Broschyr om Hedeflugan av Horst Kuehne - Härjedalen

sannolikt parallellt med tillverkningen av Hedeflugorna, och hon hade med
all säkerhet både Ficks godkännande och gillande av detta. Vilka dessa
mönster var och hur de skilde sig från Hedeserien eller andra vid den
tiden förekommande flugserier är emellertid höljt i dunkel. Bland det som
Arne har kvar av sin mors flugtillverkning finns endast pergamentpåsarna
samt lite flugor, helt eller delvis avslutade. Men det är osäkert om just de
tillhörde Härjedalsflugan eller Hedeserien. Någon är på lite större dubbelkrok,
och lite mer färgglad, men Arne minns också att flugorna på de
största krokarna Gunvor band åt Fick var just färgglada. Kanske någon av
läsarna har minnen av Härjedalsflugan som förekommande märke på
våtflugor från den tiden? Mot slutet av 1950 talet upphörde emellertid
Gunvors flugbindning, som kanske hade hållit på i ungefär 15 år, och inte
heller Härjedalsflugan tillverkades mer. Arnes mor gick bort 1995, och
denna artikel är således i sin helhet baserad på Arnes egna minnen från
den tiden samt något från artikeln i tidningen Härjedalen.
Avslutningsvis kan också sägas att Oskar Fick utan tvekan var en profil i
sin bygd, inte minst när han kom dundrande på sin förkrigs-DKW, och jag
skall förmedla en historia från Arne, som han i sin tur fått höra den genom
sina föräldrar, och som har rykte om sig att vara sann, nämligen att Fick
hade sina egna "hemliga" ställen som han gick och fiskade vid, och när
det kom utsocknes folk och det började bli för trångt om plats, så kunde
det hända att Fick lade upp en daggmask på smörgåsen för att skrämma
bort besökarna! Det sägs ha gett effekt. Ett bevis på att Oskar dessutom
var snabbtänkande och att han hade affärssinne med ”sunt bondförnuft”,
är att han beställde levande tuppar för att få färskt dun till flugorna.
Tupparna kom med tåg till järnvägsstationen i Hede, där Oskar hämtade
dem. Hemkommen tog han kål på dem och befriade dem genast från sitt
dun. Därefter var det dock bråttom! Han tog de numera halvnakna tupparna
och for iväg på sin gamla DKW för att sälja dem till ortsbor innan
köttet blev dåligt. Han hade alltså sitt dun gratis, då ortsborna betalade
för tupparna! Onekligen en profil av ett slag som det tyvärr inte finns så
många kvar av idag!
God fisketur i Hede med Hedeflugan!
www.bokaharjedalen.se www.fiskeihede.info.se
Del 2 © Copyright 2010 Text: Anders Isberg och Horst Kuehne. Bilder: Håkan Persson, tH arkiv,
Anders Isberg och Horst Kuehne. Layout och sammanställning: Horst Kuehne.