Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation

Recommendations

Info

Mediebilden – makten över bilden av krisen En mycket intressant aspekt på kriskommunikation som framkommit utifrån Londonfallet var hur mediebilden sköttes. Trots att de aktörer, som hanterade krisen operativt, tidigt gjorde bedömningen att det rörde sig om ett terrordåd dröjde det tills den bilden fick genomslag i medierna. Det som kom att ändra mediebilden var sprängningen av bussen som inträffade en dryg timme efter attackerna i tunnelbanan. Explosionen på bussen var synlig för både media och allmänhet på ett helt annat sätt. Inledningsvis informerades media och allmänhet om att det handlade om ett storskaligt strömavbrott i tunnelbanan. Budskapet om ett storskaligt strömavbrott i tunnelbanenätet var också det budskap som kablades ut i media. En anledning till att den bilden av händelsen vidhölls under morgonen kan givetvis ha varit att händelserna utspelade sig under jord och därmed inte visuellt kunde förklaras på annat sätt, förutom via vittnesuppgifter. En annan anledning kan vara det faktum att terroristdåd är politiskt känsliga och all kommunikation behövde förankras i hierarkin. Enligt informanterna kunde fördröjningen förklaras av att myndigheterna strävade efter att säkerställa att de gick ut med ett enhetligt budskap. Strategin var att detta enhetliga budskap skulle skapas och fastställas på högsta strategiska nivå – Guldkoordineringsgruppen. l ä r d o m a r f ö r d e t s v e n s k a k r i s h a n t e r i n g s s y s t e m e t | 2 1
Fördröjningar i kriskommunikationen uppenbarade sig också efter att den akuta hanteringen hade avslutats. Vid polisens presskonferenser sades initialt att medan det inte fanns något som talade för att det var självmordsattacker gick denna möjlighet inte heller att utesluta. Utredare arbetade dock tidigt med teorin om självmordsbombare. Ändå dröjde det fem dagar tills polisen bekräftade att självmordsbombningar hade ägt rum i Storbritannien. Fördröjningen tycks inte ha lett till negativa konsekvenser för polisens räkning, möjligen för att det finns en förståelse för att polisen, till skillnad från medierna, inte kan spekulera utan måste hålla sig till säker och bekräftad information. Mediebilden betraktas ofta som kritisk för krishanteringens utfall, bilden av krisen anses som lika betydelsefull som den faktiska konsekvenshanteringen. Detta förhållningssätt befästes inte i Londonfallet som ger sken av att förhållandet mellan beslutsfattare och media var relativt oproblematiskt. Detta kan eventuellt förklaras av att de aktörer som hörts för denna studie inte primärt arbetade med mediefrågor och därmed inte problematiserade kring detta. Dock kan det till viss del befästas genom befintlig fakta, hur de olika aktörerna säger sig ha resonerat och agerat, och hur det överensstämde med den bild som media framställde i samband med den 7 juli. Utifrån respondenterna tycks det som att mediebilden länge följde beslutsfattarnas intentioner och att bilden som gavs av krishanteringen och beslutsfattarnas agerande i huvudsak var positiv. Detta ger upphov till följande frågor och påstående: • Hur gör man avvägningen mellan att gå ut med information så fort man har den, som kriskommunikations- och medieexperter råder, och att avvakta tills det finns ”säker” information? • Terrordåd är politiskt känsliga. I vissa lägen kan det vara ofördelaktigt att delge allmänheten all information. När gäller vad? Vilka krav på öppen redovisning av information är rimliga att ställa vid olika situationer? • Mediebilden är också en informationskälla för myndigheter, organisationer och företag som har i uppgift att hantera krisen. Om mediebilden är missvisande kan det få konkreta effekter på krishanteringen och krishanterarna. Mobiltelefoner och kommunikation i kris Som många gånger tidigare vid liknande händelser belastades mobiltelefonsystemen hårt den 7 juli och det var under perioder omöjligt att använda mobiltelefoner. Mobilnätens opålitlighet kan utgöra ett allvarligt problem för krishanterare, och man kan ifrågasätta om mobiltelefoner överhuvudtaget ska ses som ett lämpligt kommunikationsmedel vid kriser. Samtidigt används 2 2 | t e r r o r a t t a c k e r n a i l o n d o n d e n 7 j u l i 2 0 0 5
Page 1 and 2: Terrorattackerna i London den 7 jul
Page 3 and 4: Titel: Terrorattackerna i London de
Page 5 and 6: Analys 47 Krisberedskap 47 Ledning
Page 7 and 8: lande och haft det övergripande an
Page 9 and 10: terrorattackerna, vilket kan vara r
Page 11 and 12: Observatörsinsatser ska ses som de
Page 13 and 14: Lärdomar för det svenska krishant
Page 15 and 16: de tre grundprinciperna för krisha
Page 17 and 18: etablerades som länk mellan myndig
Page 19 and 20: sjukhuset Royal London Hospital sam
Page 21: Att inte utgå från ett ”bästaf
Page 25 and 26: Bakgrund - krishantering i London o
Page 27 and 28: nom i parlamentets underhus den 28
Page 29 and 30: 2005; Bryce, 2005). Enligt plan ska
Page 31 and 32: ordföranden i GCG kan gå till mö
Page 33 and 34: personal från de olika deltagande
Page 35 and 36: um vid Clapham Junction i södra Lo
Page 37 and 38: 08.30 gick de åt olika håll (McAl
Page 39 and 40: för att lämna kvar en person på
Page 41 and 42: 4 0 | t e r r o r a t t a c k e r n
Page 43 and 44: mordsbombare (Leppard & Calvert, 20
Page 45 and 46: Under helgen kom polisutredningen f
Page 47 and 48: unt Londons tunnelbana med 6 000 po
Page 49 and 50: de initiala rapporterna. Klockan 09
Page 51 and 52: Räddningsarbetarna gick in i situa
Page 53 and 54: eslut ska fattas av olika enheter o
Page 55 and 56: Ormond Street, alldeles runt hörne
Page 57 and 58: petens kan genereras och upprätth
Page 59 and 60: terrorattack kräver hårt arbete i
Page 61 and 62: psykologisk expertis. Dessutom fick
Page 63 and 64: Kommunikation och samverkan mellan
Page 65 and 66: det var det inget lättvindigt besl
Page 67 and 68: Kriskommunikation Kommunikation i k
Page 69 and 70: earbeta denna information. Det är
Page 71 and 72: Ett stort mediecenter som journalis
Page 73 and 74:
omben och beslutet att dra tillbaka
Page 75 and 76:
- en militär idrottsplats i östra
Page 77 and 78:
Bilaga 1. Metod Denna observatörsr
Page 79 and 80:
Bilaga 2. Londons SEP-struktur HOME
Page 81 and 82:
14.00 GCG höll ett nytt möte. 15.
Page 83 and 84:
Bilaga 5. Förkortningar BMA Britis
Page 85 and 86:
London.gov.uk (2006a) ”The Mayor
Page 87 and 88:
Jha, A. (2005) ”Bomb contents: Th
Page 89 and 90:
kbm:s temaserie 2006:4 Terrorattack
show all

Terrorattackerna i London 2005 av ... - Krisinformation

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?