Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket (maj 2004)

2004:10 

Åtgärder i vägnätet inför 

miljöavgiftsförsöket 

Inventering av framkomlighetsförbättrande åtgärder

_______________________________________________________ ÅTGÄRDER I VÄGNÄTET 

FÖRORD 

Inför försöket med miljöavgifter i Stockholm finns behov av att förbättra 

framkomligheten på vissa vägar och gator, där en trafikökning förväntas till 

följd av avgifterna. Denna rapport presenterar en inventering/utvärdering av 

problemområden och möjliga åtgärder för att i möjligaste mån förhindra att 

miljöavgiftsförsöket resulterar i försämrad framkomlighet i Stockholms 

vägnät. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Stockholms stads Miljöavgiftskansli, 

där Joanna Dickinson har varit projektansvarig. På Transek har 

Katja Berdica (projektledare), Michael Nilsson (huvudförfattare), Kia Hultin 

och Jonas Eliasson arbetat med projektet. 

Solna i maj 2004 

Marika Jenstav 

vd Transek AB 

2004:10 Transek AB


INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING ........................................................................1 

1 INLEDNING ..............................................................................3 

2 VAR BEHÖVER FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS? .......4 

3 HUR KAN FRAMKOMLIGHETEN FÖRBÄTTRAS? ...............32 

3.1 Gatu- och fastighetskontoret...................................................32 

3.2 Vägverket................................................................................39 

4 UTVÄRDERING OCH PRIORITERING..................................44 

4.1 Kollektivtrafik...........................................................................44 

4.2 Biltrafik ....................................................................................44 

BILAGA 1: INTERVJULISTA...........................................................49 

2004:10 Transek AB


SAMMANFATTNING 

Bakgrund 

Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel 

och köbildning. Där trafiken har svårast att komma fram finns dagens 

”flaskhalsar”. Försöket med miljöavgifter kommer att medföra en minskning 

och omfördelning av trafiken. Denna omfördelning har till syfte att avlasta 

de befintliga flaskhalsarna så att framkomligheten ökar. Delar av dagens 

bilresor kommer att flyttas över till kollektivtrafiken, medan andra delar 

söker sig nya vägar. Hur trafiken kommer att fördelas på vägarna med 

miljöavgifter har modellsimulerats och analyserats av Transek i tidigare 

rapporter. 

Uppdraget 

Uppdraget har i första hand varit att kartlägga vilka av dagens flaskhalsar 

som kan bli värre belastade vid införande av miljöavgifter i Stockholmstrafiken. 

I uppdraget ingår vidare att genom intervjuer med väghållarna, 

Vägverket respektive Gatu- och fastighetskontoret, ta reda på i hur stor 

utsträckning det går att avhjälpa dessa trafikproblem. Arbetet har omfattat 

att: 

• identifiera vägar och gator där framkomligheten behöver förbättras. 

• inventera vilka åtgärder som kan genomföras före försöket 

• översiktligt utvärdera åtgärdernas effektivitet och möjliga prioriteringar. 

Huvudsakliga resultat 

Eftersom en tanke bakom miljöavgiftsförsöken är att flytta över biltrafik till 

kollektiva färdmedel, är det viktigt att öka kapaciteten och framkomligheten 

för kollektivtrafiken. I och med beslutet att starta miljöavgiftsförsöket kan 

alltså kollektivtrafikåtgärderna anses vara prioriterade per definition. I 

kapitel 3 återfinns väghållarnas planerade/möjliga kollektivtrafikåtgärder. 

Beträffande biltrafiken resulterar miljöavgifterna generellt i ökad trafik i 

påfarterna till Södra länken, minskad framkomlighet kring Gullmarsplan och 

genom Årsta, samt på Essingeleden. Detta är mer eller mindre oundvikliga 

2004:10 Transek AB 1


effekter av miljöavgifterna, varför åtgärder som på något sätt underlättar i 

stråket Södra länken – Essingeleden samt dess anslutningar är mycket 

angelägna. Ett antal möjliga åtgärder har bedömts enligt följande 

kategorisering/prioritering: 

Kategori 1: 

Möjliga effekter på systemnivå, angeläget att genomföra 

10 åtgärder för sammanlagt ca 11 mkr (en åtg* ej kostnadsuppskattad) 

Kategori 2: 

Medelstor effekt och/eller osäkert hur det slår eller går att genomföra 

6 åtgärder för sammanlagt ca 22 mkr (en åtg ej kostnadsuppskattad) 

Kategori 3: 

Liten effekt och/eller lågt intresse för genomförande 

5 åtgärder för sammanlagt ca 1 mkr (två åtg ej kostnadsuppskattade) 

Åtgärderna i Kategori 1 (utan inbördes prioritering) kan sammanfattas som 

följer: 

• busskörfält vid Bergshamra trafikplats samt Stocksundsbron 

• ombyggnad av Älvsjörondellen till signalreglerad korsning 

• trafiksignalöversyn i stråket förbi Ulvsunda och upp mot Rissne* 

• körfältsutökning vid Järva krog, från E18 till E4 södergående 

• Norra länken, omledning av trafik från och till Klarastrandsleden 

• Rampstyrning vid trafikplatserna i Fredhäll, Lindhagensgatan, Nyboda 

och Nybohov på E4, samt vid Danderyds kyrka på E18. 



1 INLEDNING 

Stockholmstrafiken har idag vissa kapacitetsbrister som bidrar till trängsel 

och köbildning. Där trafiken har svårast att komma fram finns dagens så 

kallade ”flaskhalsar”. Försöket med miljöavgifter kommer att medföra en 

minskning och omfördelning av trafiken, med syftet att avlasta de befintliga 

flaskhalsarna så att framkomligheten ökar. Delar av dagens bilresor kommer 

att flyttas över till kollektivtrafiken eller tidpunkter, medan andra delar söker 

sig nya vägar. På de gator och vägar där en trafikökning förväntas ske kan 

det därför finnas behov av att förbättra framkomligheten. Hur trafiken 

kommer att omfördelas i vägnätet efter det att miljöavgifter införs har 

tidigare modellsimulerats och analyserats av Transek AB. 

Denna rapport syftar till att kartlägga i första hand vilka av dagens 

flaskhalsar som kan bli värre vid införande av miljöavgifter i Stockholmstrafiken. 

Vidare inventeras i hur stor utsträckning det går att avhjälpa dessa 

trafikproblem. Slutligen undersöks kopplingen till väghållarnas befintliga 

planering samt om införandet av miljöavgifterna kan föranleda en 

ny/förändrad prioritering bland olika framkomlighetsförbättrande åtgärder. 

Arbetet omfattar i korthet följande tre delar: 

• De vägar och gator där framkomligheten vid miljöavgifter behöver 

förbättras har identifierats med utgångspunkt i tidigare genomförda 

analyser. 

• Framkomlighetsförbättrande åtgärder som skulle kunna genomföras före 

försökets början har inventerats genom bland annat intervjuer med 

berörda aktörer. 

• Åtgärdernas effektivitet har utvärderats översiktligt, alternativt har 

metoder för att utvärdera åtgärdernas effektivitet föreslagits. 



2 VAR BEHÖVER FRAMKOMLIGHETEN 

FÖRBÄTTRAS? 

Transek har i tidigare uppdrag åt Miljöavgiftskansliet (MAK) genomfört 

analyser av miljöavgifternas trafikeffekter. Genom dessa analyser går det att 

på ett övergripande plan identifiera vilka delar av vägnätet i Stockholm som 

får ökad, oförändrad respektive försämrad framkomlighet vid miljöavgiftsförsöket 

jämfört med den framkomlighet som trafiken har idag 1 . 

Det vanligaste måttet på framkomlighet är att jämföra hur den faktiska 

hastigheten i den modellerade trafiken på vägarna förhåller sig till skyltad 

hastighet. Bilderna nedan visar förhållandet i Stockholms centrala delar i 

morgonens högtrafikperiod, utan (Karta 1) respektive med (Karta 2) 

miljöavgifter. 

I föreliggande projekt har följande intervall (km/h) på hastighetsnedsättning 

valts för illustrationens skull. Hastighetsnedsättningar på upp till 30% (gröna 

länkar) innebär i reda termer att man kan köra 35 km/h på en 50-väg, ca 50 

km/h på en 70-väg och drygt 60 km/h på en 90-väg. Att inte kunna köra mer 

än 20 km/h på en 50-väg eller 36 km/h på en 90-väg motsvarar en 

hastighetsnedsättning på 60% (röda länkar). Hastighetsnedsättningar mellan 

30 och 60% visas som gula länkar. 

Det huvudsakliga problemet är dock inte hastighetsnedsättningarna i sig utan 

de resulterande köbildningarna. Köbildning ger spridningseffekter i stora 

delar av vägsystemet. Nedan beskrivs hur olika grader av 

hastighetsnedsättningar påverkar kösituationen. 

Tabell 1 Konsekvenser av hastighetsreduktioner 2 

Hastighetsreduktion Konsekvens 

< 20 % försumbara köer 

20% - 35 % små eller måttliga köer 

35 % - 50 % relativt stora köer 

50 % - 60 % svåra köer 

> 60 % mycket svåra och långvariga köer 

1 Resmatris baserad på 1997 års resande, utlagd på dagens vägnät inklusive Södra länken. 

2 Miljöavgifter i Stockholm. Analys av effekter av olika förslag till utformning. Transek, dec 2003. 



Karta 1 Relativ hastighetsnedsättning (60% röd) 

under morgonens högtrafik, utan miljöavgifter men med Södra 

länken. 

I kartan över dagsläget ser man tydligt de problem som gör att avgifterna 

kommit att diskuteras. Den relativa hastighetsnedsättningen är stor för 

passager genom och inom vissa delar av innerstaden. Även utanför 

innerstaden förekommer ganska kraftiga relativa hastighetsnedsättningar på 

sina ställen. Ibland beror de på hög belastning på vägar med vanligtvis god 

kapacitet, men ibland ställer också små eller tillfälliga brister (exv. signalfel, 

stillastående fordon) i trafiksystemet till det. En kombination av dessa båda 

är ofta förödande för framkomligheten. 



Karta 2 Relativ hastighetsnedsättning (60% röd) 

under morgonens högtrafik, med miljöavgifter och Södra länken. 

Vid införda miljöavgifter avlastas genomfartsgatorna i innerstaden 

väsentligt. Vissa av de yttre framkomlighetsproblemen lindras också något 

av att trafik till/från innerstaden minskar under högtrafikperioden. Köerna 

minskar också genom färre flaskhalsar i innerstaden. Enstaka stråk och 

punkter med medelstora och stora relativa hastighetsnedsättningar finns dock 

kvar. Framkomligheten minskar något på kringfarterna runt innerstaden. 

En sammanfattande jämförelse av situationen med och utan miljöavgifter 

visar att försöket verkar fylla sitt syfte, dvs att det blir ”grönare” innanför 

tullarna. Ett antal röda avsnitt blir också gula istället, exempelvis över 

Söder/Gamla stan och runt Centralstationen. Så blir även fallet lite längre ut, 

t ex Roslagsvägen mellan Norrtull och Frescati och Uppsalavägen mellan 

Haga Norra och Järva Krog. Försämringar sker huvudsakligen i anslutning 

till och utmed Södra länken och Essingeleden. 



Ovan visas hur hastigheten på vägnätet förändras vid belastning, dvs 

teoretiskt friflöde i förhållande till en situation med trängsel, utan respektive 

med miljöavgifter. Det kan dock vara svårt att med utgångspunkt i dessa 

bilder få en uppfattning om vilken effekt miljöavgifterna får på 

framkomligheten. Utgångspunkt tas i hypotesen att dagens framkomlighet är 

en accepterad basnivå för de trafikanter som väljer bilen och att miljöavgifterna 

åtminstone inte skall försämra denna. Den fortsatta analysen av 

flaskhalsar bygger därför på skillnaden i den relativa hastighetsförändringen 

mellan utredningsalternativet UA (med miljöavgifter) och jämförelsealternativet 

JA (utan miljöavgifter). Grönt är hastighetsförbättringar och rött 

är hastighetsförsämringar i vägnätet efter det att miljöavgifterna införts. 

Karta 3 Skillnad (%) i relativ hastighetsförändring i vägnätet mellan UA 

(med miljöavgifter) och JA (utan miljöavgifter). 

Avgiftsbeläggningen har som huvudsyfte att minska trafiken totalt under den 

period när vägnätet är överbelastat. Att avgiftsbelägga passager in till och 

genom innerstaden har främst effekten av ett minskat antal resor över 

avgiftsgränserna under avgiftsperioderna. Karta 3 visar hur innerstaden 

avlastas från trafik och därmed får förbättrad framkomlighet. När flera av de 



som inte har målpunkt innanför miljöavgiftzonen väljer att färdas avgiftsfritt 

mellan norra och södra delarna av staden/länet via Essingeleden reduceras 

däremot framkomligheten där, liksom på många av anslutningsvägarna. 

Gatu- och fastighetskontoret (Gfk) i Stockholm har låtit ta fram en 

flaskhalsinventering för Stockholms kommun år 2002. Totalt 86 primära 

flaskhalsar av olika karaktär identifierades. Hastighetsnedsättningsanalysen 

och flaskhalsinventeringen har kombinerats i de kartbilder (visar skillnaden i 

den relativa hastighetsförändringen UA-JA som inzoomade kartblad) som 

följer. Därmed kan även effekterna av miljöavgifterna kopplas till redan 

identifierade flaskhalsar. 

Läsanvisning till kartorna 

För varje flaskhals anges objektnummer enligt Gfk:s inventering med 

lägesbeskrivning samt beskrivning av orsaken till framkomlighetsproblemen 

vid inventeringstillfället. Därefter anges hur miljöavgifternas införande 

påverkar framkomligheten (en gruppering har även genomförts med detta 

som utgångspunkt) vid respektive objekt. Där framkomligheten till följd av 

miljöavgifternas införande försämras på andra ställen än i tidigare 

identifierade flaskhalsar anges också om ytterligare åtgärder kan behövas. 



Karta 4 Nordvästra Söderort 

FRUÄNGEN 

ÄLVSJÖ C 

Framkomlighetsproblem som uppstår till följd av miljöavgifterna: 

En del trafik som tidigare valt en mer central genomfart mellan Söderort och 

Norrort söker sig nu ut till E4/E20 och Essingeleden. Därför minskar 

framkomligheten på vissa av anslutningsvägarna i söderförorter som Älvsjö 

och Västberga. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som 

påkallar åtgärder. Den kraftigare framkomlighetsminskningen som syns i 

kartans övre högra hörn orsakas av den ökade trafikbelastningen mellan 

Södra länken och Essingeleden och ingår i den generella problembilden för 

denna passage. 

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som förvärras: 

Inga 

VÄSTBERGA 



Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som kvarstår: 

323 Huddingevägen – Åbyvägen: överbelastad oberoende signalreglerad 

korsning. Troligtvis oförändrad framkomlighet. 

324 Älvsjörondellen: Troligtvis oförändrad framkomlighet. 

329-30 E4/E20 Nybodakurvan Norrut/Söderut: Något bättre framkomlighet 

men kvarstår säkert som flaskhals. Tekniskt svår att åtgärda. 

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten som avlastas/försvinner: 

325 Avfart Västberga: Platsen ombyggd till cirkulation och åtgärdad 

2003. Får dessutom förbättrad framkomlighet. 

331 Essingeleden söderut mot Västberga: Vägarbetsflaskhals vid 

ombyggnaden av tpl Västberga. Åtgärdad 2003. 

332 Västberga Allé – Elektravägen: Något bättre framkomlighet. 

Signalöversyn kan ändå göras. 

333 Avfart E4/E20 mot Älvsjövägen: Något bättre framkomlighet. 

Signalöversyn kan ändå göras. 



Karta 5 Essingeöarna med omnejd 

ALVIK 

FREDHÄLL 

GRÖNDAL 


Genom Gröndal, i kartans nedre högra hörn, försämras framkomligheten 

vilket troligtvis har sin orsak i att tidigare trafik via innerstaden/Södermalm 

nu väljer att åka via Essingeleden. 


134 Rålambsvägen – Gjörwellsgatan: Överbelastad signalreglerad 

korsning. Något sämre framkomlighet. Kan förbättras i samband 

med ombyggnader vid Lindhagensplan (se flaskhals 135, nästa sida). 

137 E4 söderut Fredhällstunneln: Flera körfält blir färre. Sämre 

framkomlighet. Kunde ha förbättrats vid en ombyggnad 2003. Nu 

svårt/inte troligt att åtgärda. 

138 Essingeleden norrut, Fredhäll: Vägarbetsflaskhals vid ommålning av 

Essingeleden. Sämre framkomlighet. Svårt att förbättra utan att 

skapa nya problem. 




136 Drottningholmsvägen mot Bromma: Flera körfält blir färre. Bättre 

framkomlighet men troligtvis bestående flaskhals. Åtgärder finns 

föreslagna. 


400 Alviksplan: Flera körfält blir färre. Bättre framkomlighet. Svårt att 

göra ytterligare förbättringar. 



Karta 6 Nordvästra närkommunerna (Solna/Sundbyberg) 

ULVSUNDA 

SOLNA C 

KARLBERG 


Framkomligheten genom delar av Solna och Ulvsunda försämras något. 

Troligtvis är det trafik som tidigare har valt Solnavägen och 

Torsgatan/Klarastrandsleden som nu söker sig nya vägar via Tranebergsbron 

och Essingeleden. 


126 Essingeleden norrut, avfart Norra Stationsgatan: Flera körfält blir 

färre. Något sämre framkomlighet. Svårt att åtgärda. 

404 Ulvsundavägen – Kvarnbacksvägen: Överbelastad signalreglerad 

korsning. Något sämre framkomlighet. Kan förbättras något med 

trafiksignalöversyn. 

405 Bällsta Bro: Överbelastad signalreglerad korsning. Något sämre 

framkomlighet. Kan förbättras något med trafiksignalöversyn. 



408 Ulvsundavägen flygplatsinfarten: Något sämre framkomlighet. 

Tidigare problem troligtvis bortbyggda. Framtida problem kan 

åtgärdas med förlängning av vänstersvängficka mot Bromma 

flygplats. 


125 Klarastrandsleden söderut vid Pampslänken: Flera körfält blir färre. 

Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

135 Lindhagensgatan – Kellgrensgatan: Överbelastad signalreglerad 

korsning. Bättre framkomlighet. Kan förbättras med större kapacitet 

genom dubbla körfält, vilket finns i planen för exploatering av 

nordvästra Kungsholmen. 



Karta 7 Norra Solna/Sundbyberg 

HALLON- 

BERGEN 


Bergshamraleden och vägarna mellan Enköpingsvägen och 

Solna/Sundbyberg får något försämrad framkomlighet. Troligtvis är det viss 

trafik till och från Tranebergsbron/Ulvsunda som söker sig dessa vägar 

(jämför Karta 6). Försämringarna är dock inte av en storleksordning som 

påkallar åtgärder. 


Inga 

JÄRVA 

KROG 

HAGA 

NORRA 



Karta 8 Norra Djurgården och Södra Danderyd 

BERGS- 

HAMRA 

STOCKSUND 

FRESCATI 


Den minskade framkomligheten i passagen mot Bergshamraleden kan 

påverka tillfarternas framkomlighet i Stocksund/Mörby, vilket man kan se 

tendenser till i kartans överdel. Försämringarna är dock inte av en 

storleksordning som påkallar åtgärder. 


204 Stocksund: två körfält blir ett. Framkomligheten vid miljöavgifter 

minskar. Vägverket har nyligen tagit upp två körfält från 

Bergshamravägen, där det vänstra av dem väver in i det högra 

körfältet från Roslagstull. 



Karta 9 Vasastaden/Norrmalm 

NORRTULL 

ST ERIKSPLAN 

STUREPLAN 


Vad de små framkomlighetsförsämringarna på vissa enskilda gator i 

innerstaden beror på är svårt att avgöra när större delen av det 

omkringliggande gatunätet får ökad framkomlighet. 3 


132 St Eriksgatan – Fleminggatan: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid 

miljöavgifter minskar. Översyn av signalerna kan behöva göras. 

3 En möjlig förklaring till försämringen i framkomlighet över St Eriksbron kan vara att trafik från 

Norrmalm med omnejd som tidigare åkte ut via Norrtull nu åker via St Eriksplan för att slippa en del 

av trängseln på Essingeleden. 




102 Norrlandsgatan – Mäster Samuelsgatan; överbelastad samordnad 

signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter 

103 

troligtvis oförändrad. 

Kungsgatan – Norrlandsgatan: överbelastad signalreglerad korsning 

med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis 

oförändrad. 

104 Sveavägen – Kungsgatan: överbelastad signalreglerad korsning med 

bussprioritet. 

oförändrad. 

Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis 

119 Birger Jarlsgatan – Regeringsgatan: överbelastad tillfart i samordnad 

signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid 

miljöavgifter troligtvis oförändrad. 

202 Fiskartorpsvägen – Gasverksvägen: överbelastad korsning med 

väjningsplikt. 

oförändrad. 

Framkomligheten vid miljöavgifter troligtvis 


101 Nybroplan: Överbelastad samordnad signalreglerad korsning med 

bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

110 Klarastrandsleden – Kungsbron, körriktning norrut mot Norra 

länken: tre körfält blir ett, dessutom många körfältsbyten. 


111 Vasagatan – Kungsgatan: överbelastad signalreglerad korsning med 


120 Odengatan – Roslagsgatan: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

121 Sveavägen – Odengatan: överbelastad samordnad signalreglerad 


122 Birger Jarlsgatan – Odengatan: överbelastad samordnad signalreglerad 


123 

miljöavgifter ökar. 

Roslagstull: överbelastad cirkulation med samordnade signalreglerade 

övergångsställen. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

124 Sveaplan: överbelastad signalreglerad länkad korsning, delvis av 

rondellkaraktär. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 



127 Sveavägen – Tegnérgatan: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

128 Dalagatan – Karlbergsvägen: överbelastad samordnad signalreglerad 


Åtgärdad. 

129 Torsgatan – Karlbergsvägen: överbelastad samordnad signalreglerad 


130 Fleminggatan – Scheelegatan: överbelastad samordnad signalreglerad 



200 Roslagsvägen – Frescativägen: överbelastad signalreglerad 

201 

oberoende korsning med viss bussprioritet. Framkomligheten vid 


Frescativägen – Baron Rålambs väg: överbelastad korsning reglerad 

med högerregeln. (Ovanligt!). Framkomligheten vid miljöavgifter 

ökar. 



Karta 10 Södermalm/Södra city 

HORNSTULL 

SLUSSEN 

SKANSTULL 


Vad de små framkomlighetsförsämringarna på vissa enskilda gator på 

Södermalm beror på är svårt att avgöra när större delen av det 

omkringliggande gatunätet får ökad framkomlighet. Försämringarna är dock 

inte av en storleksordning som påkallar åtgärder. 


150 Långholmsgatan – Pålsundsbacken: tre körfält blir två. 

154 

Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Eventuellt kan en 

signalöversyn avhjälpa något. 

Södermalmstorg: flera körfält blir färre och överbelastad samordnad 

signalreglerad korsning med bussprioritet. Framkomligheten vid 

miljöavgifter minskar. Eventuellt kan en signalöversyn avhjälpa 

något. 




100 Hamngatan – övergångsställe vid NK mm för trafik mot Sergels torg 

och söderut: oreglerade övergångsställen och samordnade 

signalreglerade korsningar med bussprioritet, överbelastning. 

105 


Gustav Adolfs Torg: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning, tre välmatade körfält blir ett. Framkomligheten vid 


106 Vattugatan – Drottninggatan: oreglerat övergångsställe. 

107 


Tegelbacken vid Vasabron: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning med bussprioritet, tre körfält blir ett. Framkomligheten vid 


108 Centralbron, körriktning söderut: sju körfält blir tre. Dessutom 

mycket körfältsbyten i början av Centralbron. Framkomligheten vid 


109 Vasagatan – Bryggargatan: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning + vägarbete. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

112 Tegelbacken – Vasagatan: Trasigt trafiksignalsystem. Åtgärdat. 

131 Norr Mälarstrand – Kungsholmstorg: överbelastad samordnad 

signalreglerad korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

133 St Eriksgatan – Drottningholmsvägen (Fridhemsplan): överbelastad 

samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. 

151 


Hornstull: överbelastad samordnad signalreglerad korsning med 


152 Hornsgatan – Ringvägen: överbelastad samordnad signalreglerad 


153 Ringvägen – Götgatan: överbelastad samordnad signalreglerad 


155 Skeppsbron – Slottsbacken: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning, med blivande bussprioritet. Framkomligheten vid 

156 


Stadsgården – Slussen: överbelastad samordnad signalreglerad 


157 Munkbroleden – Mälartorget: trasig trafiksignal. Framkomligheten 

vid miljöavgifter ökar. Åtgärdad. 



158 Stadsgårdsleden – Tullhuset: trasig trafiksignal. Framkomligheten 

vid miljöavgifter ökar. Åtgärdad. 

159 Folkungagatan – Götgatan: överbelastad samordnad signalreglerad 


160 Söder Mälarstrand – Centralbron: signalreglerad överbelastad 

oberoende korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 



Karta 11 Centrala Söderort 

ÖSTBERGA 

ÅRSTAFÄLTET 

GLOBEN 


Den minskade framkomligheten vid miljöavgifter kring Gullmarsplan och 

genom Årsta beror troligtvis på att fler bilister efter avgifternas införande 

kommer att söka sig mot Essingeleden istället för att köra genom stan. 

Försämringarna som uppstår inom Årsta är inte av samma storleksordning 

som de problem som kan uppstå i påfarterna till Södra länken med 

följdverkningar upp mot Gullmarsplan. 


301-03 Gullmarsplan – Södra länken: Framkomligheten vid miljöavgifter 

minskar troligtvis på förmiddagen då åtgärder i söderförort ökar 

kapaciteten mot Gullmarsplan. Jämför flaskhals nr 321 

(Huddingevägen – Östbergavägen). 




306 Nynäsvägen, körriktning söderut: fem körfält blir två. 

308 

Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Förbättras något av 

Södra länken. 

Sofielundsplan: Överbelastad samordnad signalreglerad korsning. 

Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Förbättras något av 

Södra länken. 


300 Johanneshovsbron – Gullmarsplan, körriktning norrut: 3 körfält blir 

2. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

307 Arenavägen – Palmfeltsvägen: trasig trafiksignal. Åtgärdad 2002. 

320 Huddingevägen – Årstalänken: överbelastad länkad signalreglerad 

korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. När Södra länken 

öppnar 2004 kommer dessa köer att försvinna, åtminstone från 

denna plats eftersom korsningen och alla tre tillfarter kommer att 

försvinna. Jämför flaskhals nr 321 (Huddingevägen – 

321 

Östbergavägen) 

Huddingevägen – Östbergavägen – Sockenvägen: överbelastad 

oberoende signalreglerad korsning. Framkomligheten vid 

miljöavgifter ökar 4 322 

. I och med bygget av Södra länken kommer 

denna korsning byggas om kraftigt och köerna kommer troligen att 

försvinna. Man kan däremot befara problem vid Gullmarsplan. 

Jämför flaskhals nr 301 (Gullmarsplan, västra rondellen). 

Åbyvägen – Ersta Gårdsväg: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. När Södra länken 

öppnar 2004 kommer dessa köer troligen att försvinna. 

4 Troligtvis har kapacitetsökningen i korsningen inte nått fullt genomslag i nätutläggningen. Kanske 

var åtgärden inte beslutad vid nätkodningen. Därför ser det i kartbilden ut som om framkomligheten 

minskar. 



Karta 12 Nordöstra Söderort 

HAMMARBY 

SJÖSTAD 

ENSKEDEDALEN 

SICKLA 

IND OMR 


Med miljöavgifter kommer trafiken att öka på påfarterna till Södra länken. 

Möjligtvis återkommer en viss köbildning i området under morgonrusningen. 

Framkomlighetsminskningen i nedre vänstra hörnet av kartan 

härrör från ökad trafik mot Södra länken och Essingeleden. Försämringarna 

är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder. 


Inga 


304 Hammarby Fabriksväg – Järlaleden: överbelastad cirkulation. När 

Södra länken öppnar 2004 kommer dessa köer att försvinna. 



Karta 13 Västra och centrala Nacka 

HENRIKSDAL 


Framkomligheten vid miljöavgifter minskar på anslutningsvägarna mot 

Södra länken. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som 



Inga 

NACKA STRAND 

FORUM 


305 Henriksdal: Överbelastad signalreglerad oberoende korsning. 




Karta 14 Lilla Värtan med omnejd 

LIDINGÖBRON 

FRIHAMNEN 

LARSBERG 


Lidingö har bara en passage ut via Lidingöbron. Framkomligheten ut från 

Lidingö minskar något och därmed påverkas även vägnätet på Lidingö. 

Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar åtgärder. 


203 Gasverksvägen vid Ropsten: överbelastad korsning med 

väjningsplikt. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Byggs 

om till cirkulation. 



Karta 15 Centrala Lidingö 

LIDINGÖ C 

HERSBY 


Lidingö har bara en passage ut via Lidingöbron. Framkomligheten ut från 

Lidingö minskar något och därmed påverkas också vägnätet på Lidingö (se 

Karta 14). Försämringarna är dock inte av en storleksordning som påkallar 

åtgärder. 


Inga 

BOSÖN 



Karta 16 Nordvästra Stockholm och Sundbyberg 

BARKABY 

TENSTA 

RISSNE 


Ökad framkomlighet på områdets genomfartsleder bidrar troligtvis till en 

ökad attraktivitet som påverkar framkomligheten negativt på 

anslutningsvägarna. Försämringarna är dock inte av en storleksordning som 



406 Bällstavägen – Tappvägen: överbelastad samordnad signalreglerad 

korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter minskar. Översyn av 

trafiksignalerna nödvändig. 

411 Hjulstakorset (Hjulstavägen – Bergslagsvägen – Akallavägen): 

överbelastad länkad signalreglerad korsning. Framkomligheten vid 

miljöavgifter minskar. Kan förbättras vid pågående breddning av 

Akallavägen. 

412 Bergslagsvägen – Avestagatan: överbelastad samordnad 


minskar. Översyn av trafiksignalerna nödvändig. 

2004:10 Transek AB 29 

410 

406


413 Akallavägen – Norrviksvägen: överbelastad oberoende 


minskar. Kan lösas vid pågående breddning av Akallavägen. 


417 Danmarksgatan – Borgarfjordsgatan: korsning med väjningsplikt 

och en signalreglerad GC-passage. Framkomligheten vid 

miljöavgifter minskar. Åtgärdad. 

418 Akallavägen – Mariehamnsgatan: överbelastad oberoende 

trafiksignalreglerad korsning. Kan lösas vid pågående breddning av 

Akallavägen. 


410 E18 – Kymlingelänken: överbelastad länkad signalreglerad 

414 


Hanstavägen – Akallavägen – Vandagatan: 2 körfält blir 1. 

Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. Kan lösas vid pågående 

breddning av Akallavägen. 

415 Kistavägen – Isafjordsgatan: överbelastad oberoende signalreglerad 


416 Hanstavägen – Turebergsleden: fd överbelastad samordnad 

signalreglerad korsning. Åtgärdad 1997. Framkomligheten vid 




Övrigt 

Flaskhalsar ur Gfk-rapporten ”utanför bild”: 

309 Hökarängen (Örbyleden – Lingvägen): överbelastad cirkulation, 

delvis signalreglerad. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

Ombyggd 2003 till signalreglerad korsning med bussprioritet vilket 

har förbättrat situationen. 

310 Magelungsvägen – Ågesta Broväg: överbelastad signalreglerad 

oberoende korsning. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

401 Brommaplan: överbelastad cirkulation, delvis signalreglerad. 

402 


Drottningholms slott: kö observerad i samband med MC-träff på 

Lovön. Ganska vanligt under försommaren, men inte helt 

representativt. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

407 Ulvsundavägen – Järnvägsgatan: påfart på trafikled utan 

accelerationssträcka. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar. 

Ombyggnad möjlig. 



3 HUR KAN FRAMKOMLIGHETEN 

FÖRBÄTTRAS? 

Här redovisas den information som har lämnats av Gfk och Vägverket 

genom dels personliga intervjuer, dels översänt skriftligt material. Särskild 

vikt har lagts vid att identifiera åtgärder som kan förbättra framkomligheten 

på de vägar/gator, där framkomlighetsproblem uppstår till följd av 

miljöavgifterna. De åtgärder som redovisas har av både Gfk och Vägverket 

bedömts kunna förverkligas före miljöavgiftsförsökets början i juni 2005. 

3.1 Gatu- och fastighetskontoret 

I samband med det tidigare nämnda flaskhalsprojektet analyserade Gfk vilka 

åtgärder som skulle vara möjliga att genomföra för att öka framkomligheten 

vid de identifierade flaskhalsarna. Detta resulterade bland annat i följande 

lista på 15 snabbt genomförbara och relativt billiga åtgärder (angiven 

kostnad är ett överslagsmässigt schablonpris per åtgärdstyp). 

Tabell 2 Förteckning över åtgärder genomförbara under en nära framtid. 

Sammanställningen är baserad på Gfk:s sammanfattning av 

konsultrapporten ”Trängseln på Stockholms gator och vägar”. 

Flask- 

hals 

Karta Beskrivning Föreslagna åtgärder Pris kr 

106 10 Vattugatan- 

Drottninggatan 

125 6 Klarastrandsleden 

söderut vid 

Pampaslänken 

135 6 Lindhagensgatan- 

Kellgrensgatan 

Signalreglera 

övergångsstället 

Stryp trafiken från 

Pampaslänken för att få 

samma fördelning som 

tidigare. Extra strypning 

vid kö i frånfarten, VMS 

som informerar Norra 

länken om köläget 

Flera körfält (en etapp av 

planerad stor ombyggn.) 

Trimma och förbättra 

signalstyrningen 

500 000 

600 000 

500 000 



Flaskhals 


137 5 E4 södergående Om köer uppträder 2003: 300 000 

Fredhäll (inne i ett nytt körfält från Lind- 

Fredhällstunneln) hagensplan som väver in 

i hö. körfält från Uppsala 

151 10 Hornstull Förbjud vänstersvängen 

från Hornsgatan in på 

Lignagatan 

156 10 Stadsgården- 

Slussen 

159 10 Folkungagatan- 

Götgatan 

303 11 Hammarbybacken- 

Olaus Magnus väg 

323 4 Huddingevägen- 

Åbyvägen 

407 16 Ulvsundavägen- 

Järnvägsgatan 

Bredda tillfarten från S 

Järngraven. Trimma och 

förbättra trafiksignalen 

med bl a variabelt gult 

Förbjud vänstersväng i 

Götg fr Medborgarplatsen 

mot Folkungagatan 

Ta bort bussprioriteten 


trafiksignalerna 


trafiksignalerna med bl a 

fråntider och ändrade 

tidplaneval. Förhindra 

smittrafik fr Palanderg. 

Ändra tidsättning för att 

korta köerna i vänstersv 

på morgonen. Förbättra 

situationen för tömning av 

mässområdet, främst 

vägvisning för att peka ut 

alternativa vägar 

Bygg ut en 

accelerationssträcka 

2004:10 Transek AB 33 

0 

200 000 

100 000 

100 000 

100 000 

200 000


Flaskhals 


410 16 E18- 

Bredda vänstersv. 

400 000 

Kymlingelänken magasinet från E18 mot 

Kymlingelänken. Trimma 

och förbättra signalstyrn, 

bl a mer gröntid till 

Kymlingelänken 

412 16 Bergslagsvägen- 

Avestagatan 

203 14 Gasverksvägen 

vid Ropsten 

310 * Magelungsvägen- 

Ågesta Broväg 


signalstyrningen. Troligen 

bredda en/flera tillfarter 

Bygg om till 

cirkulationsplats 

Bredda åtminstone en 

tillfart, samt trimma och 

förbättra signalstyrningen 

Det kan eventuellt vara 

lämpligt att samtidigt 

bygga en planerad 

gångtunnel vid Boforsg. 

(norr om korsningen). 

324 4 Älvsjörondellen Bygg om till korsning så 

som planerat. 

500 000 

3 500 000 

2 500 000 

1 500 000 

* utanför ”kartlagt” område 

Vid intervjuer med ansvariga på Gfk för de planeringsområden som omfattar 

redovisade flaskhalsar visar det sig att det inte är så många av de 15 

utpekade kostnadseffektiva och snabbt genomförbara objekten för 

framkomlighet som kommer att genomföras – se nedan. På tjänstemannanivå 

har prioritetslistan fått stå tillbaka för andra viktiga arbetsuppgifter inför 

miljöavgiftsförsöket men den ska nu genomgå en ny granskning. Några av 

åtgärderna i prioriteringslistan planeras att genomföras och några har till och 

med påbörjats. Gfk tror dock att framkomlighetseffekterna av åtgärderna blir 

små i ett större perspektiv. 



Planeringsläget för de 15 utpekade åtgärderna: 

106 Ej beslutad åtgärd men kan genomföras. Förbättrar framkomligheten 

för biltrafiken. 

125 Strypning av trafiken från Pampaslänken är genomförd. VMSskyltning 

på Norra länken är endast aktuell om väghållaren 

Vägverket planerar att sätta upp sådan. Gfk ställer sig positivt till 

samutnyttjande av VMS-utrustningen. 

135 Flera körfält skapas vid den ombyggnad av området som pågår. 

Trimning av signalsystemen inte aktuell då hela området omformas. 

137 Genomfördes inte när platsen byggdes om för att Vägverket 

prioriterade framkomligheten på E4. I efterhand är den inte aktuellt 

att genomföra. 

151 Inte aktuellt för att vettiga alternativ inte kan erbjudas. 

156 Breddning av tillfarten har avskrivits tidigare för att SL anser 

åtgärden oacceptabel. Åtgärden ska nog ses över igen anser Gfk. 

Framkomligheten ökar vid miljöavgifternas införande men en 

trimning och förbättring av trafiksignaler är alltid möjligt. 

159 Behovet av vänstersvängsförbud tros minska vid miljöavgifternas 

införande på grund av deras avlastande effekt. Bussprioriteringen 

kan inte tas bort. Trimning och förbättring av trafiksignaler är alltid 

möjligt. 

303 Dessa åtgärder är inte aktuella då Södra länken löser mycket av 

problemen i området. 

323 Dessa åtgärder är redan genomförda. 

407 Kan genomföras men är ej beslutad eller prioriterad. Ligger utanför 

Stockholms stad. 

410 Vägverket är ansvarigt för detta objekt. 

412 Åtgärdas i samband med pågående breddning av Akallavägen. 

203 Byggs för att möjliggöra exploatering av Värtan. Förbättrar inte 

framkomligheten vid miljöavgifter. 

310 Byggnation pågår. 

324 Planerat och beslutat. Väntar på övrig planeringsprocess för området 

innan start. 

Staden studerar, utöver de kostnadseffektiva objekten, även att på möjliga 

ställen införa så kallade ”red routes”. Red routes är större genomfartsgator i 



staden där framkomligheten ska kunna ökas i högtrafik genom att 

kantstensparkering och distributionstrafik förbjuds under dessa perioder. 

Snabb och effektiv motorcykelövervakning med bortforsling av felparkerade 

fordon har gett goda resultat i London. 

Trimning av trafiksignaler är en billig och effektiv åtgärd där flaskhalsen 

ligger i en signalreglerad korsning. Då avses normalt trimning av befintlig 

styrning. Under 2005 planerar Gfk att driftsätta ett adaptivt 

trafiksignalsystem (SPOT) i Norrtull samt på Kungsholmen. Systemet har 

gett relativt bra resultat för framkomligheten i ett tidigare försöksområde på 

Kungsholmen. Det krävs dock att ytterligare tester med bland annat 

mikrosimulering (VISSIM) faller väl ut för att ett genomförande med fysiska 

installationer ska komma till stånd. Det nya systemet kan mycket väl 

reducera framkomlighetsbrister i innerstadstrafiken och kan därmed vara 

angeläget inför trängselavgiftsförsöket. 

Kollektivtrafikåtgärder 

Storstockholms Lokaltrafik (SL) har lämnat önskemål om ett antal åtgärder 

på platser i Stockholms innerstad, där SL utifrån egna mätningar vet att 

framkomligheten är starkt begränsad för busstrafiken. De åtgärder som 

verkar vara mest aktuella för genomförande har listats i korthet i Tabell 2 

nedan. I kombination med dessa åtgärder föreslås en ökad övervakning av 

felparkeringar och olovlig trafik längs busslinjerna. 

Tabell 3 Kollektivtrafikåtgärder I Stockholms innerstad, med planerat 

utförande senast augusti-november 2004 

Område Plats Åtgärd 

Katarina-Sofia Folkungagatan/ 

3 kf i båda riktningarna så att 

Renstiernas gata* 

svängande inte hindrar trafiken 

rakt fram 

Norrmalm 

Kungsgatan Ny körfältsindelning öster om + 

utökat stoppförbud väster om 

Vasagatan 

Kungsgatan Förbjuden vänstersväng norrut in 

på Sveavägen 



Område Plats Åtgärd 

Torsgatan Busskörfält söderut mellan 

Solnabron och hpl norr om 

Karlbergsvägen 

Sveavägen Utökat stoppförbud 

Kungsholmen St Göransgatan Enkelriktning österut mellan 

Östermalm Sandhamnsplan 

Fridhemsgatan & St Eriksgatan, 

med mottriktad cykeltrafik + bibehållen 

angöring på båda sidor 

Ny trafiksignal 

Vallhallavägen Busskörfält tvärs mittremsan i 

Odengatans förlängning 

* utförs i maj 2004 

Ett test med reserverat mittkörfält på Stadshusbron diskuteras, men bedöms 

inte vara lämpligt att genomföra förrän miljöavgiftsförsöket har inletts och 

trafiken har minskat något. 

SL har även framfört önskemål om åtgärder för att förbättra busstrafikens 

framkomlighet och åtkomlighet på ett femtontal platser i Ytterstaden. För 

hittills diskuterade projekt lämnas en preliminär projektbeskrivning i Tabell 

3, med förbehållet att ytterligare utredningar krävs innan åtgärder kan 

fastläggas i detalj. 

Tabell 4 Kollektivtrafikåtgärder i Stockholms Ytterstad som kan genomföras 

före avgiftsförsökets början. 

Område Plats Åtgärd Kostnad kr 

Västerort 

Finlandsgatan/Sveaborgsgatan, 

Akalla 

Breddning och nytt 

högersvängsfält 

Torsnäsgatan, Kista Ny utformning 

(körbana+vändplan) 

bussmöte+parkering 

E18/ Kymlingelänken/ 

Rinkeby Allé 

Refugjustering och 

förlängt busskörfält 

österifrån 

300 000 

1 200 000 

33 000 



Område Plats Åtgärd Kostnad kr 

Spånga bussterminal Reglerhållplats + 

trafiklinjemålning 

200 000 

Söderort 

Brommaplansterminalen Boxmålning + busskörfält 

söderifrån på 

Drottningholmsvägen 

Södertäljevägen, Liljeholmen Ny busshållplats + ev 

busskörfält 

Älvsjörondellen Busskörfält på 

Magelungsvägen 

30 000 

30 000 

5 000 000 

500 000 

Huddingevägen/Rågsvedskorset Bussprioritet 500 000 

Nynäsvägen, Tpl Skärmarbrink Busskörfält 100 000 

Ytterligare bussprioriteringar, utefter Örbyleden, är önskvärda men har 

bedömts vara mindre viktiga och läggs därför till 2005, efter försöksstarten. 

Flera av de föreslagna åtgärderna kommer att förbättra för busstrafiken 

oberoende av om försöken med miljöavgifter genomförs eller ej. Flertalet 

projekt är kända sedan tidigare, men kompletterande utredningar behövs 

innan beslut om genomförande kan fattas. Enligt Gfk:s bedömning blir de 

negativa effekterna för biltrafikens framkomlighet och åtkomlighet 

(parkering och angöring) för de flesta objekten små eller måttliga. 

Generella framkomlighetsåtgärder 

I Västerort är vägarna över Järvafältet över lag överbelastade i rusningstrafik. 

Gfk genomför därför en breddning av kvarvarande tvåfältighet på 

Akallavägen till fyra körfält för att avlasta främst Kymlingelänken. Delen 

Norrviksvägen-Finlandsgatan (ca 20 Mkr) byggs under 2004. Delen 

Finlandsgatan-Vandavägen (ca 10 Mkr) beror på utfallet i ett överklagat 

detaljplaneärende, men om det vinner laga kraft byggs även den delen före 

miljöavgifterna (under våren 2005). 

När Tranebergsbron öppnas för trafik i september 2005 förväntas 

framkomligheten öka i och med att det då kommer att finnas vägrenar. Över 

lag är dock trafikförsörjningen av Västerort ett problem. Breddningen av 

Essingeleden har redan missgynnat påfarterna från Tranebergsbron söderut i 



eftermiddagsrusningen, ett problem som befaras bli ännu värre efter 

avgifternas införande. 

Förutom dessa åtgärder som redan har planerats för genomförande (och som 

bidrar till att förbättra vissa identifierade flaskhalsar) finns inga ytterligare 

åtgärder i plan inför miljöavgiftsförsöket. Ett angeläget projekt är en 

ombyggnad av Älvsjörondellen till signalreglerad korsning. Detta kräver 

dock ytterligare utredning (bland annat ny detaljplan som upprättas 

samordnat med Älvsjö Centrumplan) och får därför sannolikt anstå till efter 

avgiftsförsökets slut. 

3.2 Vägverket 

Vägverket har visst väghållningsansvar inom Stockholms kommun (se tabell 

4 nedan) och har intervjuats om vilka åtgärder de har möjlighet att 

genomföra för att förbättra framkomligheten på de vägar som man tror 

kommer att överbelastas under försöket med miljöavgifter. Valet av åtgärder 

utgår ifrån vad som bedöms vara en rimlig och möjlig ambitionsnivå sett till 

en försöksverksamhet på ett år. Dessa presenteras med en överslagsmässig 

kostnadsangivelse i Tabell 5 och 6. Vid en permanentning av miljöavgifterna 

kommer Vägverket att överväga mer genomgripande åtgärder om sådana 

behov visar sig finnas. 

Tabell 5 Vägverkets vägar inom Stockholms stad. 

Väg Avsnitt 

E 4 delen Bredäng - Karlberg 

E 18 delen Barkarby – Rissne 

E 18.20 delen Ålkistan – Roslagstull 

73 delen Trångsund – Gubbängen 

229 delen Lindalen – Gubbängen 

Södra länken hela fr oktober 2004 

275 delen Alviksplan - Fredhäll (E 4) 

fr hösten 2005 



Tabell 6 Åtgärder för kollektivtrafiken som Vägverket kan utföra före 

miljöavgiftsförsökets början. 

Väg Karta Plats/sträcka Åtgärd Kostnad kr 

E18V 

E18Ö 

* Hägernäs- 

Viggbyholm 

Ombyggnad av 

befintlig vägren till 

kollektivtrafikkörfält 

* Roslags Näsby Byggande av ramp 

för kollektivtrafik mot 

Ytterbyvägen 

(kommunal väg) 

* Danderyds k:a- 

Mörby C 

Ommålning till 


8 Stocksundsbron Större åtgärd som 

förutsätter att GC-väg 

kan omdisponeras. 

Osäkert genomf. 

8 Bergshamra tpl Nybyggnad av 

kollektivtrafikkörfält. 

Breddning genom 

sprängning. Kan 

troligen utföras inom 

bef vägområde 

7 Järva krog Förlängning av 


Ombyggnad av 

vägskäl och 

signalanläggning 

7, 16 Rissne-Ursvik Ombyggnad av 



7 Ursvik-Järva krog Ombyggnad av 



1 000 000 

400 000 

195 000 

1 500 000 

2 000 000 

350 000 

2 000 000 

7 500 000 




E4N 4 Bredäng- 

Ombyggnad av 

4 050 000 

Västberga 



73N * Larsboda- 

Gubbängen 

229V * Skarpnäck- 

Gubbängen 

Ombyggnad av 



Ombyggnad av 



Kan troligen utföras 

inom bef vägområde 

2 700 000 

3 000 000 


Tabell 7 Åtgärder för biltrafiken generellt som Vägverket kan utföra före 

miljöavgiftsförsökets början. 


E4S 

7 Järva krog Körfältsutökning på 

påfarten från E18 

(Bergshamraleden) till 

E4 södergående. 

7 Frösunda Körfältsutökning från 3 

till 4 i genomgående 

körfält genom tpl. 

Större åtgärd som inte 

i sin helhet kan utföras 

inom vägområdet 

4 Västertorp- 

Kungens kurva 

Körfältsutökning från 3 

till 4 i genomgående 

körfält. Ombyggnad av 

befintlig vägren. 

700 000 

5 500 000 

16 000 000 




E4 9 Norra länken Omledning av trafik 

från och till 

Klarastrandsleden. 

Anslutning mot E 4 

"flyttas" norrut till 

trafikplats Haga södra. 

5 500 000 

5 Fredhälls tpl Rampstyrning i någon 

form södergående 

påfart från 

Fridhemsplan 

* Lindhagensgatans 

tpl 

Rampstyrning 

södergående påfart 

4 Nyboda tpl Rampstyrning 

norrgående påfart från 

Västberga allé 

3 Nybohov tpl Rampstyrning 

norrgående påfart 

E18 * Danderyds k:a Rampstyrning 

norrgående påfart 

350 000 

350 000 

350 000 

350 000 

350 000 


Att införa rampstyrning på Essingeleden innebär i princip att vissa påfarter 

periodvis stängs av eller flödesregleras för att prioritera framkomligheten på 

E4/E20. 

En annan möjlig åtgärd som inte planerats – men som skulle kunna 

genomföras relativt snabbt – är att utnyttja Klarastrandsleden (som bedöms 

få mindre trafik med miljöavgifter) för att avlasta E4/E20 genom att ta bort 

dess direktanslutning till E4 vid Norra länken. Detta, liksom många andra 

åtgärder, kräver dock samordning med Stockholms Stad. 

Vägverket uppger sig ha få konkreta analyser att basera sina beslut på utan 

går främst på gedigen och långvarig erfarenhet. Det finns därför ingen 

uppfattning om effekter i absoluta tal. Vägverket har gjort en bedömning att 

de föreslagna åtgärderna motverkar ytterligare försämringar i framkomlighet 



på de aktuella vägavsnitten. Vägverket gör även bedömningen att vägavsnitt 

som Essingeleden, Södra länken och Nynäsvägen kommer att få en avsevärt 

försämrad framkomlighet med konsekvenser också på det anslutande 

vägnätet. 

För att avhjälpa bristen på anlysresultat genomför Vägverket analyser för det 

statliga vägnätet i Stockholm med modellsystemet Contram. Resultaten 

väntas finnas framme i oktober 2004. 



4 UTVÄRDERING OCH PRIORITERING 

4.1 Kollektivtrafik 

Eftersom en tanke bakom miljöavgiftsförsöken är att flytta över biltrafik till 

kollektiva färdmedel, är det viktigt att öka kapaciteten och framkomligheten 

för kollektivtrafiken. Det är dock svårt att sia om framkomlighetseffekterna i 

systemet, eftersom vissa åtgärder som förbättrar situationen för bussarna 

kommer att göra det värre för biltrafiken. I och med beslutet att starta 

miljöavgiftsförsöket kan alltså kollektivtrafikåtgärderna anses vara 

prioriterade per definition. Därför kommer de (samt deras eventuella 

inbördes prioritering) endast i undantagsfall att behandlas vidare nedan. 

4.2 Biltrafik 

Nedan listas möjliga åtgärder i flaskhalsar/områden med framkomlighetsproblem 

där a) situationen enligt trafikanalyserna förvärras efter införandet 

av miljöavgifter 5 , och b) Gfk/Vägverket utpekat möjliga åtgärder. Dessa 

åtgärder listas även om framkomligheten ibland förbättras något med 

miljöavgifter. Bedömningen av åtgärderna har gjorts enligt följande skala: 

Kategori 1: 

Möjliga effekter på systemnivå, angeläget att genomföra 

Kategori 2: 

Medelstor effekt och/eller osäkert hur det slår eller går att genomföra 

Kategori 3: 

Liten effekt och/eller lågt intresse för genomförande 

Generellt kan sägas att miljöavgifterna resulterar i ökad trafik i påfarterna till 

Södra länken, möjligtvis med viss köbildning i området under morgonrusningen. 

Resultatet av att fler bilister efter avgifternas införande kommer 

att söka sig mot Essingeleden istället för att som tidigare välja mer centrala 

5 Omfattar inte samtliga länkar som på kartorna i kapitel 2 har fått en röd markering, eftersom vissa av 

de angivna skillnaderna är så små att de troligtvis hänför sig till algoritmens konvergensegenskaper 

snarare än till faktiska framkomlighetsförsämringar. 



genomfarter blir också en minskad framkomlighet kring Gullmarsplan och 

genom Årsta. Essingeleden i sig får av samma anledning minskad 

framkomlighet. Detta är mer eller mindre oundvikliga effekter av miljöavgifterna, 

varför åtgärder som på något sätt underlättar i stråket Södra 

länken – Essingeleden samt dess anslutningar är mycket angelägna. 

Kategori 1 

204 Stocksund 

Flaskhals som förvärras. Här går två körfält ihop till ett med försämrad 

framkomlighet som följd. Kan åtgärdas genom den ny-/ombyggnad med 

busskörfält vid Bergshamra trafikplats samt Stocksundsbron som finns med 

bland Vägverkets kollektivtrafikåtgärder, även om det är osäkert om den 

senare, större åtgärden, kan genomföras. Kostnadsbedömd till ca 1,5 mkr. 

324 Älvsjörondellen. 

Ombyggnad från cirkulation till signalreglerad korsning. Planeringen är klar 

och beslut är fattat. Väntar endast på detaljplan för att kunna genomföras. 

Angeläget projekt som bör påskyndas. Kostnadsbedömd till ca 1,5 mkr. 

404-06 Ulvsundav.-Kvarnbacksv., Bällsta Bro, Bällstav.-Tappv. 

Dessa flaskhalsar består av överbelastade signalreglerade korsningar som får 

försämrad framkomlighet. En trafiksignalöversyn skulle förbättra situationen 

i stråket förbi Ulvsunda och upp mot Rissne. Ej kostnadsbedömda. 

E4S Järva krog 

Körfältsutökning på påfarten från E18 (Bergshamraleden) till E4 

södergående. Systemeffekt med åtgärd 204 (se ovan). Kostnadsbedömd till 

ca 0,7 mkr. 

E4 Norra länken 

Omledning av trafik från och till Klarastrandsleden. Anslutning mot E4 

"flyttas" norrut till trafikplats Haga södra. Avlastar Essingeleden. 

Kostnadsbedömd till ca 5,5 mkr. 



E4 Fredhälls tpl 

Rampstyrning södergående påfart från Fridhemsplan. Avlastar Essingeleden. 


E4 Lindhagensgatans tpl 

Rampstyrning södergående påfart. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd 

till ca 0,35 mkr. 

E4 Nyboda tpl 

Rampstyrning norrgående påfart från Västberga allé. Avlastar Essingeleden. 


E4 Nybohov tpl 

Rampstyrning norrgående påfart. Avlastar Essingeleden. Kostnadsbedömd 


E18 Danderyds kyrka 

Rampstyrning norrgående påfart. Kostnadsbedömd till ca 0,35 mkr. 

Kategori 2 

156 Stadsgården – Slussen 

Överbelastad samordnad signalreglerad korsning med bussprioritet. 

Framkomligheten ökar med miljöavgifter. Ytterligare ökad framkomlighet 

kan dock vara önskvärd. Kostnadsbedömd till ca 0,2 mkr. 

301-03 Gullmarsplan – Södra länken 

Flaskhalsar som förvärras. Framkomligheten jämfört med idag minskar 

troligtvis ytterligare på förmiddagen då ombyggnadsåtgärder i vägnätet i 

söderförort ökar kapaciteten mot Gullmarsplan. Södra länken öppnar för 

trafik 24 oktober och man räknar med en viss förbättring av att man slipper 

en del av Nackatrafiken, men en översyn kan vara befogad. 




306 Nynäsvägen, körriktning söderut 

Flaskhals som förvärras. Södra länken bidrar till bättre trafikflöde som 

troligtvis lindrar framkomlighetsproblemen något jämfört med idag. 

Återskapande av ytterligare ett körfält är dock önskvärt. Ej kostnadsbedömd. 

412 Bergslagsvägen – Avestagatan 

Flaskhals i en överbelastad samordnad signalreglerad korsning som 

förvärras. Om denna åtgärd tvärtemot Gfk:s utsaga ovan INTE löses i 

samband med den planerade breddningen av Akallavägen kan en översyn av 

trafiksignalerna vara befogad för att inte åstadkomma en propp i stråket. 


E4S Frösunda 

Körfältsutökning från tre till fyra genomgående körfält genom tpl. Större 

åtgärd som inte i sin helhet kan utföras inom vägområdet. Kostnadsbedömd 


E4S Västertorp-Kungens kurva 

Körfältsutökning från tre till fyra i genomgående körfält. Ombyggnad av 

befintlig vägren. Kostnadsbedömd till ca 16,0 mkr. 

Kategori 3 

106 Vattugatan – Drottninggatan 

Oreglerat övergångsställe. Framkomligheten vid miljöavgifter ökar men 

ytterligare ökad framkomlighet i innerstaden kan behövas. Kostnadsbedömd 


126 Essingeleden norrut, avfart Norra Stationsgatan 

Flaskhals som förvärras men som är mycket svår att åtgärda. Ej kostnadsbedömd. 

132 St Eriksgatan – Fleminggatan 

Flaskhals som förvärras i en överbelastad samordnad signalreglerad korsning 

med bussprioritet. Det kan dock finnas en poäng i att effektivisera samspelet 

i trafiken genom en översyn av signalerna. Ej kostnadsbedömd. 



137 E4 söderut Fredhällstunneln 

Här försämras framkomligheten av att flera körfält blir färre och 

miljöavgifterna förvärrar situationen ytterligare. En ommålning med extra 

vävningsfält har föreslagits i flaskhalsrapporten men valdes bort av 

Vägverket vid senaste ombyggnaden för att framkomligheten på E4 

prioriteras. Kostnadsbedömd till ca 0,3 mkr. 

407 Ulvsundavägen – Järnvägsgatan 

Påfart på trafikled utan accelerationssträcka. Framkomligheten ökar vid 

miljöavgifter. Ombyggnad möjlig men ej prioriterad. Kostnadsbedömd till ca 

0,2 mkr. 

Sammanfattning 

Kategori 1 10 åtgärder (varav en ej kostnadsbedömd) ca 11 mkr 

Kategori 2 6 åtgärder (varav en ej kostnadsbedömd ca 22 mkr 

Kategori 3 5 åtgärder (varav två ej kostnadsbedömda) ca 1 mkr 



BILAGA 1: INTERVJULISTA 

Följande personer har kontaktats under projektets gång, antingen genom att 

boka möten eller per telefon. 

Gatu- och fastighetskontoret 

Janne Björck 

Henrik Christiansson 

Rolf Gäfvert 

Jan-Erik Hollander 

Pavel Huzevka 

Tobias Johansson 

Paulina Eriksson 

Rune Lundqvist (RL Trafikkonsult) 

Nils-Göran Nilsson 

Hans Svensson (Ramböll) 

Vägverket region Stockholm 

Dick Gahnberg 

Jenny Källström

Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket (maj 2004)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?