Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

kastar sig den ordning han vill bli en del
av, vilket är det första som varje social
grupp kräver av dem som ska föra dem
vidare”.
Aforismernas estetiska och litteraturkritiska
innehåll antyder dessutom att
Diktonius är inläst på området samt att
han behärskar estetikens, filosofins och
kritikens språk. Det är ytterligare ett sätt
att visa att han är kompetent att delta i
den estetiska och litteraturkritiska diskussion
som förs på fältet.
*
De förklaringar som tidigare forskare fört
fram som orsaker till Diktonius rebelliskhet
är viktiga. Genom att beakta rebelliskheten
ur ett fältperspektiv och se den
som en strategi för att inta en position
som författare, tycker jag att man ändå
kan tillföra en ny förklaring av Diktonius
litterära rebelliskhet. Dessutom visar en
närmare analys att Diktonius inte var
fullt så rebellisk som han tedde sig i de
samtida kritikernas ögon. Rebelliskhe-
32
ten i Min dikt hade två sidor: å ena sidan
strävade Diktonius efter att kullkasta den
dominerande litteraturen och smaken, å
andra sidan ville han bli en del av den.
Kristina Malmio
Litteratur
Bourdieu, Pierre, Konstens regler. Det litterära
fältets uppkomst och struktur, Stockholm
2000.
Donner, Jörn, Diktonius. Ett liv, Helsingfors
2007.
Enckell, Olof, Den unge Diktonius, Helsingfors
9 .
Henrikson, Thomas, Romantik och marxism.
Estetik och politik hos Otto Ville Kuusinen
och Diktonius till och med 1921, Helsingfors
97 .
Olsson, Anders, Skillnadens konst. Sex kapitel
om moderna fragment, Stockholm 200 .
Romefors, Bill, Expressionisten Elmer Diktonius.
En studie i hans lyrik 1921–1930, Helsingfors
978.
Schoolfield, George. C., Elmer Diktonius, Westport
985.