Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fördröjningar i kriskommunikationen<br />
uppenbarade sig också efter att den<br />
akuta hanteringen hade <strong>av</strong>slutats. Vid<br />
polisens presskonferenser sades initialt<br />
att medan det inte fanns något som<br />
talade för att det var självmordsattacker<br />
gick denna möjlighet inte heller att<br />
utesluta. Utredare arbetade dock tidigt<br />
med teorin om självmordsbombare.<br />
Ändå dröjde det fem dagar tills polisen<br />
bekräftade att självmordsbombningar<br />
hade ägt rum i Storbritannien. Fördröjningen<br />
tycks inte ha lett till negativa<br />
konsekvenser för polisens räkning, möjligen<br />
för att det finns en förståelse för<br />
att polisen, till skillnad från medierna,<br />
inte kan spekulera utan måste hålla sig<br />
till säker och bekräftad information.<br />
Mediebilden betraktas ofta som kritisk<br />
för krishanteringens utfall, bilden<br />
<strong>av</strong> krisen anses som lika betydelsefull<br />
som den faktiska konsekvenshanteringen.<br />
Detta förhållningssätt befästes<br />
inte i <strong>London</strong>fallet som ger sken <strong>av</strong><br />
att förhållandet mellan beslutsfattare<br />
och media var relativt oproblematiskt.<br />
Detta kan eventuellt förklaras <strong>av</strong> att de<br />
aktörer som hörts för denna studie inte<br />
primärt arbetade med mediefrågor och<br />
därmed inte problematiserade kring<br />
detta. Dock kan det till viss del befästas<br />
genom befintlig fakta, hur de olika<br />
aktörerna säger sig ha resonerat och<br />
agerat, och hur det överensstämde med<br />
den bild som media framställde i samband<br />
med den 7 juli. Utifrån respondenterna<br />
tycks det som att mediebilden<br />
länge följde beslutsfattarnas intentioner<br />
och att bilden som g<strong>av</strong>s <strong>av</strong> krishante-<br />
ringen och beslutsfattarnas agerande<br />
i huvudsak var positiv.<br />
Detta ger upphov till följande frågor<br />
och påstående:<br />
• Hur gör man <strong>av</strong>vägningen mellan<br />
att gå ut med information så fort<br />
man har den, som kriskommunikations-<br />
och medieexperter råder,<br />
och att <strong>av</strong>vakta tills det finns ”säker”<br />
information?<br />
• Terrordåd är politiskt känsliga.<br />
I vissa lägen kan det vara ofördelaktigt<br />
att delge allmänheten all<br />
information. När gäller vad? Vilka<br />
kr<strong>av</strong> på öppen redovisning <strong>av</strong> information<br />
är rimliga att ställa vid<br />
olika situationer?<br />
• Mediebilden är också en informationskälla<br />
för myndigheter, organisationer<br />
och företag som har i uppgift<br />
att hantera krisen. Om mediebilden<br />
är missvisande kan det få konkreta<br />
effekter på krishanteringen och krishanterarna.<br />
Mobiltelefoner och<br />
kommunikation i kris<br />
Som många gånger tidigare vid liknande<br />
händelser belastades mobiltelefonsystemen<br />
hårt den 7 juli och det var<br />
under perioder omöjligt att använda<br />
mobiltelefoner. Mobilnätens opålitlighet<br />
kan utgöra ett allvarligt problem för<br />
krishanterare, och man kan ifrågasätta<br />
om mobiltelefoner överhuvudtaget ska<br />
ses som ett lämpligt kommunikationsmedel<br />
vid kriser. Samtidigt används<br />
2 2 | t e r r o r a t t a c k e r n a i l o n d o n d e n 7 j u l i 2 0 0 5
Change language