Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skolor och daghem hör till de viktigaste svenska rummen på språköarna. På<br />
bilden finns logon för <strong>Svenska</strong> Barndaghemmet i Tamme<strong>rf</strong>ors.<br />
skilda individer ska kunna uppfattas som<br />
en grupp och bilda ett samhälle bör de<br />
ha möjlighet till ett organiserat nätverk<br />
utanför den egna familjen. För svenska<br />
grupper på helfinska orter innebär det<br />
här bland annat församlingsverksamhet,<br />
klubbar och körer. Den svenskspråkiga<br />
grundutbildningen, som i varje fall i teorin<br />
gör det möjligt att leva en enhetlig<br />
livstid som svenskspråkig på orten, utgör<br />
en obligatorisk del av denna kulturella<br />
infrastruktur. Den kulturella infrastrukturen<br />
förutsätter att svenskan historiskt<br />
sett varit närvarande på orten och gör för<br />
sin del en svensk kontinuitet möjlig även<br />
i framtiden. Den historiska närvaron och<br />
ett organiserat svenskt nätverk leder också<br />
till att de svenskspråkiga ortsborna kan<br />
utveckla en ”språkösvensk” identitet.<br />
Förutom dessa tre kriterier är den självklara<br />
utgångspunkten att det är fråga om<br />
öar med tanke på Svenskfinland, dvs.<br />
svenska grupper som inte står i direkt<br />
kontakt med ett enhetligt svenskt område,<br />
utan geografiskt sett ligger utanför<br />
detta. Fyra orter i <strong>Finland</strong> utkristalliseras<br />
då som betydande svenska språköar,<br />
nämligen Björneborg, Uleåborg, Tamme<strong>rf</strong>ors<br />
och Kotka.<br />
Med tanke på den geografiska placeringen<br />
intar Kotka en speciell plats bland<br />
språköarna. Området har på medeltiden<br />
varit en del av den svenska bebyggelse<br />
som sträckte sig österut ända till Viborg.<br />
Västerut gränsar staden i början av 2000talet<br />
även till den östligaste delen av det<br />
geografiska Svenskfinland och är därmed<br />
inte lika starkt avskild från detta finlandssvenska<br />
fastland.<br />
<strong>Svenska</strong> språköar i framtiden<br />
I vilken mån det alls är möjligt att tala om<br />
ett geografiskt Svenskfinland blir dock<br />
allt mer ifrågasatt. Då de svenska områdena<br />
blir tvåspråkiga eller helt finskspråkiga<br />
kan ett svenskt område vara svårt<br />
att överhuvudtaget urskilja. I stället blir<br />
det som vi uppfattar som Svenskfinland