några diskussioner om löner och<br />
hög arbetsbelastning har man inte haft<br />
tid med under Snöstorm.<br />
Sliten personal<br />
Däremot vet han att personalen vid I 19<br />
gått på knäna hela hösten efter omorganisationen.<br />
– Vi är för få i förhållande till arbetsuppgifterna<br />
och givetvis har den här<br />
stora övningen slitit hårt på persona-<br />
Arbetsbelastningen har varit stor för personalen<br />
vid I 19 efter omorganisationen samt övningen<br />
Snöstorm.<br />
Tomas Engström är facklig heltidare vid<br />
lokalföreningen I 19.<br />
len, för den tillkommer utöver de ordinarie<br />
arbetsuppgifterna för många.<br />
– Så här orkar inte officerarna<br />
gå på år efter år det kommer att<br />
innebära att vi får svårt att behålla<br />
personal. Vi måste ta fram<br />
instrument för att se till att de<br />
officerare som är kvar inte slutar.<br />
En väg att gå är att förena<br />
uppgift och resurs, arbetsgivaren<br />
måste också visa<br />
oss mer “uppskattning”<br />
inte minst i lönesättningen.<br />
Stort regemente<br />
När fem förband i Boden blev<br />
“ett” och kallades I 19 blev<br />
det stora löneskillnader mellan<br />
officerare i samma befattning<br />
och med samma duglighet. I<br />
19 är en stor arbetsplats med<br />
510 officerare och 215 civila.<br />
– Det kan finnas exempel på<br />
två kaptener som har jobbat<br />
lika länge och gör samma<br />
saker, men ändå har den ena 17 000:och<br />
den andra 20 000:- det är en snedfördelning<br />
som är orimlig men blev<br />
skapad vid omorganisationen på I 19.<br />
I 19 har begärt 4,6 miljoner av HKV<br />
för att rätta till dessa snedsitsar men<br />
fått nej. Man säger att detta får ses över<br />
i den ordinarie lönerevisionen.<br />
Många nyanställningar<br />
Många nyanställningar har skett vid I 19<br />
på sistone. I och med att man numera<br />
inte får använda värnpliktig personal till<br />
en rad arbetsuppgifter så har civila<br />
anställts för att tex ge service till skjutbanorna.<br />
– Dessa personer, kan få en ingångslön<br />
på 17 500:- medan en fänrik<br />
endast får ut 14 200:-, en äldre löjtnant<br />
som har 25 år i yrket har 16 300:- i lön.<br />
Jag förstår om detta skapar stora diskussioner<br />
och irritationer säger Tomas<br />
Engström.<br />
Ett annat problem som försvarsmakten<br />
så fort som möjligt måste<br />
ta tag i är den omoderna nivåorganisationen.<br />
– Skapa istället en kompetensorganisation<br />
där man tillvaratar det individen<br />
kan och den kompetens de har<br />
skaffat sig under årens lopp, många av<br />
våra fredsbefattningar är inte knutna<br />
till nivåer utan är enbart i behov av<br />
kompetenta och duktiga officerare som<br />
dessutom är motiverade.<br />
Kompetensorganisation<br />
– Detta kan skapas med en kompetensorganisation<br />
som då också kommer att<br />
underlätta rekrytering och möjligheten<br />
att behålla personal som idag inte tycker<br />
att Försvarsmakten tillvaratar deras<br />
kunskaper på ett bra sätt och därför<br />
slutar eller aldrig börjar inom försvaret,<br />
avslutar Tomas Engström.<br />
Text & foto<br />
Svante Palme<br />
8 OfficersTidningen 2001:4
OfficersTidningen 2001:4<br />
*Effektiv ränta vid lån av 100 000 kr under 5 år med rak amortering är 8,10% (2/4-01). Om du har tecknat SACO<br />
Inkomstförsäkring får du<br />
För mer information – kontakta SalusAnsvar kundcenter<br />
telefon 0200-87 50 50,<br />
Medlemslånet under den<br />
tid du lyfter ersättning.<br />
9
Sgt Brown<br />
Sgt Brown som är ansvarig för rekrytering<br />
av meniga och officerare, på 3.e<br />
marinkårens kontor utanför Los Angeles,<br />
berättar att det ställs en rad krav till,<br />
och test av, officerskandidater innan de<br />
antas till utbildningen.<br />
– Det är en dyrbar investering och<br />
vi vill om möjligt finna de allra mest<br />
lämpade för att få behålla dem så länge<br />
som möjligt.<br />
Vem blir officer?<br />
– En officer ska ha ledarskapskaraktär<br />
Vem värnar om de anställdas<br />
förhållanden?<br />
Det är inte tillåtet för anställda i det<br />
amerikanska försvaret att vara<br />
organiserade i fackförbund. De är<br />
däremot organiserade i föreningar.<br />
Marinkåren har en, som fyller en del<br />
av ett fackförbunds funktioner.<br />
Exempelvis kan officerare i marinkåren<br />
vända sig till kongressen med<br />
förslag och synpunkter, de får även<br />
lägre bilförsäkring och lägre huslån<br />
genom föreningen.<br />
Nätverket fyller även många sociala<br />
funktioner.<br />
USA Marines –<br />
Officerare bortom Atlanten<br />
Andy Brown har varit anställd i marinkåren i 26 är.<br />
Han är utbildad helikopterpilot, men arbetar idag<br />
som ansvarig för tre av marinens rekryteringskontor<br />
av officerare och meniga i Santa Barbara utanför<br />
Los Angeles.<br />
47 åriga Master Gunnery Sgt Brown, tar god tid<br />
på sig att berätta om utbildning och arbetsvilkor för officerare<br />
i marinkåren.<br />
– kunna vara del av ett team<br />
men vilja leda, styra. Han eller<br />
hon måste vara fysiskt och<br />
mentalt starka, ha stark drivkraft,<br />
självdisciplin och hög<br />
moral.<br />
Officerskandidater skall ha<br />
fyllt 21 år men, enligt kongresstadga<br />
inte vara äldre än<br />
35 år. Inom marinkåren ser<br />
man dock helst att officerskandidaterna<br />
är under 30 år,<br />
och att de som vill bli piloter<br />
inte är äldre än 27 år.<br />
– Det kräver en viss grad av<br />
mognad och livserfarenhet att bli ledare.<br />
För att bli antagen till officerskandidats-programmet<br />
skall man, med få<br />
undantag, ha en examen, eller vara<br />
igång med, en fyraårig utbildning från<br />
college eller universitet.<br />
För att bli yrkesofficer i marinkåren<br />
genomgår man först en kandidatutbildning<br />
– OCS – på 6-10 veckor, därefter<br />
en 6 månaders grundutbilning –<br />
TBS för att slutligen börja sin yrkesutbilning.<br />
Utbildningen på OCS blir<br />
vanligtvis uppdelad i två sex veckors<br />
Lön<br />
Landets ekonomi påverkar rekryteringen.<br />
När ekonomin är nere går rekryteringen<br />
upp, de sista 10 åren har den<br />
amerikanska ekonomin varit enormt<br />
stark, så för att kunna slåss med den<br />
privata arbetsmarknaden och kunna<br />
behålla vår kvot av rekryter har kongressen<br />
höjt lönen. Alla delar av militären<br />
i USA har samma lön och förmåner.<br />
Sgt Brown har efter 27 år i marinkåren,<br />
och 25 år som Sgt en grundlön på<br />
4060 dollar, hans bostadsbidrag är<br />
1600 dollar per månad, livsmedels-<br />
träningsperioder under de två sista aren<br />
i college eller alternativt en 10 veckors<br />
utbildning, färdig officerare blir man<br />
dock inte förrän man är klar med<br />
college.<br />
Varje år antar marinkåren ca 2000-<br />
2500 st officerskandidater till OCS, av<br />
dessa är det ca 1500 som blir utexaminerade<br />
officerare. OCS, grundutbildningen<br />
som finns i Quantico, är<br />
enligt Sgt Brown stenhård fysisk och<br />
psykisk träning, där man konstant blir<br />
värderad och testad för att se om man<br />
har vad som krävs för att bli officerare.<br />
För OCS-officers kandidat skolan är<br />
kraven hårda, de ska klara 15-20<br />
pullups, 100 situps under 2 minuter,<br />
springa 5 kilometer under 18 minuter.<br />
De fysiska kraven för en officer tar vid<br />
där grundutbildningen för meniga slutar<br />
för att sedan bli mycket hårdare<br />
eftersom de förväntas leda genom att<br />
vara föredöme, göra saker bättre än de<br />
meniga, vara fysiskt starkare, göra färre<br />
misstag, ha bättre omdöme, så att de<br />
meniga respekterar den de skall ta order<br />
av, "they shouldn't talk the talk, If they<br />
cant walk the walk".<br />
bidraget är 256 dollar i månaden, duty<br />
bidraget är 275 dollar så grovt räknat<br />
får han ca 6000 dollar per månad före<br />
skatt.<br />
Exempel på grundlön per månad:<br />
En mening har som ingångslön ca<br />
1000 dollar, officerare har som ingångslön<br />
ca 2000 dollar, 2nd Ltn har ca<br />
2700 dollar; efter 5 är i aktiv tjänst har<br />
de flesta blivit Kapten och har då en<br />
lön på ca 3600 dollar, efter 10 år om<br />
de blivit Major har de ca 4400 dollar<br />
efter 15 år om de har blivit Colonel-<br />
Överste har de ca 5100 dollar efter 20<br />
10 OfficersTidningen 2001:4
Kraven för kvinnor är de samma, när<br />
det galler fysisk träning/prov, med<br />
undantag för överkroppen där det ställs<br />
lägre krav. Officerskandidater kan inte<br />
vara överviktiga eller alltför korta.<br />
När man har avslutat OCS-Officer<br />
Candidate School, och college sa svär<br />
man en ed, efter det är man i aktiv<br />
tjänst som kommisionerad officer.<br />
Efter att man har blivit kommisionerad<br />
officer fortsätter man sin officersutbildning<br />
på TBS – The Basic School<br />
– Officersskolan, en sex månader lång<br />
grundutbildning där man bl a tränas i<br />
ledarskap, historia, tradition, krigföring,<br />
teori om krigföring. Skolan som är integrerad<br />
för kvinnor och män, ligger i<br />
Quantico, Virginia.<br />
Etik & moral<br />
– Skolan lägger stor vikt på moral och<br />
hur man tar beslut under stress och<br />
kaotiska omständigheter, man lär sig<br />
att inte vara rädd för att ta beslut, "för<br />
att inte ta ett beslut är värre än att ta ett<br />
undermåligt beslut, i krigssituationer<br />
är det oftast den som snabbt tar ett<br />
beslut som vinner", berättar Brown.<br />
Det är väldigt få officerare som slutar<br />
under utbildningen på TBS, som aktiv<br />
officer är man under kontrakt.<br />
De menigas 13 veckors ökänt hårda<br />
bootcamp, grundträning, är inte heller<br />
det någonting man kan sluta bara för<br />
att man inte trivs.<br />
– Vi förlorar några även där men<br />
antalet är litet ca 12-13%.<br />
Det finns dock några saker som gör<br />
att man kan bli avskedad: om man är<br />
fysiskt otillräcklig, om man erkänner<br />
att man är homosexuell eller agerar<br />
som det, eller om det finns skäl att misstänka<br />
det . Använder du droger blir du<br />
avskedad med omedelbar verkan i den<br />
har de om blivit Lt Colonel, ca 5800<br />
dollar per månad som General tjänar<br />
man ca 11700 dollar, per 1/1 2001<br />
Risktillägg för tjänstgöring på farlig<br />
ort/krig<br />
Man får ett tillägg som enligt Sgt<br />
Brown inte är särskilt stort ca 150-<br />
200 dollar per månad, men i gengäld<br />
får man skatteavdrag eller blir befriad<br />
från att betala skatt om man är i farlig<br />
tjänst eller krigssituation.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
amerikanska armen. Det görs drogtest<br />
genom slumpvis utvalda födelsenummer<br />
som alla från generaler till meniga<br />
skall ta.<br />
När man har avslutat OCS-Officer<br />
Candidate School, och college svär<br />
man en ed, efter det är man i aktiv<br />
tjänst som officer, längden på kontraktet<br />
beror på hur mycket pengar man<br />
mottagit under sin utbildning på college.<br />
Har man inte mottagit bidrag under<br />
collegeutbildningen så har man skyldighet<br />
att tjänstgöra minimum 3.5 år,<br />
har man mottagit mycket pengar så är<br />
minimum 4.5 år. Har man accepterat<br />
pengar till college så är man återbetalningsskyldig<br />
om man inte fullföljer<br />
utbildningen, med undantag av sjukdom<br />
eller liknande.<br />
Om man slutar eller blir avskedad<br />
innan de 20 åren förlorar man rätten till<br />
pension. Det är nästan bara generaler<br />
som stannar i armen längre än 30 år.<br />
I början av 90 talet skulle den amerikanska<br />
militären reduceras med ca<br />
500.000 över ett per år, man erbjöd då<br />
möjligheten för de som varit anställda<br />
i armen mer än 15 år möjlighet att gå<br />
i pension tidigare.<br />
Pension<br />
Efter 20 år i aktiv tjänst väljer de flesta<br />
i den amerikanska armén att gå i pension.<br />
Pensionen är 50% av grundlönen,<br />
den stiger med 2.5% varje år. Går<br />
man i pension efter 30 år får man istället<br />
75% av sin grundlön. Reservister<br />
kan gå i pension efter 20 år men får inte<br />
sin pension utbetald förrän vid 62 år.<br />
De flesta soldaterna är vid pensionering<br />
(efter 20 år) endast 38 år, officerare<br />
42-44 är och påbörjar därför en ny<br />
civil karriär.<br />
Försäkring<br />
Att teckna livförsäkring är frivilligt,<br />
men de allra flesta i armen har en livförsäkring<br />
på 200.000 dollar som de<br />
själva betalar med 5 dollar i månaden,<br />
för att skydda och ekonomiskt säkra<br />
sin familj.<br />
Förmåner<br />
Sjukvårdsförmåner inklusive läkaroch<br />
tandläkarvård är goda, i USA är<br />
annars de privata sjukvårdsförsäkringarna<br />
en kostbar historia, i armén<br />
Välutbildad marinkår<br />
Officerare som vill vidareutbilda sig på<br />
universitet, och ta en "master" utom<br />
eller inom de arbetsområde de är designerade,<br />
uppmuntras av marinkåren<br />
"en välutbildad marinkårsofficer är en<br />
bättre marinkårsofficer" Anställda i den<br />
amerikanska armen har rätt till 3.500<br />
dollar per år, för att betala skolavgift till<br />
deltidsstudier.<br />
Många tidigare marinofficerare får<br />
toppjobb inom det privata näringslivet.<br />
Ett exempel på detta är direktören för<br />
Fed ex, Delta Airlines och Time Warner.<br />
Flera f d officerare sitter dessutom<br />
i den amerikanska kongressen. 175 av<br />
USAs 500 största företag är styrda av<br />
f d marinofficerare.<br />
– Näringslivet har sett kvaliteten av<br />
marinkårens ledarutbildning, avslutar<br />
Brown.<br />
Officerare har i marinkaren 10 grader<br />
(junior)2nd Ltn -Löjtnant<br />
1st Ltn -Löjtnant<br />
(5-8år) Captain- Kapten<br />
Major<br />
Lt Colonel-Överste<br />
Colonel- Överste 1-4 stjärnor<br />
General- Lt General- Brigader-Major<br />
General<br />
I armén är de som högsta rang 5<br />
stjärnig Supreme Commander<br />
MgySgt är motsvarande Sgt Major<br />
Text och bild Eva Eklund<br />
blir man enligt Sgt Brown väl omhändertagen.<br />
Sjukvårdsförmånen gäller<br />
även familjen men de betalar ca 100<br />
kr per vårdtillfälle. Meniga och officerare<br />
som arbetar på bas har tillgång<br />
till vård där, arbetar man som Sgt<br />
Brown utanför bas med självständiga<br />
uppgifter är vården utkontrakterad till<br />
privatpraktiserande läkare.<br />
Om man blir sjukskriven får man<br />
den tid man behöver att tillfriskna,<br />
vilket inte är en självklarhet i USA.<br />
11
Jason Grose<br />
Efter 20 år i den amerikanska<br />
marinkåren kan officeraren<br />
Jason Grose välja att pensionera<br />
sig, endast 38 år gammal.<br />
Då väntar troligen ett välbetalt<br />
jobb med miljonlön<br />
inom näringslivet.<br />
Han minns fortfarande det tre<br />
månader långa inträdesprovet<br />
– ”bootcamp” – som gör<br />
mammas pojkar till soldater i<br />
rikets tjänst:<br />
– Jag vill inte undvara mina<br />
upplevelser i bootcamp om<br />
du så gav mig en miljon dollar.<br />
Men jag vill heller inte gå<br />
igenom det igen för en miljon<br />
dollar, säger han.<br />
Trots pensioneringen<br />
behöver<br />
Jason Grose inte<br />
riskera att gå<br />
sysslolös. Inom<br />
det amerikanska<br />
näringslivet är<br />
suget stort efter<br />
personer med<br />
militär utbildning,<br />
och Jason<br />
kan se fram mot<br />
en årsinkomst på<br />
den rätta sidan av<br />
en miljon dollar,<br />
om han väljer att pensionera<br />
sig om sju år.<br />
Efter 20 år i rikets tjänst får<br />
han dessutom en livslång pension.<br />
Tjänsten som officerare i den amerikanska<br />
marinkåren handlar lika mycket<br />
om utbildning som om fysiska strapatser.<br />
När Jason Grove mönstrar av<br />
har han tillbringat mer än sex år vid<br />
skolbänken av de 20 åren i marinens<br />
tjänst.<br />
Grose gick som 18 åring med i<br />
marinkåren efter att ha avslutat high<br />
school. Hans bror var i armén, och<br />
hans styvfar hade berättat mycket om<br />
sin tid i marinkåren. Jason var tänd på<br />
idén och ville pröva på den hårdaste av<br />
utmaningar.<br />
Eldprovet för en marinkårssoldat är<br />
de tre månaderna i ”Bootcamp” –<br />
träningslägret där pojkar blir män.<br />
– Lägret var lika hårt som i filmen<br />
”Full Metal Jacket”, även om man idag<br />
inte slår de unga rekryterna. Men attityden<br />
är densamma: ”you are all equally<br />
worthless”, berättar Jason.<br />
38 år och<br />
pensionerad<br />
– the american dream?<br />
De tre månaderna i bootcamp har<br />
som primärt mål att ge de unga rekryterna<br />
en stark gemensam marinkårsidentitet.<br />
Därför är det viktigt att först<br />
ta bort de dåliga erfarenheter som<br />
många unga har med sig. Militären bryter<br />
ned de ungas individuella personlighet,<br />
så att alla är på samma nivå,<br />
innan uppbyggnaden av en gemensam<br />
identitet kan påbörjas. I tre månader<br />
lever de unga rekryterna under konstant<br />
stress utan någon form för kontakt<br />
med omvärlden. Inga telefonsamtal,<br />
inga brev, bortsett från gudstjänsten på<br />
söndagen.<br />
Att överleva ”bootcamp”<br />
Rekryterna får alltför många uppgifter,<br />
som skall lösas på alltför kort tid. Med<br />
för få timmar sömn och för lite mat är<br />
de konstant trötta och hungriga. Bootcamp<br />
är ett mandomsprov där alla,<br />
även Jason, vid något tillfälle når sin<br />
yttersta gräns och bara vill ge upp.<br />
Men det ger resultat. De unga överskrider<br />
konstant sina gränser och lär<br />
sig betydelsen av att fungera i team.<br />
Efter de tre månaderna har de blivit<br />
stolta marinkårssoldater.<br />
– Jag vill inte undvara mina upplevelser<br />
i bootcamp om du så gav mig<br />
en miljon dollar, men jag vill heller<br />
inte gå igenom det igen för en miljon<br />
dollar. Det var de hårdaste tre månaderna<br />
i mitt liv, säger Jason med eftertryck.<br />
Jason Grose ”överlevde” sina tre<br />
månader i bootcamp och tog därefter<br />
en teknisk utbildning i flygelektronik.<br />
Därefter läste han på college för att förbättra<br />
sin high school-utbildning och<br />
12 OfficersTidningen 2001:4
studera kommunikation. Efter fyra års<br />
studier hade han uppnått en kunskapsnivå<br />
som gjorde att han blev uppmanad<br />
att söka officersutbildningen.<br />
– Av de 1200 meniga som sökte var<br />
det bara 66 som blev antagna, och jag<br />
var en av dem, säger han.<br />
Överstens man<br />
Efter grundutbildningen som officer,<br />
blev han erbjuden ett jobb innom kommunikationssektorn,<br />
där han mest arbetade<br />
med datorer; internet och websajter.<br />
Men det visade sig snart att<br />
marinkåren hade behov för en adjutant<br />
till en överste. Idag arbetar han som att<br />
förlängd hand åt översten.<br />
– Jag är adjutant i Sjunde marinregementet<br />
med många olika slags<br />
uppgifter och ansvarsområden. Huvuduppgiften<br />
är att fungera som administrationschef<br />
med ansvar för den fysiska<br />
träningen.<br />
Marinbasen ligger i den lilla byn 29<br />
Palms norr om nationalparken Joshua<br />
Tree i Mojaveöknen i Kalifornien. Det<br />
sjunde Regimentet är den största marinbasen<br />
inom den amerikanska marinkåren<br />
med omkring 200 officerare och<br />
3400 meniga.<br />
Familjeliv på basen?<br />
Jason Grose är gift och har två barn på<br />
sex respektive nio år. Han har pratat<br />
mycket med sin familj om riskerna med<br />
jobbet. Både hustrun och deras två barn<br />
vet att han kan bli inkallad i krig igen.<br />
Jason bor med sin familj på marinbasen<br />
29 Palms, som fungerar som en<br />
liten egen stad invånarna. Här finns<br />
butiker, frisörer och fast food-restauranger<br />
med mera. Det finns också dagis<br />
och lekis. Deras två barn går i en skola<br />
i ”byn” inne på marinbasen.<br />
Familjen umgås mest med andra<br />
officerare och deras familjer. Det finns<br />
en rangordning på basen, som gör det<br />
besvärligt att för Jason Grose att ha<br />
för många sociala aktiviteter med de<br />
meniga.<br />
– Det ska vara en professionell<br />
distans mellan de meniga och de överordnade,<br />
men det är svårt att upprätthålla<br />
den eftersom de var mina vänner<br />
innan jag blev officer. Men spelreglerna<br />
är tydliga och vi följer dem allihop.<br />
Det går inte heller att knyta allt för<br />
täta band till övriga ”Marines”, för<br />
familjer i det amerikanska försvaret är<br />
vana att flytta runt mycket i det vidsträckta<br />
landet.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Han har tidigare bott med sin familj<br />
nära den mexikanska gränsen i Yuma,<br />
Arizona. Efter tre år i 29 Palms flyttar<br />
familjen i sommar till staden Monterey,<br />
söder om San Francisco, där Jason har<br />
blivit utvald i ett särskilt utbildningsprogram.<br />
– Marinen vill gärna att jag tar en<br />
master degree i informationsteknologi<br />
mot att jag efter den tvååriga universitetsutbildningen<br />
jobbar fyra år på en bas<br />
på den amerikanska östkusten. Vanligtvis<br />
så kommer man tillbaka till det<br />
jobb man hade innan man lämnade<br />
basen för att utbilda sig. Men jag har<br />
fått den här möjligheten och accepterat<br />
det som mitt sista uppdrag innan jag<br />
lämnar marinkåren.<br />
– När jag är färdig med de sista fyra<br />
åren har jag tjänstgjort 20 år.<br />
Pluggar i Monterey<br />
Universitetet i Monterey är mest för<br />
studerande från det amerikanska försvaret,<br />
men även civila kan studera där,<br />
liksom även medlemmar ur andra länders<br />
försvar.<br />
Under den tid Jason Grose studerar<br />
har han ingen av sina dagliga plikter<br />
från basen i 29 Palms, men han kommer<br />
att studera i en grupp med andra<br />
amerikanska marinofficerare och det<br />
förväntas att de håller sig i god fysisk<br />
form.<br />
De kommande sex åren är alltså<br />
någorlunda planlagda för Jason Grose,<br />
och även om han kan lämna marinkåren<br />
som 38-årig med en bra livslång<br />
pension, har han inga planer på att<br />
bara sätta sig i gungstolen och luta sig<br />
tillbaka.<br />
– Jag har ännu inte planerat min<br />
civila karriär, men jag är säker på att jag<br />
kommer att arbeta med information<br />
och kommunikation på något sätt.<br />
Jason Grose har fått indikationer på<br />
att hans civila lönenivå kommer att<br />
ligga över 100 000 dollar, runt en<br />
miljon svenska kronor, om året.<br />
– Det kommer att finnas jobb till<br />
mig när jag lämnar marinkåren, säger<br />
en nöjd Jason Grose, som dock inte<br />
ser fram emot en civil karriär med odelad<br />
glädje.<br />
– Jag trivs med livet i den amerikanska<br />
marinkåren.<br />
Jan Poulsen, 29 Palms, USA<br />
Fotograf Eva Eklund<br />
Jason Grose är kapten ”in<br />
the marincorpse and serves<br />
with the headquarters<br />
company”, 7:e regementet,<br />
1:a marindivisionen<br />
Inflytande<br />
Erfarenhet – Kompetens<br />
Gemenskap<br />
OFFICERSFÖRBUNDET<br />
Ett förbund<br />
För alla yrkesofficerare<br />
13
En officer och<br />
en aktieanalytiker<br />
– en artikel om yrkesväxling<br />
Som officer har du goda<br />
möjligheter att få ett bra jobb<br />
på den civila arbetsmarknaden.<br />
Din utbildning är hett<br />
eftertraktad bland företag<br />
som söker personal att fylla<br />
sina chefstjänster med. Men<br />
är steget från officer ut på den<br />
civila arbetsmarknaden naturligt,<br />
något man gör utan<br />
vidare? OfficersTidningen har<br />
träffat Anders Haskel, före<br />
detta yrkesofficer, numera<br />
aktieanalytiker vid SEB Enskilda<br />
Banken i Stockholm. Han<br />
berättar om sitt val och sina<br />
tankar kring vilken nytta man<br />
kan ha av sin officersutbildning<br />
på den civila arbetsmarknaden.<br />
Anders arbetsplats ligger mitt i centrala<br />
Stockholm. Från fönstret på hans<br />
arbetsplats sträcker sig en klassisk vy ut<br />
sig; Sergels torg, Kulturhuset och Drottninggatan<br />
med sina affärsstråk. Där<br />
sitter han, i slips och kostym, och möter<br />
mig med ett leende. Hoppet kan tänkas<br />
stort från det soliga mottagningsrummet<br />
till tidiga morgnar på förband<br />
och leriga övningar i fält. Men det är<br />
faktiskt en före detta officer jag nyss<br />
tagit i hand.<br />
Samtalet börjar med en resumé av<br />
hur det kom sig att Anders överhuvudtaget<br />
slog sig in på officersbanan.<br />
– Jag hade inte några särskilda planer<br />
på vad jag ville göra efter gymnasiet,<br />
förklarar han. Någon direkt klar<br />
uppfattning om vad jag ville syssla med<br />
i framtiden fanns inte.<br />
Anders gjorde sin värnpliktsutbildning<br />
vid A3 i Kristianstad. När han klev<br />
innanför regementets grindar för första<br />
gången hade han inga större förväntningar<br />
på sin tid i Försvarsmaktens<br />
tjänst. Detta skulle dock komma att förändras.<br />
– Jag hade en ganska neutral bild av<br />
försvaret när jag kom till A3, berättar<br />
han. Och några tankar på att bli officer<br />
hade jag inte. Men så träffade jag<br />
en bekant, som berättade om en person<br />
som han kände som var officer.<br />
Av det samtalet började jag förstå att<br />
officersutbildningen bland annat innebar<br />
en bra ledarskapsutbildning, som<br />
jag tyckte verkade intressant och kunde<br />
passa mig.<br />
Sagt och gjort. Anders bestämde sig<br />
för att se vad Officershögskolan hade<br />
att ge. Det visade sig att han valt rätt.<br />
– Jag började min yrkesofficersut-<br />
Sina kunskaper och erfarenheter från<br />
sin officersutbildning är något Anders<br />
Haskel dagligen har nytta av i sitt nuvarande<br />
arbete som aktieanalytiker på<br />
SEB Enskilda Banken.<br />
bildning 1983 och upplevde den som<br />
en mycket bra period i mitt liv. Jag var<br />
22 år då och jag tror att det är bra att i<br />
så unga år få Officershögskolans utbildning<br />
i pedagogik och ledarskap.<br />
Rastlösheten tog över<br />
Men trots att han trivdes i gemenskapen<br />
och med livet i Försvarsmakten började<br />
Anders efter en tid fundera på om<br />
det verkligen var yrkesofficer han ville<br />
vara i resten av sitt liv, något som de<br />
flesta av oss gör någon gång i livet,<br />
med varierande utfall. Vissa av oss stannar<br />
kvar på vår arbetsplats. Anders<br />
valde en annan utväg.<br />
– Jag hade höga ambitioner med både<br />
utbildningen och yrket. Jag funderade<br />
på min framtid och kunde ganska lätt<br />
räkna ut hur den militära karriärbanan<br />
skulle se ut. Jag frågade mig om jag<br />
verkligen ville ha mitt liv utstakat precis<br />
så. Och eftersom jag nog är lite rastlös<br />
av naturen så kom jag fram till att<br />
jag ville prova på något nytt. I den<br />
åldern är det nog lätt att tycka att ”gräset<br />
är grönare på andra sidan”. Jag var inte<br />
så pigg på att gå som utbildare på regementet<br />
under de år som gällde mellan<br />
skolstegen. Men jag har alltid trivts i försvaret,<br />
förklarar han.<br />
Officersutbildningen<br />
till stor hjälp<br />
Men hur väljer då vår relativt nyutexaminerade<br />
officer att göra när det<br />
kliar i fingrarna och spritter i kroppen<br />
av karriärlusta?<br />
– Jag valde ganska snabbt en karriär<br />
i det civila, berättar Anders.<br />
Anders första civila jobb blev som<br />
ansvarig för ungdomsverksamheten vid<br />
Aktiespararnas riksförbund. Där blev<br />
han kvar i tre år.<br />
– Jag har alltid varit intresserad av<br />
ekonomiska frågor och aktiesparande,<br />
så jobbet passade mig perfekt. Mina<br />
huvudsakliga uppgifter var att organisera<br />
och administrera förbundets ungdomsverksamhet.<br />
Jag sysslade mycket<br />
med information och utbildningsaktiviteter<br />
för ungdomar. Jobbet innebar<br />
en hel del föreläsningar på skolor och<br />
företag och jag märkte att jag hade stor<br />
nytta av den pedagogik jag läst på Offi-<br />
14 OfficersTidningen 2001:4
cershögskolan. Att jag dessutom hade<br />
lärt mig att tala inför grupp var naturligtvis<br />
också en stor fördel.<br />
Arbetet på Aktiespararnas riksförbund<br />
var ett bra avstamp för den fortsatta<br />
karriären som aktieanalytiker för<br />
Anders.<br />
– Under tiden hos Aktiespararna<br />
kom jag också i kontakt med tidningen<br />
”Aktiespararen” förbundets medlemstidning.<br />
Jag skrev artiklar om utvecklingen<br />
på aktiemarknaden och gjorde<br />
en del aktieanalyser i tidningen. Dessutom<br />
gav jobbet en del kontakter, som<br />
varit bra att ha efteråt.<br />
Anders upptäckte att det var roligt att<br />
skriva och efter åren hos Aktiespararna<br />
arbetade han som frilansande ekonomiskribent.<br />
Som anställd på ett mindre<br />
konsultbolag gjorde han aktieanalyser<br />
och skrev artiklar om aktieplaceringar.<br />
En dag 1990 blev han så kontaktad av<br />
S-E-Banken.<br />
– Man hörde av sig till mig och<br />
frågade om jag ville ta ett jobb som<br />
analytiker hos dem. Jag tackade ja och<br />
arbetade där i fem år.<br />
Därefter jobbade han ett par år som<br />
förvaltare och aktiemäklare innan han<br />
på nytt fick prova på att förmedla sina<br />
analyser till aktiespararna via det skrivna<br />
ordet. Mellan åren 1997 och 2000<br />
var han nämligen anställd som skribent<br />
på Finanstidningen. Det jobbet<br />
gjorde han så bra att han blev utnämnd<br />
till bästa ekonomijournalist 1999. Dessutom<br />
kom han tvåa i samma omröstning<br />
1998 och 2000.<br />
Varierande, utåtriktat arbete<br />
Under vårt samtal funderar Anders högt<br />
på om uppskattade skribenter allmänt<br />
har naturlig fallenhet för att skriva bra,<br />
eller om även det kan ha att göra med<br />
de erfarenheter man fått på vägen<br />
genom livet, som att i Anders fall ha en<br />
officersutbildning i bagaget. Han förklarar<br />
sina tankegångar:<br />
– Det handlar om att tänka och skriva<br />
pedagogiskt och enkelt. Det kanske<br />
är ytterligare en kunskap jag har med<br />
mig från officersutbildningen. Jag vet<br />
faktiskt inte, säger han och ler.<br />
Sommaren 2000 återvände Anders<br />
till sin gamla arbetsgivare SEB. Om sitt<br />
nuvarande jobb säger han så här:<br />
– Jag är analytiker vid SEB Enskilda<br />
Banken. Vi vänder oss till kunder som<br />
har ett lite större kapital att placera och<br />
som är i behov av mer kvalificerad rådgivning<br />
än vi kan ge genom de vanliga<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
bankkontoren. Jag har en utåtriktad roll<br />
i min tjänst. Jag är med och skriver i<br />
olika publikationer som skickas ut till<br />
kunderna. Jag är ute en hel del och<br />
pratar på kundträffar. Jag har också en<br />
hel del kontakter med journalister.<br />
Vill inte lämna<br />
Försvarsmakten helt<br />
Trots att det nu är 15 år sedan han lämnade<br />
in sin avskedsansökan som<br />
yrkesofficer har Anders fortfarande kontakter<br />
med Försvarsmakten som han<br />
inte vill bryta.<br />
– Jag är reservofficer idag, förklarar<br />
han. Att åka ut på övningar då och då<br />
gör att jag får omväxling i tillvaron.<br />
Försvaret har gett mig så mycket positivt,<br />
som jag vill betala tillbaka.<br />
Att ha ett heltidsjobb och samtidigt<br />
vara engagerad i reservofficerskåren<br />
kan verka som en något svårhanterlig<br />
uppgift. Men Anders ser det istället som<br />
vilket annat åtagande i livet som helst.<br />
Och lösningen är lika uppenbar:<br />
– Med god planering och framförhållning<br />
så fungerar det, förklarar han.<br />
Fyra frågor till Anders:<br />
Är du nöjd med din situation som<br />
reservofficer eller går du miste<br />
om något som Försvarsmakten kan<br />
erbjuda sina ”ordinarie” yrkesofficerare,<br />
tror du?<br />
– Det sägs att man inom försvaret är<br />
dåliga på att ta hand om sina reservare<br />
idag. Och jag håller med. Det krävs att<br />
man själv tar initiativ för att få uppgifter.<br />
Försvarsmakten måste bli bättre<br />
på att ta vara på den kompetens som<br />
finns hos utbildade officerare, inte minst<br />
hos dem som lämnat sin fasta anställning<br />
i försvaret.<br />
Vad är det officeraren är så bra på,<br />
som den civila arbetsmarknaden är i<br />
behov av?<br />
– Officerare är bra på tydlighet. De<br />
är bra på att ge beröm och konstruktiv<br />
kritik. Officeren får lära sig att fatta<br />
snabba beslut och genomföra projekt<br />
snabbt och effektivt. Inom det militära<br />
lär man sig ett speciellt sätt att kommunicera<br />
och förmedla budskap, på<br />
ett snabbt och rakt sätt. Man lär sig<br />
också hur organisationer och människor<br />
fungerar. Det spelar egentligen<br />
ingen roll på vilken arbetsplats du är,<br />
människor fungerar på ungefär samma<br />
sätt vilka grupper man än undersöker.<br />
Vad vill du säga till officerare som funderar<br />
på att byta yrke?<br />
– Tänk igenom ert beslut rejält innan<br />
ni gör ert val. När jag tänker på mitt eget<br />
val, så kanske jag trots allt skulle ha<br />
stannat i Försvarsmakten några år till<br />
och gått ytterligare någon skola. Bredvid<br />
mitt jobb som officer skulle jag nog<br />
ha läst kurser på den civila högskolan.<br />
Nu har jag fått läsa in den kompetens<br />
som krävs för mitt civila yrke på kvällstid<br />
istället.<br />
Och framtiden... vad finns där för<br />
Anders Haskel?<br />
– Antagligen kommer jag att ägna<br />
mig åt det jag gör just nu ett tag till.<br />
Text och foto:<br />
Sandra Lang<br />
Namn: Anders Haskel<br />
Ålder: 40 år<br />
Födelseort: Hörby<br />
Bakgrund: 4 år Teknisk linje (gymnasiet)<br />
Gjorde värnplikten 10 mån på A3<br />
i Kristianstad 1981-1982.<br />
Huvuduppgift under värnpliktstiden:<br />
Pjäsgruppchef, 10,5 cm haubits<br />
m/40<br />
Yrkesverksam tid som officer:<br />
1983-1986 Officershögskola samt<br />
Krigskolan Karlberg varvat med<br />
arbete som utbildare av värnpliktiga.<br />
Jag har senare befordrats till<br />
kapten, som reservofficer.<br />
Meritförteckning:<br />
1986-1989: Aktiespararna (Sveriges<br />
Aktiesparares Riksförbund),<br />
ungdomsansvarig samt arbete inom<br />
utbildningsverksamheten.<br />
1989-1990: Thomasson Investment<br />
Service, aktieanalytiker<br />
1990-1995: S-E-Banken, aktieanalys<br />
och portföljförvaltning<br />
1995-1997: Custos, portföljförvaltare<br />
1997: Danske Bank, aktiemäklare<br />
1997-2000: Finanstidningen, aktieanalytiker<br />
och reporter<br />
2000-:SEB, aktieanalytiker<br />
Civila studier: Företags- och nationalekonomi<br />
samt statsvetenskap<br />
vid Stockholms Universitet<br />
15
Vaktavlösning i<br />
förbundsledningen<br />
Officersförbundets avgående presidium från vänster förste vice ordförande Hans-Ivar Byberg, förbundsordförande Per Wahlberg<br />
och andre vice ordföranden Nils Waldemarsson.Foto Svante Palme.<br />
De tre sista dagarna i maj<br />
genomför Officersförbundet<br />
sin kongress. Många viktiga<br />
beslut skall då tas. Bl.a skall<br />
förbundsstadgarna utvecklas,<br />
ett nytt fackligt program fastställas,<br />
budgeten fastställas<br />
m.m.<br />
Det kommer också att bli stora förändringar<br />
i förbundsstyrelsen. Bland<br />
annat byts hela presidiet ut i och med<br />
att förbundsordföranden (Per Wahlberg)<br />
och 1.vice förbundsordföranden<br />
(Hans-Ivar Byberg) går i pension fr.o.m<br />
1 juni samt genom att 2. vice förbundsordföranden<br />
(Nils Waldemarsson) kommer<br />
att avgå med pension under nästa<br />
mandatperiod och således inte kan<br />
omväljas. Valberedningen har utarbetat<br />
sitt förslag till ny förbundsstyrelse.<br />
Det är ännu för tidigt att här i OT presentera<br />
detta förslag. En sådan presen-<br />
tation kommer i ett senare nummer.<br />
Förmodligen säger alla som avgår<br />
från förbundsordförandejobb att de haft<br />
en intensiv och händelserik tid. Det<br />
gör också Per, Hans-Ivar och Nils och<br />
tycker att perioden 1995–2001 faktiskt<br />
varit detta. “Vi har varit med om två<br />
stora försvarsbeslut, varav ett som var<br />
det mest omvälvande på mycket länge”<br />
säger de tre avgående presidieledamöterna.<br />
I början av 1996 hade vi c:a<br />
16.000 aktiva medlemmar. På grund av<br />
försvarsbeslut och neddragningar är vi<br />
med idag knappt 13.000 aktiva medlemmar<br />
på väg ned till c:a 11.000 (eller<br />
10.000 om personalförsörjningsutredningens<br />
siffra skall gälla) år 2004. Vi har<br />
lämnat invasionsförsvaret och håller<br />
på att skaffa oss ett insatsförsvar med<br />
stark internationell prägel.<br />
Vidare har vi genomfört två stora<br />
avtalsrörelser (RALS 98-01 och RALS<br />
01-02) Det viktigaste som vi vill förmedla<br />
till våra efterträdare är att idogt<br />
och målmedvetet kämpa för att skapa<br />
en långsiktigt hållbar personalförsörjning.<br />
Försvarsmakten måste skapa sig<br />
förmåga att – med en bra officersutbildning,<br />
med ett positivt utnyttjande av<br />
löneinstrumentet och med en bra verksamhet<br />
med balans mellan uppgifter<br />
och resurser på alla nivåer – kunna<br />
rekrytera och behålla kompetenta och<br />
välmotiverade officerare inom alla<br />
funktioner och på alla nivåer.<br />
De tre avgående presidieledamöterna<br />
vill å alla avgående styrelseledamöters<br />
vägnar önska den nya förbundsstyrelsen<br />
lycka till och tacka alla<br />
medlemmar för det mycket intressanta<br />
och utmanande uppdraget att få leda<br />
Officersförbundet under detta intensiva<br />
skede.<br />
Per Wahlberg<br />
Hans-Ivar Byberg<br />
Nils Waldemarsson<br />
16 OfficersTidningen 2001:4
Officersförbundets<br />
språkstipendiat siktar högt:<br />
– Jag prövar gärna mina språkkunskaper i Bryssel!<br />
OfficersTidningen träffar<br />
Peter Gustafsson en klar vårdag<br />
på Uppsala centralstation.<br />
Förra året blev denna<br />
flygtekniker tilldelad Jan<br />
Lords språkstipendie.<br />
Vi talar om varför man söker ett språkstipendium.<br />
– För mig var det lite bakvänt. Jag<br />
sökte faktiskt stipendiet efter att jag<br />
varit på språkkurs i Frankrike, berättar<br />
Peter. Jag fick höra att man kunde göra<br />
så, och lämnade in en ansökan och<br />
blev en av stipendiaterna. Det är jättebra<br />
att stipendiet finns.<br />
Att gå en kurs i Franska...<br />
– Jag ville öva upp min gymnasiefranska.<br />
En språkresa verkade vara ett<br />
bra alternativ, så jag tog semester och<br />
åkte till Frankrike börjar Peter. Jag hade<br />
dessutom aldrig varit i Frankrike förut.<br />
En kurs i normalt tempo innehåller<br />
fyra undervisningstimmar per dag. Det<br />
alternativet som Peter valde var en<br />
intensivkurs som innebar ungefär sex<br />
timmars lärarledda studier per dag. Fyra<br />
timmar gick åt till konversation och<br />
tiden som blev över ägnade man åt<br />
grammatikens konst.<br />
– Vi gjorde grammatikövningar och<br />
diskuterade omkring dem. Det var<br />
givande och lärarna var bra. Eftersom<br />
vi bara var tre personer i gruppen, vilket<br />
jag blev lite chockad av först, det<br />
gjorde att man var aktiv från första stund<br />
vare sig man ville eller ej. Lärarna var<br />
fast beslutna om att vi skulle lära oss<br />
Franska, och vi fick ställa hur mycket<br />
frågor som helst, tills vi verkligen lärde<br />
oss hur det skulle vara.<br />
Lärarna diskuterade nästan dagligen<br />
om var och en av sina elever för<br />
att kunna ge dem bästa möjliga undervisning.<br />
Man kunde bli uppflyttad i en<br />
mer avancerad kurs från en dag till en<br />
annan, om det visade sig att man skulle<br />
ha mer nytta av den.<br />
– All undervisning var på franska, så<br />
i början hade man svårt att förklara de<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
grammatiska teorierna och använda de<br />
franska orden för de språkliga begreppen.<br />
Jag menar, när det är svårt att förklara<br />
hur den svenska gammatikteorin<br />
hänger ihop, blir det ganska komplicerat<br />
när man ska försöka sig på den<br />
franska... på franska! Det allra bästa<br />
tror jag är att bo i en familj under kurstiden.<br />
Då överger man aldrig värdnationens<br />
språk. Själv bodde jag i ett<br />
studentboende tillsammans med andra<br />
utländska studenter. Där blev det så att<br />
man pratade engelska med varandra.<br />
Peter hade aldrig varit i Frankrike<br />
förut, men han hade en god vän där<br />
som han hann hälsa på.<br />
– Eftersom jag varit involverad i IACE<br />
(International Air Cadett Exchange),<br />
som eskort och Sverigeledare har jag<br />
lärt känna människor från bland annat<br />
Frankrike. En av dem träffade jag under<br />
min vistelse i Paris, det var jättekul han<br />
tog mig med på en flygtur över Paris i<br />
sitt plan.<br />
Har man nytta av en<br />
språkkurs som officer?<br />
– När man träffas på internationella<br />
utbyten har man ju klart nytta av sina<br />
kunskaper, men jag hoppas att jag får<br />
mer användning av min Franska i framtiden.<br />
Ett sätt att få nytta av sina språkkunskaper<br />
är att tjänstgöra utomlands.<br />
– Jag skulle gärna vilja arbeta vid<br />
någon ambassad någonstans. Att<br />
hamna i Bryssel skulle vara väldigt<br />
intressant.<br />
Faktaruta Peter Gustafsson<br />
Gick på Officershögskolan i<br />
Halmstad 1989-1991<br />
Fortsatte som Flygtekniker på<br />
F15 i Söderhamn<br />
Varit lärare på Flygvapnets<br />
Tekniska skola<br />
Har arbetat som flygtekniker<br />
på F16 i Uppsala<br />
Arbetar idag som systemingenjör<br />
vid Teknikkontor<br />
37/39 F7<br />
För att inte tappa de kunskaper han<br />
fick i Paris har Peter fortsatt att läsa<br />
Franska på distanskurser och på kvällstid.<br />
Peter är idag kapten, men kommer<br />
att läsa STABs-programmet vid FHS till<br />
hösten med målet ställt på att bli major.<br />
– Jag ser fram emot att läsa vid FHS<br />
och har höga förväntningar på utbildningen,<br />
säger han.<br />
Peter Gustafsson<br />
om framtiden:<br />
– Jag tror att vi kommer att få en allt<br />
större integration av vapenslagen och<br />
dess verksamheter i framtiden. Vilket<br />
kommer att ge synergieffekter när vi<br />
samtidigt skall bygga system av system,<br />
i framtiden kommer tex ubåtar att kommunicera<br />
med flygplan osv. Vi kommer<br />
även att se en utbredning av nätverk<br />
mellan människor i och utanför organisationen.<br />
Självklart kommer graden<br />
av interoperabilitet att öka i och med<br />
vårt ökade deltagande i internationella<br />
insatser.<br />
Text och foto: Sandra Lang<br />
Med sina språkstudier vill Peter Gustafsson<br />
hitta vägen ut i Europa.<br />
17
Hur skapar vi<br />
framtidstro tillsammans?<br />
En välutbildad och motiverad officerskår utgör ”motorn” i<br />
alla länders Försvarsmakter. Under de senaste åren har den<br />
svenska officerskåren upplevt en Försvarsmakt i stark förändring.<br />
Ominriktning, ekonomisk obalans, förtidsavgångar<br />
och en fokusering av intresset mot internationella insatser<br />
har blivit en del av vardagen. För en tid sedan ”drabbades”<br />
officerskåren av nya rapporter kopplade till ekonomisk<br />
obalans i pågående omställningsprocess.<br />
I rådande situation är det viktigt att erinra<br />
sig ett avgörande bakgrundsfakta:<br />
Trots ovanstående beskrivning är<br />
huvuddelen av officerskåren kvar i Försvarsmakten!<br />
Som konsekvens är det av<br />
största vikt att denna stora grupp av<br />
dugliga medarbetare ser en positiv framtid<br />
i Försvarsmakten. Utan framtidstro/gåanda<br />
går det inte att bygga det<br />
nya försvaret.<br />
Det finns problem<br />
Vi får inte glömma bort att det finns ett<br />
antal problemområden som kraftigt<br />
bidragit till att skapa bristande framtidstro.<br />
Ett antal insändare i Officerstidningen<br />
tyder på att det finns många<br />
officerare ute vid förbanden som tycker<br />
att vår centrala ledning och förbandsverksamheten<br />
lever i ”skilda världar”.<br />
Därutöver har betydligt fler officerare<br />
än normalt sökt civila arbeten för<br />
att därigenom få en bättre framtidssituation<br />
med bland annat bättre lönevillkor.<br />
Många upplever att ständiga<br />
omstruktureringar vid förband och staber<br />
bidrar till processer som tar för stor<br />
kraft från kärnverksamheten.<br />
För att vi tillsammans skall kunna<br />
vidta de rätta och framåtriktade åtgärderna<br />
är det viktigt att analysera dessa<br />
problemområden. Försvarsmaktens<br />
chefer måste lyssna på medarbetarna i<br />
syfte att inventera lokalt verksamhetsanknutna<br />
problem samt finna lösningar<br />
på dessa.<br />
Exempel på åtgärder på<br />
olika nivåer – vad sker?<br />
Det finns många bevis på att ovanstående<br />
frågeställning står i fokus på olika<br />
nivåer inom FM.<br />
Mitt debattinlägg skall ses som en<br />
orientering om vad som pågår samt vad<br />
som enligt min uppfattning bör göras.<br />
Det är kraften i hela officerskollektivet<br />
som formar morgondagens Försvarsmakt.<br />
Denna kraft kan jämföras<br />
med grundtankarna för ”uppdragstaktik”.<br />
När alla nivåer jobbar med<br />
”spirit” mot samma målbild erhåller vi<br />
en enorm dynamik och förmåga att nå<br />
bra resultat. Det kan vara värt att reflektera<br />
över ett citat hämtat från Napoleon<br />
Bonaparte: ”In war the moral is to<br />
the physical as three to one.”<br />
Inom Högkvarteret pågår arbetet<br />
med det så kallade 10-punktsprogrammet.<br />
Detta syftar bl a till att skapa bra<br />
personalvillkor kopplat till individualplanering,<br />
kompetenshöjning, bostäder<br />
i stockholmsområdet samt översyn<br />
av löner.<br />
Därutöver pågår ett arbete med att<br />
tydliggöra en målbild som alla kan identifiera.<br />
Det vill säga; mot vad syftar<br />
omställningen och hur ser morgondagens<br />
försvar ut, vilka uppgifter skall<br />
vi ha och vilka system skall vi förfoga<br />
över för att lösa dessa? ATK målbild<br />
2010 för armén är ett bra exempel på<br />
att vi är på rätt väg.<br />
På lokal nivå finns det många ”eldsjälar”<br />
som arbetar med stor energi för<br />
att skapa framtidstro. Nya tankar om<br />
realistiska övningar , materielförsök<br />
(demonstratorer mm) och ”kvalitetsgrupper”<br />
utgör exempel på den lokala<br />
drivkraft utan vilken visionerna blir<br />
till intet.<br />
Se det positiva<br />
Det är avgörande att vi bygger vidare<br />
på det positiva och inte fokuserar på<br />
problemen.<br />
Låt mig ta fram några exempel på att<br />
mycket positivt de facto sker. Materielsidan<br />
är ett område där det sker en<br />
omfattande utveckling. Konsekvenserna<br />
av nedanstående kan vara värt att<br />
reflektera över:<br />
Vi har stridsvagnar (122 systemet)<br />
och stridsfordon (90 systemet) i världsklass.<br />
Vårt ubåtssystem innehåller utifrån<br />
sin storleksklass världsledande teknik<br />
och har mycket stor eldkraft.<br />
Flottan tillförs toppmoderna<br />
korvetter (Visbyklassen).<br />
Amfibiesystemet är unikt både vad<br />
avser ny materiel och organisation.<br />
Stridsbåt 90, minsystem, robotsystem<br />
och ledning/sambandssystem håller<br />
högsta klass.<br />
JAS systemet och luftburen radar/signalspaning<br />
tillhör den absoluta<br />
toppen av befintlig spetsteknologi.<br />
Den personliga utrustningen, exempelvis<br />
uniformsystemet, hjälmar och<br />
skyddsutrustning, ger många positiva<br />
kommentarer vid möten med företrädare<br />
för andra nationers Försvarsmakter.<br />
Lägg därtill att vår försvarsindustri är<br />
världsledande inom flera teknologiområden.<br />
Därutöver är det värt att lyfta fram<br />
att vi har duktiga och motiverade värnpliktiga<br />
som skapar basen för rekrytering<br />
till officersyrket.<br />
Prioritera kärnverksamheten<br />
Det är viktigt att vi gör rätt saker vid förband,<br />
skolor och staber. I en omställningsprocess<br />
finns det en unik möjlighet<br />
att fokusera på det som är väsentligt;<br />
kärnan. Jag upplever att vi ibland<br />
”gapar efter ett för stort stycke”. Framtidstro<br />
uppnås om det är balans mellan<br />
uppgifter och resurser. Exempelvis är det<br />
av yttersta vikt att officersutbildningen<br />
vid våra olika skolor prioriteras och<br />
18 OfficersTidningen 2001:4
håller hög klass. Vid ett utbildningsregemente<br />
måste utbildningen av värnpliktiga<br />
anses vara kärnverksamheten.<br />
Då måste regementsstab och stödfunktioner<br />
arbeta mot detta och inte<br />
hitta egna sidospår. En stab har inget<br />
egenvärde utan staber är till för att stödja<br />
det som finns i ”spetsen på den blå<br />
pilen”!<br />
Skapa identitet och<br />
tillhörighet<br />
Inom försvarsgrenarna är det viktigt<br />
att skapa samhörighet, naturliga nätverk<br />
och kontaktytor. I den ”gamla Försvarsmakten”<br />
fanns en hel del bra saker<br />
som vi inte får glömma bort eller förkasta.<br />
I armén var tydliggörandet av<br />
krigsförbanden i form av kaderförband<br />
och kaderstaber en mycket viktig del för<br />
att uppnå kvalité.<br />
Yngre officerskollegor erhöll placering<br />
i ett krigsförband direkt i samband<br />
med utnämningen. De fick erfarenheter<br />
av truppföring i samand med övningar<br />
och de fick möjlighet att påverka sin<br />
framtid i förbandet.<br />
Därutöver bildades ett naturligt<br />
kamratskap och många äldre kollegor<br />
blev ”mentorer” för sina yngre kollegor.<br />
Utifrån hur situationen ter sig i dagsläget<br />
är det min bestämda uppfattning att<br />
förbandsidentiteten bör utvecklas!<br />
Det finns ingen anledning att officerare<br />
skall stå i någon ”kompetenssump”<br />
som skall aktiveras vid skarp<br />
insats. ”Krigsplacera” personalen! All<br />
krigshistoria visar entydigt att tydlig förbandsidentitet<br />
varit bidragande till stridmoral<br />
och bra resultat. För den som<br />
önskar detta belagt rekommenderas<br />
läsning av den israeliske militärteoretikern<br />
Martin van Crefeldts bok ”Fighting<br />
Power”.<br />
Sammanfattning:<br />
* Efter det senaste försvarsbeslutet är<br />
huvuddelen av officerskåren kvar och<br />
det är viktigt att alla dessa får framtidstro.<br />
* Det finns problem men insikt och<br />
framåtanda skapar förutsättningarna<br />
för att se nya möjligheter.<br />
* Lyft fram det positiva och fokusera<br />
på framtiden.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Chefers ansvar<br />
Huvuddelen av officerskåren är chef i<br />
någon nivå. Instruktören vid plutonen<br />
är chef över den övningsavdelning som<br />
han för tillfället ansvarar över. Plutonchefen<br />
har sitt chefsansvar osv.<br />
Vi har således alla ett chefsansvar i<br />
någon form. Ansvaret är nära sammankopplat<br />
med ett uppdragstaktiskt<br />
synsätt vilket enkelt uttryckt innebär att<br />
vi alla måste bidra med vårt ”strå till<br />
stacken”. Det håller inte att hänvisa till<br />
att detta är flot-<br />
tiljchefens/regementschefens uppgift.<br />
Nedanstående synpunkter är, enligt<br />
min uppfattning, starkt bidragande till<br />
att skapa framtidstro. De har alla som<br />
grund ett aktivt och engagerat ledarskap.<br />
Uppfattningarna som jag lyfter<br />
fram kan ibland ges stämpeln ”gamla<br />
sanningar”. Det betyder ingalunda att<br />
dom är förlegade. För flertalet yngre<br />
kollegor som jag kommer i kontakt med<br />
uppfattas de däremot som sanningar<br />
utifrån beprövad erfarenhet.<br />
* Bra materiel, många bra officerare<br />
och värnpliktiga utgör viktiga fundament<br />
att bygga vidare på.<br />
* Kraftsamla resurserna till kärnverksamheten.<br />
* Principerna för hur vi placerar officerare<br />
vid förband och staber behöver<br />
ses över och vidareutvecklas mot<br />
ett tydliggörande av ”hemmahörighet”.<br />
Chefer ska:<br />
Skapa och vidmakthålla förbandsanda/rätta<br />
attityder. Detta innebär utövandet<br />
av ett tydligt ledarskap !<br />
Leva efter de anvisningar som<br />
beskrivs i Svensk Författningssamling<br />
(SFS), Försvarets Författningssamling<br />
(FFS) och ÖB Riktlinjer för Svensk Officersetik.<br />
Skapa tydlighet, öppenhet och ärlighet<br />
genom en förankrad policy och ett<br />
konsekvent handlande. Beslutsprocesser<br />
måste således tydliggöras för all<br />
personal.<br />
I bemanningsprocesser placera rätt<br />
man/kvinna på sådana befattningar<br />
som gör att individen kommer till<br />
sin rätt! I nyckelbefattningar<br />
måste personer som besitter stort<br />
förtroende hos underordade, sidoordnade<br />
och överordnade placeras.<br />
Detta är speciellt viktigt när vi<br />
har ”oro i leden”.<br />
Utveckla ett bra samarbete med<br />
fackliga representanter.<br />
Skapa ett klimat och ett forum som<br />
bidrar till lyhördhet och som därigenom<br />
tillgodoser personalens behov. Detta<br />
är lika viktigt för officerare som för civilanställda.<br />
Överste Berndt Grundevik /<br />
Chef Chefsprogrammen/FHS<br />
* Chefer måste utöva ett tydligt ledarskap!<br />
Alla som är inblandade i bemannings<br />
eller befordringsprocesser måste<br />
ta ett stort ansvar för att rätt man/kvinna<br />
placeras på lämplig befattning<br />
utifrån individens förutsättning.<br />
* Skapa stabilitet genom att få balans<br />
mellan uppgifter/resurser samt låt<br />
organisationen få ”sätta sig”.<br />
* Det finns et stort behov av att se<br />
över hela lönestrukturen<br />
19
Förbundsinformation<br />
Om<br />
Förbundsinformation:<br />
På de här sidorna kan du läsa<br />
information från Officersförbundets<br />
kansli<br />
Ansvarig för<br />
Facklig Information är:<br />
Henrika Åkerman,<br />
Informationschef<br />
henrika.akerman@officersforbundet.se<br />
08 - 440 83 48<br />
Officersförbundet i yttrande:<br />
Personalen<br />
viktigare än materiel<br />
Det är viktigare att prioritera utvecklingen<br />
av personalen genom utbildning<br />
och tjänstgöring före en fortsatt<br />
ökning av materielkostnaderna. Det<br />
skriver Officersförbundet i sitt yttrande<br />
över ÖB:s preliminära verksamhetsuppdrag<br />
för år 2002, som överlämnats<br />
till strategiledningen. Officersförbundet<br />
anser också att det råder obalans mellan<br />
antalet officerare och den verksamhet<br />
som Försvarsmakten planerar<br />
för, och menar att uppdragen bör prioriteras<br />
och anpassas efter resurserna.<br />
Även i samverkan om verksamhetsuppdragen<br />
för nuvarande år, 2001, har<br />
Officersförbundet kritiserat obalansen<br />
mellan uppgifter och resurser.<br />
Officerare som slutar ska kunna<br />
vara kvar som medlemmar<br />
Officerare som Försvarsmakten i förtid<br />
ska kunna vara kvar som passiva medlemmar<br />
i Officersförbundet, enligt ett<br />
förslag från förbundsstyrelsen. Tidigare<br />
har stadgarna inneburit att de som<br />
lämnat försvaret också måste gå ur Officersförbundet.<br />
Genom det nya förslaget<br />
ska den som vill kunna ha kvar både<br />
försäkringar och OfficersTidningen.<br />
Beslutet ska fattas av kongressen den<br />
29 – 31 maj.<br />
14 200 för låg lön för en fänrik<br />
En individuell värdering ska<br />
lägga grunden för de löner<br />
som fänrikarna får när de<br />
anställs som officerare. Att<br />
det skulle finnas en fänrikslön<br />
på 14 200 stämmer inte,<br />
utan det är en flera år gammal<br />
minimilön.<br />
Nu måste förbandscheferna<br />
sätta löner som lockar<br />
och lyckas behålla rätt personer<br />
i försvaret.<br />
Senaste gången som ingångslön diskuterades<br />
var i avtalet om lönerevision<br />
1999. Resultatet blev att lönen<br />
för en nyanställd fänrik höjdes till<br />
minst 14 200 kronor. Denna nivå är<br />
idag långt ifrån vad förbundsstyrelsen<br />
anser att en fänrik är värd. Både förbundet<br />
och Försvarsmakten var också<br />
medvetna om att förbandens förutsättningar<br />
för att rekrytera och behålla<br />
officerarna var olika. Detta, samt att<br />
lönen ska vara individuell, gjorde att<br />
man inte avtalade om någon definitiv<br />
ingångslön utan istället en lägsta<br />
nivå.<br />
I lönerevisionen 2000 gjordes ingen<br />
central satsning för fänrikar. Behovet<br />
var inte speciellt stort eftersom det<br />
vid varje nyanställning ska ske en<br />
lönevärdering och individuell lönesättning.<br />
Det finns alltså ingen fänrikslön<br />
som alla nyanställda ska ha.<br />
Marknadsanpassa lönen!<br />
Vid varje nyanställning ska det sättas<br />
en lön på individen. Kriterier är bland<br />
annat arbetsuppgifternas svårighetsgrad,<br />
ansvar och individens skicklighet.<br />
Lönen ska också vara marknadsmässig<br />
och locka aspiranterna<br />
att ta en anställning vid förbandet och<br />
få dem att stanna kvar. Om detta görs<br />
på rätt sätt vid förbandet så borde<br />
resultatet bli att alla nyanställda fänrikar<br />
följer med i förbandets löneutveckling<br />
och lönestruktur.<br />
Värderar man arbetsuppgifternas<br />
svårighetsgrad, ansvaret och marknaden<br />
så inser man snart att 14 200<br />
inte är en fänrikslön. Det blir ännu<br />
tydligare när man vet hur förbanden<br />
lönevärderar civila praktikanter,<br />
soldater eller andra förhållandevis<br />
enkla arbetstagare. Dessa får löner i<br />
nivån 15 – 16 000.<br />
Ingångslönen<br />
viktig för framtiden<br />
Det är förbandscheferna som har<br />
ansvaret för att anställa och sätta lön<br />
vid anställningen av fänrikarna. Något<br />
som de uppenbarligen måste ha hjälp<br />
med.<br />
De ska göra en värdering av vilken<br />
lön som är rätt för varje individ. De<br />
måste också få klart för sig att det inte<br />
finns någon fänrikslön som alla ska<br />
ha. Sätter inte förbandschefen en rejäl<br />
lön från början så kommer officeren<br />
inte på bra många år att nå en acceptabel<br />
lönenivå.<br />
Och många av dem kanske inte<br />
ens stannar i Försvarsmakten.<br />
20 OfficersTidningen 2001:4
Nytt statligt avtal RALS 2001 klart<br />
Det blev ett ettårigt avtal på<br />
det statliga området 1 april<br />
2001 – 31 mars 2002. På grund<br />
av att pensionsförhandlingarna<br />
och förhandlingarna om ett<br />
nytt affärsverksavtal inte lett<br />
till från arbetsgivaren önskvärt<br />
resultat var Arbetsgivarverket<br />
(AgV) icke beredd att<br />
sluta något flerårsavtal. Även<br />
de återstående arbetstidsfrågorna<br />
på Försvarsmakten<br />
utgjorde också motiv för att<br />
avtalet blev ettårigt.<br />
Löner<br />
Avtalet ger möjlighet för lokala parter att<br />
utveckla den lokala lönebildningen och<br />
lönesättningen i syfte att kunna rekrytera,<br />
motivera och behålla arbetstagare<br />
med sådan kompetens som behövs<br />
på kort och lång sikt.<br />
Inför lönerevision ska arbetsgivaren<br />
presentera en bild av myndighetens<br />
löneläge och lönespridning. De lokala<br />
parterna ska diskutera lönebilden och<br />
var för sig redovisa sin syn på behovet<br />
av förändringar av löner och andra<br />
anställningsvillkor för att klara kompetensförsöjningen.<br />
Löner och andra<br />
anställningsvillkor på övriga delar av<br />
arbetsmarknaden kan i detta sammanhang<br />
beaktas.<br />
En väl fungerande lönesättning förutsätter<br />
enligt avtalet också en återkommande<br />
dialog mellan chef och medarbetare.<br />
Samtalet skall vara en struktuerad<br />
dialog, som särskilt inriktas på<br />
frågor som kan ha betydelse för individens<br />
resultat, utveckling och lön.<br />
Förhandlingsordningen är i stort densamma<br />
som i tidigare löneavtal. Kollektivavtal<br />
skall slutas om revisionstidpunkt,<br />
revisionsbelopp samt fördelning<br />
på individer i enlighet med avtalets<br />
löneprinciper. Om parterna inte enas<br />
om annat gäller att lönerevision ska äga<br />
rum den 1 april 2001. Om parterna inte<br />
blir överens om revisionsbelopp senast<br />
sex månader efter överenskommen revisionstidpunkt<br />
gäller att revisionsbeloppet<br />
räknas som 2,5 procent av underlaget.<br />
Om parterna inte blir överens om<br />
annat ska lönen under perioden höjas<br />
med minst 230 kronor.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Pension<br />
Parterna har fört förhandlingar om ett<br />
nytt pensionsavtal, som bl a innebär att<br />
vissa delar av den förmånsbestämda<br />
ålderspensionen ersätts med avgiftsbestämd<br />
ålderspension. Parterna är överens<br />
om att fortsätta dessa förhandlingar,<br />
och konstaterar att ett införande av<br />
ett nytt pensionssystem per den 1 januari<br />
2003 förutsätter att pensionsförhandlingarna<br />
är slutförda i god tid före<br />
den 31 december 2001.<br />
Trygghetsavtalet<br />
Parterna har enats om att temporärt<br />
sänka avgiften till Trygghetsstiftelsen.<br />
Fr o m 1 april 2001 sänks avgiften från<br />
0,7% till 0,05% av lönesumman.<br />
Fr o m den 1 januari 2004 höjs avgiften<br />
till 0,4%. De frigjorda medlen ska<br />
användas på sätt som lokala parter enas<br />
om och syftet är att åtgärderna ska vara<br />
ett led i ett aktivt omställningsarbete.<br />
Chefsavtal<br />
Vissa förändringar är gjorda vad gäller<br />
om man inte blir överens om den lokala<br />
chefskretsens omfattning vid en myndighet.<br />
Likaså har regeringens frikrets övergått<br />
till ett eget avtal.<br />
Utlandsavtal<br />
Två nya utlandsavtal har slutits. Det ena<br />
gäller utrikesförvaltningen och är en<br />
modernisering av gällande regler. Det<br />
andra är ett nytt avtal och som gäller för<br />
övriga som utlandsstationeras – Avtal om<br />
utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor<br />
vid tjänstgöring utomlands<br />
– (URA). Detta avtal träder i kraft 1 januari<br />
2002 och innebär också en delegering<br />
till respektive myndighet att inom<br />
vissa ramar teckna lokala utlandsavtal.<br />
ALFA<br />
Parterna har också blivit överens om<br />
vissa ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal<br />
ALFA. Vissa justeringar har<br />
gjorts inom arbetstidskapitlet och vidare<br />
har rätten till tjänsteförening begränsats<br />
till tre år.<br />
Utvecklingsfrågor<br />
Parterna har gemensamt konstaterat att<br />
det finns behov att påskynda de lokala<br />
utvecklingsprocesserna för att kunna<br />
möta förändrade krav i arbetslivet. I<br />
avtalet anges att en förtroendefull samverkan<br />
mellan lokala parter är en viktig<br />
förutsättning för att utvecklingsarbetet<br />
ska föras framåt. Det är därför en<br />
tillgång för myndigheterna att som företrädare<br />
för de anställda ha kompetenta<br />
lokala fackligt förtroendevalda. Det är<br />
viktigt att dessa ges goda förutsättningar<br />
att utföra det fackliga uppdraget i<br />
kombination med de yrkesmässiga uppgifterna.<br />
Centrala och lokala parter har under<br />
avtalsperioden gemensamma åtaganden<br />
inom arbetsmiljöområdet och vad<br />
gäller kompetensutveckling. Vidare skall<br />
de centrala parterna följa upp tillämpningen<br />
av samverkansavtalet för utveckling<br />
för att identifiera hinder och svårigheter<br />
vid tillämpningen. Om det visar<br />
sig att avtalet behöver kompletteras eller<br />
ändras är centrala parter beredda att<br />
göra de förändringar som krävs.<br />
Personskadeavtalet (PSA)<br />
Vissa ändringar har gjorts. Vållandeprövningen<br />
har avskaffats och full ersättning<br />
för inkomstförlust erhålls vid<br />
arbetsoförmåga till följd av arbetsolycksfall<br />
som varar mer än 14 dagar.<br />
Vissa avtalsfrågor inom Försvarsmakten<br />
I avtalets sista bilaga sägs följande om<br />
avtalsfrågorna inom Försvarsmakten.<br />
De lokala parterna inom Försvarsmakten<br />
har påbörjat ett arbete att ändra<br />
och verksamhetsanpassa de anställningsvillkor<br />
som finns i Försvarsmaktens<br />
avtalssamling (FAS). Parterna har hitintills<br />
enats om förändringar vad gäller<br />
villkoren inom området lön samt även<br />
uppnått samsyn om hur de förbandsvisa<br />
arbetstidsavtalen som bedrivits på försök<br />
ska hanteras.<br />
Parterna har dock ännu inte kunnat<br />
enas om ändrade villkor inom arbetstidsområdet.<br />
Vad gäller arbetstid har<br />
parterna enats om att fram till den 30<br />
september 2001 ompröva bestämmelserna<br />
och träffa ett nytt avtal om arbetstidsbestämmelser.<br />
Om de lokala parterna<br />
vid denna tidpunkt inte kunnat<br />
enas skall frågan tas upp till förhandling<br />
mellan centrala parter.<br />
21
Många oklarheter om nytt pensionsavtal<br />
Förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal<br />
som ska omfatta alla<br />
statsanställda fortsätter. Från<br />
Arbetsgivarverket har man tydligt<br />
markerat att även officerarna ska in<br />
i det nya avtalet, som ska gälla från<br />
den 1 januari år 2003.<br />
Just nu är parterna inne i förhandlingar<br />
om principerna hur det nya systemet<br />
ska se ut. Klart är att det nya systemet<br />
ska bli vad man kallar för avgiftsbestämt.<br />
Det innebär att det inte går att<br />
säga vad pensionen blir utan det beror<br />
på avgiftens storlek, hur lång tid som den<br />
inbetalats och hur pengarna har förvaltats.<br />
Klart är också att även officerarna<br />
ska in i det nya systemet. Från Arbetsgivarverket<br />
menar man att officerarna<br />
22<br />
Försäkringsfakta<br />
Fråga: Vad är ett olycksfall?<br />
En olycksfallsskada är den kroppsskada<br />
som den försäkrade ofrivilligt drabbats av<br />
genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån<br />
kommande våld mot kroppen).<br />
I försäkringssammanhang har ordet olycksfall en mycket<br />
bestämd innebörd. Det finns fyra nyckelbegrepp som alla ska<br />
stämma in på en händelse för att den ska räknas som ett<br />
olycksfall:<br />
Kroppsskada – det är enbart händelser som leder till<br />
kroppsskada som kallas olycksfall,<br />
Yttre händelse – det våld som leder till skadan ska<br />
komma utifrån. En del skador räknas som olycksfallsskador<br />
utan att något direkt våld funnits med i bilden, nämligen<br />
skador på grund av förfrysning, värmeslag eller solsting,<br />
Plötslig händelse – skadan måste uppstå plötsligt. En<br />
skada som har uppkommit på grund av översansträngning eller<br />
ensidiga rörelser, t ex tennisarmbåge, är alltså inte en olycksfallsskada<br />
Ofrivillighet – den som avsiktligt skadar sig själv har<br />
inte rätt till ersättning.<br />
Som olycksfalsskada räknas inte kroppsskada<br />
som uppkommit genom:<br />
överansträngning<br />
smitta genom bakterier och virus, ej heller smitta eller<br />
förgiftning genom intagande av mat eller dryck<br />
borde lämnat PA -74 för flera år sedan,<br />
och att systemet inte kan finnas kvar<br />
eftersom arbetsgivaren bland annat inte<br />
kan beräkna pensionskostnaderna.<br />
I förhandlingarna har Arbetsgivarverket<br />
velat höja officerarnas pensionsålder<br />
till 61 år, men där har Officersförbundet<br />
reagerat kraftigt.<br />
Förbundet har också reagerat på att<br />
inte motsvarande femårig övergångstid<br />
ska gälla för officerare som föreslagits<br />
för övriga. Arbetsgivarverket har medgivit<br />
att den som är 60 år och äldre inte<br />
omfattas av det nya förslaget utan är<br />
kvar i det gamla systemet (PA-91).<br />
– Vi kräver också en femårig övergångsregel<br />
kopplat till pensionsåldern,<br />
säger Officersförbundets förhandlingschef<br />
Arne Söderberg.<br />
Andra krav som Officersförbundet har<br />
på det nya pensionssystemet är att:<br />
• att intjänade livräntor ska värdesäkras<br />
om man lämnat sin anställning i staten.<br />
• att en avgiftsbestämd pensionsplan<br />
för inkomstdelar under 7,5 prisbasbelopp<br />
ska fonderas i sin helhet. Den<br />
anställde ska ha möjligheter att själv<br />
välja förvaltare.<br />
• att pensionsplanen ska vara förmånsbestämd<br />
för inkomstdelar över 7,5<br />
förhöjda prisbasbelopp<br />
För de officerare som ska gå i särskild<br />
pension, enligt det avtal som är giltigt<br />
till den 31 december 2004, måste<br />
PA -74 leva vidare, enligt Officersförbundet.<br />
användning av medicinska preparat, ingrepp, behandling<br />
eller undersökning som inte föranletts av olycksfallsskada som<br />
omfattas av denna försäkring<br />
kärnexplosion eller radioaktiv strålning som har samband<br />
med militär verksamhet i vilken den försäkrade deltar.<br />
Gruppolycksfallsförsäkringen kan tecknas av gruppmedlem,<br />
make/sambo och registrerad partner. Olycksfallsförsäkringen<br />
gäller vid olycksfallsskada som inträffar under försäkringstiden.<br />
Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader i samband med<br />
olycksfall, samt ger rätt till ersättning vid invaliditet.<br />
Försäkringen kan gälla både arbetstid och fritid, heltid,<br />
eller endast under fritid, vilket är vanligast.<br />
Till olycksfallsförsäkringen – heltid eller fritid – kan ett<br />
invaliditetstillägg kopplas. Invaliditetstillägget gäller dygnet<br />
runt och ger rätt till invaliditetsersättning vid skada genom<br />
olycksfall.<br />
Försäkringen lämnar ersättning för kostnader och invaliditet<br />
till följd av olycksfallsskadan. Omfattningen framgår av<br />
gruppavtalet.<br />
Kostnader:<br />
merkostnader, dvs. utgifter som är högre än de skulle ha<br />
varit om man inte drabbats av olycksfallet<br />
tandskadekostnader<br />
läkekostnader (patientavgifter m m), dock inte kostnader<br />
för privat vård)<br />
resekostnader<br />
För förlorad arbetsinkomst lämnas ingen ersättning.<br />
OfficersTidningen 2001:4
Klart med förändringar av lönetilläggen<br />
Officersförbundet och Försvarsmakten<br />
har kommit överens<br />
om hur förändringarna av<br />
lönetilläggen ska se ut från 1<br />
april 2001.<br />
Därmed har den process som startade<br />
med avtalsuppgörelsen 1989 – 1990<br />
kunnat till viss del avslutas. Det var då<br />
ett individuellt lönesystem infördes varvid<br />
vissa fasta lönetillägg löstes in i den<br />
individuella lönen. Utöver de arbetstidsberoende<br />
lönetilläggen blev ett antal<br />
fasta och rörliga lönetillägg kvar. Tanken<br />
var att parterna redan då skulle ta<br />
ställning till om de skulle lösas in eller<br />
inte, men några sådana diskussioner<br />
kom inte till sin spets under den efterföljande<br />
avtalsperioden.<br />
I RALS-förhandlingarna 1996 med<br />
Försvarsmakten tog Försvarsmakten åter<br />
upp kravet att förändra och i viss mån<br />
avveckla lönetilläggen. Resultatet den<br />
gången blev att kallortstilläggen för de<br />
två lägsta klasserna avvecklades och<br />
löstes in i den individuella lönen, och<br />
att några smärre förändringar gjordes<br />
av sjöförmånerna.<br />
Inför avtalsrörelsen 1998 återkom<br />
Försvarsmakten med viljan att förändra<br />
tilläggen. Den här gången ville Försvarsmakten<br />
avveckla förrättningstilläggen<br />
vid tjänsteresa. Denna fråga<br />
blev även föremål för centrala parters<br />
hantering i avtalsrörelsens upptakt.<br />
Samtidigt kom RRV:s första rapport<br />
om lönebildningen inom Försvarsmakten.<br />
Rapportens kritik över lönetilläggen<br />
uppmärksammades också av politikerna.<br />
Särskild riksdagsdebatt hölls i frågan.<br />
Från regeringens sida gavs RRV åter<br />
uppdrag att göra förnyad granskning<br />
och uppföljning. Åter igen kritiserades<br />
Hur ersätts sjötilläggen?<br />
En partsgemensam grupp inom<br />
marinen har påbörjat arbetet<br />
med att föreslå ett nytt system<br />
för att ersätta nuvarande sjötillägg<br />
för officerare i sjötjänst.<br />
Uppdraget kom från parterna på<br />
Högkvartersnivå, i samband med<br />
pågående avtalsförhandlingar<br />
inom den statliga sektorn. Det är<br />
slutligen parterna på Högkvartersnivån<br />
som förhandlar och<br />
avtalar om förändringen.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Försvarsmakten för att inga påtagliga<br />
förändringar av lönetilläggen gjorts.<br />
Med denna bakgrund kom därför<br />
dessa frågor under hösten 2000 bli föremål<br />
för ett förnyat förhandlingsarbete<br />
mellan lokala parter inom Försvarsmakten.<br />
Frågan kopplades vidare<br />
till avtalsrörelsen 2001. Arbetsgivarverket<br />
(AgV) krävde att dessa frågor skulle<br />
lösas på ett ”tillfredsställande” sätt<br />
innan en ny RALS kunde undertecknas.<br />
Officersförbundet har därför i hela<br />
processen försökt verka för att hitta lösningar<br />
som skulle innebära att frågorna<br />
inte behövde bli föremål för centrala<br />
parters inblandning.<br />
Vi kunde till sist den 6 april bli överens<br />
med Försvarsmakten om ett förfarande<br />
där flertalet lönetillägg kom att<br />
lösas in i den individuella lönen och därmed<br />
avvecklas.<br />
Uppgörelse<br />
innebär i korthet:<br />
Kallortstillägg, luftfartstillägg, certikatstillägg,<br />
hopptillägg, flygtillägg,<br />
befattningsberoende sjötillägg och<br />
behållen del av antingen hopptillägg,<br />
flygtillägg eller dykartillägg löses in i<br />
den individuella lönen från 1 april, med<br />
samma belopp som tillägget var på.<br />
För den, som 2000-06-30 erhöll<br />
kallorstillägg och som på grund av Försvarsmaktens<br />
omstruktuering förlorade<br />
detta, löses dock in från 2000-07-01.<br />
Flygtillägg, som inte utgör det högsta<br />
beloppet i resp kolumn löses in med närmast<br />
högre belopp fr.o.m. 2002-01-01.<br />
Nytt fast lönetillägg dyktillägg på<br />
1 600 kronor i månaden införs från<br />
2001-04-01 för den som fullgör dyk-<br />
Arbetsgruppen består av representanter<br />
från samtliga marina system. Marintaktiska<br />
kommandot (MTK) är sammanhållande<br />
för arbetet där både arbetstagarorganisationer<br />
(ATO) och arbetsgivare är representerade.<br />
Ett andra arbetsmöte genomfördes i<br />
april i Stockholm. I början av maj ska det<br />
slutliga förslaget redovisas i Högkvarteret.<br />
eriverksamhet och har dyk- eller dykledarkompetens.<br />
Nytt rörligt tillägg tillfälligt hopptillägg<br />
införs från 2001-04-01 för den<br />
som genomför hopputbildning eller gör<br />
tillfällig fallskärmstjänst. Beloppet för<br />
tillfälligt hopptillägg är 100 kr per dygn.<br />
Flygförarpremie och flygingenjörspremie<br />
samt bibehållandedelarna av<br />
dessa premier förs över till individuell<br />
lön från den 1 april.<br />
Ammunitionsröjningstillägget höjs<br />
något.<br />
Angående sjötillägg och bibehållande<br />
av sjötillägg kommer en partsammansatt<br />
grupp inom marinen i syfte att<br />
avveckla dessa tillägg göra en löneanalys<br />
och föreslå senast 2001-09-30<br />
åtgärder för hur detta löneutrymme skall<br />
fördelas bland berörda arbetstagare.<br />
Parterna på Försvarsmaktsnivån kommer<br />
sedan att fastställa fördelningen<br />
och därmed avveckla sjötillägget.<br />
För Officersförbundet har det varit<br />
viktigt att få med Försvarsmakten på att<br />
den lönestruktur, som uppstår när tillläggen<br />
löses in i den individuella lönen,<br />
ska behållas, så att tilläggen inte äts<br />
upp. Detta har Försvarsmakten accepterat<br />
och är inskrivet i förhandlingsprotokollet.<br />
Där står att för den som<br />
placeras i en sådan tjänst ska man vid<br />
lönesättning ta hänsyn till lönestukturen.<br />
Avslutningsvis kan några fördelar<br />
med inlösningen av tillägg nämnas. Man<br />
tappar inte ekonomiskt efter inlösningen<br />
när man upphör med sådan tjänst<br />
som tidigare ersattes med ett lönetillägg.<br />
Dessutom erhåller man övertidsersättning<br />
på motsvarande lönedel som tidigare<br />
utgjordes av ett lönetillägg<br />
Inriktningen är att det förslag som läggs<br />
ska:<br />
• bygga på en anpassad individuell lön<br />
som ersättning för dagens system med lön<br />
och sjötillägg.<br />
• befrämja rekrytering, rörlighet och<br />
individuell utveckling.<br />
• kunna genomföras utan att det innebär<br />
någon försämring för den enskilde.<br />
23
Peter Bramstedt<br />
Ny marinombudsman<br />
vid kansliet<br />
Ålder: 37<br />
Civilstånd:<br />
Sambo med Pia. Har en son.<br />
Är född i:<br />
Småland men uppväxt på Öland.<br />
Kommer närmast från:<br />
AMF 1 i Vaxholm. Där jag jobbat vid<br />
regementsstaben i tre år. Dessförinnan<br />
tjänstgjorde jag vid KA-centrum i Näsby<br />
park som biträdande kurschef.<br />
Peter är utbildad på artillerisystemen<br />
inom kustartilleriet och avslutar i<br />
dagarna en miljökurs vid FHS . Han är<br />
även intresserad av webbdesign.<br />
Yrkesval?<br />
Peter började inom frivilligrörelsen men<br />
hade funderingar på att bli lärare. Efter<br />
värnplikten 1983 tyckte han att försvaret<br />
verkade vara en spännade<br />
arbetsplats och det tycker han fortfarande.<br />
– avgiften dras varje månad<br />
från ditt konto. Inget krångel.<br />
Inget tidsspill.<br />
Ett enkelt sätt att betala in medlemsavgiften<br />
till förbundet är att använda autogiro.<br />
Att betala medlemsavgiften via<br />
autogiro betyder att förbundet automatiskt<br />
drar en summa motsvarande<br />
medlemsavgiften från ditt konto varje<br />
månad.<br />
Att betala via autogiro innebär också<br />
att du slipper använda inbetalningskort<br />
och får avgiften dragen från ditt konto<br />
i god tid.<br />
Många av er byter förband och flyttar<br />
till olika platser i landet, och att<br />
betala medlemsavgiften via autogiro är<br />
ett enkelt sätt att undvika att missa en<br />
inbetalning, om du inte hunnit meddela<br />
oss om din nya adress, till exempel.<br />
Fackligt arbete.<br />
– Jag har länge varit intresserad av fackligt<br />
arbete och suttit med i styrelser<br />
sedan 1991.<br />
Att vara med och påverka sin egen<br />
och kollegornas situation till det bättre<br />
är bra.<br />
“Kontakten<br />
med medlemmen<br />
är viktig“<br />
Vilka egenskaper bör en ombudsman<br />
ha?<br />
– En omöjlig fråga, men intresse och en<br />
förankring hos medlemmarna tycker<br />
jag ska vara i focus. Jag kommer att<br />
planera in minst ett deltagande på årsmöte<br />
eller föreningsmöte hos alla<br />
marinföreningar varje år.<br />
Medlemsavgiften via autogiro –<br />
slipp inbetalningskort<br />
Vi behöver bara kontonumret och ingen<br />
fast adress att skicka något inbetalningskort<br />
till.<br />
Det här är också bra för dig som<br />
betalar avgiften kvartalsvis. Om avgiften<br />
istället betalas in automatiskt varje<br />
månad slipper du att betala den större<br />
summan en gång i kvartalet.<br />
Det underlättar alltså både för oss<br />
och er att betala in medlemsavgiften via<br />
autogiro. Frågor om autogiroanslutning<br />
ställer du till vår Medlems – och försäkringsservice:<br />
Kerstin Evenholt, tel 08-440 83 58<br />
Monica Hornegård, tel 08-440 83 53<br />
Fax 08-440 83 40 eller via e-post:<br />
kansliet@officersforbundet.se<br />
Marinombudsman Peter Bramstedt.<br />
Fritidsintressen?<br />
– Hus och hem tar all tid. Jag har just<br />
flyttat in i en ny villa ganska nära golfbanan<br />
I Åkersberga. IT är annars ett<br />
intresse och matlagning ett annat.<br />
– Jag jobbade som kock under gymnasietiden.<br />
Någon favoritträtt vill Peter<br />
dock inte lyfta fram.<br />
OfficersTidningen önskar Peter lycka<br />
till i det nya jobbet.<br />
Byte av<br />
lönekassa<br />
Tänk på att alltid anmäla<br />
byte av lönekassa<br />
till dinOF i god tid!<br />
Då fungerar dina<br />
löneavdrag för<br />
medlemsavgifter till<br />
förbundet och din OF,<br />
försäkringspremier och<br />
A-kasseavgiften utan<br />
avbrott.<br />
Medlems-<br />
och försäkringsservice<br />
24 OfficersTidningen 2001:4
Informatör och officer Kjell Enquist<br />
High tech och Nils Skölds “sega gubbar”<br />
ger framgångsrika insatsförband!<br />
Information både extern och<br />
intern blir allt viktigare. Framförallt<br />
har man inför och<br />
under övningar typ Snöstorm<br />
satsat stort på information<br />
från Försvarsmaktens sida.<br />
Arméinspektörens informationschef<br />
Carl Sjöstrand<br />
började redan i höstas att ta<br />
kontakter med informatörerna<br />
i armén och har jobbat bla<br />
med Kjell Enquist som är officer<br />
och informatör vid I 19 i<br />
Boden. Kjell har även fungerat<br />
som lärare vid Försvarsmaktens<br />
informationskurser,<br />
han berättar för OT om informationsverksamheten<br />
med<br />
Snöstorm.<br />
Bilden.Två journalister arbetade heltid<br />
med Radio Snöstorm. “ Erfarenheterna<br />
från Nordic Peace på Gotland visar att<br />
sådana här stationer blir allt oumbärligare<br />
med tanke på snabb information”,<br />
säger reportern Mattias Pettersson.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
– Vi lever idag i ett informationssamhälle<br />
och det gäller att kontinuerligt<br />
informera våra målgrupper, inte minst<br />
alla försvarsanställda om vad vi kan, vill<br />
och genomför. Snabba kanaler är i detta<br />
fall receptet på framgång.<br />
På käften<br />
– Den här övningen visar att armén,<br />
som under omstruktureringen fick<br />
ordentligt på käften, långt ifrån är nere<br />
för räkning. Armén har nya uppgifter<br />
men också nya idéer, ny ledningsteknik,<br />
ny materiel och otroligt duktiga<br />
officerare och värnpliktiga. Fortfarande<br />
är Nisse Skölds “sega gubbar” den vitala<br />
delen – utan kreativ personal på<br />
alla nivåer kommer inte armén att nå<br />
framgång! Nu gäller det att visa framfötterna<br />
och därigenom marknadsföra<br />
den nya arméns förmågor för att inge<br />
framtidstro. Ingen blir glad eller utvecklas<br />
av att deppa.<br />
– Jag tycker att Arméoffensiven visar<br />
att vi är på god väg in i vår nya roll.<br />
Vi måste förstås öva mer men insatsidéerna<br />
kommer vi att kunna uppfyllas.<br />
– I cirka sex månader har vi förberett<br />
informationsverksamheten med<br />
Snöstorm. Kontakter måste tas med<br />
radiofolk, webbredaktörer, fotografer<br />
och skribenter. Olika tillstånd måste<br />
utverkas. Nätverk är därför viktiga. Jag<br />
har nyligen upprättat ett samarbete med<br />
journalisthögskolan i Kalix för att få<br />
kontakter med unga journalister inom<br />
olika grenar för kommande behov.<br />
Ett trettiotal personer är inblandade<br />
i informationscentrat vid Snöstorm. Här<br />
finns ledningsdel, pressdel och produktionsdel<br />
med intern och extern<br />
information.<br />
Två tidningar<br />
– Förutom Internetproduktion ger vi<br />
också ut två tidningar varav den ena blir<br />
en “muckartidning”.<br />
Kjell Enquist och hans kollegor har<br />
långa arbetsdagar och det gäller att ha<br />
koll på journalister, fotografer och<br />
webbredaktörer.<br />
Berömd och kunnig informatör, Kjell<br />
Enquist I 19. Han har arbetat hårt med<br />
informationen före och under övningen<br />
Snöstorm.<br />
Radio Snöstorm tycker Kjell är ett bra<br />
sätt att få ut information snabbt till de<br />
olika förbanden.<br />
– Vi kan både gå ut och varna för tex<br />
trafikstockningar och kommande kyla<br />
och dessutom lämna info hur man skall<br />
förbereda sig för detta, avslutar informatören<br />
vid I 19, Kjell Enquist.<br />
Text & foto<br />
Svante Palme<br />
25
26 OfficersTidningen 2001:4
Arne Söderberg och Leif Stenquist nöjda<br />
Löneavtal (Ralsen) i hamn<br />
Så har ännu ett löneavtal med<br />
Arbetsgivarverket förhandlats<br />
fram med många sena<br />
sammanträden för Arne<br />
Söderberg och Leif Stenquist<br />
som skött förhandlingarna<br />
från Officersförbundets sida.<br />
– Det är ett hyggligt avtal som vi nu förhandlat<br />
fram. Målsättningen har varit att<br />
skapa förutsättningar för följsamhet mot<br />
den civila marknaden för att säkerställa<br />
kompetensen inom statliga myndigheter<br />
såsom Försvarsmakten. Officerarna<br />
har haft en god löneutveckling<br />
under den senaste avtalsperioden och<br />
mycket tid går åt till att fastställa vad<br />
som utgör den totala lönebildningen<br />
och hur motsvarande utveckling varit<br />
på övrig arbetsmarknad, säger förhandlingschef<br />
Arne Söderberg.<br />
– Avtalsförhandlingarna inleddes<br />
förra våren och i höstas gick en remiss<br />
ut till förbanden. Vi har även genomfört<br />
fyra avtalskonferenser där föreningarna<br />
fått lämna synpunkter. En av<br />
huvudpunkterna i avtalet är utvecklingen<br />
av löneprinciperna och förhandlingsordningen.<br />
Blir vi ej överens<br />
med arbetsgivaren om ett revisionsbelopp<br />
tillämpas “stupstocksmodellen”.<br />
Uppdrag från kongressen<br />
– Annars följer vi linjerna i det uppdrag<br />
vi fått av kongress och förbundsstyrelse.<br />
Under hösten har vi jämkat samman<br />
dessa inom OFR och det har inte varit<br />
några problem att samverka inom förbundsområdena,<br />
säger ombudsman<br />
Leif Stenquist.<br />
Bilden till vänster. Officersförbundets<br />
förhandlare Ombudsman Leif Stenquist<br />
till vänster och förhandlingschef Arne<br />
Söderberg. I förgrunden några av de<br />
dokument som utgör underlag i förhandlingarna<br />
med Arbetsgivarverket,<br />
något att bita i eller hur? Nu väntar nya<br />
förhandlingar med Försvarsmakten och<br />
nya dokumenthögar! Arne och Leif<br />
berättar i artikeln om hur avtalsförhandlingarna<br />
går till.<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
– Ibland kan det hända att något förbund<br />
kommer in med ett säryrkande<br />
som skedde 1998 då Polisförbundet<br />
tog upp frågan om pensionssystemet.<br />
– Under årets förhandlingar har<br />
Arbetsgivarverket ställt krav på oss att<br />
lösa vissa lönefrågor inom Försvarsmakten<br />
t.ex: lönetilläggens avvecklande,<br />
arbetstidsavtal och rörlighetsavtal.<br />
Lönetilläggen kommer att<br />
ersättas med individuell lönesättning.<br />
– Beträffande arbetstidsavtalet<br />
kommer vi att fortsätta dessa<br />
förhandlingar med Försvarsmakten.<br />
En av knäckfrågorna är<br />
att Försvarsmakten vill ersätta<br />
övningsdygnen med pengar, vilket<br />
innebär att den anställde förlorar<br />
åtta timmar ledighet för att<br />
återhämta sig. Försvarsmaktens<br />
mål är att bli av med det ledighetsberg<br />
som finns idag.<br />
– I pensionsfrågan fortsätter vi förhandlingarna<br />
om pensionsavtalet.<br />
Några åtaganden mellan parterna finns<br />
inte i avtalet. Parterna konstaterar att ett<br />
nytt pensionsavtal måste vara färdigförhandlat<br />
senast den 31 december i år<br />
för att det skall kunna träda i kraft den<br />
1januari år 2003, säger Arne Söderberg.<br />
Viktig skrivning<br />
– I avtalet med Arbetsgivarverket har vi<br />
fått med en skrivning om den facklige<br />
förtroendemannens roll och här står<br />
bla att det är en tillgång att ha en kompetent<br />
facklig förtroendevald på<br />
arbetsplatsen. Vi skriver också att den<br />
värdefulla erfarenheten skall uppmärksammas<br />
vid lönesättning.<br />
– I personskadeavtalet får man full<br />
ersättning från första dagen om du till<br />
följd av arbetsolycksfall i arbetet är<br />
sjuk mer än 14 dagar.<br />
– Här finns 13 bilagor för den intresserade<br />
att läsa men jag är särskilt glad<br />
över att de fackliga förtroendemän som<br />
sliter ute på förbanden får den här uppmärksamheten,<br />
säger Leif Stenquist<br />
Det avtal som förhandlats fram är del<br />
ett och nu kommer del två med förhandlingar<br />
mot Försvarsmakten. Här<br />
kommer man genast starta upp för-<br />
handlingar om: lön, arbetstid, arbetsmiljö,<br />
kompetensutveckling och samverkansfrågor<br />
i övrigt.<br />
Slit & släp<br />
Tufft jobb har det varit för våra förhandlare<br />
som nu inleder del två i denna<br />
omgång (mot FM). Sena nätter tidiga<br />
morgnar och helger har gått åt till förhandlingsarbetet.<br />
– Man kan säga att sedan Trettondag<br />
jul så har det varit ett kontinuerligt arbete<br />
med många intensiva dygn de sista<br />
veckorna, avslutar förhandlingschef<br />
Arne Söderberg och ombudsman Leif<br />
Stenquist.<br />
Hårdfakta om avtal och pensioner på<br />
“gula sidorna”.<br />
Text &foto<br />
Svante Palme<br />
Inflytande<br />
Erfarenhet – Kompetens<br />
Gemenskap<br />
OFFICERSFÖRBUNDET<br />
Ett förbund<br />
För alla yrkesofficerare<br />
27
Bemanning av högkvarter,<br />
staber och skolor<br />
Försvarsmaktens personalhantering har<br />
inte varit den bästa i alla avseenden.<br />
Oroligheter inom en starkt reducerande<br />
organisation skapar tveksamheter<br />
och tvivel. Kopplar man detta till alla<br />
turer med överskott och underskott i<br />
budgeten, så förstår man att personalen<br />
blir tveksam. Problemen med att<br />
bemanna högkvarter, staber och skolor<br />
med rätt personal, dvs rätt nivå är mycket<br />
svårt. Det blir inte enklare av att de<br />
officerare som bereds möjlighet till<br />
högre utbildning, inte tar bemanningsuppdrag<br />
i högkvarter, staber och<br />
skolor, utan skall till sitt “hemma förband”<br />
så fort som möjligt. Det finns ett<br />
antal fall där officerare med genomförd<br />
utbildning till nivå 3 inte ens behöver<br />
bemanna i högre stab eller som har<br />
bemannat under en mycket kort tidsperiod<br />
(ett år eller kortare). I andra fall<br />
så finns det de som ska påbörja utbildning<br />
till nivå 3 och som har fått en prognos<br />
om ca 10 års bemanning i staber<br />
och skolor på olika orter, innan det ens<br />
finns en tanke på att de ska komma i<br />
närheten av sitt “hemma förband”. Varför<br />
är det så olika tänkande vad det<br />
gäller nivå 3 befattningar? Det tycks<br />
vara stora skillnader mellan olika personer<br />
i denna hantering.<br />
För att klara bemanning av högkvarter,<br />
staber och skolor har Försvarsmakten<br />
tagit till nästa knep, nämligen<br />
att det är nivå 4 och nivå 5 som<br />
ska bemanna. Det har även funnits planer<br />
på att försöka tvinga yngre officerare<br />
att bemanna, samtidigt som man<br />
ser till att nivå 3 officerare åker hem och<br />
bemannar på hemma förbanden. En<br />
mycket märklig hantering av personalbemanningen.<br />
På förbanden behövs<br />
officerare i nivå 4 och framför allt i<br />
nivå 5 och 6 för att klara utbildning av<br />
värnpliktiga och genomföra verksamhet.<br />
Det behövs inte fler i nivå 3 motsvarande,<br />
eftersom de oftast intar en<br />
stabsbefattning och inte deltar i utbildningen<br />
av värnpliktiga eller den dagliga<br />
produktionen.<br />
Det är ändå så att den högre bemanningen<br />
skall i första hand vara i högkvarteret<br />
för att skapa långsiktighet,<br />
och i andra hand på våra skolor för att<br />
säkerställa återväxten. Den personal<br />
som tar på sig nivå höjande utbildning<br />
till nivå 3, vet att det innebär bemanning<br />
av högkvarteret, staber och skolor.<br />
De går en utbildning för att klara detta<br />
samtidigt som de får en högre lön som<br />
anpassa efter denna typ av tjänstgöring.<br />
Det är önskvärt att man fullföljer denna<br />
inriktning och att de som går den nivå<br />
höjande utbildningen tar sitt ansvar.<br />
Försvarsmakten bör i första hand se till<br />
så att högkvarteret blir bemannat med<br />
officerare i rätt nivå. Det som man ska<br />
börja med är alla officerare som har gått<br />
ut eller går ut skolan till nivå 3. Det är<br />
denna personal som har fått utbildning<br />
och i princip skrivit under att de ska<br />
börja den stora bemanningsprocessen<br />
inom Försvarsmakten. Detta har varit en<br />
självklar inriktning under flera år, se<br />
till att fullfölj den innan man går in på<br />
de lägre nivåerna. Bemanningen av<br />
högkvarteret måste prioriteras, därefter<br />
bör skolorna komma eftersom det är där<br />
som tillväxten ska genomföras, men se<br />
till att det i första hand är den personal<br />
som innehar de högre nivåerna så som<br />
nivå 3.<br />
Även på förbanden behövs officerare<br />
i nivå 3, men inte i den omfattning<br />
som görs gällande i nuvarande organisation.<br />
På förbanden behövs officerare<br />
som genomför verksamhet så som<br />
utbildning, beredskap och övrig produktion.<br />
Den nivå som är mest inkopplad<br />
för att lösa verksamhet är i första<br />
hand nivå 5 och 6 samt i vissa fall nivå<br />
4.<br />
Med ett minskat antal officerare i<br />
stabsbefattningar på förbanden, innebär<br />
att organisationen självmant behöver<br />
rationalisera och effektivisera stabsarbetet<br />
och administrationen vilket är<br />
en stor vinst. Organisera EN stabsfunktion<br />
på respektive förband som<br />
säkerställer och tar ansvaret för för<br />
bandets hela stabsarbete. Ta bort alla<br />
“små staber” som finns i organisationen.<br />
Se till så att ansvariga chefer på enhetsoch<br />
bataljonsnivå kan delta och följa<br />
upp utbildningen och övrig verksamhet.<br />
Det är önskvärt att Försvarsmakten:<br />
• Bemannar Högkvarteret med<br />
rätt nivå (YO 3) i första hand.<br />
• Bemannar skolor för att<br />
kvalitetssäkra återväxten.<br />
• Låter officerare i nivå 4, 5 och<br />
6 vara kvar på förbanden för<br />
att genomföra utbildning av<br />
värnpliktiga, beredskap och<br />
övrig produktion.<br />
• Minskar antalet officerare i<br />
nivå 3 och officerare i stabsbefattningar<br />
på förbanden<br />
genom att ta bort alla mindre<br />
“stabsfunktioner på förbanden”,<br />
effektivisera och rationalisera<br />
stabstjänsten och den<br />
administrativa tjänsten.<br />
• Organisera Försvarsmakten<br />
med “ett huvud – högkvarter”<br />
och inför en rak dialog mellan<br />
högkvarteret och förbanden<br />
(försvaret är inte större utan<br />
att det går att rationalisera en<br />
hel del i organisationen).<br />
Det första steg till att klar bemanningarna<br />
av högkvarter, staber och skolor är<br />
att de som är nivå 3 genomför bemanningsuppdragen,<br />
innan man går ner<br />
och börjar “jaga” officerare i nivå 4<br />
och nivå 5.<br />
G Nilsson<br />
Flygvapnet<br />
28 OfficersTidningen 2001:4
Skriv fler insändare!<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
29
ÖB om Flygvapnets grundorganisation<br />
”Inte bästa lösningen, men bra att<br />
beslut snart kan fattas”<br />
Försvarsutskottet har den 4 maj offentliggjort<br />
sin uppfattning om hur Flygvapnets<br />
grundorganisation bör utformas.<br />
I det förslag som utskottet avser att<br />
lämna till riksdagen, föreslås nedläggning<br />
av F 16 i Uppsala, medan F 4 i<br />
Östersund föreslås bli kvar. Utskottets<br />
uppfattning är vidare att F 21 i Kallax,<br />
F17 i Kallinge och F 7 i Såtenäs skall<br />
vara kvar, samt att F 10 i Ängelholm<br />
skall läggas ned.<br />
– Det är inte den bästa lösningen<br />
som föreslås. Jag ser en rad direkta<br />
konsekvenser om den nu föreslagna<br />
lösningen fastställs av riksdagen, säger<br />
Överbefälhavaren, general Johan<br />
Hederstedt. Bland annat rör det omskolningsplanen<br />
för JAS 39 Gripen, som<br />
kommer att försenas. Dessutom kommer<br />
kapaciteten för flygutbildningen<br />
inom Flygvapnet att under en längre<br />
period nedgå. För mera detaljerade<br />
konsekvenser behövs ytterligare tid och<br />
analys.<br />
– När det gäller personalförsörjningen<br />
är utskottets bedömning mycket<br />
olycklig. Jag bedömer att F 16 har<br />
väsentligt större förmåga att försörja<br />
såväl Flygvapnet som därigenom den<br />
övriga Försvarsmakten i Mälardalsregionen<br />
med personal, än den lösning<br />
som föreslås av utskottet, säger ÖB.<br />
Detta kommer att innebära bekymmer.<br />
ÖB betonar ändå, att när Flygvapnet<br />
nu går ner från sex till fyra flottiljer,<br />
så är det från sex mycket bra flottiljer<br />
till fyra mycket bra flottiljer.<br />
– Jag är för personalens skull trots allt<br />
nöjd med att ett beslut i Flygvapenfrågan<br />
snart kan fattas. Detta är av synnerligen<br />
stor betydelse för dem, som nu<br />
ges möjlighet att planera framtiden.<br />
Överbefälhavaren Johan Hederstedt<br />
De har levat i ovisshet under alltför<br />
lång tid.<br />
Denna text från HKV kom mitt i<br />
pressläggningen, Officerstidningen<br />
kommer att bevaka utvecklingen.<br />
Text & foto<br />
Svante Palme<br />
30 OfficersTidningen 2001:4
Karl Ydén (red.)<br />
IT, organiserande och ledarskap<br />
Den röda tråden i antologin<br />
IT, organiserande och ledarskap<br />
är hur informationsteknologin<br />
påverkar den militära<br />
organisationen, dess ledning<br />
och ledarskap. De elva författarna<br />
anlägger olika perspektiv<br />
på frågeställningar<br />
som: vilka problem kommer<br />
morgondagens ledningsfunktioner<br />
att behöva kunna<br />
hantera? Hur påverkas detta<br />
av IT-utvecklingen? Hur skapar<br />
och behåller ledningen<br />
sin legitimitet i kontakten med<br />
fältförbanden? Hur väl förbereder<br />
FMs ledarskapsträning<br />
för detta? etc<br />
Torsten Björkman, chef för FHS ledarskapsinstitution,<br />
inleder med en intressant<br />
historisk tillbakablick över IT-revolutionen.<br />
Han konstaterar att militären<br />
visserligen var först med att utnyttja<br />
informationstekniken, men att den civila<br />
världen nu leder utvecklingen. Han<br />
frågar sig vem i försvarsmakten som är<br />
bäst skickad att utnyttja och förstå den<br />
nya teknikens möjligheter.<br />
Professor Mats Alvesson och Karl<br />
Ydén synar begreppen “chef”, “ledning”<br />
och “ledarskap”. De intar en<br />
kritisk hållning till mycket av det som<br />
skrivs och lärs ut om ledarskap, och<br />
relaterar till militära exempel. Det är<br />
intressant att se referenser till modern<br />
ledarskapsteori, och inte, som i FMs<br />
gängse ledarskapsböcker, mestadels<br />
baserat på 1950- och 60-tals forskning.<br />
Science fiction-filmen Aliens<br />
analyseras av etnologen Magnus Bergquist<br />
i ett mycket läsvärt avsnitt. Att<br />
han valt att betrakta denna film beror<br />
bl a på att den berör militär aktivitet där<br />
ledningsarbetet stöds av avancerad<br />
informationsteknologi i en mobil miljö.<br />
Filmens soldater är utrustade med<br />
videokameror på hjälmen, mikrofoner<br />
vid munnen, sensorer som mäter hjärtfrekvens,<br />
blodtryck mm, dessutom har<br />
gruppen diverse rörelsesensorer,<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
värmekameror m m, dvs teknik som<br />
nu studeras i olika koncept för framtidens<br />
verkliga soldater.<br />
Det för mig själv mest omtumlande<br />
kapitlet är Bo Dahlboms “Nätverkande<br />
– Om organiserande och ledning i<br />
e-samhället”. Dahlbom, chef på<br />
Svenska IT-institutet, hävdar att då samhället<br />
förändras så förändras också<br />
kriget. När industriföretagen förvandlas<br />
till tjänsteföretag, när fokus flyttar från<br />
produktion till kund och affär, då<br />
fungerar den hierarkiska organisationen<br />
allt sämre. I den hierarkiska<br />
organisationen behöver ledningen såväl<br />
information som styrmedel från<br />
organisationens operativa enheter. Med<br />
modern datateknik är det möjligt att<br />
utforma ett allt mer heltäckande informationssystem<br />
som kan användas både<br />
till att samla in relevant information<br />
och till styrning. Om måtten eller<br />
mätpunkterna är illa valda, eller om<br />
mätvärdena är illa sammanställda,<br />
kommer högkvarterets styrning inte att<br />
vara optimal.<br />
Man ler igenkännande då Dahlbom<br />
skriver att: “Det är därför naturligt att<br />
högkvarteret samlar in mer information<br />
än som i själva verket behövs – just<br />
för att vara på säkra sidan”. Detta skapar<br />
merarbete i organisationen. Vid sidan<br />
om den egentliga verksamheten måste<br />
mycket kraft läggas på att rapportera<br />
uppåt. Samtidigt är det en vanlig uppfattning<br />
i många organisationer att den<br />
information högkvarteret vill ha inte<br />
ger någon särskilt god bild av verksamheten<br />
och inte heller ger något gott<br />
underlag för beslutsfattande och styrning.<br />
IT-teknik som stöder samarbete,<br />
interaktion, kommunikation mellan<br />
människor – stöder verksamheten<br />
snarare än administrationen av<br />
verksamheten.<br />
Boken innehåller också annat. Förre<br />
generalmajoren Svante Bergh utvecklar<br />
FMI 2020 ur industrins synvinkel;<br />
andra kapitel berör uppdrag och redovisning,<br />
UGL:s relevans för arbete i<br />
ledningsgrupper resp. kommunikation<br />
och språkreglers betydelse för hur organisationer<br />
fungerar. Sammanfattningsvis<br />
kan sägas att boken väcker många<br />
tankar om de delvis nya krav och<br />
möjligheter som IT ger upphov till.<br />
Boken spänner över ett brett register,<br />
så oavsett om läsaren är intresserad av<br />
teknik, organisation, ledarskap,<br />
ekonomi, kommunikation mm så<br />
kommer han att finna att boken har<br />
mycket att ge.<br />
Mj Per Gerdle<br />
Luftvärnsregementet<br />
Boken ges ut av Försvarshögskolan<br />
och Bokförlaget BAS.<br />
ISBN 91-7246-177-2<br />
TILL ER TJÄNST<br />
beställa uniform<br />
Uniformsskjortor<br />
100% bomull<br />
Strykfri<br />
Enkel och Dubbel<br />
Manchett<br />
Frackskjorta<br />
Nu med dubbel<br />
manchett<br />
Herr Erik Konfektion och Uniformer ,<br />
Vasagatan 19, 121 11 STOCKHOLM<br />
Bredvid Vasateatern<br />
Tel 08-21 92 11, 070-730 15 32,<br />
Fax 08-21 25 0 1<br />
E-post herr.erik@telia.com<br />
Tommy Eriksson www.herrerik.a.se<br />
31
Nu försvinner<br />
värnplikten i Italien.<br />
Om sex år ska hela försvaret bygga<br />
på professionalism. Och för övertalig<br />
militär personal hoppas regeringen på<br />
jobb inom den privata sektorn.<br />
Det har tagit flera år för det italienska<br />
parlamentet och de olika regeringarna<br />
att få fram den nya lagen om omorganisationen<br />
av försvaret. Förutom<br />
svårigheterna som alla lagar stöter på<br />
i Italien eftersom landet byter regering<br />
ofta, har motståndet från militära kretsar<br />
varit stort.<br />
Det italienska försvaret ska minskas<br />
från nuvarande 270000 enheter till<br />
190000. Det innebär att många som<br />
jobbar inom den militära organisatio-<br />
nen kommer att bli övertaliga, något<br />
som aldrig tidigare varit möjligt inom<br />
försvaret, och som skapat mycket oro<br />
bland personalen.<br />
I den nya lagen garanterar regeringen<br />
jobb åt alla dem som blir övertaliga.<br />
Dels kommer de att erbjudas<br />
platser på andra ställen inom den<br />
offentliga förvaltningen, dels ska det<br />
finnas möjligheter till vidareutbildning<br />
för den som vill. Målet är att alla ska få<br />
nytt arbete inom tio mil från sin nuvarande<br />
hemstad.<br />
Genom att ge privata arbetsgivare<br />
skattelättnader om de anställer före<br />
detta militär personal hoppas även<br />
regeringen att den privata sektorn ska<br />
erbjuda arbeten. Hur många som kommer<br />
att tvingas, eller välja, att lämna<br />
sina jobb, har regeringen inte räknat på<br />
än.<br />
1 januari 2007 ska den italienska<br />
värnplikten försvinna helt och hållet.<br />
Fram till dess bestämmer försvarsministeret<br />
från år till år hur många ungdomar<br />
som ska kallas in obligatoriskt,<br />
beroende på hur mycket pengar det<br />
finns tillgängligt.<br />
Rekryteringen av volontärer med de<br />
nya kontrakten började redan förra året.<br />
Innan slutet av nästa år ska 30 506<br />
volontärer finnas inom försvaret, och en<br />
32 OfficersTidningen 2001:4
speciell satsning ska göras för att rekrytera<br />
tjejer, som är relativt nya inom den<br />
italienska militären.<br />
Det kommer att finnas två typer av<br />
kontrakt för volontärerna: ett eller fem<br />
år. De som skriver under för fem år,<br />
kommer i första hand att tas från “ettårsvolontärerna”.<br />
Efter de fem åren kan<br />
man nå graden fanjunkare, vilket i<br />
Italien är den högsta graden av underofficer.<br />
Efter de fem åren finns det möjlighet<br />
att få ytterligare två tvåårs-kontrakt<br />
för den som vill göra karriär. Annars kan<br />
man stanna kvar inom försvaret med<br />
den grad man hade efter femårskontraktet.<br />
Fram till 2007 kan de som gör värnplikten<br />
välja att bli volontärer. De har<br />
40 dagar på sig från början av militärtjänsten<br />
för att bestämma sig.<br />
För att stimulera även dem som bara<br />
vill göra en kortare militär karriär, kommer<br />
volontärerna att få förtur inom<br />
polisväsendet, Röda korsets militära<br />
kår, brandkåren och inom olika offentliga<br />
förvaltningar.<br />
Den allmänna värnplikten kan återinföras<br />
i två fall. Antingen om Italien<br />
hamnar i krig, eller om landet dras in<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
i en internationell konflikt som kräver<br />
mer personal än den som är tillgänglig.<br />
Hela omstruktureringen av försvaret<br />
ska vara klar till 1 januari 2021, då fördelningen<br />
mellan armé, flotta och flygvapnet<br />
av officerare, underofficerare<br />
och truppersonal ska vara klar. Kostnaderna<br />
beräknas bli 1,8 miljarder kronor<br />
i år och 3 miljarder nästa år. 2020<br />
blir sista året för investeringen, och<br />
regeringen räknar med att summan då<br />
är uppe i 5,5 miljarder kronor.<br />
Kristina Wallin<br />
OF Reservstatkallarmedlemmarna<br />
till Birka<br />
måndagen den<br />
4 juni.<br />
Samling Rastaholms Värdshus kl 13:15<br />
• Båtfärd till Birka kl 13:30<br />
• Guidad tur och museibesök på Birka<br />
• Återkomst till Rastaholm kl 17:30<br />
• Måltid på Rastaholms Värdshus till<br />
egen kostnad<br />
• Föreningen subventionerar båtresa<br />
och guidad tur för medlem och en<br />
gäst.<br />
• Medlemmar i OF Ä medförande en<br />
gäst inbjuds att deltaga till självkostnad<br />
130:- per person för båtresa,<br />
guide och museum.<br />
Anmälan om deltagande sker senast<br />
23/5 till:<br />
Lars Åkerblom 08 510 12689<br />
lars.akerblom@vallentuna.frilufts.se<br />
eller<br />
Lars Meurling 08 75 70993<br />
lars.meurling@ericsson.com<br />
Ange namn, telefonnummer, båtresa<br />
och måltid i anmälan!<br />
Vägbeskrivning: Drottningholm<br />
förbi, Ekerövägen (väg 261) till Rastaborg,<br />
Rastaholms allé till P-plats och<br />
gångbro till värdshuset.<br />
Buss: 311 mot Adelsö från Brommaplan<br />
vid 12 tiden till Rastaborg efter<br />
ca 30 minuter, 700 m promenad till<br />
värdshuset.<br />
Lars Meurling<br />
Ordförande<br />
33
Rädda KA 3 s mäss<br />
Bland inventarierna i KA 3:s mäss fanns<br />
en paragraf i trä, utformad så att den<br />
kunde begagnas som en gunghäst. På<br />
denna sattes varje år årets paragrafryttare.<br />
Denna inventarie borde snarast<br />
tilldelas de beslutshavare centralt<br />
inom Försvarsmakten, som genom sin<br />
osmidighet och sin totala brist på flexibilitet<br />
– kort sagt sitt excellerande i<br />
paragrafrytteri – sett till att mässen KA<br />
3:s inventarier nu sprids för vinden.<br />
Detta trots upprepade vädjanden från<br />
Vasallen att få köpa loss möblerna till<br />
fulla värdet, och trots att mässen ska<br />
K-märkas inuti. Nej, bestämmelserna är<br />
sådana att inventarierna ska bort, och<br />
det går inte på några villkor att ändra.<br />
Redan har möbler som är starkt karaktäristiska<br />
för mässen och som inte kan<br />
ersättas flyttats.<br />
En mäss utan inventarier är förstås<br />
ingen mäss, det är bara en lokal. De<br />
decennier av atmosfär som gör en mäss<br />
till en mäss kommer sig av det som<br />
varje generation officerare tillför och<br />
den prägel som de sätter på lokalen. Tar<br />
man bort detta så är även mässen borta.<br />
I andra före detta garnisonsorter som<br />
Umeå och Växjö har man förstått detta<br />
och på ett eller annat sätt bevarat<br />
mässarna. Och vem skulle drömma om<br />
att tömma den lilla 1700-talsmässen<br />
Trianon i Eksjö, bara för att regementet<br />
lagts ner?<br />
Varför ska man då bevara en<br />
gammal mäss? Bara för att glädja<br />
officerarna, som en herrklubb från det<br />
förgågna? Nej, vår tro är att mässen KA<br />
3, förutom att vara ett levande minne<br />
av en viktig epok i Fårösunds historia,<br />
skulle kunna vara en verklig tillgång<br />
för hela samhället, om bara chansen<br />
gavs. Som en trevlig samlingslokal för<br />
fårösundsbor att hyra och fira sina högtidsdagar<br />
i ,och som en bra och representativ<br />
lokal för de kommande företagen<br />
på KA 3-området vilket höjer<br />
områdets attraktionskraft (vilket gudarna<br />
ska veta inte är någon nackdel).<br />
Vitsen med det senaste försvarsbeslutet<br />
var väl att få en smidig och<br />
flexibel organisation? Visa prov på det<br />
och återställ mässen nu – än är det inte<br />
för sent!<br />
Hampe Klein<br />
Kongress<br />
2001<br />
Årets kongress går av<br />
stapeln i Sollentuna<br />
Star Hotell den 29 31 maj<br />
Ledordet är<br />
Officeren och framtiden<br />
En paneldebatt kommer<br />
att genomföras<br />
38 motioner har inkommit inför<br />
kongressen de behandlar bl.a.<br />
stadgar, löner, anställning och<br />
pensioner.<br />
89 kongressombud deltar<br />
av 101 möjliga.<br />
34 OfficersTidningen 2001:4
I anslutning till att försäkringsbeskeden 2001<br />
sändes ut i april blev Du informerad om en förändring<br />
av sjukförsäkringen. Denna förändring<br />
införs från den 1 oktober 2001 och kan tecknas<br />
av yrkesverksam medlem som är fullt arbetsför.<br />
Medförsäkrad och äldremedlemmar kan inte<br />
teckna denna försäkring.<br />
Ersättning utbetalas från 91:a sjukdagen fram<br />
till den dag då den försäkrade beviljats förtidspension<br />
eller sjukbidrag. Ersättningen är skattefri<br />
och betalas ut med så stor del som svarar mot<br />
graden av sjukskrivning (minst 50 %). Slutålder<br />
är 60 år eller vid tidpunkt för pensionering.<br />
Yrkesverksam medlem som var fullt arbetsför<br />
2000-01-01 eller blev det vid en senare tidpunkt,<br />
är ansluten till Förbundets nuvarande sjuk-<br />
OfficersTidningen 2001:4<br />
Tejpa här<br />
Anmälan om inplacering i<br />
ny sjukförsäkringsnivå från 1 oktober 2001<br />
Tejpa här<br />
försäkring på ersättningsnivå 1000 kr/mån. Vid<br />
övergången till den nya sjukförsäkringen kommer<br />
Du att stå kvar i denna nivå, eller i den nivå<br />
du själv tidigare valt. I och med införande av den<br />
nya sjukförsäkringen upphör förbundets subventionering<br />
vilket betyder att Du påförs en premie<br />
om 15 kr/månad från 2001-10-01.<br />
Önskar Du ändra ersättningsnivån i sjukförsäkringen<br />
eller vill avsäga dig sjukförsäkringen<br />
ska detta anmälas skriftligen på här publicerad<br />
blankett. Vid ändring av ersättningsnivå ska hälsodeklarationen<br />
fyllas i.<br />
Anmälningar om ändringar av sjukförsäkringen<br />
skall vara kansliet tillhanda<br />
senast den 17 augusti 2001.<br />
Officersförbundet<br />
Svarspost<br />
Kundnummer 121011900<br />
110 05 Stockholm<br />
Frankeras ej<br />
mottagaren<br />
betalar<br />
portot<br />
35
POSTTIDNING B<br />
Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM<br />
*<br />
* Posten: Vänligen ange medlemsnummer – här ovan i höger hörn – på rapportkort<br />
Anmälan av ny nivå i sjukförsäkringen från 2001-10-01<br />
Månadslön (I-lön) Ersättningsbelopp Månadspremie<br />
upp till 15099 1 000 15 kr<br />
15100-18099 1 200 18 kr<br />
18100-21099 1 400 21 kr<br />
21100-25099 1 600 24 kr<br />
25100-29099 1 800 27 kr<br />
29100-34099 2 000 30 kr<br />
34100- 2 200 33 kr<br />
Jag önskar inte ansluta<br />
mig till den nya<br />
sjukförsäkringen<br />
36 OfficersTidningen 2001:4