Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
framför allt summan av de utspridda<br />
grupper svenskspråkiga, dvs. svenska<br />
öar, som förenas av ett socialt nätverk, av<br />
en svenskspråkig kulturell infrastruktur.<br />
Hypotetiskt kan svenskan på språköarna<br />
därmed ses som en extrem framtidsvision<br />
för språkarkipelagen svenskan i <strong>Finland</strong><br />
överlag.<br />
Svenskheten har starka rötter och<br />
är fortfarande närvarande på de fyra<br />
språköarna, även om domänförlusten<br />
har varit betydande. I början av 2000-<br />
talet är två förut centrala svenska domäner,<br />
nämligen administration och näringsliv,<br />
finska medan den tredje, utbildning,<br />
fortfarande kvarstår som en svensk, om<br />
än i allt högre grad tvåspråkig domän.<br />
Språköarnas svenska skolor utgör dä<strong>rf</strong>ör<br />
kärnan i städernas svenskhet, som i övrigt<br />
står och faller på den kulturella infrastrukturen,<br />
eller på det sociala nätverk<br />
som vi kan uppfatta som Svenskfinland.<br />
Den avgörande frågan är om de svenska<br />
minoriteterna som på språköarna räknas<br />
i enstaka procent eller promille av den<br />
totala befolkningen är tillräckligt stora<br />
och tillräckligt svensksinnat engagerade<br />
för att fortsättningsvis upprätthålla en<br />
svensk kulturell infrastruktur på de här<br />
orterna, även om den sista kvarstående<br />
domänen är mer två- än svenskspråkig.<br />
Svenskt ungdomsspråk på<br />
språköarna<br />
Den samhälleliga språkkontakten och det<br />
faktum att enspråkig svenskhet knappast<br />
alls förekommer på språköarna, kan an-<br />
5<br />
tas komma till uttryck i den svenska som<br />
talas på språköarna idag. I min doktorsavhandling<br />
försöker jag fånga svenskt<br />
ungdomsspråk i de ovannämnda helfinska<br />
städerna ur en kontaktlingvistisk synvinkel,<br />
som även beaktar samtalsspråkets<br />
dialogiska och interaktionella karaktär.<br />
Studien utgår ifrån en uppfattning om<br />
kompetenta talare och ser alla språk som<br />
en resurs i interaktionen, en resurs som<br />
samtalsparterna kan använda sig av i en<br />
talspråklig, dialogisk och kommunikativ<br />
process.<br />
Materialet består av audio- och delvis<br />
videoinspelade gruppsamtal med gymnasieelever<br />
i städernas svenska skolor.<br />
Tolkningen kommer att bygga på en<br />
analyskedja från ett språkligt mikroplan<br />
(fonologi), via språkets strukturella organisation<br />
(mo<strong>rf</strong>osyntax), till mer abstrakta<br />
och svårgripbara aspekter av interaktion,<br />
språk och kontakt (pragmatik). De olika<br />
nivåerna är inte klart avgränsade, utan<br />
kan ses som etapper på en glidande skala.<br />
Om denna analyskedja alls kommer att<br />
visa på en gemensam kärna för de fyra<br />
undersökningsorterna eller om det överhuvudtaget<br />
är relevant att tala om en särskild<br />
”språkösvenska” återstår att se.<br />
Sofie Henricson<br />
Filosofie magister Sofie Henricson är forskare<br />
vid Språkvetenskapliga nämnden inom<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>litteratursällskapet</strong>. Hon arbetar med<br />
en doktorsavhandling om svenska ungdomssamtal<br />
på svenska språköar i <strong>Finland</strong>.
Change language