Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
har studerat och dragit lärdom <strong>av</strong>. 199<br />
människor dog och 1 400 skadades<br />
när tio bomber inom kort tid exploderade<br />
på fyra pendeltåg i den spanska<br />
huvudstaden. Under räddningsarbetet<br />
hittades ytterligare tre bomber som inte<br />
detonerade.<br />
En grundläggande del <strong>av</strong> <strong>London</strong>s<br />
planering är en direkt lärdom från<br />
McKinseys rapport om 11 september.<br />
Rapporten fastställde att ledningen<br />
under hanteringen <strong>av</strong> 11 september<br />
blev lidande <strong>av</strong> att anländande styrkor<br />
rusade in med för mycket resurser initialt.<br />
I <strong>London</strong>s planering försöker man<br />
istället instruera ambulanspersonal att<br />
stå tillbaka medan de först anländande<br />
styrkorna inspekterar och etablerar<br />
ledningsfunktionerna (Edmondson,<br />
<strong>2005</strong>). Lärdomarna från 11 september<br />
har bland annat fått stort genomslag<br />
i operativa rutiner eftersom ett antal<br />
befäl från Metropolitan Police var på<br />
observationsuppdrag i New York efter<br />
den 11 september 2001. En senior<br />
polisman vid Metropolitan Police har<br />
också haft ett särskilt uppdrag att sammanställa<br />
alla lärdomar som drogs i<br />
New York (McClenahan, <strong>2005</strong>).<br />
Självmordsterrorism<br />
De traditionella bombattacker som<br />
har drabbat Storbritannien genom<br />
åren skiljer sig till viss del från så<br />
kallad självmordsterrorism. Dåden i<br />
<strong>London</strong> den 7 juli, terrorattackerna<br />
i USA den 11 september 2001, samt<br />
ett flertal attentat i bland annat Israel<br />
och Irak de senaste åren kännetecknas<br />
som självmordsterrorism. En vanlig<br />
metod i Israel och Palestina har varit<br />
att attentatsmannen fäster sprängladdningar<br />
på kroppen och detonerar dem<br />
ombord på en buss, på ett kafé eller vid<br />
en vägspärr. Att köra fram bilar lastade<br />
med sprängämnen och detonera dem<br />
vid en folksamling eller nära poliser<br />
och soldater är andra tillvägagångssätt<br />
där attentatsmannen dör med sina<br />
offer. I den nordirländska konflikten<br />
har, såvitt känt, inga attentat <strong>av</strong> det<br />
här slaget utförts. Vid bombdåd med<br />
anknytning till konflikten i Nordirland<br />
detoneras vanligen tidsinställda eller<br />
fjärrutlösta laddningar. En annan tydlig<br />
skillnad mellan terrorismen i Mellanöstern<br />
och Nordirland (samt exempelvis<br />
ETA:s dåd i Spanien) är att många<br />
bombdåd i Nordirland har föregåtts <strong>av</strong><br />
förvarningar. Vid attentaten framför<br />
allt i Mellanöstern tycks ett maximalt<br />
antal offer eftersträvas och alltså ges<br />
inga förvarningar. Vid de attentat i<br />
Nordirland som riktats mot soldater,<br />
poliser och andra företrädare för den<br />
brittiska ”överhögheten”, har vanligen<br />
inga förvarningar lämnats, då dessa ses<br />
som ”legitima mål”. Vid bombattentat<br />
riktade mot mer ”civila” mål de senaste<br />
tio åren har det däremot varit vanligt<br />
att lämna något slags förvarning (Fors,<br />
<strong>2005</strong>a).<br />
Erfarenhet <strong>av</strong> tågolyckor<br />
och andra kriser<br />
Förutom erfarenheter <strong>av</strong> att hantera<br />
bombdåd har blåljusmyndigheterna<br />
i <strong>London</strong> också en relativt stor erfarenhetsbank<br />
när det gäller tågolyckor.<br />
Den värsta under senare år ägde<br />
b a k g r u n d – k r i s h a n t e r i n g i l o n d o n o c h . . . | 3 3
Change language