30.09.2013 Views

tidningenf ö rsvenskl ä kemedelsindustri - Pharma Industry

tidningenf ö rsvenskl ä kemedelsindustri - Pharma Industry

tidningenf ö rsvenskl ä kemedelsindustri - Pharma Industry

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

pharma industry nr 2 –06 1<br />

T I D N I N G E N F Ö R S V E N S K L Ä K E M E D E L S I N D U S T R I


Chefens order:<br />

”<br />

Fokusera mer på byrån, mindre på G<strong>ö</strong>teborg.<br />

”<br />

Okej då. H<strong>ä</strong>r har ni det.<br />

Lindh&Partners GBG:<br />

Fr<strong>ä</strong>mst inriktade på marknadsf<strong>ö</strong>ring av h<strong>ä</strong>lso- och sjukvårdsprodukter mot sjukvården och allm<strong>ä</strong>nheten.<br />

Vi g<strong>ö</strong>r:<br />

Analys<br />

Strategi<br />

Positionering<br />

Annonser<br />

Mailingar<br />

S<strong>ä</strong>ljst<strong>ö</strong>dsmaterial<br />

Produktmonografier<br />

Utst<strong>ä</strong>llningar<br />

Symposiebevakningar<br />

DTC<br />

PR<br />

Reklamfilm<br />

Webb<br />

Antal personer på byrån:<br />

9 st med fler på ingående.<br />

Vi jobbar bland andra med:<br />

Johnson&Johnson<br />

Mundipharma<br />

Novo Nordisk<br />

Serono<br />

Sanofi-aventis<br />

Lundbeck<br />

fmab<br />

Biovitrum<br />

Lindes Gas<br />

Leo <strong>Pharma</strong><br />

Ello-Livs<br />

Odeum <strong>Pharma</strong><br />

Tel 031-779 99 90<br />

Hertziahuset, Packhusplatsen 2, 411 13 G<strong>ö</strong>teborg. www.lopgbg.se<br />

LINDH&PARTNERS GBG – REKLAMBYRÅN MED HJÄRTAT I GÖTEBORG MEN MED KUNDER I HELA SVERIGE.


ledare<br />

Bort från <strong>ö</strong>ronm<strong>ä</strong>rkta l<strong>ä</strong>kemedelspengar<br />

I slutet av mars bes<strong>ö</strong>kte redaktionen Svensk Onkologisk F<strong>ö</strong>renings årsm<strong>ö</strong>te i Sundsvall, fr<strong>ä</strong>mst med<br />

tanke på vår tidning Onkologi i Sverige. En punkt på agendan var en paneldebatt om cancerbehandling<br />

och dyra l<strong>ä</strong>kemedel. I panelen fanns f<strong>ö</strong>retr<strong>ä</strong>dare f<strong>ö</strong>r L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden, Sveriges<br />

kommuner och landsting, L<strong>ä</strong>kemedelsverket, Socialstyrelsen, en oppositionspolitiker och en verksamhetschef<br />

representerad.<br />

Det man slås av <strong>ä</strong>r att <strong>ä</strong>ven om man pratar mycket om h<strong>ä</strong>lsoekonomi och kostnadseffektivitet så<br />

har det en svag f<strong>ö</strong>rankring i den dagliga verksamheten.<br />

I dag godk<strong>ä</strong>nns ett l<strong>ä</strong>kemedel av L<strong>ä</strong>kemedelsverket f<strong>ö</strong>r att sedan gå vidare till L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

f<strong>ö</strong>r bed<strong>ö</strong>mning om l<strong>ä</strong>kemedlet <strong>ä</strong>r kostnadseffektivt och d<strong>ä</strong>rmed skall subventioneras.<br />

D<strong>ä</strong>r fastst<strong>ä</strong>lls också l<strong>ä</strong>kemedlets pris. På L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden <strong>ä</strong>r man så klart duktiga på<br />

h<strong>ä</strong>lsoekonomi och g<strong>ö</strong>r en analys utifrån ett samh<strong>ä</strong>llsperspektiv av kostnader och int<strong>ä</strong>kter av ett l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Så långt <strong>ä</strong>r allt v<strong>ä</strong>l. Men n<strong>ä</strong>r produkten sedan kommer att anv<strong>ä</strong>ndas inom sjukvården f<strong>ö</strong>rsvinner<br />

helt pl<strong>ö</strong>tsligt kostnadseffektiviteten och endast kostnaden kvarstår. På ett <strong>ö</strong>gonblick har hela effektsidan<br />

upph<strong>ö</strong>rt att existera och det <strong>ä</strong>r bara priset på produkten som kvarstår.<br />

Sj<strong>ä</strong>lvklart måste man f<strong>ö</strong>rstå klinikchefen och landstinget som ser sin l<strong>ä</strong>kemedelsbudget gå i taket.<br />

Men om alla <strong>ä</strong>r <strong>ö</strong>verens om att l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>ven medf<strong>ö</strong>r besparingar på andra ”konton” i budgeten<br />

måste man v<strong>ä</strong>l kunna l<strong>ö</strong>sa detta.<br />

Det bollades mycket siffror under diskussionen. Om jag minns r<strong>ä</strong>tt var den totala vårdkostnaden<br />

270 miljarder kronor år 2005. L<strong>ä</strong>kemedel kostar runt 20 miljarder, varav cancerl<strong>ä</strong>kemedel 1,5 miljarder.<br />

Det spenderas otroligt mycket tid och resurser f<strong>ö</strong>r att effektivisera l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndning och<br />

hitta kostnadsbesparingar f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel. N<strong>ä</strong>r h<strong>ö</strong>rde man talas om program f<strong>ö</strong>r andra besparingar<br />

och rationaliseringar av anv<strong>ä</strong>ndning av material och personal i vården.<br />

Jag har dessv<strong>ä</strong>rre ingen patentl<strong>ö</strong>sning på hur man ska g<strong>ö</strong>ra men jag tror att om man någon gång<br />

skall lyckas få en kostnadseffektiv vård måste man utv<strong>ä</strong>rdera inte bara l<strong>ä</strong>kemedel utan också ingrepp<br />

av annat slag.<br />

Ett steg på v<strong>ä</strong>gen måste vara att komma bort från <strong>ö</strong>ronm<strong>ä</strong>rkandet av l<strong>ä</strong>kemedelspengar och i st<strong>ä</strong>llet<br />

ha en mer flexibel total vårdbudget.<br />

Jag vill också passa på att tacka G<strong>ö</strong>ran Karlsson, Medicinsk Direkt<strong>ö</strong>r på GlaxoSmithKline f<strong>ö</strong>r<br />

lång och trogen tj<strong>ä</strong>nst i vårt redaktionsråd. Han l<strong>ä</strong>mnar stafettpinnen vidare till Karin Eriksson,<br />

Forskningsdirekt<strong>ö</strong>r på LIF. F<strong>ö</strong>r att ytterligare tydligg<strong>ö</strong>ra denna <strong>ö</strong>verl<strong>ä</strong>mning skriver G<strong>ö</strong>ran och Karin<br />

tillsammans en artikel om Biobankslagen. Vi h<strong>ä</strong>lsar Karin v<strong>ä</strong>lkommen till PIs redaktionsråd.<br />

Niclas Ahlberg<br />

chefredakt<strong>ö</strong>r<br />

pharma industry nr 2 –06 3


edaktionsråd<br />

ÅSA HOLMGREN<br />

Regulatory Affairs Director<br />

Astrazeneca R&D<br />

S<strong>ö</strong>dert<strong>ä</strong>lje<br />

PER HEDLUND<br />

Marknadsstrateg<br />

Atlasvision<br />

KARIN ERIKSSON<br />

Forskningsdirekt<strong>ö</strong>r<br />

LIF<br />

LARS-ÅKE LEVIN<br />

Docent H<strong>ä</strong>lsoekonomi<br />

Link<strong>ö</strong>pings Universitet<br />

KJELL LEGERNAES<br />

Chef Externkommunikation<br />

Pfizer<br />

GUNILLA ANDERSSON<br />

HR-konsult<br />

Almitra<br />

VD/Ansvarig utgivare: Niclas Ahlberg Redaktionschef: Patrik Gustavsson Grafisk form: F<strong>ö</strong>rnuft & K<strong>ä</strong>nsla Marknadskommunikation AB,<br />

nina@fornuft-kansla.se Redigering: Lars Ringberg Tryck/Repro: Ålandstryckeriet, Mariehamn ÅlandsTryckeriet 2002 Environmental Management System<br />

Certificate No. DNV 932-2001-HEL-FINAS, SFS-EN ISO 14001 Papper: inlaga Novatech satin (silk) 100 g<br />

Omslag: Novatech satin (silk) 200 g. <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong> kommer ut med sex nummer per år och publiceras av <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong> Publishing AB.<br />

Tyra Lundgrens v<strong>ä</strong>g 6, 134 40 Gustavsberg, Telefon 08-570 10 520 Fax 08-570 10 521 e-mail redaktionen@pharma-industry.se<br />

www.pharma-industry.se Citera oss g<strong>ä</strong>rna, men ange k<strong>ä</strong>llan – <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong>. Innehållet i artiklarna <strong>ö</strong>verensst<strong>ä</strong>mmer inte n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndigtvis med redaktionens<br />

Lemonaid halvsidesannons åsikter. ISSN 1403-7416© 06-04-03 <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong> 10.13 Publishing Sida 1AB<br />

2005<br />

Vill du ha hj<strong>ä</strong>lp<br />

– men inte av vem som helst?<br />

S<strong>ö</strong>ker du en erfaren produktchef, projektledare, KAM eller f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef?<br />

VÅRA ERBJUDANDEN Lemonaid har produktchefer,<br />

projektledare, KAM och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschefer med många års<br />

erfarenhet av arbete med marknadsf<strong>ö</strong>ring och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning<br />

inom l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n. Kunskap finns inom flertalet<br />

st<strong>ö</strong>rre terapiområden, l<strong>ä</strong>kemedelsupphandling och inte<br />

minst inom konsumentmarknadsf<strong>ö</strong>ring/OTC.<br />

VÅRA KONSULTER Utgångspunkten i vårt arbete <strong>ä</strong>r alltid<br />

det verksamhetsresultat som efterstr<strong>ä</strong>vas av våra uppdragsgivare.<br />

F<strong>ö</strong>r att ge b<strong>ä</strong>sta m<strong>ö</strong>jliga avkastning på insatta resurser<br />

tillhandahåller vi personal med god akademisk bas, rik<br />

erfarenhet och h<strong>ö</strong>g kompetensnivå. Tillsammans med stark<br />

professionalism och aff<strong>ä</strong>rsorienterad inst<strong>ä</strong>llning skall våra<br />

konsulter alltid str<strong>ä</strong>va mot att skapa st<strong>ö</strong>rsta m<strong>ö</strong>jliga v<strong>ä</strong>rde<br />

f<strong>ö</strong>r våra uppdragsgivare.<br />

LEMONAID<br />

strategisk kompetens – operativ effektivitet<br />

Genv<strong>ä</strong>gen 15 • 133 38 Saltsj<strong>ö</strong>baden, Sweden • Tel +46 70 699 47 80 • E-mail info@lemonaid.se • www.lemonaid.se<br />

4 pharma industry nr 2 –06<br />

Lemonaid bildades 2003 med grundtanken att bistå l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n med h<strong>ö</strong>g kompetens inom marknadsf<strong>ö</strong>ring, f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning, logistik och distribution.<br />

Med mycket erfaren och v<strong>ä</strong>lutbildad personal <strong>ä</strong>r vår mission att hj<strong>ä</strong>lpa våra kunder att nå strategiska aff<strong>ä</strong>rsmål.


PI_helsidesannons_060130 06-01-30 13.51 Sida 1<br />

Espri Health<br />

– reklambyrån f<strong>ö</strong>r<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ring inom<br />

medicin och h<strong>ä</strong>lsa.<br />

F<strong>ö</strong>r små och<br />

stora kunder.<br />

Ring oss,<br />

vi hj<strong>ä</strong>lper dig.<br />

08 – 545 811 50<br />

www esprihealth se


innehåll<br />

emedels<br />

mittéer<br />

<br />

6 pharma industry nr 2 –06<br />

POLITIK I INDUSTRIN<br />

En v<strong>ä</strong>rldsledande svensk<br />

l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong> 22<br />

Thomas Östros<br />

L<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

genomslag <strong>ö</strong>kar 52<br />

Bj<strong>ö</strong>rn Wettermark, Seher Korkmaz, Lars L<br />

Gustafsson och Sten Iwarson<br />

Effektivare regler f<strong>ö</strong>r utbyte av<br />

l<strong>ä</strong>kemedel minskar kostnaderna 66<br />

Cecilia Ulleryd och Anita Finne Grahnén<br />

LIFs måls<strong>ä</strong>ttningar f<strong>ö</strong>r 2006 73<br />

Håkan Mandahl<br />

ANMÄLNINGSÄRENDEN<br />

Aktuellt från NBL och IGM 24<br />

Mårten Brink<br />

WEBB<br />

M<strong>ö</strong>tet på n<strong>ä</strong>tet g<strong>ö</strong>r det l<strong>ä</strong>ttare 26<br />

KLINISKA PRÖVNINGAR<br />

Biobankslagen beh<strong>ö</strong>ver <strong>ä</strong>ndras 34<br />

Karin Eriksson och G<strong>ö</strong>ran Karlsson<br />

MARKNADSFÖRING<br />

Knivskarp konkurrens<br />

kr<strong>ä</strong>ver tydliga budskap 40<br />

Douglas Dahlgren<br />

LEDARSKAP<br />

Rekrytera r<strong>ä</strong>tt från b<strong>ö</strong>rjan 44<br />

Gunilla Andersson och Nils Hallén<br />

LÄKEMEDELSFÖRETAGET<br />

Fryshuset som blev varmt 58<br />

Maud Pihlblad<br />

HÄLSOEKONOMI<br />

Bifall och avslag i<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden 30<br />

Jenny Elfving Kjellberg<br />

TRENDER<br />

Branschstatistik 2006 70<br />

Ann Westfelt <br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Ledare 3 Redaktionsråd 4 Notiser & Pressklipp 8 Information från L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>f<strong>ö</strong>reningen 72 Platsannonser 76<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Artillerigatan 42, 5 tr, 114 45 Stockholm tel : 08 - 665 78 15 / 08 - 678 10 80, fax: 08 - 678 04 03


042-2923_DM_annons1.QXP 06-03-28 19.27 Sida 1<br />

TA<br />

TÄTEN!<br />

Den som jobbar med marknadsf<strong>ö</strong>ring inom l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n vet hur viktigt det <strong>ä</strong>r<br />

att ligga steget f<strong>ö</strong>re konkurrenterna. Och med den vetskapen <strong>ä</strong>r det inte svårt att v<strong>ä</strong>lja<br />

annonsorgan om man vill nå f<strong>ö</strong>rskrivande l<strong>ä</strong>kare och sjuksk<strong>ö</strong>terskor.<br />

Det finns en oberoende tidning som når hela sjukvården. Den kommer ut på torsdagar,<br />

41 gånger per år. Och unders<strong>ö</strong>kningar visar att det <strong>ä</strong>r den tidning som de medicinska och<br />

ekonomiska beslutsfattarna inom sjukvården l<strong>ä</strong>ser – innan de l<strong>ä</strong>ser någon annan.<br />

Ring 08-566 241 00 och boka en t<strong>ä</strong>tposition i f<strong>ö</strong>rskrivarnas medvetande.<br />

FÖRST.


notiser och pressklipp<br />

Ny vd f<strong>ö</strong>r<br />

Roche AB<br />

Den 1 april tilltr<strong>ä</strong>der<br />

Paul Brown<br />

som vd f<strong>ö</strong>r Roche<br />

AB. Han har arbetat<br />

på Roche i<br />

olika roller sedan<br />

1986 och kommer<br />

n<strong>ä</strong>rmast från<br />

Paul Brown<br />

Roche Canada<br />

d<strong>ä</strong>r han haft posten<br />

vice president sales & marketing. Han<br />

eftertr<strong>ä</strong>der Hagen Pfundner, som l<strong>ä</strong>mnar<br />

Sverige efter tre år och det b<strong>ä</strong>sta resultatet<br />

någonsin f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>retaget. Hagen Pfundner blir<br />

chef f<strong>ö</strong>r Roche Tyskland.<br />

Ny vd f<strong>ö</strong>r<br />

Medtronic<br />

Sverige<br />

Per Sk<strong>ö</strong>ld har utsetts<br />

till vd f<strong>ö</strong>r<br />

Medtronic Sverige.<br />

Sedan oktober<br />

2004 har Per<br />

Sk<strong>ö</strong>ld varit busi-<br />

Per Sk<strong>ö</strong>ld<br />

ness manager f<strong>ö</strong>r<br />

Medtronic Arrythmia<br />

Management d<strong>ä</strong>r han framgångsrikt<br />

lett utveckling och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning av pacemakers<br />

och implanterbara defibrillatorer, ett<br />

ansvar som han <strong>ä</strong>ven i forts<strong>ä</strong>ttning kommer<br />

att inneha.<br />

Innan Per Sk<strong>ö</strong>ld b<strong>ö</strong>rjade arbeta f<strong>ö</strong>r Medtronic<br />

var han f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef på Astra L<strong>ä</strong>kemedel<br />

och <strong>ä</strong>ven på GE Healthcare. Den<br />

tidigare vd:n Paolo Raffaeli flyttar till Medtronic<br />

USA.<br />

Ny på Abbott<br />

Andreas Wallgren<br />

arbetar sedan den<br />

6 februari som produktchef<br />

f<strong>ö</strong>r Reductil.<br />

Andreas <strong>ä</strong>r<br />

utbildad civilingenj<strong>ö</strong>r<br />

och kommer n<strong>ä</strong>rmast<br />

från en tj<strong>ä</strong>nst<br />

som produktchef på<br />

Sanofi-aventis.<br />

8 pharma industry nr 2 –06<br />

Andreas Wallgren<br />

Bondi nyanst<strong>ä</strong>ller<br />

Henrik Linder har anst<strong>ä</strong>llts som rekryteringskonsult på<br />

Bondi chefsrekrytering i Stockholm. Henrik har haft ett<br />

antal ledande befattningar både inom internationell l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong><br />

och medicinteknik. Han har en bred<br />

erfarenhet av global projektledning och l<strong>ä</strong>kemedelsutveckling,<br />

och en specialkunskap inom mobil IT f<strong>ö</strong>r vård<br />

och klinisk forskning och utveckling.<br />

Henrik Linder Henrik kommer senast från egen konsultverksamhet<br />

inom ledarskap samt uppdrag från Ericsson Enterprise<br />

AB att utveckla mobila l<strong>ö</strong>sningar mot global sjuk- och h<strong>ä</strong>lsovård.<br />

Nightingale f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rker<br />

Reklambyrån Nightingale expanderar och har anst<strong>ä</strong>llt Magnus Fougstedt<br />

som projektledare och Sandra Fagerstr<strong>ö</strong>m som marknadsassistent. Magnus<br />

kommer senast från Lilly och Sandra har tidigare jobbat åt Pfizer.<br />

Magnus Fougstedt Sandra Fagerstr<strong>ö</strong>m<br />

Nya konsulter på Moveup<br />

Magnus Waller och Andreas Johansson <strong>ä</strong>r sedan årsskiftet anst<strong>ä</strong>llda på<br />

Moveup Consulting i Stockholm.<br />

Magnus som har lång erfarenhet av såv<strong>ä</strong>l rekrytering som kvalificerad<br />

tj<strong>ä</strong>nstef<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning kommer n<strong>ä</strong>rmast från en tj<strong>ä</strong>nst som vd f<strong>ö</strong>r PR- och eventbolaget<br />

Members Only. Andreas har tidigare arbetat i s<strong>ä</strong>ljande och s<strong>ä</strong>ljledande<br />

befattningar inom fr<strong>ä</strong>mst IT-sektorn bland annat med f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning av<br />

så kallad e-learningplattformar.<br />

Magnus Waller Andreas Johansson<br />

Samordnad behandling b<strong>ä</strong>st vid långvarig sm<strong>ä</strong>rta<br />

Behandlingsprogram som kombinerar flera åtg<strong>ä</strong>rder ger både b<strong>ä</strong>ttre sm<strong>ä</strong>rtlindring<br />

och kortare sjukskrivning <strong>ä</strong>n enstaka, mindre omfattande insatser.<br />

Det visar en ny stor granskning av metoder mot långvarig sm<strong>ä</strong>rta som presenteras<br />

i SBUs rapport. Rapporten visar också att professionellt ledd fysisk<br />

tr<strong>ä</strong>ning ger b<strong>ä</strong>ttre lindring <strong>ä</strong>n behandling d<strong>ä</strong>r patienten sj<strong>ä</strong>lv inte <strong>ä</strong>r aktiv.<br />

Rapporten finns på www.sbu.se


Kinchard Nytt<br />

Vårt nyhetsbrev ger dig som kund och samarbetspartner en inblick i vår v<strong>ä</strong>rld och verksamhet.<br />

Om du <strong>ö</strong>nskar mer information om oss ber vi dig att bes<strong>ö</strong>ka vår webbplats www.kinchard.se eller<br />

ringa på 08-614 34 00. Du hittar oss på Hovslagargatan 5, 5 tr, 111 48 Stockholm.<br />

Framgångsrikt samarbete<br />

med Procter & Gamble<br />

I samarbete med Procter & Gamble och Sanofi-Aventis<br />

genomf<strong>ö</strong>r Kinchard Nordens st<strong>ö</strong>rsta samordnade f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningsprojekt.<br />

Det går under namnet ”Alliance for<br />

better bone health”.<br />

Procter & Gamble <strong>ä</strong>r uppdragsgivare i f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningsprojektet d<strong>ä</strong>r en<br />

s<strong>ä</strong>ljkår från Kinchard samarbetar med Sanofi-Aventis f<strong>ö</strong>r att marknadsf<strong>ö</strong>ra<br />

l<strong>ä</strong>kemedel inom terapiområdet bensk<strong>ö</strong>rhet. Projektet har<br />

sedan starten i maj 2005 varit mycket framgångsrikt f<strong>ö</strong>r alla in -<br />

blandade parter. Av de sju l<strong>ä</strong>nder som <strong>ä</strong>r involverade i projektet<br />

står Sverige och s<strong>ä</strong>ljkåren från Kinchard f<strong>ö</strong>r den kraftigaste f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljnings<strong>ö</strong>kningen.<br />

Michael Sj<strong>ö</strong>din, projektets nordiske f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef<br />

<strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rstås mycket n<strong>ö</strong>jd med resultatet.<br />

– N<strong>ä</strong>r Sanofi-Aventis pratar om ”P&G-effekten” f<strong>ö</strong>r att beskriva<br />

ett mycket bra resultat kan man inte vara annat <strong>ä</strong>n n<strong>ö</strong>jd, s<strong>ä</strong>ger<br />

Michael Sj<strong>ö</strong>din.<br />

Nya medarbetare på Kinchard<br />

Intresset f<strong>ö</strong>r våra produkter och tj<strong>ä</strong>nster <strong>ö</strong>kar. Nya nordiska<br />

s<strong>ä</strong>ljuppdrag har medf<strong>ö</strong>rt att vi har anst<strong>ä</strong>llt fl era nya konsulter<br />

inom aff<strong>ä</strong>rsområdet Outsourcing. Madeleine Gezelius, Frank<br />

Mattsson Wilhelmsson, Anders Persson, Catrin Åbj<strong>ö</strong>rn och Johnny<br />

Andersson <strong>ä</strong>r alla kontrakterade f<strong>ö</strong>r uppdrag under året. Inom<br />

aff<strong>ä</strong>rsområdet Health <strong>ä</strong>r Anna Wramdemark nyanst<strong>ä</strong>lld Nurse<br />

adviser från och med den 27 mars.<br />

KINCHARD<br />

NYHETSBREV<br />

NR 2 | 2006<br />

Kinchard v<strong>ä</strong>xer och lanserar ett nytt<br />

webbaserat rekryteringsverktyg<br />

Med stor efterfrågan på s<strong>ä</strong>lj- och marknadsresurser inom<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsbranschen råder goda tider f<strong>ö</strong>r Kinchard. Under<br />

våren <strong>ä</strong>r vi totalt 135 konsulter som arbetar inom olika projekt<br />

i Norden. I takt med att f<strong>ö</strong>rfrågningarna från våra uppdragsgivare<br />

<strong>ö</strong>kar forts<strong>ä</strong>tter vi att knyta nya kontakter till vårt<br />

n<strong>ä</strong>tverk av konsulter. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r har vi nyligen lanserat ett nytt<br />

webbaserat rekryteringsverktyg som g<strong>ö</strong>r det enklare f<strong>ö</strong>r den<br />

som <strong>ä</strong>r intresserad av nya utmaningar inom l<strong>ä</strong>kemedelsbranschen<br />

att anm<strong>ä</strong>la sig till n<strong>ä</strong>tverket genom att registrera sin CV.<br />

Att arbeta som konsult hos oss inneb<strong>ä</strong>r en m<strong>ö</strong>jlighet till en<br />

innehållsrik och varierande vardag. Beroende på vår uppdragsgivares<br />

behov har varje uppdrag ett unikt innehåll,<br />

vilket ger konsulten nya perspektiv och v<strong>ä</strong>rdefulla branschkunskaper.<br />

Konsultarbetet resulterar <strong>ä</strong>ven i viktig personlig<br />

utveckling då varje projekt betyder nya kunskaper och er -<br />

farenheter, vilket i sin tur ger konsulten en unik profil med<br />

tryggare framtid.<br />

Våra konsulter har bakgrunder som l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenter,<br />

produktchefer, marknadsanalytiker, projektledare, utbildningsansvariga<br />

och sjuksk<strong>ö</strong>terskor f<strong>ö</strong>r att bara n<strong>ä</strong>mna några exempel.<br />

F<strong>ö</strong>r att bli en framgångsrik konsult <strong>ä</strong>r det viktigt att s<strong>ä</strong>tta professionalitet<br />

i f<strong>ö</strong>rsta rummet och att vara strukturerad.<br />

Tillsammans med våra uppdragsgivare v<strong>ä</strong>rdes<strong>ä</strong>tter vi också<br />

den kreativa f<strong>ö</strong>rmågan hos våra konsulter och det <strong>ä</strong>r mycket<br />

viktigt att kunna anpassa sig till nya f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttningar med kort<br />

varsel. Vår verksamhet f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>tter att vi snabbt kan finnas på<br />

r<strong>ä</strong>tt plats med r<strong>ä</strong>tt kompetens.<br />

Så h<strong>ä</strong>r anm<strong>ä</strong>ler du dig<br />

Registrera din CV på webben<br />

• Gå in på www.kinchard.se<br />

• Registrera dig som ny<br />

anv<strong>ä</strong>ndare på startsidan<br />

• Registrera kontaktuppgifter<br />

och arbetslivserfarenheter<br />

• Vi kontaktar dig<br />

Om du s<strong>ö</strong>ker nya utmaningar och vill utveckla ditt n<strong>ä</strong>tverk inom<br />

sjukvården och l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n <strong>ä</strong>r rollen på Kinchard både<br />

innehållsrik och varierande. Beroende på kundens behov har varje<br />

uppdrag ett unikt innehåll. Gå g<strong>ä</strong>rna in på www.kinchard.se f<strong>ö</strong>r att<br />

registrera din CV och bli en del av vårt n<strong>ä</strong>tverk. Vi kontaktar dig<br />

n<strong>ä</strong>r vi har ett uppdrag som passar din profi l.<br />

Innovative solutions for the<br />

pharmaceutical industry<br />

Annons mars 06.indd 1 06-03-23 15.51.40


notiser och pressklipp<br />

Karin Otterhed Johan Lundgren<br />

Explicit f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rker<br />

Karin Otterhed <strong>ä</strong>r sedan februari ny projektledare<br />

på Explicit & Partners AB, en reklambyrå<br />

med inriktning på h<strong>ä</strong>lsa. Karin har en gedigen<br />

erfarenhet från l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n, fr<strong>ä</strong>mst<br />

som f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef på AstraZeneca, d<strong>ä</strong>r hon<br />

<strong>ä</strong>ven varit ansvarig f<strong>ö</strong>r internationella kongresser.<br />

N<strong>ä</strong>rmast kommer Karin från en tj<strong>ä</strong>nst som<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef Sverige på DPC, Diagnostic<br />

Products Corporation. Karin Otterhed <strong>ä</strong>r civilekonom<br />

med inriktning på marknadsf<strong>ö</strong>ring.<br />

Johan Lundgren, sedan drygt ett år projektledare<br />

på Explicit, kliver nu in i rollen som del<strong>ä</strong>gare.<br />

Johan har nio års erfarenhet från olika byråer<br />

i USA, d<strong>ä</strong>r han arbetat med reklam och relationsmarknadsf<strong>ö</strong>ring<br />

med utgångspunkt från<br />

strategi, analys och effektm<strong>ä</strong>tning. Även Johan<br />

<strong>ä</strong>r civilekonom med inriktning på marknadsf<strong>ö</strong>ring.<br />

Åtta stora samarbetar om l<strong>ä</strong>kemedelsforskning<br />

Ett unikt samarbetsavtal sl<strong>ö</strong>ts mellan åtta<br />

stora l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag i mars. Avtalet inneb<strong>ä</strong>r<br />

att f<strong>ö</strong>retagen kommer att dela med sig av forskningsresultat<br />

till varandra. Framf<strong>ö</strong>r allt kommer<br />

man att dela med sig av tidiga tester kring l<strong>ä</strong>kemedelssubstansers<br />

toxikologiska egenskaper<br />

f<strong>ö</strong>r att effektivisera forskningen och undvika<br />

dubbelarbete.<br />

Av de substanser som blir f<strong>ö</strong>remål f<strong>ö</strong>r tester<br />

<strong>ä</strong>r det bara några få procent som når fram till<br />

ett godk<strong>ä</strong>nt l<strong>ä</strong>kemedel. De flesta substanserna<br />

faller bort vid de inledande testerna. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

sker samarbetet på ett tidigt stadium. F<strong>ö</strong>retagen<br />

kan ta del av varandras resultat och på så<br />

s<strong>ä</strong>tt slippa utf<strong>ö</strong>ra tester som andra f<strong>ö</strong>retag redan<br />

har gjort.<br />

I samarbetet ingår Bristol-Myers Squibb,<br />

Merck Sharp & Dome, Pfizer, Novartis, Glaxo<br />

Smith Kline, Shering-Plough, Roche och SRI<br />

international. Samarbetet sker under <strong>ö</strong>verinseende<br />

av C-path institute, ett icke vinstdrivande<br />

f<strong>ö</strong>retag med s<strong>ä</strong>te vid Universitetet i Arizona. F<strong>ö</strong>r<br />

mer info www.c-path.org<br />

10 pharma industry nr 2 –06<br />

L<strong>ä</strong>kemedel effektivt mot svår Alzheimer<br />

En j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rande studie från Karolinska institutet visar att l<strong>ä</strong>kemedlet donepezil<br />

f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrar vissa kognitiva funktioner och f<strong>ö</strong>rmågan att utf<strong>ö</strong>ra dagliga<br />

aktiviteter hos patienter med svår Alzheimers. Forskningsresultatet bygger<br />

på data från 50 svenska <strong>ä</strong>ldreboenden som publiceras i n<strong>ä</strong>tupplagan<br />

av den vetenskapliga tidskriften The Lancet.<br />

Ungef<strong>ä</strong>r 20 procent av alla patienter med Alzheimers sjukdom lider av<br />

svår demens. I takt med att deras h<strong>ä</strong>lsa f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>mras minskar f<strong>ö</strong>rmågan att<br />

kommunicera med omv<strong>ä</strong>rlden och att sk<strong>ö</strong>ta dagliga rutiner och de blir allt<br />

mer beroende av vård och omsorg. Donepezil anv<strong>ä</strong>nds f<strong>ö</strong>r att d<strong>ä</strong>mpa mild<br />

till måttlig Alzheimers, men dess verkan vid svår demens har inte utv<strong>ä</strong>rderats<br />

f<strong>ö</strong>rr<strong>ä</strong>n nu.<br />

I studien har professor Bengt Winblad och hans kollegor valt ut Alzheimerspatienter<br />

<strong>ö</strong>ver 50 år från 50 olika <strong>ä</strong>ldreboenden (demensboenden<br />

och sjukhem) i Sverige. Under sex månader behandlades en grupp på 95<br />

patienter med donepezil. En kontrollgrupp på 99 patienter fick placebo.<br />

Forskarna uppt<strong>ä</strong>ckte då att de som tilldelats donepezil hade f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrat sin<br />

kognition och f<strong>ö</strong>rmåga att utf<strong>ö</strong>ra sina dagliga aktiviteter j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med dem<br />

som fått placebo.<br />

Patienter med det aktiva l<strong>ä</strong>kemedlet hade fler biverkningar <strong>ä</strong>n den grupp<br />

som tilldelats placebo. Biverkningarna var dock av måttlig grad och oftast<br />

kortvariga.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket lanserade ny webbplats<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket har lanserat en ny webbplats. En nyhet <strong>ä</strong>r att sajten <strong>ä</strong>r<br />

anpassad f<strong>ö</strong>r olika målgrupper. Det finns ingångar både f<strong>ö</strong>r den som <strong>ä</strong>r<br />

yrkesverksam inom h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården, f<strong>ö</strong>r allm<strong>ä</strong>nheten och f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>retag.<br />

En annan nyhet <strong>ä</strong>r den nya s<strong>ö</strong>ktj<strong>ä</strong>nsten ”S<strong>ö</strong>k l<strong>ä</strong>kemedelsfakta”.<br />

Den nya adressen f<strong>ö</strong>r webbplatsen blir www.lakemedelsverket.se Den<br />

tidigare adressen www.mpa.se finns kvar. Den kommer på sikt att styras<br />

<strong>ö</strong>ver till de engelska sidorna.<br />

Remicade godk<strong>ä</strong>nt f<strong>ö</strong>r behandling av ulcer<strong>ö</strong>s kolit<br />

EU-kommissionen har godk<strong>ä</strong>nt TNF-alfah<strong>ä</strong>mmaren Remicade (infliximab).<br />

Remicade blir d<strong>ä</strong>rmed det f<strong>ö</strong>rsta godk<strong>ä</strong>nda biologiska l<strong>ä</strong>kemedlet inom<br />

EU f<strong>ö</strong>r behandling av den kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen ulcer<strong>ö</strong>s<br />

kolit.<br />

Godk<strong>ä</strong>nnandet grundar sig på två stora studier som har utv<strong>ä</strong>rderat effekten<br />

och s<strong>ä</strong>kerheten av Remicade, d<strong>ä</strong>r 70 procent av patienterna blev<br />

hj<strong>ä</strong>lpta redan efter tre behandlingar. Det kunde också påvisas att antalet<br />

sjukhusinl<strong>ä</strong>ggningar halverades f<strong>ö</strong>r de patienter som behandlades med<br />

Remicade j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med placebo.<br />

Det nya godk<strong>ä</strong>nnandet markerar Remicades åttonde indikation inom EU<br />

f<strong>ö</strong>r behandling av ett antal autoimmuna inflammatoriska sjukdomar, d<strong>ä</strong>ribland<br />

ulcer<strong>ö</strong>s kolit.


TARGET MARKETING : BESÖKSBOKNING<br />

Grunden i vår aff<strong>ä</strong>rsidé <strong>ä</strong>r att på ett effektivt s<strong>ä</strong>tt hj<strong>ä</strong>lpa våra uppdragsgivare<br />

att komma i kontakt sina kunder, och att bli b<strong>ä</strong>ttre i kundbearbetningen.<br />

Fr<strong>ä</strong>mst genom att <strong>ö</strong>ka frekvensen i m<strong>ö</strong>ten mellan s<strong>ä</strong>ljare och k<strong>ö</strong>pare samt<br />

skapa kontinuitet mellan olika kampanjaktiviteter.<br />

Vill du veta hur vi kan f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra din tr<strong>ä</strong>ffs<strong>ä</strong>kerhet och <strong>ö</strong>ka volymen<br />

i bes<strong>ö</strong>ksbokningen, v<strong>ä</strong>lkommen att kontakta oss.<br />

Huvudkontor: V<strong>ä</strong>stra Hamngatan 12 · 411 17 G<strong>ö</strong>teborg · Filialkontor: Kungsgatan 18, vån 1 & 3 · Tel: 031- 13 60 90 · E-post: info@dmtm.se · www.dmtm.se<br />

bureauLECCI


notiser och pressklipp<br />

Ny tablettbaserad allergivaccination<br />

mot gr<strong>ä</strong>sallergi godk<strong>ä</strong>nd<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket har godk<strong>ä</strong>nt Grazax, en helt<br />

ny allergenspecifik immunterapi (så kallad allergivaccination)<br />

i tablettform. Tabletten <strong>ä</strong>r<br />

godk<strong>ä</strong>nd f<strong>ö</strong>r behandling av gr<strong>ä</strong>sallergi.<br />

Tabletten l<strong>ä</strong>ggs under tungan d<strong>ä</strong>r den snabbt<br />

absorberas. Grazax verkar genom att framkalla<br />

en skyddande immunreaktion hos patienten<br />

och skapa en immunologisk tolerans som h<strong>ä</strong>mmar<br />

eller till och med avbryter den allergiska<br />

reaktionen mot gr<strong>ä</strong>spollen. Grazax angriper<br />

sj<strong>ä</strong>lva orsaken till allergin vilket <strong>ä</strong>r ett helt nytt<br />

s<strong>ä</strong>tt att behandla sjukdomen.<br />

Nya l<strong>ä</strong>kemedel billigare i Sverige<br />

Priserna på nya l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>r fyra procent l<strong>ä</strong>gre<br />

i Sverige <strong>ä</strong>n genomsnittet i 17 europeiska<br />

l<strong>ä</strong>nder. Om man tar h<strong>ä</strong>nsyn till k<strong>ö</strong>pkraften <strong>ä</strong>r<br />

det bara tre l<strong>ä</strong>nder som har l<strong>ä</strong>gre priser på nya<br />

l<strong>ä</strong>kemedel. Det visar en ny unders<strong>ö</strong>kning från<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden (LFN).<br />

LFN har j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt priserna på 55 nya l<strong>ä</strong>kemedel<br />

i Sverige med priserna i 17 andra europeiska<br />

l<strong>ä</strong>nder. Tio l<strong>ä</strong>nder har en h<strong>ö</strong>gre prisnivå <strong>ä</strong>n<br />

Sverige, medan sju l<strong>ä</strong>nder har l<strong>ä</strong>gre priser. I<br />

underlaget ingår l<strong>ä</strong>kemedel som Lantus mot diabetes,<br />

Humira mot reumatism och Crestor<br />

mot h<strong>ö</strong>ga blodfetter.<br />

12 pharma industry nr 2 –06<br />

Exelon godk<strong>ä</strong>nd f<strong>ö</strong>r Parkinsonsjuka med demens<br />

I mitten av mars godk<strong>ä</strong>nde EU-kommissionen Exelon (rivastigmin) f<strong>ö</strong>r<br />

symtomatisk behandling av mild till måttligt svår demens vid Parkinsons<br />

sjukdom. Hittills har det inte funnits någon godk<strong>ä</strong>nd behandling f<strong>ö</strong>r demenssymtom<br />

hos dessa patienter. Omkring 40 procent av alla med<br />

Parkinsons sjukdom lider av demens.<br />

Exelon (rivastigmin) <strong>ä</strong>r sedan 1998 godk<strong>ä</strong>nt i Sverige f<strong>ö</strong>r behandling av<br />

l<strong>ä</strong>tt till måttligt svår Alzheimers sjukdom. Den tillh<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsgruppen<br />

kolinesterash<strong>ä</strong>mmare, vilka verkar genom att <strong>ö</strong>ka kommunikationen mellan<br />

vissa nervceller i hj<strong>ä</strong>rnan. Exelon <strong>ä</strong>r nu den f<strong>ö</strong>rsta kolinesterash<strong>ä</strong>mmare<br />

som <strong>ä</strong>r godk<strong>ä</strong>nd f<strong>ö</strong>r mer <strong>ä</strong>n en typ av demens.<br />

Mabthera godk<strong>ä</strong>nt i USA f<strong>ö</strong>r behandling av reumatoid artrit<br />

Roche har av amerikanska l<strong>ä</strong>kemedelsverket, FDA, fått godk<strong>ä</strong>nnande av<br />

Mabthera (rituximab) f<strong>ö</strong>r behandling av reumatoid artrit. Mabthera <strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rst<br />

i en helt ny klass av l<strong>ä</strong>kemedel mot reumatoid artrit som verkar selektivt<br />

på B-celler.<br />

Godk<strong>ä</strong>nnandet g<strong>ä</strong>ller f<strong>ö</strong>r behandling av reumatiker som inte fått effekt<br />

eller inte tolererat behandling med andra biologiska l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Den h<strong>ä</strong>r gruppen av reumatiker <strong>ä</strong>r de mest svårbehandlade och i studier<br />

på den h<strong>ä</strong>r patientgruppen har Mabthera visat mycket goda resultat.<br />

En påtaglig symtomf<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttring kan ses redan efter en behandling, som<br />

består av två infusioner Mabthera. En ans<strong>ö</strong>kan f<strong>ö</strong>r godk<strong>ä</strong>nnande i Europa<br />

l<strong>ä</strong>mnades in till den europeiska l<strong>ä</strong>kemedelsmyndigheten EMEA i september<br />

f<strong>ö</strong>rra året. Ett europeiskt godk<strong>ä</strong>nnande f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntas under detta år.<br />

Rekrytering till och inom<br />

Life Science<br />

30 års sammanlagd egen operativ erfarenhet av l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>ns<br />

vardag har gett oss en djup insikt i vad som beh<strong>ö</strong>vs f<strong>ö</strong>r att arbetsplatsen<br />

ska fungera optimalt<br />

mer <strong>ä</strong>n 15 års erfarenhet av att arbeta med rekrytering har gett oss<br />

unika m<strong>ö</strong>jligheter att bed<strong>ö</strong>ma inte bara meriter utan personen bakom<br />

vi kan d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r snabbt och effektivt hj<strong>ä</strong>lpa dig att hitta just den person ditt<br />

f<strong>ö</strong>retag beh<strong>ö</strong>ver till:<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning<br />

h<strong>ä</strong>lsoekonomi<br />

marknad<br />

medicin<br />

registrering<br />

PHARMA SEARCH AB<br />

www.pharmasearch.se<br />

v<strong>ä</strong>lkommen till vår hemsida eller ring 08-30 70 33


FÖRBEREDELSERNA FÖR<br />

NORDENS STÖRSTA LÄKARTRÄFF<br />

HAR BÖRJAT<br />

Den 29:e november till<br />

1:e december har du<br />

årets b<strong>ä</strong>sta m<strong>ö</strong>jlighet att<br />

tr<strong>ä</strong>ffa l<strong>ä</strong>kare inom alla specialiteter. Då <strong>ä</strong>r det dags f<strong>ö</strong>r Svenska<br />

L<strong>ä</strong>kares<strong>ä</strong>llskapets Riksst<strong>ä</strong>mma, Nordens st<strong>ö</strong>rsta m<strong>ö</strong>tesplats<br />

inom sjukvård och h<strong>ä</strong>lsa.<br />

I år g<strong>ö</strong>r vi en storsatsning på att f<strong>ö</strong>rnya m<strong>ä</strong>ssdelen av<br />

Riksst<strong>ä</strong>mman. Målet <strong>ä</strong>r att intressera fler bes<strong>ö</strong>kare, inte minst<br />

bland yngre l<strong>ä</strong>kare och sjuksk<strong>ö</strong>terskor.<br />

Utgångspunkten f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>rnyelsen <strong>ä</strong>r att vården inte bara<br />

handlar om mediciner och skalpeller, utan <strong>ä</strong>ven om ledarskap,<br />

politik, ekonomi och mycket annat.<br />

Svenska M<strong>ä</strong>ssan. 412 94 G<strong>ö</strong>teborg. Tel: 031-708 80 00. Fax: 031-16 03 30<br />

Bes<strong>ö</strong>ksadress: M<strong>ä</strong>ssans Gata/Korsv<strong>ä</strong>gen. www.swefair.se www.riksstammangoteborg.se<br />

Vi kryddar d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r med nya, sp<strong>ä</strong>nnande inslag om l<strong>ä</strong>karens och<br />

sjuksk<strong>ö</strong>terskans yrkesroll, och samh<strong>ä</strong>llet de verkar i.<br />

Det kommer också att bli fler aktiviteter på golvet, till<br />

exempel IT-scenen, H<strong>ä</strong>lsokollen och demonstration av arbetet<br />

på en olycksplats.<br />

Sj<strong>ä</strong>lvklart behåller vi de uppskattade inslagen med specialistområden<br />

och Medic Future.<br />

Riksst<strong>ä</strong>mman 2006 kommer att marknadsf<strong>ö</strong>ras intensivt<br />

med fokus på ink<strong>ö</strong>pare, beslutsfattare och opinionsbildare.<br />

Bokning och information: www.riksstammangoteborg.se<br />

eller ring oss på telefon 031-708 80 00.<br />

V<strong>ä</strong>lkommen till Nordens st<strong>ö</strong>rsta l<strong>ä</strong>kartr<strong>ä</strong>ff!<br />

www.tuvemark.se


notiser och pressklipp<br />

Ans<strong>ö</strong>kan om registrering f<strong>ö</strong>r vaccin mot<br />

livmoderhalscancer<br />

I mars l<strong>ä</strong>mnade GlaxoSmithKline in en ans<strong>ö</strong>kan<br />

till L<strong>ä</strong>kemedelsverket om godk<strong>ä</strong>nnande f<strong>ö</strong>r<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning av Cervarix, ett nytt vaccin mot livmoderhalscancer.<br />

Cervarix har utvecklats f<strong>ö</strong>r<br />

att f<strong>ö</strong>rebygga infektioner mot de två vanligaste<br />

typerna av cancerframkallande humant papillomvirus<br />

(HPV), n<strong>ä</strong>rmare best<strong>ä</strong>mt HPV 16<br />

och HPV 18, som tillsammans svarar f<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>ver<br />

70 procent av livmoderhalscancerfallen i v<strong>ä</strong>rlden.<br />

Preotact – nytt l<strong>ä</strong>kemedel i kampen mot<br />

osteoporos på v<strong>ä</strong>g<br />

Den europeiska l<strong>ä</strong>kemedelsn<strong>ä</strong>mnden CHMP<br />

rekommenderar att kommissionen ger f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningstillstånd<br />

f<strong>ö</strong>r osteoporosl<strong>ä</strong>kemedlet Preotact<br />

från Nycomed i Europa. Preotact st<strong>ä</strong>rker<br />

och bygger upp ben vilket ger personer som lider<br />

av att osteoporos st<strong>ö</strong>rre m<strong>ö</strong>jligheter att<br />

undvika benfrakturer.<br />

Preotact <strong>ä</strong>r en mer v<strong>ä</strong>rmebest<strong>ä</strong>ndig, paratyroidhormonvariant<br />

som både bygger upp och<br />

st<strong>ä</strong>rker benen och på så vis minskar risken att<br />

patienter med osteoporos ska drabbas av f<strong>ö</strong>rsvagande<br />

och sm<strong>ä</strong>rtsamma benfrakturer<br />

GfK HealthCare<br />

Your partner for market research<br />

GfK HealthCare offers customized market research<br />

solutions for the health care market.<br />

Our research areas are:<br />

Rx<br />

Consumer Care<br />

Patient studies<br />

Medical supply/diagnostics<br />

Dental Care<br />

Animal Care<br />

For more information, visit www.gfksverige.se<br />

or contact:<br />

Jan Olsson<br />

Phone 14 046 pharma 181 industry 665nr<br />

2 –06<br />

jan.olsson@gfksverige.se<br />

Fredrik Bladh<br />

Phone 046 181 624<br />

fredrik.bladh@gfksverige.se<br />

Ny studie om varf<strong>ö</strong>r vasaloppsåkare lever l<strong>ä</strong>ngre<br />

F<strong>ö</strong>r tredje året i rad studerades vasaloppsåkares h<strong>ä</strong>lsa och livsstil i samband<br />

med årets Vasalopp. Från tidigare års studier vet vi att vasaloppsåkare<br />

<strong>ä</strong>r friskare och lever l<strong>ä</strong>ngre j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med den <strong>ö</strong>vriga befolkningen.<br />

Nytt f<strong>ö</strong>r i år <strong>ä</strong>r att de bakomliggande orsakerna till detta ska kartl<strong>ä</strong>ggas.<br />

Årets studie <strong>ä</strong>r ett samarbete mellan Medicinkliniken i Mora, Karolinska<br />

institutet, Vasaloppet och Pfizer.<br />

– Vi vet inte i dag om det enbart <strong>ä</strong>r mer fysisk aktivitet som leder till att<br />

Vasaloppsåkare lever l<strong>ä</strong>ngre och har ett friskare liv. Det <strong>ä</strong>r många andra<br />

faktorer som kan spela in, som till exempel livsstil, <strong>ä</strong>rftlighet, kostvanor och<br />

sociala faktorer, s<strong>ä</strong>ger Ulf Hållmarker, ansvarig l<strong>ä</strong>kare vid Vasaloppet.<br />

Sammanlagt kommer cirka 18 000 åkare, som uppgivit en e-mailadress,<br />

att tillfrågas om de vill ingå i webb-enk<strong>ä</strong>ten.<br />

Fjolårets studie visade att vasaloppsåkare <strong>ä</strong>r b<strong>ä</strong>ttre på att hantera<br />

stress j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med <strong>ö</strong>vriga befolkningen. Många vasaloppsåkare anv<strong>ä</strong>nder<br />

dessutom motion som avkoppling. Hela 64 procent tr<strong>ä</strong>nar 3–5 timmar i<br />

veckan. Det <strong>ä</strong>r mer <strong>ä</strong>n dubbelt så mycket som allm<strong>ä</strong>nheten, d<strong>ä</strong>r 29 procent<br />

tr<strong>ä</strong>nar lika mycket.<br />

Lilly gick segrande ur årets upplaga av Medicinbollen!<br />

Efter ett intensivt grundspel så hade fyra lag kvalificerat sig f<strong>ö</strong>r semifinalerna.<br />

I den ena semifinalen m<strong>ö</strong>ttes Lilly och Roche Diagnostics och i den<br />

andra Roche IF och Serono. Publiken bj<strong>ö</strong>ds under dessa semifinaler på<br />

h<strong>ä</strong>rlig kamp med mycket bollk<strong>ä</strong>nsla och stor vilja. Hetast var Lilly och<br />

Roche IF som kom att m<strong>ö</strong>tas i final.<br />

Efter en mycket j<strong>ä</strong>mn och v<strong>ä</strong>lspelad final stod Lilly som det segrande<br />

laget. Lilly tog d<strong>ä</strong>rmed sin f<strong>ö</strong>rsta inteckning i vandringspokalen. I årets turnering<br />

deltog 11 lag.<br />

The GfK Group is one of the world’s leading market<br />

research organizations, with more than 120 subsidiares<br />

and participations worldwide.


Nej du lilla gubben,<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>k inte med oss.<br />

Det <strong>ä</strong>r mycket enkelt, vi jobbar bara med en enda sak; medicinsk reklam. Inga bl<strong>ö</strong>jor, ingen l<strong>ä</strong>sk, inga chips.<br />

Det finns ett mycket bra sk<strong>ä</strong>l till det. F<strong>ö</strong>r enligt vår erfarenhet <strong>ä</strong>r medicinsk kommunikation lite speciell. Inte<br />

bara f<strong>ö</strong>r att det som ska kommuniceras ofta st<strong>ä</strong>ller stora krav på kunskap och f<strong>ö</strong>rståelse, utan lika mycket<br />

f<strong>ö</strong>r att en reklambyrå som arbetar med medicin, måste kunna mer <strong>ä</strong>n att bara g<strong>ö</strong>ra reklam.<br />

Om du sitter som produktchef eller marknadschef på ett l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag vet du troligen vad vi pratar om.<br />

Annonserna <strong>ä</strong>r bara toppen på det isberg som <strong>ä</strong>r din vardag. Utbildningar, produktlanseringar (med allt vad det<br />

inneb<strong>ä</strong>r), vetenskapliga rapporter, road shows och bokningsbrev <strong>ä</strong>r en mycket st<strong>ö</strong>rre del av din vardag, eller<br />

hur? Vi som startade det h<strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>retaget satt i precis den position du sitter i nu, och vi hittade ingen l<strong>ö</strong>sning.<br />

Så vad gjorde vi? Vi startade den byrå vi sj<strong>ä</strong>lva alltid s<strong>ö</strong>kte, men inte hittade; den som f<strong>ö</strong>rstod vår problematik,<br />

och kunde l<strong>ö</strong>sa våra problem, men som samtidigt kunde ge oss sp<strong>ä</strong>nnande reklam.<br />

H<strong>ä</strong>r hittar du f<strong>ö</strong>ljaktligen personer som kan dra upp strategiska riktlinjer, och de som kan skriva vetenskapliga<br />

rapporter, men också personer som kan g<strong>ö</strong>ra precis så uppseendev<strong>ä</strong>ckande reklam som ditt mod tillåter.<br />

Uppenbarligen har vi gjort något r<strong>ä</strong>tt, f<strong>ö</strong>r vi har f<strong>ö</strong>rmånen att jobba med de st<strong>ö</strong>rsta f<strong>ö</strong>retagen i branschen och<br />

med deras viktigaste produkter.<br />

Vår fråga till dig <strong>ä</strong>r nu; vågar du tacka ja till det du egentligen beh<strong>ö</strong>ver?<br />

Kungsgatan 2, Box 7288, 103 89 Stockholm. Tfn 08-545 311 70. info@nightingale.se


notiser och pressklipp<br />

Databas <strong>ö</strong>kar tillgången på h<strong>ä</strong>lsoekonomiska<br />

utv<strong>ä</strong>rderingar<br />

En ny kostnadsfri databas med h<strong>ä</strong>lsoekonomiska utv<strong>ä</strong>rderingar<br />

finns nu till<strong>ä</strong>nglig via internet. Databasen har utvecklats<br />

inom projektet Euronheed (European network of health economic<br />

evaluation databases).<br />

Euronheed har pågått sedan 2003 och har under de f<strong>ö</strong>rsta<br />

tre åren finansierats av EUs femte ramprogram f<strong>ö</strong>r ”Quality of<br />

life and management of living resources”. Databasen lanserades<br />

i h<strong>ö</strong>stas och finns tillg<strong>ä</strong>nglig på www.euronheed.org<br />

Syftet med databasen <strong>ä</strong>r att <strong>ö</strong>ka tillg<strong>ä</strong>ngligheten f<strong>ö</strong>r ekonomiska<br />

utv<strong>ä</strong>rderingar. Meningen <strong>ä</strong>r att den ska bidra till utveckling<br />

av gemensamma riktlinjer f<strong>ö</strong>r ekonomiska utv<strong>ä</strong>rderingar<br />

och att den ska leda till en b<strong>ä</strong>ttre f<strong>ö</strong>rståelse f<strong>ö</strong>r ekonomiska<br />

utv<strong>ä</strong>rderingar hos beslutsfattare. Databasen innehåller ekonomiska<br />

utv<strong>ä</strong>rderingar av h<strong>ä</strong>lso- och sjukvårdsinsatser i sjutton<br />

europeiska l<strong>ä</strong>nder. Arbetet har bedrivits vid sju europeiska<br />

center d<strong>ä</strong>r de nordiska l<strong>ä</strong>nderna ingår i ett.<br />

Pi - Invitational<br />

Golf Tournament<br />

Ni som var med i PI-Invitational<br />

i h<strong>ö</strong>stas har redan fått ett f<strong>ö</strong>rsta<br />

nyhetsbrev kring årets begivenhet.<br />

De observanta har redan noterat<br />

att vi byter bana. Ni som inte fi ck<br />

m<strong>ö</strong>jlighet att delta f<strong>ö</strong>rra året får helt<br />

enkelt hoppas på att ni blir inbjudna<br />

i år. En f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttning <strong>ä</strong>r att Ni spelar<br />

golf, en annan <strong>ä</strong>r att vi k<strong>ä</strong>nner till<br />

det. Mer info kommer.<br />

16 pharma industry nr 2 –06<br />

Det går att s<strong>ö</strong>ka bland studier i hela den europeiska databasen.<br />

Men man kan också v<strong>ä</strong>lja att s<strong>ö</strong>ka i enbart en av de sju<br />

lokala databaserna (exempelvis den nordiska). Databasen<br />

innehåller bibliografiska uppgifter (information om f<strong>ö</strong>rfattare,<br />

titel, tidskrift etc) f<strong>ö</strong>r alla studier. F<strong>ö</strong>r alla fullst<strong>ä</strong>ndiga ekonomiska<br />

utv<strong>ä</strong>rderingar (de som j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>r både kostnader och h<strong>ä</strong>lsoeffekter)<br />

finns dessutom strukturerade sammanfattningar.<br />

Dessa sammanfattningar anv<strong>ä</strong>nder en gemensam mall f<strong>ö</strong>r att<br />

beskriva studiernas design, data och resultat.<br />

Dessutom finns en sammanfattande kommentar om studiens<br />

relevans och kvalitet. Syftet med dessa sammanfattningar<br />

<strong>ä</strong>r att ge en snabb <strong>ö</strong>verblick <strong>ö</strong>ver studierna och deras<br />

resultat, framf<strong>ö</strong>rallt f<strong>ö</strong>r personer som inte har omfattande erfarenhet<br />

av att tolka ekonomiska utv<strong>ä</strong>rderingar.<br />

F<strong>ö</strong>r n<strong>ä</strong>rvarande genomf<strong>ö</strong>rs en utv<strong>ä</strong>rdering av projektet och<br />

databasen f<strong>ö</strong>r att avg<strong>ö</strong>ra framtida organisation och finansiering<br />

av arbetet. Synpunkter på databasen och hur anv<strong>ä</strong>ndare<br />

upplever nyttan av den tas d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r tacksamt emot.<br />

Jonas Lundkvist<br />

koordinator f<strong>ö</strong>r den nordiska delen av Euronheed<br />

Pi - Invitational 2006<br />

Vidbyn<strong>ä</strong>s, 7 september, samling senast 12:00


Du vet att l<strong>ä</strong>karna k<strong>ä</strong>nner till din produkt. Du vet att de tagit till sig<br />

den goda dokumentationen. Det har du s<strong>ä</strong>kra siffror på.<br />

Tyv<strong>ä</strong>rr har du lika s<strong>ä</strong>kra siffror på att de inte f<strong>ö</strong>rskriver din produkt<br />

i alla fall.<br />

Svaret på gåtan finns i k<strong>ä</strong>nslor, attityder och tankar. Du hittar det<br />

genom att låta oss på Navigare genomf<strong>ö</strong>ra en kvalitativ medicinsk<br />

marknadsunders<strong>ö</strong>kning.<br />

I djupintervjuer eller fokusgrupper avsl<strong>ö</strong>jar vi dina f<strong>ö</strong>rskrivares dolda<br />

agenda. Erfarna beteendevetare leder samtalen och bed<strong>ö</strong>mer<br />

resultaten. Resultat som ger dig nyckeln till framgångsrik marknadskommunikation.<br />

Kontakta oss f<strong>ö</strong>r en f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttningsl<strong>ö</strong>s diskussion om<br />

hur vi kan hj<strong>ä</strong>lpa dig hitta just den nyckel du s<strong>ö</strong>ker.<br />

Telefon 0300–51500 Web www.navigare.se From Information to Market Insight


notiser och pressklipp<br />

Minst tvåhundratjugofyra stycken personer från l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n<br />

åkte något lopp under årets vasaloppsvecka. Vi har s<strong>ö</strong>kt<br />

i resultat databasen på f<strong>ö</strong>retagsnamn och fått fram dessa. Det<br />

<strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rstås många som åkt i sina klubbars namn och de missar<br />

vi tyv<strong>ä</strong>rr. Vi hoppas på till n<strong>ä</strong>sta år att ni åkare spontant rapporterar<br />

till oss eller <strong>ä</strong>nnu hellre startar ett stort f<strong>ö</strong>retagsjippo<br />

kring veckan i friskvårdens namn. Gl<strong>ä</strong>djande <strong>ä</strong>r i alla fall att<br />

det <strong>ä</strong>r 76 personer fl er i resultatlistan <strong>ä</strong>n f<strong>ö</strong>rra året.<br />

Veckan bj<strong>ö</strong>d på varierande åkf<strong>ö</strong>rhållande med alltifrån blixtsnabba<br />

”r<strong>ä</strong>ls” i b<strong>ö</strong>rjan av veckan till nysn<strong>ö</strong> och tuffa f<strong>ö</strong>rhållanden<br />

i vasaloppet. <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong> kan skryta med att 100% av bolaget<br />

åkte i år. (båda två) En eloge till Roche SK som hade 99<br />

personer som fullf<strong>ö</strong>ljde något lopp under vasaloppsveckan. Det<br />

kallar jag satsning. Som god tvåa kom Astra Zeneca och på<br />

tredje plats Pfi zer.<br />

F<strong>ö</strong>r er som inte åkt något lopp kan vi bara s<strong>ä</strong>ga –G<strong>ö</strong>r det!<br />

Det <strong>ä</strong>r något magiskt <strong>ö</strong>ver vasaloppsvecka. Alla <strong>ä</strong>r fulla av f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntningar.<br />

Man pratar valla, temperatur, utrustning, skidtimmar<br />

etc. Jag tror att det <strong>ä</strong>r svårt att inte bli biten om man g<strong>ö</strong>r<br />

en seri<strong>ö</strong>s satsning. Sj<strong>ä</strong>lva loppet blir fi nalen på en lång tr<strong>ä</strong>ningsperiod<br />

d<strong>ä</strong>r man slutligen ger allt. H<strong>ä</strong>rligt!<br />

F<strong>ö</strong>r att inte gl<strong>ö</strong>mma bort det, gå in på vasaloppet.se och anm<strong>ä</strong>l<br />

er redan nu.<br />

I reportaget fi nns lite bilder från utst<strong>ä</strong>llningen d<strong>ä</strong>r bland annat<br />

Pfi zer, Roche Diagnostics och Apoteket fanns med under<br />

rubriken H<strong>ä</strong>lsans Torg.<br />

Ett stort grattis till alla som fullf<strong>ö</strong>ljt ett lopp under vasaloppsveckan.<br />

Till er som inte gjort det, vi syns n<strong>ä</strong>sta år!<br />

18 pharma industry nr 2 –06


pharma industry nr 2 –06 19


notiser och pressklipp<br />

20 pharma industry nr 2 –06


IMS MEDICAL RADAR<br />

– A BRAND NEW OLD COMPANY<br />

Old and well-established consultants Medical Radar has a brand new name:<br />

IMS Medical Radar.<br />

The change is bigger than you think. For us at IMS Medical Radar, it means<br />

that we from now on can offer the one and only worldwide provider of pharmaceutical<br />

market intelligence under our roof. Which in turn means that we can<br />

provide you with an even wider range of strategic consultancy service that<br />

drives decisions, as always based on evidence.<br />

Let’s meet, and we’ll explain how we can help you shape the future of your<br />

business.<br />

IMS Medical Radar AB, Lilla Badhusgatan 2, 411 21 Gothenburg, Sweden<br />

Phone: +46 (0) 31 710 0300, Fax: +46 (0) 31 710 0301<br />

info@medicalradar.com www.medicalradar.com<br />

Yes No<br />

IMS Medical Radar Knowledge Test<br />

Answer the questions below and send the<br />

amount of “Yes” to info@medicalradar.se.<br />

You´ll be rewarded with a Trisslott at our<br />

next meeting.<br />

Specialised in pharmaceutical marketing<br />

with over 30 years of experience across all<br />

main therapy areas.<br />

Evidence based consulting services using<br />

consistent, standardised and validated<br />

marketing models.<br />

International databases providing local<br />

knowledge on a global perspective, with<br />

comparisons over time and therapy areas.<br />

Customer access to databases via the<br />

Internet.<br />

Strict recommendations in the form of<br />

"Guide to Success".<br />

Involvement in over 500 product launches.<br />

In-house data collection, processing and<br />

analysis providing full control over all<br />

stages of a project, quality control and<br />

flexibility.<br />

150 employees of approximately 15 nationalities.<br />

Part of the IMS Health Group since 2003.<br />

Vi pratar svenska också.


politik i industrin<br />

F<strong>ö</strong>r drygt hundra år sedan framst<strong>ä</strong>lldes<br />

de f<strong>ö</strong>rsta syntetiskt tillverkade l<strong>ä</strong>kemedlen.<br />

F<strong>ö</strong>r knappt hundra år sedan uppt<strong>ä</strong>ckte<br />

Alexander Fleming betydelsen<br />

av antibiotika och penicillinet var ett<br />

faktum. F<strong>ö</strong>r drygt femtio år sedan såg<br />

molekyl<strong>ä</strong>rbiologin dagens ljus.<br />

Under de senaste trettio åren har<br />

chansen att <strong>ö</strong>verleva efter att ha fått diagnosen<br />

cancer f<strong>ö</strong>rdubblats och under de<br />

senaste femton åren har chansen att <strong>ö</strong>verleva<br />

en hj<strong>ä</strong>rtinfarkt i medelåldern <strong>ö</strong>kat<br />

med femton procent.<br />

1988 lanseras Losec. År 2000 tilldelas<br />

Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin f<strong>ö</strong>r<br />

uppt<strong>ä</strong>ckter kring signal<strong>ö</strong>verf<strong>ö</strong>ringen i<br />

nervsystemet. År 2004 uppgår Sveriges<br />

export av l<strong>ä</strong>kemedel, bioteknik och medicintekniska<br />

produkter till n<strong>ä</strong>rmare 65<br />

miljarder kronor.<br />

Svensk industri f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel, bioteknik<br />

och medicinteknik <strong>ä</strong>r en fascinerande<br />

historia om konkurrenskraft som<br />

kommer ur samverkan mellan offentligt<br />

och privat, och mellan f<strong>ö</strong>retag, anst<strong>ä</strong>llda,<br />

universitet och myndigheter. Sektorn består<br />

i dag av 800 f<strong>ö</strong>retag, 40 000 anst<strong>ä</strong>llda<br />

och flera v<strong>ä</strong>rldsledande universitet.<br />

H<strong>ö</strong>sten 2005 presenterade regeringen<br />

tillsammans med f<strong>ö</strong>retag, fack och forskningsinstitutioner<br />

strategiprogram f<strong>ö</strong>r<br />

några av de viktigaste branscherna i Sverige.<br />

Ett av dessa program <strong>ä</strong>r l<strong>ä</strong>kemedels-,<br />

bioteknik- och medicinteknikstrategin.<br />

• Vi genomf<strong>ö</strong>r åtg<strong>ä</strong>rder f<strong>ö</strong>r att<br />

st<strong>ä</strong>rka forskning och utveckling. Alla<br />

vet att l<strong>ä</strong>kemedel, bioteknik och medicinteknik<br />

<strong>ä</strong>r forskningsintensiva verksamheter.<br />

AstraZeneca satsar <strong>ö</strong>ver 80<br />

22 pharma industry nr 2 –06<br />

Tillsammans med f<strong>ö</strong>retag, fack och forskningsinstitutioner<br />

har regeringen utarbetat strategiprogram<br />

f<strong>ö</strong>r några av de viktigaste branscherna i<br />

Sverige. N<strong>ä</strong>ringsminister Tomas Östros presenterar<br />

h<strong>ä</strong>r programmet f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedels-, bioteknik-<br />

och medicinteknikstrategin.<br />

miljoner kronor på forskning och utveckling,<br />

varje dag, året runt. Regeringen<br />

kommer genom den senaste forskningspropositionen<br />

att f<strong>ö</strong>rdubbla medlen<br />

till Vetenskapsrådet, f<strong>ö</strong>r medicinsk<br />

forskning, under åren fram till 2008.<br />

Tillsammans kan vi genomf<strong>ö</strong>ra viktiga<br />

insatser f<strong>ö</strong>r att st<strong>ä</strong>rka Sveriges forskning<br />

inom området. Vi inr<strong>ä</strong>ttar d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

ett gemensamfinansierat forsknings- och<br />

utvecklingsprogram som syftar till att<br />

f<strong>ö</strong>rdela medel till de allra mest framgångsrika<br />

forskningsprojekten. En f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttning<br />

f<strong>ö</strong>r att s<strong>ö</strong>ka anslag <strong>ä</strong>r att både<br />

industri och akademi deltar.<br />

Ett annan viktig åtg<strong>ä</strong>rd <strong>ä</strong>r att vi ser<br />

<strong>ö</strong>ver m<strong>ö</strong>jligheterna att inr<strong>ä</strong>tta kliniska<br />

forskningscentra. Viktiga kompetensområden<br />

som vi vill utveckla vidare kan<br />

vara epidemiologi samt effekt- och s<strong>ä</strong>kerhetsuppf<strong>ö</strong>ljning<br />

av l<strong>ä</strong>kemedel, diagnostik<br />

och medicinteknik. Genomf<strong>ö</strong>randet<br />

kommer att ske i ett n<strong>ä</strong>ra samarbete mellan<br />

industri, forskningsinstitutioner och<br />

myndigheter.<br />

F<strong>ö</strong>r att ytterligare st<strong>ä</strong>rka forskningen<br />

har regeringen inf<strong>ö</strong>rt ett skatteincitament<br />

på investeringar i forskning och<br />

utveckling. Under de kommande åren<br />

satsar regeringen 900 miljoner kronor på<br />

att st<strong>ö</strong>dja och m<strong>ö</strong>jligg<strong>ö</strong>ra forskning och<br />

produktutveckling i små och medelstora<br />

f<strong>ö</strong>retag.<br />

• Vi h<strong>ö</strong>jer kompetensen. L<strong>ä</strong>kemedel,<br />

bioteknik och medicinteknik <strong>ä</strong>r den<br />

n<strong>ä</strong>ringslivssektor d<strong>ä</strong>r utbildningsnivån<br />

kanske redan i dag <strong>ä</strong>r som h<strong>ö</strong>gst men f<strong>ö</strong>r<br />

att m<strong>ö</strong>ta den internationella konkurrensen<br />

kr<strong>ä</strong>vs ett strukturerat arbete med att<br />

ytterligare h<strong>ö</strong>ja kompetensen.<br />

Vi vill <strong>ö</strong>ka personr<strong>ö</strong>rligheten mellan<br />

industri och h<strong>ö</strong>gskola. Vi f<strong>ö</strong>reslår att ett<br />

program skapas med syfte att ge disputerade<br />

forskare m<strong>ö</strong>jlighet att tillbringa<br />

delar av sin tid inom industrin. Vi vill<br />

<strong>ä</strong>ven f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra m<strong>ö</strong>jligheterna f<strong>ö</strong>r andra<br />

anst<strong>ä</strong>llda att r<strong>ö</strong>ra sig mellan industri och<br />

h<strong>ö</strong>gskola.<br />

F<strong>ö</strong>r att st<strong>ä</strong>rka dialogen kring utbildningsvolymer<br />

och utbildningars innehåll<br />

kommer det att startas en arbetsgrupp,<br />

med industrin som sammankallande, f<strong>ö</strong>r<br />

att kartl<strong>ä</strong>gga kompetensbehoven inom<br />

l<strong>ä</strong>kemedels-, bioteknik och medicinteknikindustrin.<br />

F<strong>ö</strong>r att st<strong>ö</strong>dja små och medelstora f<strong>ö</strong>retags<br />

utveckling utarbetas ett mentorprogram<br />

d<strong>ä</strong>r <strong>ä</strong>gare och chefer ges m<strong>ö</strong>jlighet<br />

till st<strong>ö</strong>d och idéutbyte från personer<br />

med lång erfarenhet från ledande<br />

positioner inom sektorn.<br />

• Vi st<strong>ä</strong>rker kvalitetsarbetet inom<br />

h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården. En viktig faktor<br />

f<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården<br />

och samtidigt st<strong>ä</strong>rka l<strong>ä</strong>kemedels-,<br />

bioteknik och medicinteknikindustrin <strong>ä</strong>r<br />

att fortsatt utveckla kvalitetsarbetet<br />

inom sjukvården. Vi ska str<strong>ä</strong>va efter att<br />

ytterligare mer individualiserat bed<strong>ö</strong>ma<br />

och behandla varje enskild patient, <strong>ö</strong>ka<br />

systematiseringen i uppf<strong>ö</strong>ljningen och<br />

dra nytta av nya behandlingsformer och<br />

innovativa l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

En viktig faktor <strong>ä</strong>r hur kvalitetsutveckling<br />

kan premieras givet landstingens<br />

ekonomiska f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttningar. En internationellt<br />

konkurrenskraftig industri<br />

och en kvalitetsorienterad h<strong>ä</strong>lso- och<br />

sjukvård ges m<strong>ö</strong>jlighet att <strong>ö</strong>msesidigt<br />

f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rka varandra. Finansieringen av l<strong>ä</strong>-


kemedel <strong>ä</strong>r en viktig fråga i detta arbete,<br />

liksom ett ut<strong>ö</strong>kat anv<strong>ä</strong>ndande av IT i<br />

vården.<br />

• Vi utvecklar exportst<strong>ö</strong>det och<br />

industrins konkurrenskraft. Exportrådet<br />

tills<strong>ä</strong>tter regionala exportrådgivare<br />

i varje l<strong>ä</strong>n. Utrikesf<strong>ö</strong>rvaltningen<br />

placerar ett trettiotal n<strong>ä</strong>ringslivsfr<strong>ä</strong>mjare<br />

på ambassader, på s<strong>ä</strong>rskilt utvalda<br />

marknader, runt om i v<strong>ä</strong>rlden. En av deras<br />

viktigaste uppgifter blir att st<strong>ö</strong>dja<br />

svensk export av l<strong>ä</strong>kemedel, bioteknik<br />

och medicinteknik.<br />

Samtidigt genomf<strong>ö</strong>r ISA – Invest in<br />

Sweden Agency – satsningar f<strong>ö</strong>r att locka<br />

forskning och f<strong>ö</strong>retag inom sektorn till<br />

Sverige. Just nu pågår Swedish Brain Power,<br />

en internationell kampanj f<strong>ö</strong>r att<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ra m<strong>ö</strong>jligheterna till forsk-<br />

ning och f<strong>ö</strong>retagande inom neurovetenskap<br />

i Sverige. Regeringen har tilldelat<br />

ISA 2,2 miljoner kronor f<strong>ö</strong>r denna kampanj<br />

och avser att f<strong>ö</strong>lja upp den med ytterligare<br />

uppdrag.<br />

• Vi f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rker kommunikationen<br />

mellan regeringskansliet och de biovetenskapliga<br />

f<strong>ö</strong>retagen, institutionerna<br />

och organisationerna. L<strong>ä</strong>kemedel,<br />

bioteknik och medicinteknik <strong>ä</strong>r<br />

branscher som kraftigt påverkas av politiska<br />

beslut och regleringar. F<strong>ö</strong>retagens<br />

beroende av den offentligfi nansierade<br />

forskningen, och av utbildningssystemet,<br />

g<strong>ö</strong>r att det <strong>ä</strong>r viktigt med en n<strong>ä</strong>ra kommunikation<br />

mellan beslutsfattare i olika<br />

organisationer. F<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rka kommunikationen<br />

inr<strong>ä</strong>ttar vi ett Dialogforum<br />

d<strong>ä</strong>r vi regelbundet kan st<strong>ä</strong>mma av f<strong>ö</strong>re-<br />

tagens utveckling, branschens behov och<br />

politiken.<br />

L<strong>ä</strong>kemedels-, bioteknik- och medicinteknikindustrin<br />

<strong>ä</strong>r viktig f<strong>ö</strong>r Sverige.<br />

Den bidrar till h<strong>ä</strong>lsa och v<strong>ä</strong>lf<strong>ä</strong>rd, till syssels<strong>ä</strong>ttning<br />

och tillv<strong>ä</strong>xt. Vår gemensamma<br />

strategi ska bidra till att denna sektor<br />

ska vara en av de viktigaste drivkrafterna<br />

f<strong>ö</strong>r innovation, f<strong>ö</strong>rnyelse och hållbar<br />

tillv<strong>ä</strong>xt i Sverige.<br />

Rapporten fi nns på regeringens hemsida<br />

www.regeringen.se/sb/d/5095/a/54606<br />

Thomas Östros<br />

N<strong>ä</strong>ringsminister (s)<br />

pharma industry nr 2 –06 23


anm<strong>ä</strong>lnings<strong>ä</strong>renden<br />

753/05<br />

756/05<br />

Aktuellt från NBL och IGM<br />

N<strong>ä</strong>mnden f<strong>ö</strong>r bed<strong>ö</strong>mning av l<strong>ä</strong>kemedelsinformation (NBL) har f<strong>ö</strong>rtydligat sin praxis r<strong>ö</strong>rande marknadsf<strong>ö</strong>ring<br />

av licenspreparat och Informationsgranskningsmannen (IGM) har lagt extra vikt vid<br />

helhetsintrycket av en annonskampanj. I <strong>ö</strong>vrigt har avg<strong>ö</strong>randena under vintern pr<strong>ä</strong>glats av h<strong>ö</strong>ga<br />

avgifter f<strong>ö</strong>r de f<strong>ä</strong>llda informationsåtg<strong>ä</strong>rderna.<br />

Ärende 753/05 <strong>ä</strong>r det f<strong>ö</strong>rsta <strong>ä</strong>rende d<strong>ä</strong>r L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

anm<strong>ä</strong>lt ett f<strong>ö</strong>retags information. Ärendet<br />

g<strong>ä</strong>llde muntlig presentation f<strong>ö</strong>r Boehringer Ingelheims<br />

preparat Micardis som hade gjorts till l<strong>ä</strong>kemedelsrådet<br />

Region Skåne. I samband med informationen anv<strong>ä</strong>ndes<br />

en bild d<strong>ä</strong>r det angavs att ”Micardis <strong>ä</strong>r minst lika<br />

effektivt som <strong>ö</strong>vriga ARB och har l<strong>ä</strong>gre pris. Micardis <strong>ä</strong>r<br />

kostnadseffektivt och b<strong>ö</strong>r vara f<strong>ö</strong>rstahandspreparat bland<br />

ARB.” Som referens f<strong>ö</strong>r påståendet angavs ”LFN september<br />

2005”.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden menade att de var vilseledande<br />

att ange n<strong>ä</strong>mnden som k<strong>ä</strong>lla f<strong>ö</strong>r dessa påståenden.<br />

Vid tidpunkten f<strong>ö</strong>r informationen hade LFN visserligen<br />

f<strong>ä</strong>rdigst<strong>ä</strong>llt en kartl<strong>ä</strong>ggning av preparat som anv<strong>ä</strong>nds vid<br />

behandling av hypertoni, men någon bed<strong>ö</strong>mning av kostnadseffektiviteten<br />

hos enskilda l<strong>ä</strong>kemedel hade <strong>ä</strong>nnu inte<br />

gjorts. Boehringer medgav att formuleringen var felaktig.<br />

NBL konstaterade att formuleringen inte gick att uppfatta<br />

på annat s<strong>ä</strong>tt <strong>ä</strong>n som ett direkt påstående att LFN<br />

pr<strong>ö</strong>vat l<strong>ä</strong>kemedlet enligt l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånssystemet och<br />

funnit det kostnadseffektivt. Då detta inte st<strong>ä</strong>mde ansågs<br />

formuleringen vilseledande och stridande mot artikel 4 i<br />

informationsreglerna. NBL ansåg att det r<strong>ö</strong>rde sig om ett<br />

allvarligt åsidos<strong>ä</strong>ttande av informationsreglerna och ålade<br />

Boehringer Ingelheim en f<strong>ö</strong>rhållandevis h<strong>ö</strong>g avgift,<br />

100 000 kronor.<br />

I <strong>ä</strong>rende 756/05 preciserade NBL sin praxis r<strong>ö</strong>rande<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ring av licenspreparat. Bakgrunden var att<br />

Cortec Medical skickat ut ett informationsbrev om vaccinet<br />

CD.JEVAX innehållande bland annat doserings-<br />

och prisuppgifter, best<strong>ä</strong>llningsblanketter samt bipacksedel.<br />

I brevet angavs att ”CD.JEVAX kommer att tillhandahållas<br />

så snart licensgodk<strong>ä</strong>nnande f<strong>ö</strong>religger”.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket anm<strong>ä</strong>lde brevet och h<strong>ä</strong>vdade att det<br />

stred mot artikel 2 i Regler f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsinformation<br />

och mot kravet att information endast får avse l<strong>ä</strong>kemedel<br />

som erhållit marknadsf<strong>ö</strong>ringstillstånd. Cortec Medical å<br />

sin sida menade att <strong>ä</strong>rendet avsåg ett licensvaccin och att<br />

det d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r inte beh<strong>ö</strong>vdes något marknadsf<strong>ö</strong>ringstillstånd.<br />

Enligt NBLs praxis hindrar inte kravet på marknadsf<strong>ö</strong>ringstillstånd<br />

ett f<strong>ö</strong>retag från att l<strong>ä</strong>mna information f<strong>ö</strong>r<br />

licenspreparat till de l<strong>ä</strong>kare, kliniker och andra som er-<br />

24 pharma industry nr 2 –06<br />

hållit licens och som sj<strong>ä</strong>lvmant beg<strong>ä</strong>rt att få information<br />

om preparatet. N<strong>ä</strong>mnden konstaterade att Cortec Medical<br />

visserligen fått många f<strong>ö</strong>rfrågningar om vaccinet men<br />

att f<strong>ö</strong>retaget s<strong>ä</strong>nt informationsbrevet <strong>ä</strong>ven till licensf<strong>ö</strong>rskrivare<br />

som inte uttryckligen beg<strong>ä</strong>rt att få information.<br />

I den utstr<strong>ä</strong>ckning informationsbrevet s<strong>ä</strong>nts till l<strong>ä</strong>kare<br />

som ej efterfrågat information om CD.JEVAX hade Cortec<br />

Medical d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r handlat i strid med g<strong>ä</strong>llande informationsregler.<br />

Eftersom f<strong>ö</strong>retaget inte <strong>ä</strong>r medlem i vare sig<br />

LIF eller IML har de ingen skyldighet att erl<strong>ä</strong>gga de sanktionsavgifter<br />

som normalt f<strong>ö</strong>ljer på ett f<strong>ä</strong>llande yttrande.<br />

N<strong>ä</strong>mnden besl<strong>ö</strong>t d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r att inte s<strong>ä</strong>tta ut någon avgift i<br />

<strong>ä</strong>rendet.<br />

Även Informationsgranskningsmannen (IGM) har under<br />

vintern behandlat några intressanta <strong>ä</strong>renden.<br />

Ärende 769/05 g<strong>ä</strong>llde en annons från Abbott Scandinavia<br />

f<strong>ö</strong>r Humira som t<strong>ä</strong>ckte tre på varandra f<strong>ö</strong>ljande<br />

helsidor. Den f<strong>ö</strong>rsta helsidan visade ett delat mansansikte<br />

med texten ”psoriasis” på ena ansiktshalvan och<br />

”artrit” på den andra. D<strong>ä</strong>remellan fanns texten ”Ett samarbete<br />

mellan reumatologer och dermatologer f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndrar<br />

bilden av sjukdomen”. På det f<strong>ö</strong>ljande uppslaget återfanns<br />

samma mansansikte, nu i sin helhet och med texten ”psoriasisartrit”<br />

som ett enda ord skrivet tv<strong>ä</strong>rs <strong>ö</strong>ver. Vidare<br />

angavs i rubrikform ”Varf<strong>ö</strong>r n<strong>ö</strong>ja sig med att bara behandla<br />

halva sjukdomen” samt ”Nu kan du som specialist<br />

på halva sjukdomen hj<strong>ä</strong>lpa hela patienten”. Överst på sidan<br />

fanns också texten ”Ny indikation”.<br />

Då annonssidorna f<strong>ö</strong>ljde på varandra ansåg IGM att<br />

de skulle bed<strong>ö</strong>mas som en helhet och inte var f<strong>ö</strong>r sig. IGM<br />

menade att annonsen i sin helhet f<strong>ö</strong>rmedlade intrycket<br />

att man som dermatolog eller reumatolog kan s<strong>ä</strong>tta in<br />

Humira och d<strong>ä</strong>rigenom på ett adekvat s<strong>ä</strong>tt behandla både<br />

led- och hudbesv<strong>ä</strong>r hos patienten. Detta intryck f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rktes<br />

av formuleringen ”Humira <strong>ä</strong>r en TNF--h<strong>ä</strong>mmare som<br />

snabbt f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrar led och hudbesv<strong>ä</strong>r vid psoriasisartrit…”.<br />

Godk<strong>ä</strong>nd indikation <strong>ä</strong>r dock ”… indicerat f<strong>ö</strong>r behandling<br />

av aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna n<strong>ä</strong>r<br />

andra sjukdomsmodifierande anti-reumatiska l<strong>ä</strong>kemedel<br />

inte haft tillr<strong>ä</strong>cklig effekt”. Den korrekta indikationen<br />

angavs visserligen i en f<strong>ö</strong>rhållandevis finstilt text på uppslaget,<br />

men detta neutraliserade enligt IGM inte den uppfattning<br />

som annonsen i <strong>ö</strong>vrigt f<strong>ö</strong>rmedlade. Eftersom<br />

varje antydan om annan indikation <strong>ä</strong>n den godk<strong>ä</strong>nda en-<br />

769/05


780/06<br />

ligt praxis bed<strong>ö</strong>ms str<strong>ä</strong>ngt ansåg IGM att annonsen utgjorde<br />

en allvarlig <strong>ö</strong>vertr<strong>ä</strong>delse av informationsreglerna.<br />

Avgiften sattes till 100 000 kronor.<br />

Även den i <strong>ä</strong>rende 780/06 aktuella annonsen ansågs<br />

utg<strong>ö</strong>ra ett allvarligt <strong>ö</strong>vertramp av informationsreglerna,<br />

varf<strong>ö</strong>r avgiften också d<strong>ä</strong>r sattes till 100 000 kronor. Ärendet<br />

g<strong>ä</strong>llde en annons från Boehringer Ingelheim med<br />

rubriken ”Snart finns en effektivare behandling mot myrkrypningar<br />

i benen (RLS)”. Under rubriken fanns en bild<br />

av två burkliknande f<strong>ö</strong>remål som l<strong>ä</strong>tt f<strong>ö</strong>rde tanken till<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rpackningar. På en av dessa ”f<strong>ö</strong>rpackningar”<br />

fanns en text med information om RLS (Restless Legs).<br />

I annonsen fanns inte uppgift om vare sig l<strong>ä</strong>kemedelsnamn<br />

eller generisk substans.<br />

Enligt IGM måste annonsen uppfattas antingen som<br />

om det r<strong>ö</strong>rde sig om ett nytt preparat som <strong>ä</strong>nnu inte fanns<br />

på marknaden eller som om det handlade om en kom-<br />

3899 st<br />

www.bondi.se<br />

mande ny indikation f<strong>ö</strong>r ett gammalt preparat. Annonsen<br />

stred d<strong>ä</strong>rmed mot det s k prelanseringsf<strong>ö</strong>rbudet som f<strong>ö</strong>ljer<br />

av det ovan i referatet av NBLs <strong>ä</strong>rende 756/05 n<strong>ä</strong>mnda<br />

kravet på marknadsf<strong>ö</strong>ringstillstånd enligt artikel 2 i<br />

Regler f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsinformation.<br />

IGM beskriver annonsen som en så kallad ”teaser”.<br />

Det kan vara v<strong>ä</strong>rt att ta till sig IGMs reflexion att en sådan<br />

<strong>ä</strong>r of<strong>ö</strong>renlig med grundtanken i informationsreglerna<br />

– n<strong>ä</strong>mligen att all information till l<strong>ä</strong>karkåren ska<br />

f<strong>ö</strong>rmedla meningsfulla, balanserade och från f<strong>ö</strong>rskrivningssynpunkt<br />

relevanta sakuppgifter.<br />

Mårten Brink<br />

Skribent<br />

Brilex AB<br />

<strong>ä</strong>r antalet kandidater som vi har i vårt register. Sannolikt<br />

<strong>ä</strong>r det den mest kompletta samling av talanger som fi nns.<br />

Det <strong>ä</strong>r inte så konstigt då vi <strong>ä</strong>r Sveriges st<strong>ö</strong>rsta<br />

rekryterare inom L<strong>ä</strong>kemedel och H<strong>ä</strong>lsobranschen.<br />

Varje dag arbetar fyra konsulter och två researchers i<br />

Stockholm och Malm<strong>ö</strong> med att identifi era och<br />

kvalitetss<strong>ä</strong>kra kandidater. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r kan vi snabbt ta fram de<br />

b<strong>ä</strong>sta som passar f<strong>ö</strong>r just f<strong>ö</strong>r dig och ditt f<strong>ö</strong>retag.<br />

Titta in på www.bondi.se f<strong>ö</strong>r fl er sk<strong>ä</strong>l att v<strong>ä</strong>lja oss.<br />

pharma industry nr 2 –06 25<br />

Nybrokajen 7, Stockholm, 08 678 30 80, och J<strong>ä</strong>rnv<strong>ä</strong>gsgatan 53, Malm<strong>ö</strong>, 040 15 53 00<br />

756/05


web<br />

26 pharma industry nr 2 –06<br />

MÖTET<br />

på NÄTET<br />

g<strong>ö</strong>r det l<strong>ä</strong>ttare<br />

Resorna kostar många miljoner f<strong>ö</strong>r de flesta st<strong>ö</strong>rre organisationer.<br />

Men i dag kan ett personligt m<strong>ö</strong>te ers<strong>ä</strong>ttas med ett m<strong>ö</strong>te <strong>ö</strong>ver internet.<br />

Resandet kan minskas och m<strong>ö</strong>ten g<strong>ö</strong>ras mer effektiva. Ann Westfelt, webbstrateg på Atlasvision<br />

guidar Pi:s l<strong>ä</strong>sare på en resa i den virtuella v<strong>ä</strong>rld som redan <strong>ä</strong>r h<strong>ä</strong>r.


Det har l<strong>ä</strong>nge talats om webbaserade<br />

effektiva m<strong>ö</strong>ten utan att beh<strong>ö</strong>va resa.<br />

Nu b<strong>ö</strong>rjar tiden bli mogen och verkligheten<br />

hinner ikapp dr<strong>ö</strong>mmen. Tid <strong>ä</strong>r<br />

pengar. Kontinuerlig kommunikation<br />

mellan s<strong>ä</strong>ljare och k<strong>ö</strong>pare, kollegor och<br />

arbetsgrupper <strong>ä</strong>r viktig, men alla <strong>ä</strong>r<br />

inte alltid på samma plats vid samma<br />

tillf<strong>ä</strong>lle.<br />

Inom l<strong>ä</strong>kemedelsbranschen blir n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>ten<br />

faktiskt vanligare och vanligare.<br />

Flera f<strong>ö</strong>retag inom l<strong>ä</strong>kemedel och bioteknik<br />

i Sverige och Norden har f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndrat<br />

sitt arbetss<strong>ä</strong>tt n<strong>ä</strong>r det g<strong>ä</strong>ller informations-<br />

eller s<strong>ä</strong>ljm<strong>ö</strong>ten. En del forskare<br />

anv<strong>ä</strong>nder <strong>ä</strong>ven webbkonferenser f<strong>ö</strong>r fortbildning.<br />

Etikavtalet<br />

Sedan ett år <strong>ä</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenter<br />

f<strong>ö</strong>rhindrade att g<strong>ö</strong>ra spontana bes<strong>ö</strong>k hos<br />

l<strong>ä</strong>kare och det <strong>ä</strong>r <strong>ä</strong>ven svårare att tr<strong>ä</strong>ffa<br />

enskilda eller grupper av l<strong>ä</strong>kare ens om<br />

det <strong>ä</strong>r avtalat enligt reglerna.<br />

Den nya tekniken kan underl<strong>ä</strong>tta f<strong>ö</strong>r<br />

l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenter att bes<strong>ö</strong>ka l<strong>ä</strong>karna.<br />

Ett m<strong>ö</strong>te i dag måste bokas via en<br />

koordinator på ett sjukhus eller en klinik.<br />

Syftet <strong>ä</strong>r att f<strong>ö</strong>rhindra det fysiska<br />

m<strong>ö</strong>tet d<strong>ä</strong>r den sociala kontakten kan bli<br />

ett problem. Koordinatorn bokar sedan<br />

flera l<strong>ä</strong>kare till m<strong>ö</strong>tet och d<strong>ä</strong>refter kan<br />

m<strong>ö</strong>tet genomf<strong>ö</strong>ras. Det h<strong>ä</strong>r <strong>ä</strong>r en omst<strong>ä</strong>ndlig<br />

process som tar tid.<br />

Situationer kan uppstå som att koordinatorn<br />

tvingas avboka m<strong>ö</strong>tet f<strong>ö</strong>r att en<br />

av flera bokade l<strong>ä</strong>kare inte kan delta. Sitter<br />

då l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenten redan i bil<br />

och <strong>ä</strong>r på v<strong>ä</strong>g har denne inget annat val<br />

<strong>ä</strong>n att v<strong>ä</strong>nda om och inv<strong>ä</strong>nta n<strong>ä</strong>sta tillf<strong>ä</strong>lle.<br />

Det kan ta månader innan ett sådant<br />

m<strong>ö</strong>te blir av.<br />

I st<strong>ä</strong>llet kan l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenten<br />

anv<strong>ä</strong>nda sig av en webbkonferenstj<strong>ä</strong>nst<br />

d<strong>ä</strong>r ett m<strong>ö</strong>te kan genomf<strong>ö</strong>ras utan att<br />

denne l<strong>ä</strong>mnar sitt kontor. Han håller<br />

m<strong>ö</strong>tet framf<strong>ö</strong>r sin egen dator, medan l<strong>ä</strong>karna<br />

sitter framf<strong>ö</strong>r sina. L<strong>ä</strong>kemedelskonsulenten<br />

styr bild- och dokument<br />

”Den enklaste varianten av n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>te bygger på<br />

vanlig telefoni i kombination med att alla som<br />

deltar i m<strong>ö</strong>tet har tillgång till internet.”<br />

v<strong>ä</strong>xlingar på l<strong>ä</strong>karnas datorer samtidigt<br />

som de pratar <strong>ö</strong>ver en vanlig telefon eller<br />

telefonkonferenstj<strong>ä</strong>nst.<br />

Ett verktyg f<strong>ö</strong>r att hålla m<strong>ö</strong>ten <strong>ö</strong>ver<br />

internet måste vara enkelt f<strong>ö</strong>r en l<strong>ä</strong>kare<br />

att delta i och enkelt att anv<strong>ä</strong>nda f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskonsulenten.<br />

Om det beh<strong>ö</strong>vs<br />

installationer eller plug-ins i en webl<strong>ä</strong>sare<br />

hos l<strong>ä</strong>karen skapar det os<strong>ä</strong>kerhet så<br />

att informationsm<strong>ö</strong>tet inte kan genomf<strong>ö</strong>ras.<br />

Många produkter inom Webbkonferenser<br />

eller e-Detailing kr<strong>ä</strong>ver en installation<br />

f<strong>ö</strong>r både l<strong>ä</strong>kemedelskonsulten och<br />

f<strong>ö</strong>r varje enskild l<strong>ä</strong>kare. Dessa leverant<strong>ö</strong>rer<br />

tar f<strong>ö</strong>r givet att både konsulenter och<br />

l<strong>ä</strong>kare har h<strong>ö</strong>ga datakunskaper och att<br />

en l<strong>ä</strong>kare kan installera det program som<br />

kr<strong>ä</strong>vd f<strong>ö</strong>r att vara med i ett m<strong>ö</strong>te. Verkligheten<br />

<strong>ä</strong>r inte riktigt sådan, tyv<strong>ä</strong>rr. Det<br />

<strong>ä</strong>r också vanligt med tekniska problem<br />

med brandv<strong>ä</strong>ggar.<br />

En tj<strong>ä</strong>nst som l<strong>ö</strong>st en del av problemen<br />

<strong>ä</strong>r Illutel. Med tj<strong>ä</strong>nsten kan en l<strong>ä</strong>kemedelskonsulent<br />

i dag hålla presentationer<br />

på ett enkelt s<strong>ä</strong>tt. Man kan visa<br />

PowerPoint och en rad andra format,<br />

men <strong>ä</strong>ven visa animationer och video i<br />

Flash-format. En till<strong>ä</strong>ggstj<strong>ä</strong>nst <strong>ä</strong>r också<br />

realtidsvideo i h<strong>ö</strong>g kvalitet via webbkameror.<br />

Det h<strong>ä</strong>r g<strong>ö</strong>r att en presentation kan<br />

g<strong>ö</strong>ras v<strong>ä</strong>ldigt illustrativ och l<strong>ä</strong>rorik. Alla<br />

i ett virtuellt m<strong>ö</strong>te kan interagera med<br />

pek-verktyg f<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>rtydliga och f<strong>ö</strong>rklara.<br />

Chatt-funktionen kan anv<strong>ä</strong>ndas<br />

till att kommentera och st<strong>ä</strong>lla frågor om<br />

man f<strong>ö</strong>r tillf<strong>ä</strong>llet inte vill st<strong>ö</strong>ra presentationen.<br />

Med den h<strong>ä</strong>r l<strong>ö</strong>sningen kan man inte<br />

ta <strong>ö</strong>ver någons dator eller dela ut sitt eget<br />

skrivbord och av misstag visa k<strong>ä</strong>nsliga<br />

filer eller kataloger. Trafiken uppfattas<br />

precis som n<strong>ä</strong>r personen surfar på internet.<br />

Detta g<strong>ö</strong>r att brandv<strong>ä</strong>ggar aldrig <strong>ä</strong>r<br />

ett problem.<br />

Hur går ett n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>te till?<br />

Den enklaste varianten av n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>te bygger<br />

på vanlig telefoni i kombination med<br />

att alla som deltar i m<strong>ö</strong>tet har tillgång<br />

till internet. Vissa leverant<strong>ö</strong>rer kr<strong>ä</strong>ver<br />

installationer hos den som presenterar<br />

men <strong>ä</strong>ven f<strong>ö</strong>r mottagaren.<br />

Men det finns i dag leverant<strong>ö</strong>rer som<br />

har tj<strong>ä</strong>nster d<strong>ä</strong>r det inte kr<strong>ä</strong>vs någon installation<br />

alls. I det fallet beh<strong>ö</strong>ver man<br />

ingen speciell programvara, bara en vanlig<br />

webbl<strong>ä</strong>sare som Explorer eller Mozilla<br />

Firefox. Man hyr ett internetbaserat<br />

”rum” d<strong>ä</strong>r m<strong>ö</strong>tesdeltagarna ”tr<strong>ä</strong>ffas”.<br />

Inbjudan till m<strong>ö</strong>tet sker via mail, d<strong>ä</strong>r<br />

man får information om tid, vilka som <strong>ä</strong>r<br />

inbjudna och en l<strong>ä</strong>nk till m<strong>ö</strong>tesrummet.<br />

Man best<strong>ä</strong>ller en vanlig telefonkonferens<br />

antingen via sin operat<strong>ö</strong>r eller sin<br />

n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>tesleverant<strong>ö</strong>r så att alla kan prata<br />

samtidigt. Det vanligaste i dag <strong>ä</strong>r att anv<strong>ä</strong>nda<br />

Telia (3 kronor/min), Genesys och<br />

NetConnect (2 kronor/min) eller Illutel<br />

telefonkonferens (18 <strong>ö</strong>re/minut).<br />

Mobiltelefon eller telefonv<strong>ä</strong>xel spelar<br />

ingen roll. En del anv<strong>ä</strong>nder sig av telefoni<br />

via bredband, så kallad IP-telefoni,<br />

vilket <strong>ä</strong>n så l<strong>ä</strong>nge inte <strong>ä</strong>r så vanligt men<br />

s<strong>ä</strong>kerligen <strong>ä</strong>r en v<strong>ä</strong>xande marknad.<br />

N<strong>ä</strong>r det <strong>ä</strong>r dags f<strong>ö</strong>r m<strong>ö</strong>tet ringer sedan<br />

alla in till telefonkonferensen så att man<br />

h<strong>ö</strong>r varandra, och alla går in i m<strong>ö</strong>tesrummet<br />

via l<strong>ä</strong>nken i mailet. Alla ser samma<br />

information på sina sk<strong>ä</strong>rmar samtidigt.<br />

Under m<strong>ö</strong>tet diskuterar man på samma<br />

s<strong>ä</strong>tt som om man suttit i samma rum.<br />

Många har b<strong>ö</strong>rjat uppt<strong>ä</strong>cka f<strong>ö</strong>rdelarna<br />

med f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning på distans – eDetailing.<br />

Nyckeln till framgång <strong>ä</strong>r att det <strong>ä</strong>r enkelt<br />

f<strong>ö</strong>r en s<strong>ä</strong>ljare att hantera sitt redskap<br />

och att en s<strong>ä</strong>ljare måste k<strong>ä</strong>nna sig trygg<br />

i att det alltid fungerar att visa en presentation<br />

f<strong>ö</strong>r en mottagare som han aldrig<br />

tidigare har pratat med.<br />

Att kombinera n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>ten vid f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning<br />

på distans med vanliga fysiska m<strong>ö</strong>ten<br />

inneb<strong>ä</strong>r att det går att <strong>ö</strong>ka antalet<br />

kundtr<strong>ä</strong>ffar med 25-50 procent per månad<br />

och s<strong>ä</strong>ljare. Visst, det f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndrar den<br />

befintliga s<strong>ä</strong>ljstrategin, men det ger stora<br />

m<strong>ö</strong>jligheter att nå ut till sina kunder<br />

på ett nytt, intressant och effektivt s<strong>ä</strong>tt.<br />

pharma industry nr 2 –06 27


web<br />

Ha chefen på distans<br />

Man kan också se r<strong>ö</strong>rliga bilder. Det blir<br />

mer och mer vanligt att chefer håller<br />

veckovisa eller månatliga presentationer<br />

till personalen. Det <strong>ä</strong>r på många arbetsplatser<br />

n<strong>ä</strong>st intill om<strong>ö</strong>jligt att samla hela<br />

personalen vid samma tillf<strong>ä</strong>lle.<br />

Ofta spelar man in presentationen i<br />

en studio eller på plats i en konferenssal.<br />

Filmen bearbetas så att den kan l<strong>ä</strong>ggas<br />

ut på internet och synkroniseras med<br />

presentationsmaterialet. Anv<strong>ä</strong>ndare kan<br />

sedan titta på presentationen n<strong>ä</strong>r det passar.<br />

Filmen och presentationen visas antingen<br />

<strong>ö</strong>ppet via f<strong>ö</strong>retagets hemsida, eller<br />

bara f<strong>ö</strong>r de anst<strong>ä</strong>llda via ett f<strong>ö</strong>retags intran<strong>ä</strong>t.<br />

Den inspelade presentationen kan<br />

<strong>ä</strong>ven visas i ett slutet ”m<strong>ö</strong>tesrum” via ett<br />

n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>te f<strong>ö</strong>r inbjudna deltagare. Även h<strong>ä</strong>r<br />

anv<strong>ä</strong>nder man sig av telefonen f<strong>ö</strong>r att tala<br />

med varandra.<br />

Om man vill m<strong>ö</strong>tas utan telefoner kan<br />

man anv<strong>ä</strong>nda sig av webbkameror hos<br />

28 pharma industry nr 2 –06<br />

”Att kombinera n<strong>ä</strong>t-m<strong>ö</strong>ten<br />

vid f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning på distans<br />

med vanliga fysiska m<strong>ö</strong>ten<br />

inneb<strong>ä</strong>r att det går att <strong>ö</strong>ka<br />

antalet kundtr<strong>ä</strong>ffar med<br />

25-50 procent per månad<br />

och s<strong>ä</strong>ljare.”<br />

varje deltagare – den nya tidens ers<strong>ä</strong>ttning<br />

f<strong>ö</strong>r videokonferenser. Det <strong>ä</strong>r mer<br />

avancerat och kostar naturligtvis mer <strong>ä</strong>n<br />

de l<strong>ö</strong>sningar som beskrivits tidigare.<br />

Dock har kostnaden minskat radikalt<br />

j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med bara f<strong>ö</strong>r ett par år sedan.<br />

Och kostnaden <strong>ä</strong>r ofta befogad om<br />

man r<strong>ä</strong>knar in restid, hotellkostnader<br />

och <strong>ö</strong>vrig tid man sparar med att hålla<br />

n<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>ten.<br />

Bland leverant<strong>ö</strong>rer som tillhandahåller<br />

realtidsvideo <strong>ä</strong>r kvaliteten skiftande.<br />

Det <strong>ä</strong>r viktigt att bild och ljud <strong>ä</strong>r synkroniserat.<br />

Om man d<strong>ä</strong>remot ska s<strong>ä</strong>nda<br />

mot ett st<strong>ö</strong>rre antal deltagare, en så kalllad<br />

Webcast, anv<strong>ä</strong>nder man streamingteknik<br />

(komprimering av informationen<br />

och distribution via Internet).<br />

En person kan s<strong>ä</strong>nda sitt budskap till<br />

exempelvis 100 personer samtidigt och<br />

på så s<strong>ä</strong>tt sprida information på ett effektivt<br />

s<strong>ä</strong>tt. Vid den h<strong>ä</strong>r typen av s<strong>ä</strong>ndning<br />

blir bilden v<strong>ä</strong>ldigt skarp men man<br />

kommer inte undan att det blir en f<strong>ö</strong>rdr<strong>ö</strong>jning<br />

på cirka 10–15 sekunder. De<br />

som tittar på en presentation kan då<br />

kommunicera och st<strong>ä</strong>lla frågor via chatt,<br />

e-mail eller telefon.<br />

N<strong>ä</strong>tm<strong>ö</strong>tet har kommit f<strong>ö</strong>r att stanna.<br />

Ann Westfelt<br />

webbstrateg, Atlasvision


SAKNAR DU VÅRTECKEN?<br />

HÄR KOMMER ETT,<br />

INCITAMENT<br />

TILL HÄNGMATTAN!<br />

NCITAMENT<br />

I– f<strong>ö</strong>r en h<strong>ä</strong>lso- & sjukvård i f<strong>ö</strong>rvandling –<br />

TEMA ASTMA-ALLERGI<br />

Allergisk rinit<br />

DIAGNOSTISKA METODER. BRONKIELL REAKTIVITET. Epilepsi hos <strong>ä</strong>ldre<br />

TORRLUFTSPROVOKATION. NO I UTANDNINGSLUFT. Medicinsk behandling<br />

av br<strong>ö</strong>stcancer<br />

INDUCERAT SPUTUM. MODERN BEHANDLING. Exponering f<strong>ö</strong>r p<strong>ä</strong>lsdjur<br />

och dess konsekvenser<br />

ARTIKELSERIER<br />

Insulinresistens, och fettv<strong>ä</strong>v<br />

ONKOLOGI. PSYKIATRI. BR<strong>ö</strong>STCANCER.<br />

Lasarettet i Ystad<br />

II<br />

Pris: 65 Kr. ÅrgÅng 15. 2006<br />

…fokuserar på Universitetssjukhuset<br />

Örebro. Ett av de nya universitetssjukhusen<br />

d<strong>ä</strong>r vi får bes<strong>ö</strong>ka flera<br />

kliniker och ta del av deras<br />

forsknings-och arbetsmetoder.<br />

Några av rubrikerna som lockar<br />

till l<strong>ä</strong>sning: Vård och vetenskap i<br />

samverkan • L<strong>ä</strong>karutbildning i Örebro,<br />

hur t<strong>ä</strong>nker man d<strong>ä</strong>r • Brachyterapi<br />

• Övervikt: Tung problematik som<br />

kr<strong>ä</strong>ver nya grepp • Sm<strong>ä</strong>rtbehandling<br />

• Omvårdnadsforskning, utveckling<br />

av klinisk utbildning f<strong>ö</strong>r<br />

sjuksk<strong>ö</strong>terskeprogrammet.<br />

Missa inte vårt h<strong>ä</strong>ngmattenummer<br />

som <strong>ä</strong>r ute 17 juni.


h<strong>ä</strong>lsoekonomi<br />

Bifall och avslag<br />

i L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden tog under perioden 30 januari – 8 mars tio viktigare beslut om<br />

pris och subvention. Sju av dessa var ovillkorade bifall, varav två g<strong>ä</strong>llde prish<strong>ö</strong>jningar.<br />

En ans<strong>ö</strong>kan fick ett villkorat bifall och två ans<strong>ö</strong>kningar avslogs.<br />

Bifall<br />

Vivaglobin <strong>ä</strong>r godk<strong>ä</strong>nt f<strong>ö</strong>r att behandla<br />

olika immunbristsjukdomar<br />

och sekund<strong>ä</strong>r immunbrist vid cancerbehandling.<br />

Sedan tidigare finns tre andra<br />

immunoglobulinl<strong>ö</strong>sningar f<strong>ö</strong>r subkutan<br />

injektion inom l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna.<br />

Det beg<strong>ä</strong>rda priset f<strong>ö</strong>r Vivaglobin ger<br />

en l<strong>ä</strong>kemedelskostnad som <strong>ä</strong>r l<strong>ä</strong>gre <strong>ä</strong>n<br />

f<strong>ö</strong>r två av preparaten, men h<strong>ö</strong>gre <strong>ä</strong>n f<strong>ö</strong>r<br />

det tredje preparatet.<br />

I l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mndens utredning<br />

gjorde man bed<strong>ö</strong>mningen att det<br />

inte f<strong>ö</strong>religger några skillnader i <strong>ö</strong>vriga<br />

kostnader eller effekter mellan l<strong>ä</strong>kemedlen.<br />

I sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet angav n<strong>ä</strong>mnden<br />

att Vivaglobin <strong>ä</strong>r kostnadsbesparande<br />

j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med två av tre relevanta j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>relsealternativ.<br />

Sammantaget ansåg man<br />

att f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttningarna enligt lagen om l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmåner<br />

var uppfyllda och beslutade<br />

att bifalla ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

inst<strong>ä</strong>mde i n<strong>ä</strong>mndens beslut.<br />

Noxafil <strong>ä</strong>r ett l<strong>ä</strong>kemedel som ska anv<strong>ä</strong>ndas<br />

som andra- eller tredjehandsalternativ<br />

vid behandling av vissa invasiva<br />

svampinfektioner. Trots att ingen<br />

omfattande h<strong>ä</strong>lsoekonomisk utredning<br />

gjorts av Noxafil ansåg n<strong>ä</strong>mnden att<br />

kostnadseffektiviteten kunde bed<strong>ö</strong>mas<br />

med rimlig s<strong>ä</strong>kerhet. F<strong>ö</strong>r en stor andel<br />

av den f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntade anv<strong>ä</strong>ndningen <strong>ä</strong>r den<br />

mest relevanta j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>relsen att inte g<strong>ö</strong>ra<br />

någonting, alternativt behandla med en<br />

icke fungerande terapi eftersom indikationen<br />

f<strong>ö</strong>r Noxafil <strong>ä</strong>r som andra- eller<br />

tredjehandsalternativ.<br />

30 pharma industry nr 2 –06<br />

F<strong>ö</strong>r vissa patienter kan dock Noxafil<br />

komma att anv<strong>ä</strong>ndas i st<strong>ä</strong>llet f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedlen<br />

Vfend och Cancidas. F<strong>ö</strong>r dessa<br />

patienter, speciellt i de fall som Noxafil<br />

ers<strong>ä</strong>tter infusionsbehandling, kan kostnaderna<br />

sjunka markant eftersom det<br />

beg<strong>ä</strong>rda priset f<strong>ö</strong>r Noxafil <strong>ä</strong>r betydligt<br />

l<strong>ä</strong>gre <strong>ä</strong>n f<strong>ö</strong>r intraven<strong>ö</strong>sa l<strong>ö</strong>sningar. F<strong>ö</strong>ljaktligen<br />

beslutade n<strong>ä</strong>mnden att bifalla<br />

ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

delade l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mndens<br />

uppfattning men anf<strong>ö</strong>rde att priset<br />

f<strong>ö</strong>r produkten borde bli f<strong>ö</strong>remål f<strong>ö</strong>r en<br />

ompr<strong>ö</strong>vning om anv<strong>ä</strong>ndningen <strong>ö</strong>verstiger<br />

f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntningarna. L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

angav att man har m<strong>ö</strong>jlighet<br />

att återkomma till den frågan i<br />

samband med genomgången av l<strong>ä</strong>kemedelssortimentet.<br />

Serdolect anv<strong>ä</strong>nds f<strong>ö</strong>r behandling<br />

av Schizofreni. L<strong>ä</strong>kemedlet godk<strong>ä</strong>ndes<br />

i Storbritannien i maj 1996, men<br />

drogs tillbaka från v<strong>ä</strong>rldsmarknaden<br />

efter h<strong>ö</strong>gre frekvenser av pl<strong>ö</strong>tslig<br />

of<strong>ö</strong>rklarlig d<strong>ö</strong>d och hj<strong>ä</strong>rtarytmier. Sedan<br />

resultat från epidemiologiska studier<br />

presenterats till<strong>ä</strong>ts åter marknadsf<strong>ö</strong>ring<br />

av preparatet, men med s<strong>ä</strong>rskilda<br />

begr<strong>ä</strong>nsningar och krav vad g<strong>ä</strong>ller<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ringsåtg<strong>ä</strong>rder.<br />

F<strong>ö</strong>retaget hade bifogat en h<strong>ä</strong>lsoekonomisk<br />

analys i vilken man antagit att Serdolect<br />

har samma antipsykotiska effekt<br />

som de andra l<strong>ä</strong>kemedel som ingått i<br />

modellen. Dessa var Abilify, Zyprexa,<br />

Risperdal samt Haldol. Vidare antog<br />

man att Serdolects gynnsamma biverk-<br />

ningsprofil <strong>ä</strong>r viktig f<strong>ö</strong>r resultatet. Analysen<br />

visade att kostnadseffektiviteten<br />

vid anv<strong>ä</strong>ndning av Serdolect <strong>ä</strong>r j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rbar<br />

med <strong>ö</strong>vriga alternativ i modellen. Det<br />

finns dock inga direkt j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rande studier<br />

mellan Serdolect och Zyprexa eller<br />

Abilify.<br />

I sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet angav L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

att os<strong>ä</strong>kerheten i<br />

de h<strong>ä</strong>lsoekonomiska ber<strong>ä</strong>kningarna var<br />

f<strong>ö</strong>r stor f<strong>ö</strong>r att man skulle kunna godta<br />

resultaten. Man ansåg dock att det finns<br />

ett v<strong>ä</strong>rde av sortimentsbredd med olika<br />

biverkningsprofil inom terapigruppen<br />

och gjorde d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r bed<strong>ö</strong>mningen att man<br />

sammantaget kunde bevilja subvention<br />

till det ans<strong>ö</strong>kta priset.<br />

Eftersom den europeiska l<strong>ä</strong>kemedelsmyndigheten<br />

EMEA redan fastst<strong>ä</strong>llt<br />

krav på granskning och godk<strong>ä</strong>nnande av<br />

marknadsf<strong>ö</strong>rings- och utbildningsmaterial<br />

ansåg n<strong>ä</strong>mnden inte att det fanns<br />

anledning att uppst<strong>ä</strong>lla några sådana<br />

villkor i samband med subventionen.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

inst<strong>ä</strong>mde i beslutet.<br />

Dentan Mint <strong>ä</strong>r en receptbelagd fluorinnehållande<br />

munsk<strong>ö</strong>ljv<strong>ä</strong>tska som anv<strong>ä</strong>nds<br />

f<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>rebygga hål i t<strong>ä</strong>nderna.<br />

Det beg<strong>ä</strong>rda priset f<strong>ö</strong>r Dentan Mint var<br />

detsamma som priset f<strong>ö</strong>r Dentan, vilken<br />

sedan tidigare ingår i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna.<br />

Mot bakgrund av detta beslutade<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

att bifalla ans<strong>ö</strong>kan, men konstaterade<br />

samtidigt att det i samband med den<br />

systematiska genomgången av l<strong>ä</strong>kemedelssortimentet<br />

kan finnas anledning


att <strong>ö</strong>verv<strong>ä</strong>ga om fluorsk<strong>ö</strong>ljning f<strong>ö</strong>r att<br />

f<strong>ö</strong>rebygga karies ska ingå i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna.<br />

Octagam och Gammanorm <strong>ä</strong>r<br />

båda immunoglobulinpreparat men i<br />

två olika beredningsformer (infusion<br />

respektive injektion). Båda l<strong>ä</strong>kemedlen<br />

marknadsf<strong>ö</strong>rs av Octapharma. F<strong>ö</strong>retaget<br />

hade inkommit med beg<strong>ä</strong>ran<br />

om prish<strong>ö</strong>jning f<strong>ö</strong>r de båda preparaten,<br />

med h<strong>ä</strong>nvisning till att immunoglobuliner<br />

<strong>ä</strong>r en bristvara på v<strong>ä</strong>rldsmarknaden<br />

och att ett h<strong>ö</strong>gre pris <strong>ä</strong>r n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndigt<br />

f<strong>ö</strong>r att s<strong>ä</strong>kra tillgången av immunoglobuliner<br />

f<strong>ö</strong>r den svenska marknaden.<br />

N<strong>ä</strong>r det g<strong>ä</strong>ller Octagam (infusionsl<strong>ö</strong>sning)<br />

var priset tidigare l<strong>ä</strong>gre <strong>ä</strong>n f<strong>ö</strong>r<br />

de två konkurrerande preparat som finns<br />

på den svenska marknaden. Det beg<strong>ä</strong>rda<br />

priset var i den nya ans<strong>ö</strong>kan detsamma<br />

f<strong>ö</strong>r Octagam som f<strong>ö</strong>r de två konkurrerande<br />

preparaten.<br />

Det tidigare priset f<strong>ö</strong>r Gammanorm<br />

(injektionsv<strong>ä</strong>tska) var d<strong>ä</strong>remot redan h<strong>ö</strong>gre<br />

<strong>ä</strong>n f<strong>ö</strong>r de konkurrerande likv<strong>ä</strong>rdiga<br />

preparaten. I detta fall ans<strong>ö</strong>kte man i<br />

st<strong>ä</strong>llet om en prish<strong>ö</strong>jning till samma<br />

nivå som f<strong>ö</strong>r de intraven<strong>ö</strong>sa preparaten.<br />

F<strong>ö</strong>retaget motiverade h<strong>ö</strong>jningen i detta<br />

fall med att det <strong>ä</strong>r samma utgångsmaterial<br />

(blodplasma) f<strong>ö</strong>r produktion av<br />

immunoglobulin f<strong>ö</strong>r subkutant och intraven<strong>ö</strong>st<br />

bruk. Man angav också att<br />

man skulle sluta leverera produkten till<br />

den svenska marknaden om inte L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

skulle godta<br />

prish<strong>ö</strong>jningen.<br />

I sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet angav n<strong>ä</strong>mnden<br />

att man i princip bara godtar prish<strong>ö</strong>jningar<br />

n<strong>ä</strong>r det framstår som uppenbart<br />

att priset måste h<strong>ö</strong>jas, såsom n<strong>ä</strong>r en angel<strong>ä</strong>gen<br />

produkt riskerar att f<strong>ö</strong>rsvinna.<br />

Eftersom man ansåg att det fanns risk<br />

f<strong>ö</strong>r att tillgången på immunoglobuliner<br />

skulle komma att minska på den svenska<br />

marknaden beslutade man att bevilja<br />

prish<strong>ö</strong>jningarna.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

delade n<strong>ä</strong>mndens uppfattning n<strong>ä</strong>r<br />

det g<strong>ä</strong>ller Octagam men inte n<strong>ä</strong>r det g<strong>ä</strong>ller<br />

Gammanorm, d<strong>ä</strong>r man f<strong>ö</strong>rordade avslag.<br />

Bricanyl injektion <strong>ä</strong>r ett l<strong>ä</strong>kemedel<br />

som till st<strong>ö</strong>rsta delen anv<strong>ä</strong>nds inom<br />

slutenvården. Detta var orsaken till att<br />

f<strong>ö</strong>retaget, Astra Zeneca, på eget initiativ<br />

tog ut l<strong>ä</strong>kemedlet ur l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånen<br />

den 1 december 2005. F<strong>ö</strong>retaget<br />

har d<strong>ä</strong>refter kontaktats av såv<strong>ä</strong>l<br />

patienter som l<strong>ä</strong>kare som har påtalat<br />

att en grupp svårt sjuka astmapatienter<br />

får Bricanyl på recept i <strong>ö</strong>ppenvården.<br />

D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r har f<strong>ö</strong>retaget ans<strong>ö</strong>kt om att l<strong>ä</strong>kemedlet<br />

ska ingå i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna<br />

igen.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden skriver<br />

i sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet att <strong>ä</strong>ven om ett fullst<strong>ä</strong>ndigt<br />

h<strong>ä</strong>lsoekonomiskt underlag normalt<br />

beh<strong>ö</strong>vs, så <strong>ä</strong>r det inte något formellt<br />

krav f<strong>ö</strong>r att man ska kunna bifalla en<br />

ans<strong>ö</strong>kan. I detta fall ansåg man att det<br />

skulle vara orimligt att st<strong>ä</strong>lla ett sådant<br />

krav. Denna bed<strong>ö</strong>mning gjordes mot<br />

bakgrund av att det r<strong>ö</strong>r sig om ett bepr<strong>ö</strong>vat<br />

l<strong>ä</strong>kemedel f<strong>ö</strong>r behandling av en<br />

liten grupp mycket svårt sjuka patienter.<br />

Man beslutade sålunda att bifalla ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

avstod från att yttra sig i detta<br />

<strong>ä</strong>rende.<br />

Bifall med begr<strong>ä</strong>nsning och villkor<br />

Xolair <strong>ä</strong>r avsett f<strong>ö</strong>r patienter med svår<br />

allergisk astma. Innan patienten b<strong>ö</strong>rjar<br />

behandlas ska den ha upplevt flera f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>mringsperioder<br />

trots daglig h<strong>ö</strong>g dos<br />

av inhalationssteroider, plus en långverkande<br />

luftr<strong>ö</strong>rsvidgare. Utv<strong>ä</strong>rdering av<br />

behandlingen ska g<strong>ö</strong>ras efter 16 veckor.<br />

Blir patienten markant f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrad av<br />

den totala astmakontrollen ska behandlingen<br />

forts<strong>ä</strong>tta, annars ska behandlingen<br />

avslutas.<br />

F<strong>ö</strong>retaget hade inl<strong>ä</strong>mnat en h<strong>ä</strong>lsoekonomisk<br />

analys, i vilken behandling med<br />

Xolair som till<strong>ä</strong>gg till standardbehandling<br />

studerats. Analysen visade på en<br />

måttlig till h<strong>ö</strong>g kostnad per vunnet kvalitetsjusterat<br />

levnadsår.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden angav i<br />

sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet att svår allergisk astma<br />

<strong>ä</strong>r en allvarlig sjukdom med stor inverkan<br />

på patienternas livskvalitet och<br />

med stor risk f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>rtida d<strong>ö</strong>d. F<strong>ö</strong>r de patienter<br />

som inte uppnår kontroll med<br />

g<strong>ä</strong>ngse astmabehandling kan Xolair ge<br />

f<strong>ö</strong>rdelar både vad avser livskvalitet och<br />

<strong>ö</strong>verlevnad. N<strong>ä</strong>mnden beslutade d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

att bifalla ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Man angav dock att det <strong>ä</strong>r viktigt att<br />

det g<strong>ö</strong>rs en utv<strong>ä</strong>rdering av om patienterna<br />

svarar tillfredsst<strong>ä</strong>llande på behandlingen<br />

f<strong>ö</strong>r att inte kostnadseffektiviteten<br />

ska gå f<strong>ö</strong>rlorad. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>renade man beslutet<br />

med villkoret att f<strong>ö</strong>retaget i all sin<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ring och annan information<br />

ska informera om vikten av detta. Vidare<br />

gav man f<strong>ö</strong>retaget i uppdrag att senast<br />

den 31 december 2010 redovisa en<br />

uppf<strong>ö</strong>ljning av l<strong>ä</strong>kemedlets anv<strong>ä</strong>ndning<br />

i klinisk praxis.<br />

Även landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

f<strong>ö</strong>rordade subvention.<br />

Avslag<br />

Undestor Testocaps, kapslar,<br />

innehåller hormonet testosteron som<br />

verksamt <strong>ä</strong>mne. Det anv<strong>ä</strong>nds som substitutionsbehandling<br />

av m<strong>ä</strong>n med testosteronbrist.Substitutionsbehandling<br />

med testosteron kan, f<strong>ö</strong>rutom med<br />

kapslar, ges som injektioner eller genom<br />

huden med plåster eller gel. Sedan<br />

tidigare finns sex preparat innehållande<br />

testosteron inom l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna,<br />

två injektioner, tre geler och ett<br />

plåster.<br />

Undestor Testocaps ingick tidigare i<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna. I juni ans<strong>ö</strong>kte<br />

f<strong>ö</strong>retaget, Organon, om en prish<strong>ö</strong>jning<br />

motsvarande 56,4 procent på AUP-nivå<br />

(Apotekets utf<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningspris). I sin ans<strong>ö</strong>kan<br />

framh<strong>ö</strong>ll f<strong>ö</strong>retaget internationella<br />

prispolitiska sk<strong>ä</strong>l f<strong>ö</strong>r prish<strong>ö</strong>jning.<br />

LFN avslog dock ans<strong>ö</strong>kan och f<strong>ö</strong>retaget<br />

beg<strong>ä</strong>rde då uttr<strong>ä</strong>de ur f<strong>ö</strong>rmånssystemet<br />

från den 1 oktober 2005 och h<strong>ö</strong>jde<br />

d<strong>ä</strong>refter priset på l<strong>ä</strong>kemedlet i enlighet<br />

med tidigare prisans<strong>ö</strong>kan.<br />

I sin ans<strong>ö</strong>kan om återintr<strong>ä</strong>de hade f<strong>ö</strong>retaget<br />

h<strong>ä</strong>nvisat till ett antal artiklar<br />

som st<strong>ö</strong>d f<strong>ö</strong>r ett påstående att inga st<strong>ö</strong>rre<br />

skillnader finns mellan de olika testosteronpreparatens<br />

verkningsgrad. Vidare<br />

h<strong>ä</strong>vdade f<strong>ö</strong>retaget att det finns<br />

nackdelar med <strong>ö</strong>vriga beredningsformer.<br />

Den expert som L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

tillfrågat i <strong>ä</strong>rendet menade<br />

dock att injektioner, plåster eller gel <strong>ä</strong>r<br />

att f<strong>ö</strong>redra framf<strong>ö</strong>r kapslar.<br />

En prisj<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>relse visade att Undestor<br />

Testocaps skulle vara det billigaste alternativet<br />

vid en dygnsdos motsvarande 80<br />

mg. Vid en dygnsdos motsvarande 120<br />

mg skulle dock Undestor Testocaps vara<br />

det dyraste behandlingsalternativet. I de<br />

pharma industry nr 2 –06 31


h<strong>ä</strong>lsoekonomi<br />

studier f<strong>ö</strong>retaget hade skickat in var 160<br />

mg/dygn standarddos och den expert<br />

n<strong>ä</strong>mnden hade konsulterat menade att<br />

dygnsdosen vanligen ligger mellan 120<br />

mg och 240 mg f<strong>ö</strong>r att ge adekvat substitution.<br />

I sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet anger n<strong>ä</strong>mnden<br />

att f<strong>ö</strong>retaget inte har redovisat någon<br />

h<strong>ä</strong>lsoekonomisk analys som visar att anv<strong>ä</strong>ndningen<br />

av Undestor Testocaps <strong>ä</strong>r<br />

kostnadseffektiv till det beg<strong>ä</strong>rda priset.<br />

Inte heller hade f<strong>ö</strong>retaget visat att preparatet<br />

skulle ha några effektf<strong>ö</strong>rdelar och<br />

vid en prisj<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>relse vid adekvata doser<br />

framstod det som dyrast av de m<strong>ö</strong>jliga<br />

behandlingsalternativen. F<strong>ö</strong>ljaktligen<br />

beslutade man att avslå ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Landstingen l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

inst<strong>ä</strong>mde i n<strong>ä</strong>mndens beslut.<br />

32 pharma industry nr 2 –06<br />

Miranova 28 <strong>ä</strong>r ett kombinerat ppiller.<br />

F<strong>ö</strong>retaget hade i ans<strong>ö</strong>kan gjort<br />

g<strong>ä</strong>llande att Miranova 28 b<strong>ö</strong>r j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>ras<br />

med Mercilon, vilken skiljer sig åt från<br />

Miranova 28 genom att den innehåller<br />

desogestrel (DG) ist<strong>ä</strong>llet f<strong>ö</strong>r levonorgestrel<br />

(LNG).<br />

Risken att drabbas av blodpropp<br />

med p-piller som innehåller DG ligger<br />

i den h<strong>ö</strong>gre delen av intervallet j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt<br />

med LNG-innehållande p-piller. F<strong>ö</strong>retaget<br />

r<strong>ä</strong>knade med att en andel av dem<br />

som nu anv<strong>ä</strong>nder Mercilon skulle kunna<br />

byta till Miranova 28 och att f<strong>ö</strong>rstagångsanv<strong>ä</strong>ndare<br />

som skulle ha anv<strong>ä</strong>nt<br />

Mercilon i st<strong>ä</strong>llet skulle få Miranova<br />

28. D<strong>ä</strong>rmed skulle antalet fall av blodpropp<br />

kunna minskas med 1–2 per år.<br />

B i f a l l u t a n v i l l k o r e l l e r b e g r <strong>ä</strong> n s n i n g<br />

P r o d u k t / b e r e d n i n g B e h a n d l i n g s o m r å d e F <strong>ö</strong> r e t a g<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

I sk<strong>ä</strong>len f<strong>ö</strong>r beslutet anger L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

att det finns två<br />

andra alternativ som innehåller samma<br />

hormoner, med marginellt h<strong>ö</strong>gre halter.<br />

Man ansåg inte att f<strong>ö</strong>retaget hade visat<br />

att Miranova 28 skulle ha h<strong>ö</strong>gre graviditetsskyddande<br />

effekt eller ge l<strong>ä</strong>gre risk<br />

f<strong>ö</strong>r blodpropp <strong>ä</strong>n dessa två alternativ.<br />

N<strong>ä</strong>mnden ansåg inte att Mercilon <strong>ä</strong>r<br />

ett relevant alternativ eftersom det inte<br />

<strong>ä</strong>r ett f<strong>ö</strong>rstahandsalternativ vid nyins<strong>ä</strong>ttning<br />

av p-piller. Det beg<strong>ä</strong>rda priset f<strong>ö</strong>r<br />

Miranova 28 var v<strong>ä</strong>sentligt h<strong>ö</strong>gre <strong>ä</strong>n priset<br />

f<strong>ö</strong>r andra tillg<strong>ä</strong>ngliga alternativ. F<strong>ö</strong>ljaktligen<br />

beslutade n<strong>ä</strong>mnden att avslå<br />

ans<strong>ö</strong>kan.<br />

Landstingens l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsgrupp<br />

delade n<strong>ä</strong>mndens åsikt.


SLUTEN VÅRD.<br />

Ett seminarium om varum<strong>ä</strong>rkets roll f<strong>ö</strong>r vården, industrin och m<strong>ä</strong>nniskan d<strong>ä</strong>r nya r<strong>ö</strong>n och<br />

rapporter från 2006 presenteras. Onsdagen den 10 maj i Stockholm. F<strong>ö</strong>r mer information<br />

kontakta Berth Lindén på tel 042-400 48 80 eller gå in på www.relevans.net<br />

Relevans 252x365.indd 1 06-03-17 13.34.56


kliniska pr<strong>ö</strong>vningar<br />

Biobankslagen beh<strong>ö</strong>ver<br />

<strong>ä</strong>ndras<br />

Biobankslagen beaktar inte<br />

de speciella f<strong>ö</strong>rhållanden som<br />

g<strong>ä</strong>ller f<strong>ö</strong>r biobanker i samband<br />

med kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar.<br />

Det har skapat f<strong>ö</strong>rvirring<br />

i till<strong>ä</strong>mpningen. L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>f<strong>ö</strong>reningen,<br />

LIF, ser<br />

d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r fram emot den <strong>ö</strong>versyn<br />

av lagen som Socialstyrelsen<br />

f<strong>ö</strong>rordar, skriver forskningsdirekt<strong>ö</strong>r<br />

Karin Eriksson och<br />

G<strong>ö</strong>ran Karlsson, ordf<strong>ö</strong>rande<br />

i LIF:s kommitté f<strong>ö</strong>r klinisk<br />

forskning.<br />

Det b<strong>ö</strong>rjade med att medierna i slutet av<br />

90-talet skrev att det fanns miljontals<br />

sparade prover på sjukhusen runt om i<br />

landet, att det var m<strong>ö</strong>jligt att bedriva<br />

forskning på dessa prover och att de till<br />

och med kunde s<strong>ä</strong>ljas utan att provgivarna<br />

sj<strong>ä</strong>lva informerats. Politikerna<br />

fick kalla f<strong>ö</strong>tter och regeringen gav Socialstyrelsen<br />

i uppdrag att tills<strong>ä</strong>tta en<br />

utredning.<br />

Utredningen, som var klar år 2000,<br />

ledde fram till en ny lag om biobanker i<br />

h<strong>ä</strong>lso- och sjukvård m m (2002:297), den<br />

så kallade Biobankslagen. Den 1 januari<br />

2003 tr<strong>ä</strong>dde Biobankslagen i kraft, med<br />

två års frist f<strong>ö</strong>r implementering och uppbyggnad<br />

av organisationen kring biobanker.<br />

Syftet med lagen <strong>ä</strong>r att ”g<strong>ö</strong>ra det m<strong>ö</strong>jligt<br />

att i biobanker st<strong>ä</strong>lla humanbiologiskt<br />

material till f<strong>ö</strong>rfogande f<strong>ö</strong>r forskning,<br />

utveckling, vård och behandling<br />

34 pharma industry nr 2 –06


”Vid forskning på biobanksmaterial kr<strong>ä</strong>vs<br />

att det finns en godk<strong>ä</strong>nd etikpr<strong>ö</strong>vning, att<br />

patienterna samtyckt till forskningen och<br />

registreringen av personuppgifterna och att<br />

proverna <strong>ä</strong>r kodade n<strong>ä</strong>r de l<strong>ä</strong>mnas ut.”<br />

utan att den enskilda m<strong>ä</strong>nniskans integritet<br />

tr<strong>ä</strong>ds f<strong>ö</strong>r n<strong>ä</strong>r.”. Detta inneb<strong>ä</strong>r att provgivaren<br />

ska få information om, och samtycka<br />

till, att ett prov sparas i en biobank<br />

och f<strong>ö</strong>r vilka <strong>ä</strong>ndamål provet får anv<strong>ä</strong>ndas.<br />

Provgivaren kan n<strong>ä</strong>r som helst återkalla<br />

ett tidigare givet samtycke och samtycket<br />

ska dokumenteras i journalen.<br />

Biobankerna v<strong>ä</strong>lk<strong>ä</strong>nda<br />

Lagens definition av en biobank <strong>ä</strong>r<br />

”Biologiskt material från en eller flera<br />

m<strong>ä</strong>nniskor som samlas och bevaras tills<br />

vidare eller f<strong>ö</strong>r en best<strong>ä</strong>md tid och vars<br />

ursprung kan h<strong>ä</strong>rledas till den eller de<br />

m<strong>ä</strong>nniskor från vilka materialet h<strong>ä</strong>rr<strong>ö</strong>r”.<br />

Den mest k<strong>ä</strong>nda biobanken <strong>ä</strong>r PKUbiobanken<br />

som innehåller blodprov från<br />

personer f<strong>ö</strong>dda i Sverige från 1975 och<br />

senare. De proverna har anv<strong>ä</strong>nts i utredningen<br />

av mordet på Anna Lindh och<br />

<strong>ä</strong>ven som DNA-identifiering av tsunamioffren.<br />

Huvuddelen av de prov som finns<br />

i de biobanker som omfattas av biobankslagen<br />

<strong>ä</strong>r tagna inom h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården<br />

och de sparas f<strong>ö</strong>r diagnos och behandling.<br />

Men lagen g<strong>ö</strong>r det m<strong>ö</strong>jligt att<br />

anv<strong>ä</strong>nda biobanksprov f<strong>ö</strong>r nationell och<br />

internationell forskning och utveckling<br />

om det sker på ett s<strong>ä</strong>tt som garanterar<br />

provgivarens integritet.<br />

Vid forskning på biobanksmaterial<br />

kr<strong>ä</strong>vs att det finns en godk<strong>ä</strong>nd etikpr<strong>ö</strong>vning,<br />

att patienterna samtyckt till forskningen<br />

och registreringen av personuppgifterna<br />

(om inte etikpr<strong>ö</strong>vningsn<strong>ä</strong>mnden<br />

gett undantag) och att proverna <strong>ä</strong>r kodade<br />

n<strong>ä</strong>r de l<strong>ä</strong>mnas ut. Det <strong>ä</strong>r den biobanksansvarige<br />

som ser till att detta<br />

f<strong>ö</strong>ljs.<br />

Dessa krav har dock industrin f<strong>ö</strong>ljt vid<br />

klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning <strong>ä</strong>ven innan<br />

Biobankslagen tr<strong>ä</strong>dde ikraft. Det rådde<br />

d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r stor os<strong>ä</strong>kerhet och f<strong>ö</strong>rvirring hur<br />

Biobankslagen skulle till<strong>ä</strong>mpas n<strong>ä</strong>r det<br />

g<strong>ä</strong>ller kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar, eftersom<br />

lagen inte beaktar de speciella<br />

f<strong>ö</strong>rhållanden som g<strong>ä</strong>ller f<strong>ö</strong>r biobanker i<br />

samband med kliniska pr<strong>ö</strong>vningar.<br />

F<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>ka skingra biobanksdimman<br />

tog LIF, med hj<strong>ä</strong>lp av en intern arbetsgrupp,<br />

fram riktlinjer och rekommendationer<br />

f<strong>ö</strong>r industrin.<br />

LIFs riktlinjer<br />

I samband med kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar<br />

tas olika typer av prover på<br />

de patienter som deltar i pr<strong>ö</strong>vningen.<br />

Fyra huvudkategorier av prover kan<br />

identifieras och samtliga omfattas i dag<br />

av Biobankslagen (se tabell).<br />

1. V<strong>ä</strong>vnadsprover av kategori A<br />

Dessa v<strong>ä</strong>vnadsprover <strong>ä</strong>r sådana som i<br />

Biobankslagen ben<strong>ä</strong>mns rutinprover och<br />

de <strong>ä</strong>r undantagna Biobankslagen inom<br />

h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården. Anledningen till<br />

att de <strong>ä</strong>ndå omfattas vid forskning och<br />

klinisk pr<strong>ö</strong>vning <strong>ä</strong>r att de inte uteslutande<br />

<strong>ä</strong>r avsedda som underlag f<strong>ö</strong>r diagnos<br />

eller l<strong>ö</strong>pande vård och behandling.<br />

2. V<strong>ä</strong>vnadsprover av kategori B<br />

Syftet med analyserna på dessa v<strong>ä</strong>vnadprover<br />

<strong>ä</strong>r att få b<strong>ä</strong>ttre kunskap om<br />

l<strong>ä</strong>kemedlets verkningsmekanism. V<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

sparas vanligtvis <strong>ä</strong>ven efter<br />

genomf<strong>ö</strong>rd initial analys, eftersom<br />

data från analyserna skall j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>ras med<br />

<strong>ö</strong>vriga data som insamlas i studien. V<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

sparas dock som l<strong>ä</strong>ngst<br />

pharma industry nr 2 –06 35


kliniska pr<strong>ö</strong>vningar<br />

V<strong>ä</strong>vnadsprov Nuvarande hantering Analys Vad sker efter analys?<br />

Kategori A Skickas från kliniken till<br />

laboratorium f<strong>ö</strong>r analys.<br />

till dess att den kliniska slutrapporten<br />

<strong>ä</strong>r klar.<br />

3. V<strong>ä</strong>vnadsprover kategori C<br />

Detta <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsprover som sparas <strong>ä</strong>ven<br />

efter klinisk slutrapport och som, f<strong>ö</strong>rutom<br />

att besvara frågor relaterade till den<br />

aktuella l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningen, <strong>ä</strong>ven ska<br />

kunna anv<strong>ä</strong>ndas f<strong>ö</strong>r framtida forskning,<br />

till exempel grundforskning och utveckling<br />

av diagnostika. Den verksamhet<br />

som denna typ av v<strong>ä</strong>vnadsprover anv<strong>ä</strong>nds<br />

f<strong>ö</strong>r <strong>ä</strong>r till exempel DNA-extraktioner f<strong>ö</strong>r<br />

farmakogenetiska analyser.<br />

4. V<strong>ä</strong>vnadsprover kategori D<br />

V<strong>ä</strong>vnadsprover kategori D <strong>ä</strong>r de som inte<br />

tas i samband med studien utan redan<br />

finns insamlade och ingår i annan provsamling<br />

i vårdgivarens biobank.<br />

De flesta vårdgivare har redan i dag<br />

en biobank. De prover som tas i samband<br />

med kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar<br />

inneb<strong>ä</strong>r d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r i normalfallet inte att någon<br />

ny biobank beh<strong>ö</strong>ver inr<strong>ä</strong>ttas hos<br />

vårdgivaren. Vad som h<strong>ä</strong>nder vid provtagning<br />

i samband med kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar<br />

<strong>ä</strong>r att den befintliga<br />

biobanken hos vårdgivaren f<strong>ö</strong>rses med en<br />

ny provsamling.<br />

36 pharma industry nr 2 –06<br />

Hantering av v<strong>ä</strong>vnadsprover i kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar<br />

Kategori B Alt 1. Skickas från kliniken<br />

till laboratorium.<br />

Alt 2. Sparas på kliniken,<br />

skickas till laboratorium<br />

vid best<strong>ä</strong>mda tidpunkter.<br />

Kategori C Skickas till laboratorium<br />

f<strong>ö</strong>r analys vid best<strong>ä</strong>mda<br />

tidpunkter.<br />

Kategori D Skickas till laboratorium<br />

f<strong>ö</strong>r analys vid best<strong>ä</strong>mda<br />

tidpunkter.<br />

Analyseras omedelbart<br />

på laboratoriet.<br />

Analys sker på laboratoriet<br />

vid best<strong>ä</strong>mda tidpunkter.<br />

Analyseras på laboratoriet<br />

vid best<strong>ä</strong>mda tidpunkter.<br />

Analyseras på laboratoriet<br />

vid best<strong>ä</strong>mda tidpunkter.<br />

Sammanfattning av olika provkategorier och nuvarande hantering i kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar.<br />

”Tyv<strong>ä</strong>rr t<strong>ä</strong>nkte<br />

man inte på kliniska<br />

l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar<br />

n<strong>ä</strong>r man skrev lagen,<br />

vilket har lett till en<br />

m<strong>ä</strong>ngd oklarheter och<br />

problem just f<strong>ö</strong>r den<br />

typen av forskning.”<br />

Proverna f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>rs i regel<br />

omedelbart efter analys.<br />

Proverna sparas oftast<br />

på laboratorium tills den<br />

kliniska slutrapporten <strong>ä</strong>r<br />

klar och d<strong>ä</strong>refter f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>rs<br />

de.<br />

Eventuella rester skickas<br />

tillbaka till f<strong>ö</strong>retagets<br />

biobank med sekund<strong>ä</strong>ra<br />

provsamlingar.<br />

Eventuella rester skickas<br />

tillbaka till vårdgivarens<br />

biobank med prim<strong>ä</strong>ra<br />

provsamlingar.<br />

Processen skulle kunna beskrivas på<br />

f<strong>ö</strong>ljande s<strong>ä</strong>tt:<br />

1. V<strong>ä</strong>vnadsproverna l<strong>ä</strong>mnas ut från<br />

vårdgivarens biobank (biobank med prim<strong>ä</strong>ra<br />

provsamlingar). Detta medf<strong>ö</strong>r skyldighet<br />

f<strong>ö</strong>r vårdgivaren att g<strong>ö</strong>ra anm<strong>ä</strong>lan<br />

om utl<strong>ä</strong>mnande till Socialstyrelsen.<br />

2. Utl<strong>ä</strong>mnandet sker till det svenska<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget, som sålunda inr<strong>ä</strong>ttar<br />

en biobank med sekund<strong>ä</strong>ra provsamlingar<br />

d<strong>ä</strong>r samtliga de prover kan f<strong>ö</strong>rvaras<br />

som l<strong>ä</strong>mnats ut från olika vårdgivare<br />

i samband med kliniska pr<strong>ö</strong>vningar. Ansvaret<br />

f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsproverna ligger nu hos<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget, men proverna beh<strong>ö</strong>ver<br />

inte mellanlagras fysiskt hos f<strong>ö</strong>retaget<br />

utan kan skickas direkt från kliniken<br />

d<strong>ä</strong>r proverna tas till laboratoriet som<br />

finns inom eller utom landet.<br />

3. Efter analys kan antingen v<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

kasseras (kategori A och B),<br />

sparas i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagets biobank eller<br />

skickas tillbaka till vårdgivarens biobank<br />

(kategori C och D) beroende på vad<br />

som står i studieprotokollet.<br />

Provernas hantering i samband med<br />

kliniska pr<strong>ö</strong>vningar framgår av bilden<br />

h<strong>ä</strong>rintill. De blåa rutorna visar ansvarsgr<strong>ä</strong>nserna.


Ansvar f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

Det finns inget som hindrar att vårdgivaren<br />

behåller ansvaret f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

under hela studiens genomf<strong>ö</strong>rande<br />

och inte heller att de i enlighet med l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagets<br />

anvisningar skickar<br />

proverna direkt till det utl<strong>ä</strong>ndska laboratoriet<br />

f<strong>ö</strong>r analys. Men då har l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget<br />

inte samma kontroll <strong>ö</strong>ver<br />

och ansvar f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsproverna som om<br />

de anv<strong>ä</strong>nder sin biobank med sekund<strong>ä</strong>ra<br />

provsamlingar som bilden visar.<br />

Vanligtvis anlitar det ansvariga f<strong>ö</strong>retaget<br />

f<strong>ö</strong>r den kliniska l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningen<br />

centrallaboratorier f<strong>ö</strong>r dessa analyser.<br />

Ibland skickas proverna till annat bolag<br />

inom samma koncern och ibland till utomstående<br />

laboratorium f<strong>ö</strong>r analys.<br />

Det <strong>ä</strong>r tillåtet enligt Biobankslagen<br />

att skicka prover utomlands f<strong>ö</strong>r analys,<br />

under f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttning att det informerade<br />

samtycket omfattar sådan hantering, vilket<br />

regelm<strong>ä</strong>ssigt <strong>ä</strong>r fallet. V<strong>ä</strong>vnadsproverna<br />

och tillh<strong>ö</strong>rande dokumentation <strong>ä</strong>r<br />

då alltid kodade och ska återl<strong>ä</strong>mnas eller<br />

f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>ras n<strong>ä</strong>r de inte l<strong>ä</strong>ngre beh<strong>ö</strong>vs f<strong>ö</strong>r det<br />

<strong>ä</strong>ndamål f<strong>ö</strong>r vilket de l<strong>ä</strong>mnades ut.<br />

De får inte anv<strong>ä</strong>ndas f<strong>ö</strong>r andra <strong>ä</strong>ndamål<br />

<strong>ä</strong>n de som omfattas av det informerade<br />

samtycket som godk<strong>ä</strong>nts av etik-<br />

pr<strong>ö</strong>vningsn<strong>ä</strong>mnden. Om ett samtycke<br />

återkallas (avseende all anv<strong>ä</strong>ndning) skall<br />

v<strong>ä</strong>vnadsprovet omedelbart f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>ras eller<br />

avidentifieras och en eventuell avidentifiering<br />

får enligt Socialstyrelsen inte ske<br />

utomlands.<br />

Alla v<strong>ä</strong>vnadsprover som insamlas i en<br />

klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning <strong>ä</strong>r m<strong>ä</strong>rkta<br />

med en kod så att patientens integritet<br />

skyddas genom hela studien. Kodnycklar<br />

f<strong>ö</strong>rvaras hos ansvarig l<strong>ä</strong>kare och dennes<br />

medarbetare och det <strong>ä</strong>r endast dessa personer<br />

som innehar fullst<strong>ä</strong>ndiga personuppgifter<br />

så att ett v<strong>ä</strong>vnadsprov/analyssvar<br />

kan l<strong>ä</strong>nkas till en enskild patient.<br />

Etikpr<strong>ö</strong>vningsn<strong>ä</strong>mnden godk<strong>ä</strong>nner<br />

kodningsproceduren f<strong>ö</strong>r varje klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning.<br />

Som ovan angivits skickas vanligtvis<br />

de v<strong>ä</strong>vnadsprover som insamlas i en klinisk<br />

pr<strong>ö</strong>vning till ett utl<strong>ä</strong>ndskt laboratorium<br />

f<strong>ö</strong>r analys. V<strong>ä</strong>vnadsprover enligt<br />

kategori A och B sparas inte, utan f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>rs<br />

efter genomf<strong>ö</strong>rd klinisk pr<strong>ö</strong>vning.<br />

V<strong>ä</strong>vnadsprover enligt kategori C sparas<br />

enligt en i pr<strong>ö</strong>vningsprotokollet f<strong>ö</strong>rdefinierad<br />

tidsperiod, som kan vara upp till<br />

15-20 år.<br />

V<strong>ä</strong>vnadsproverna kan enligt Socialstyrelsen<br />

skickas till ett laboratorium<br />

Exempel på v<strong>ä</strong>vnadsprovers hantering i samband med klinisk pr<strong>ö</strong>vning<br />

VÅRDGIVARE<br />

Biobank med prim<strong>ä</strong>ra provsamlingar<br />

Utl<strong>ä</strong>mnande<br />

LÄKEMEDELSFÖRETAG<br />

Biobank med sekund<strong>ä</strong>ra provsamlingar<br />

V<strong>ä</strong>vnadsprover l<strong>ä</strong>mnas ut från vårdgivarens biobank till l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagets biobank. Efter analys destrueras,<br />

sparas eller skickas proverna tillbaka.<br />

utomlands f<strong>ö</strong>r analys, men kan inte f<strong>ö</strong>rvaras<br />

d<strong>ä</strong>r eller på något moderbolag utomlands<br />

efter att <strong>ä</strong>ndamålet f<strong>ö</strong>r utl<strong>ä</strong>mnandet<br />

<strong>ä</strong>r uppfyllt.<br />

Det finns en avtalsmall f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>vnadsprover<br />

som Sveriges Kommuner och<br />

Landstings styrelse samt LIFs styrelse<br />

godk<strong>ä</strong>nt och som b<strong>ö</strong>r anv<strong>ä</strong>ndas mellan<br />

vårdgivare och l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag vid<br />

klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning n<strong>ä</strong>r det g<strong>ä</strong>ller<br />

utl<strong>ä</strong>mning av v<strong>ä</strong>vnadsprover mellan<br />

biobanker.<br />

LIFs f<strong>ö</strong>rslag till <strong>ä</strong>ndringar<br />

Socialstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet<br />

att verka f<strong>ö</strong>r lagens efterlevnad<br />

och har på uppdrag av regeringen<br />

skrivit rapporten ”Socialstyrelsen f<strong>ö</strong>ljer<br />

upp till<strong>ä</strong>mpningen av Biobankslagen”.<br />

I rapporten som gavs ut i juli 2005<br />

f<strong>ö</strong>rordar Socialstyrelsen att en mer genomgripande<br />

<strong>ö</strong>versyn av lagen b<strong>ö</strong>r g<strong>ö</strong>ras,<br />

vilket också LIF st<strong>ö</strong>djer. F<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar<br />

b<strong>ö</strong>r ske i syfte att så långt som m<strong>ö</strong>jligt<br />

underl<strong>ä</strong>tta internationellt samarbete och<br />

eliminera den byråkratisering och de<br />

kostnads<strong>ö</strong>kningar som Biobankslagen<br />

medf<strong>ö</strong>rt.<br />

De f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar LIF f<strong>ö</strong>reslår inneb<strong>ä</strong>r<br />

inga f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>mringar av patients<strong>ä</strong>kerheten<br />

pharma industry nr 2 –06 37


kliniska pr<strong>ö</strong>vningar<br />

och inte heller f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>mrat integritetsskydd.<br />

LIF har skickat en skrivelse till<br />

Socialdepartementet med f<strong>ö</strong>ljande f<strong>ö</strong>rslag<br />

till f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar:<br />

• Vissa v<strong>ä</strong>vnadsprover b<strong>ö</strong>r undantas.<br />

Vid klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning b<strong>ö</strong>r<br />

kategori A- och B-prover undantas från<br />

best<strong>ä</strong>mmelserna i Biobankslagen då de<br />

<strong>ä</strong>r studiespecifika och destrueras efter<br />

genomf<strong>ö</strong>rd studie.<br />

• F<strong>ö</strong>rvaring av v<strong>ä</strong>vnadsprover utomlands<br />

efter analys b<strong>ö</strong>r tillåtas.<br />

F<strong>ö</strong>rvaring av v<strong>ä</strong>vnadsprover hos ackrediterade<br />

laboratorier eller moderbolag<br />

utomlands ger minst samma integritetsskydd<br />

som vid f<strong>ö</strong>rvaring av v<strong>ä</strong>vnadsprover<br />

i Sverige. Upprepade transporter av<br />

v<strong>ä</strong>vnadsprover mellan laboratorium, kliniker<br />

och f<strong>ö</strong>retag inneb<strong>ä</strong>r en risk, fram-<br />

V<strong>ä</strong>x på din<br />

marknad<br />

38 pharma industry nr 2 –06<br />

f<strong>ö</strong>rallt med avseende på v<strong>ä</strong>vnadsprovernas<br />

kvalitet och d<strong>ä</strong>rmed anv<strong>ä</strong>ndbarhet.<br />

• Inneb<strong>ö</strong>rden av återkallande av samtycke<br />

b<strong>ö</strong>r harmoniseras med annan lagstiftning,<br />

och avidentifiering av v<strong>ä</strong>vnadsprover b<strong>ö</strong>r<br />

kunna ske utomlands.<br />

Om ett samtycke återkallas (avseende all<br />

anv<strong>ä</strong>ndning) skall v<strong>ä</strong>vnadsprovet omedelbart<br />

f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>ras eller avidentifieras och<br />

en eventuell avidentifiering får enligt<br />

Socialstyrelsen inte ske utomlands. Det<br />

inneb<strong>ä</strong>r att v<strong>ä</strong>vnadsproverna då måste<br />

f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>ras om man skall kunna leva upp<br />

till kravet på ett omedelbart agerande.<br />

Som n<strong>ä</strong>mnts ovan <strong>ä</strong>r det vanligt att<br />

v<strong>ä</strong>vnadsprover som insamlas i samband<br />

med en klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning<br />

skickas utomlands f<strong>ö</strong>r analys. Det inneb<strong>ä</strong>r<br />

att dessa v<strong>ä</strong>vnadsprover måste f<strong>ö</strong>rst<strong>ö</strong>ras<br />

eftersom de inte kan avidentifieras,<br />

Ser ditt varum<strong>ä</strong>rke lite visset ut? Vill du ha en<br />

reklambyrå som kan ge dina aff<strong>ä</strong>rer b<strong>ä</strong>ttre<br />

grogrund genom att tillf<strong>ö</strong>ra starkare idén<strong>ä</strong>ring?<br />

Se några bra exempel på www.elixir.se<br />

ELIXIR REKLAMBYRÅ AB | BOX 464 | 401 27 GÖTEBORG | TEL 031-63 66 00<br />

vilket i sin tur bryter mot intentionen<br />

att skydda insamlade v<strong>ä</strong>vnadsprover.<br />

• Samtycke från beslutsof<strong>ö</strong>rm<strong>ö</strong>gna.<br />

S<strong>ä</strong>rskilda best<strong>ä</strong>mmelser b<strong>ö</strong>r infogas om<br />

vem som kan och b<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>mna samtycke<br />

f<strong>ö</strong>r att man skall kunna ta och lagra<br />

v<strong>ä</strong>vnadsprover från provgivare som på<br />

grund av sjukdom, psykisk st<strong>ö</strong>rning eller<br />

liknande f<strong>ö</strong>rhållande sj<strong>ä</strong>lva saknar f<strong>ö</strong>rmåga<br />

att l<strong>ä</strong>mna samtycke, vid forskning<br />

och klinisk l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vning.<br />

Positiv framtidstro<br />

Sammanfattningsvis <strong>ä</strong>r syftet och intentionen<br />

med Biobankslagen bra och<br />

organiserade biobanker med h<strong>ö</strong>g kvalitet<br />

i hela landet fr<strong>ä</strong>mjar forskning och<br />

utveckling. Inte minst <strong>ö</strong>kar den internationella<br />

attraktionskraften f<strong>ö</strong>r svensk<br />

biobanksforskning.<br />

Tyv<strong>ä</strong>rr t<strong>ä</strong>nkte man inte på kliniska<br />

l<strong>ä</strong>kemedelspr<strong>ö</strong>vningar n<strong>ä</strong>r man skrev lagen,<br />

vilket har lett till en m<strong>ä</strong>ngd oklarheter<br />

och problem just f<strong>ö</strong>r den typen av<br />

forskning. Eftersom sj<strong>ä</strong>lva handhavandet<br />

av v<strong>ä</strong>vnadsprover vid klinisk pr<strong>ö</strong>vning<br />

inte har <strong>ä</strong>ndrats sedan lagen tillkommit,<br />

utan endast en <strong>ö</strong>kning av administrationen<br />

har skett, har lagen uppfattats som<br />

krånglig och i vissa fall on<strong>ö</strong>dig.<br />

Det finns också en oro f<strong>ö</strong>r att vårdens<br />

biobanksansvariga, som i dag kr<strong>ä</strong>ver att<br />

få se både etikans<strong>ö</strong>kan och patientinformation<br />

inf<strong>ö</strong>r utl<strong>ä</strong>mnande, ska f<strong>ö</strong>rdr<strong>ö</strong>ja<br />

studiestart. Rutiner och krav på dokumentation<br />

skiljer sig också i dag mellan<br />

olika biobanksansvariga i vården. Dock<br />

ser vi f<strong>ö</strong>rhoppningsfullt på en <strong>ö</strong>versyn av<br />

Biobankslagen som med n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndiga f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar<br />

kan vara en styrka f<strong>ö</strong>r svensk<br />

klinisk l<strong>ä</strong>kemedelsforskning.<br />

Karin Eriksson<br />

Forskningsdirekt<strong>ö</strong>r,<br />

L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>f<strong>ö</strong>reningen, LIF<br />

G<strong>ö</strong>ran Karlsson<br />

Medicinsk Direkt<strong>ö</strong>r Glaxo Smith Kline<br />

Ordf<strong>ö</strong>rande, LIF:s kommitté f<strong>ö</strong>r<br />

klinisk forskning


marknadsf<strong>ö</strong>ring<br />

40 pharma industry nr 2 –06<br />

TYDLIGARE<br />

Många f<strong>ö</strong>retag har en ganska diffus uppfattning om<br />

sina målgrupper. Marknadsstrategen Douglas Dahlgren på<br />

Atlasvision beskriver en planeringsmetod som hj<strong>ä</strong>lper till att<br />

b<strong>ä</strong>ttre f<strong>ö</strong>rstå hur f<strong>ö</strong>retagets målgrupper t<strong>ä</strong>nker och k<strong>ä</strong>nner.<br />

Syftet <strong>ä</strong>r att hitta de s<strong>ä</strong>ljande budskapen.


Knivskarp<br />

konkurrens kr<strong>ä</strong>ver<br />

BUDSKAP<br />

Många f<strong>ö</strong>retag har en ganska diffus<br />

uppfattning om sina målgrupper.<br />

Marknadsstrategen Douglas Dahlgren<br />

på Atlasvision beskriver en planeringsmetod<br />

som hj<strong>ä</strong>lper till att b<strong>ä</strong>ttre f<strong>ö</strong>rstå<br />

hur f<strong>ö</strong>retagets målgrupper t<strong>ä</strong>nker och<br />

k<strong>ä</strong>nner. Syftet <strong>ä</strong>r att hitta de s<strong>ä</strong>ljande<br />

budskapen.<br />

Det <strong>ä</strong>r många marknadsf<strong>ö</strong>ringskanaler<br />

som konkurrerar om kundernas uppm<strong>ä</strong>rksamhet.<br />

Produkter varor eller tj<strong>ä</strong>nster<br />

tenderar att bli allt mera lika och n<strong>ä</strong>r<br />

konkurrensen om marknadspositionerna<br />

<strong>ö</strong>kar blir mottagarens bild av budskapet<br />

den avg<strong>ö</strong>rande och s<strong>ä</strong>rskiljande faktorn.<br />

En vanlig orsak till att vi inte lyckas<br />

med kommunikationen <strong>ä</strong>r att vi inte tar<br />

oss tid med att t<strong>ä</strong>nka efter f<strong>ö</strong>re. Att vi<br />

helt enkelt l<strong>ä</strong>gger ner f<strong>ö</strong>r lite tid på att<br />

planera. Och n<strong>ä</strong>r vi v<strong>ä</strong>l planerar g<strong>ö</strong>r vi<br />

det på fel s<strong>ä</strong>tt eftersom vi g<strong>ä</strong>rna, lite till<br />

mans, bygger insatserna på spontanitet<br />

och maggropsk<strong>ä</strong>nsla.<br />

Spontaniteten <strong>ä</strong>r visserligen baserad<br />

på kunskap och erfarenheter och leder<br />

inte alltid till ett dåligt slutresultat men<br />

varf<strong>ö</strong>r chansa?<br />

Skilj ut dig från m<strong>ä</strong>ngden<br />

Vad det handlar om <strong>ä</strong>r att på ett strukturerat<br />

s<strong>ä</strong>tt diskutera igenom vad vi<br />

”Man blir många gånger f<strong>ö</strong>rvånad<br />

<strong>ö</strong>ver hur många olika uppfattningar<br />

som kan rymmas inom en organisation<br />

om så sj<strong>ä</strong>lvklara saker som vad<br />

vi ska kommunicera f<strong>ö</strong>r att bli<br />

framgångsrika.”<br />

verkligen vill s<strong>ä</strong>ga med vår kommunikation,<br />

hur vi vill s<strong>ä</strong>rskilja oss från våra<br />

konkurrenter och vilket jobb kommunikationen<br />

i slut<strong>ä</strong>ndan ska utf<strong>ö</strong>ra.<br />

Eftersom vi i regel saknar metoder<br />

och modeller f<strong>ö</strong>r ett strukturerat planerings-<br />

och tankearbete drar planeringsarbetet<br />

ut <strong>ö</strong>ver tiden och slutprodukten<br />

blir en ren skrivbordsprodukt som oftast<br />

skjuter <strong>ö</strong>ver målen. Kanske v<strong>ä</strong>ljer vi då<br />

en enkel l<strong>ö</strong>sning och drar egna f<strong>ö</strong>rhastade<br />

slutsatser om vilken information vi<br />

tror våra kunder vill ha, eller också arbetar<br />

vi vidare med de budskap vi tidigare<br />

anv<strong>ä</strong>nt oss av.<br />

Kunskapen om vart vi vill nå med<br />

våra insatser finns i de flesta fall att tillgå<br />

men vi saknar som regel struktur f<strong>ö</strong>r<br />

att nyansera det planeringsarbete som<br />

kan ge fler infallsvinklar och dessutom<br />

skapa mer internt samf<strong>ö</strong>rstånd kring<br />

kommunikationen.<br />

Oavsett om det handlar om att ta<br />

fram en marknads- eller kommunikationsplan,<br />

lansera en specifik idé eller<br />

produkt, <strong>ä</strong>r en f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttning f<strong>ö</strong>r ett bra<br />

resultat att ha en konkret, genomarbetad<br />

och v<strong>ä</strong>l f<strong>ö</strong>rankrad plan som tar fasta på<br />

v<strong>ä</strong>sentligheter.<br />

Det finns en uppsj<strong>ö</strong> av avancerade teoretiska<br />

metoder och modeller f<strong>ö</strong>r det h<strong>ä</strong>r<br />

arbetet som passar b<strong>ä</strong>ttre i l<strong>ä</strong>rob<strong>ö</strong>cker <strong>ä</strong>n<br />

i det praktiska vardagsarbetet. Men det<br />

finns <strong>ä</strong>ven enkla och bepr<strong>ö</strong>vade metoder<br />

f<strong>ö</strong>r att lyckas.<br />

F<strong>ö</strong>rstå din målgrupps vardag<br />

Ju mer kunskap vi har om våra målgrupper<br />

desto st<strong>ö</strong>rre f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttningar har vi att<br />

lyckas med insatserna. Vi måste bli b<strong>ä</strong>ttre<br />

på att f<strong>ö</strong>rstå våra målgruppers vardagssituation<br />

och hur de t<strong>ä</strong>nker n<strong>ä</strong>r de<br />

vill g<strong>ö</strong>ra aff<strong>ä</strong>rer. Analysen <strong>ä</strong>r avg<strong>ö</strong>rande.<br />

Vad vill du att målgruppen ska kunna,<br />

k<strong>ä</strong>nna, tycka och g<strong>ö</strong>ra som ett resultat<br />

av din planerade insats? Vi måste noggrant<br />

t<strong>ä</strong>nka igenom och analysera vilka<br />

beslutskriterier våra målgrupper har,<br />

vilka inv<strong>ä</strong>ndningar vi får och hur vi ska<br />

hantera dem.<br />

Om vi inte g<strong>ö</strong>r heml<strong>ä</strong>xan på ett genomgripande<br />

s<strong>ä</strong>tt hur ska vi då kunna<br />

utforma våra budskap så att de får mottagaren<br />

att reagera som vi vill.<br />

Vi har under många år arbetat med<br />

uppdragsgivare som haft varierande och<br />

diffusa kunskaper om de mottagare de<br />

vill nå. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r utvecklade vi en enkel<br />

processinriktad planeringsmetod f<strong>ö</strong>r att<br />

st<strong>ö</strong>tta arbetet med att hitta de r<strong>ä</strong>tta budskapen.<br />

Resultatet blev en modell f<strong>ö</strong>r<br />

kommunikationsplanering som tack<br />

pharma industry nr 2 –06 41


marknadsf<strong>ö</strong>ring<br />

vare sitt uppl<strong>ä</strong>gg går att genomf<strong>ö</strong>ra med<br />

st<strong>ö</strong>d från alla som deltar i planeringsarbetet<br />

från vd, ledningsgrupp marknads-,<br />

informations- eller f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschefen till<br />

informations- och marknadsassistenter.<br />

Metoden bidrar till motivation och<br />

engagemang oavsett vilket resultat man<br />

f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntar av arbetet, eller om projektet<br />

<strong>ä</strong>r stort eller litet, och den passar i såv<strong>ä</strong>l<br />

små som stora f<strong>ö</strong>retag och organisationer.<br />

Metoden gav oss <strong>ä</strong>ven m<strong>ö</strong>jlighet att<br />

st<strong>ä</strong>mma av om de positioneringar och<br />

s<strong>ä</strong>ljbudskap vi i dag anv<strong>ä</strong>nder oss av <strong>ä</strong>r<br />

de r<strong>ä</strong>tta f<strong>ö</strong>r att undanr<strong>ö</strong>ja s<strong>ä</strong>ljhinder från<br />

våra tillt<strong>ä</strong>nkta kunder.<br />

Varf<strong>ö</strong>r krångla till det hela?<br />

Uppl<strong>ä</strong>gget <strong>ä</strong>r mycket enkelt i sin struktur,<br />

men kr<strong>ä</strong>ver engagemang av både<br />

dig och de kollegor du kommer att involvera<br />

i arbetet. Det består av f<strong>ö</strong>ljande<br />

moment:<br />

1. Research/faktainsamling.<br />

2. Workshop.<br />

3. Rapport med slutsatser och budskap/<br />

positioneringar.<br />

I research- och faktainsamlingsfasen l<strong>ä</strong>ser<br />

den som <strong>ä</strong>r utsedd till att leda arbetet<br />

in sig på de delar i f<strong>ö</strong>retagets marknads-<br />

och aff<strong>ä</strong>rsplan som <strong>ä</strong>r relevanta f<strong>ö</strong>r<br />

uppdraget. L<strong>ä</strong>gg h<strong>ä</strong>r stor vikt vid målgruppsbeskrivning,<br />

konkurrentanalyser<br />

och <strong>ö</strong>vrigt material som kan ha relevans<br />

f<strong>ö</strong>r det s<strong>ä</strong>rskiljande budskap ni gemensamt<br />

ska komma fram till.<br />

I den h<strong>ä</strong>r fasen fastst<strong>ä</strong>ller ni vilka<br />

målgrupper eller tj<strong>ä</strong>nster ni ska fokusera<br />

på i den kommande workshopen.<br />

Syftet med workshopen <strong>ä</strong>r att på ett<br />

strukturerat s<strong>ä</strong>tt komplettera dina kunskaper<br />

med all den kunskap som din organisation/avdelning<br />

sitter inne med,<br />

men som den haft svårt att kanalisera<br />

tidigare. Det <strong>ä</strong>r kunskap och information<br />

som kan få stor betydelse f<strong>ö</strong>r ditt<br />

arbete med att hitta de r<strong>ä</strong>tta budskapen.<br />

Antalet deltagare under workshopen b<strong>ö</strong>r<br />

inte vara fl er <strong>ä</strong>n tio.<br />

Till workshopen erhåller deltagarna<br />

sitt eget arbetsmaterial. Ett arbetsunderlag<br />

i form av en f<strong>ö</strong>rberedd matris d<strong>ä</strong>r de<br />

kund- eller målgrupper och de frågor<br />

som deltagarna ska arbeta med <strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rberedda.<br />

Det kan vara lagom att arbeta igenom<br />

cirka 35 kund- eller målgrupper under<br />

42 pharma industry nr 2 –06<br />

de cirka tre timmar som workshopen pågår.<br />

Att f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>ka pressa in fl er kund- eller<br />

målgrupper påverkar som regel slutresultatet<br />

av <strong>ö</strong>vningen negativt. Risken <strong>ä</strong>r<br />

uppenbar att de frågor som diskuteras i<br />

slutet av workshopen tenderar att bli hafsigt<br />

genomlysta.<br />

De frågor som deltagarna diskuterar<br />

igenom f<strong>ö</strong>r respektive kund- eller målgrupp<br />

<strong>ä</strong>r:<br />

• Hur ser målgruppens situation/be-<br />

hov ut?<br />

• Vad ska vi g<strong>ö</strong>ra f<strong>ö</strong>r att l<strong>ö</strong>sa målgrup-<br />

pens situation/behov?<br />

• Hur ser målgruppens beslutskriterier<br />

ut f<strong>ö</strong>r att k<strong>ö</strong>pa våra produkter/agera på<br />

det s<strong>ä</strong>tt vi vill?<br />

• Vilka <strong>ä</strong>r alternativen f<strong>ö</strong>r målgruppen<br />

till det vi har att erbjuda och vad k<strong>ä</strong>nnetecknar<br />

dessa?<br />

• Vilka budskap ska vi leverera f<strong>ö</strong>r att<br />

nå våra kommunikationsmål?<br />

Enas om några budskap<br />

N<strong>ä</strong>r arbetet v<strong>ä</strong>l <strong>ä</strong>r i gång får deltagarna<br />

m<strong>ö</strong>jlighet att enskilt t<strong>ä</strong>nka till några<br />

minuter och skriva ner sina svar innan<br />

gruppen gemensamt diskuterar det deltagarna<br />

kommit fram till.<br />

Den som leder <strong>ö</strong>vningen noterar deltagarnas<br />

svar på en whiteboard så att alla<br />

kan f<strong>ö</strong>lja med under diskussionens gång.<br />

Det ligger n<strong>ä</strong>ra till hands att b<strong>ö</strong>rja diskutera<br />

marknadsf<strong>ö</strong>ringskanaler och hur<br />

budskapen sedan ska paketeras. Men f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>k<br />

styra undan den diskussionen och<br />

fokusera i st<strong>ä</strong>llet arbetet på de budskap<br />

ni vill få fram.<br />

Den stora utmaningen i arbetet <strong>ä</strong>r att<br />

få deltagarna att utifrån målgruppernas<br />

beslutskriterier enas om några budskap.<br />

Dessa får sj<strong>ä</strong>lvfallet inte vara alltf<strong>ö</strong>r<br />

många f<strong>ö</strong>r att inte riskera att g<strong>ö</strong>ra budskapet<br />

otydligt f<strong>ö</strong>r mottagaren.<br />

Det <strong>ä</strong>r enormt engagerande och inspirerande<br />

att leda, men också att delta i,<br />

en workshop av det h<strong>ä</strong>r slaget. Man blir<br />

många gånger f<strong>ö</strong>rvånad <strong>ö</strong>ver hur många<br />

olika uppfattningar som kan rymmas<br />

inom en organisation om så sj<strong>ä</strong>lvklara<br />

saker som vad vi ska kommunicera f<strong>ö</strong>r<br />

att bli framgångsrika.<br />

Resultaten av workshopen sammanfattas<br />

i en konkret kommunikationsplan<br />

d<strong>ä</strong>r de olika budskapen f<strong>ö</strong>r respektive<br />

målgrupp redovisas. Planen ska bli en<br />

sj<strong>ä</strong>lvklar del i f<strong>ö</strong>retagets totala marknadsplan,<br />

d<strong>ä</strong>r också den strategi och de<br />

kanaler som ska anv<strong>ä</strong>ndas f<strong>ö</strong>r att nå ut<br />

med budskapen redovisas. Men underlaget<br />

<strong>ä</strong>r också ett bra material inf<strong>ö</strong>r den<br />

information du beh<strong>ö</strong>ver ge de konsulter<br />

som ska hj<strong>ä</strong>lpa dig med att utforma insatserna<br />

som ska b<strong>ä</strong>ra fram budskapet<br />

till mottagaren.


Fungerar i praktiken<br />

Metoden har anv<strong>ä</strong>nts i många f<strong>ö</strong>retag och<br />

organisationer d<strong>ä</strong>r målgruppen f<strong>ö</strong>r kommunikationsplanering<br />

oftast varit extern,<br />

men ibland <strong>ä</strong>ven intern.<br />

F<strong>ö</strong>rutom att identifiera och enas kring<br />

de r<strong>ä</strong>tta budskapen bidrar arbetsmetoden<br />

till att kommunikationsmål och kommunikationsbudskap<br />

f<strong>ö</strong>rankras internt<br />

långt innan planen eller arbetet ska presenteras<br />

i sin helhet. Den ger också samtliga<br />

involverade en gemensam helhetssyn<br />

på den uppgift som ska l<strong>ö</strong>sas, ett gemensamt<br />

syns<strong>ä</strong>tt som engagerar och involverar.<br />

Dessutom sparar den både tid och<br />

pengar, tack vare ett effektivt arbetss<strong>ä</strong>tt.<br />

Douglas Dahlgren<br />

marknads- och s<strong>ä</strong>ljstrateg<br />

Atlasvision<br />

pharma industry nr 2 –06 43


I en serie artiklar kommer vi fram<strong>ö</strong>ver att skriva om<br />

ledarskap ur olika synvinklar. Tanken <strong>ä</strong>r att du som <strong>ä</strong>r ledare skall<br />

kunna h<strong>ä</strong>mta kunskap och inspiration från dessa artiklar.<br />

H<strong>ö</strong>r g<strong>ä</strong>rna av dig till redaktionen om det <strong>ä</strong>r något s<strong>ä</strong>rskilt<br />

område som du skulle vilja ha belyst.<br />

I rekryteringsprocesser handlar<br />

det om att utifrån den<br />

s<strong>ö</strong>kandes tidigare prestationer<br />

g<strong>ö</strong>ra en prognos f<strong>ö</strong>r framtida<br />

prestationer. En prognos <strong>ä</strong>r det<br />

b<strong>ä</strong>sta vi kan g<strong>ö</strong>ra, och det kan<br />

vi g<strong>ö</strong>ra på b<strong>ä</strong>sta m<strong>ö</strong>jliga s<strong>ä</strong>tt.<br />

Den h<strong>ä</strong>r artikeln av ledarskapskonsulterna<br />

Gunilla Andersson<br />

och Nils Hallén <strong>ä</strong>r en hj<strong>ä</strong>lp på<br />

v<strong>ä</strong>gen.<br />

En vakans <strong>ä</strong>r en unik m<strong>ö</strong>jlighet till utveckling<br />

och f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndring. Ta d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r tillf<strong>ä</strong>llet<br />

i akt n<strong>ä</strong>r det uppstår ett rekryteringsbehov<br />

och se <strong>ö</strong>ver organisationen<br />

och vilka behov som fi nns f<strong>ö</strong>r framtiden.<br />

Den tid man spenderar i b<strong>ö</strong>rjan av rekryteringsprocessen<br />

har man defi nitivt igen<br />

i slut<strong>ä</strong>ndan.<br />

Att rekrytera kostar både tid och<br />

pengar. Att rekrytera fel kostar <strong>ä</strong>nnu<br />

mer. Kostnader i miljonklassen <strong>ä</strong>r inte<br />

orealistiska f<strong>ö</strong>r en enda felrekrytering.<br />

Det <strong>ä</strong>r d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r oerh<strong>ö</strong>rt angel<strong>ä</strong>get att s<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>lla<br />

en så bra och kvalitativ process<br />

som m<strong>ö</strong>jligt.<br />

Det fi nns en rad åtg<strong>ä</strong>rder f<strong>ö</strong>r att h<strong>ö</strong>ja<br />

tr<strong>ä</strong>ffs<strong>ä</strong>kerheten i rekryteringsprocessen.<br />

Det kan upplevas som om f<strong>ö</strong>rberedelsearbetet<br />

tar lång tid och <strong>ä</strong>r omst<strong>ä</strong>ndligt<br />

men med tanke på att rekryteringar <strong>ä</strong>r<br />

en stor investering f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>retaget fi nns det<br />

sk<strong>ä</strong>l att l<strong>ä</strong>gga ner lite extra omsorg.<br />

I dag fi nns många olika rekryteringsv<strong>ä</strong>gar;<br />

den egna hemsidan, dags- och<br />

fackpress, rekryteringsf<strong>ö</strong>retag och ar-<br />

44 pharma industry nr 2 –06<br />

betsf<strong>ö</strong>rmedlingen <strong>ä</strong>r några exempel. Man<br />

ska inte heller gl<strong>ö</strong>mma bort de redan anst<strong>ä</strong>lldas<br />

olika n<strong>ä</strong>tverk d<strong>ä</strong>r det kan fi nnas<br />

många l<strong>ä</strong>mpliga och kompetenta personer.<br />

G<strong>ö</strong>r en tidplan f<strong>ö</strong>r rekryteringsprocessen<br />

och t<strong>ä</strong>nk på att f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>ka begr<strong>ä</strong>nsa antalet<br />

ans<strong>ö</strong>kningar så att du inte får hundratals.<br />

Vid en rekrytering d<strong>ä</strong>r det kom-<br />

”Att rekrytera kostar<br />

både tid och pengar.<br />

Att rekrytera fel<br />

kostar <strong>ä</strong>nnu mer.”<br />

mit in 480 ans<strong>ö</strong>kningshandlingar spenderade<br />

vi i genomsnitt fem minuter på<br />

varje ans<strong>ö</strong>kan. Det innebar att vi kunde<br />

l<strong>ä</strong>sa tolv ans<strong>ö</strong>kningar i timmen och 96<br />

om dagen.<br />

Vi <strong>ä</strong>gnade alltså fem hela arbetsdagar<br />

uteslutande åt att l<strong>ä</strong>sa ans<strong>ö</strong>kningshandlingar.<br />

Till det kommer att man måste<br />

l<strong>ä</strong>sa om de ans<strong>ö</strong>kningar man v<strong>ä</strong>ljer ut f<strong>ö</strong>r<br />

att mer noggrant studera dessa. Man ska<br />

med andra ord aldrig underskatta tiden<br />

det tar att rekrytera!<br />

T<strong>ä</strong>nk på att f<strong>ö</strong>retagets s<strong>ä</strong>tt att hantera<br />

ans<strong>ö</strong>kningshandlingar <strong>ä</strong>r ett ansikte<br />

utåt mot den så kallade kompetensmarknaden.<br />

Varje s<strong>ö</strong>kande kan dessutom vara<br />

en presumtiv kund. Var d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r noggrann<br />

med att besvara ans<strong>ö</strong>kningsbrev omgående<br />

och håll de s<strong>ö</strong>kande informerade<br />

om processen.<br />

Kravprofilen <strong>ä</strong>r viktig<br />

Befattningsbeskrivning och kravprofi l<br />

<strong>ä</strong>r de viktigaste styrdokumenten f<strong>ö</strong>r hela<br />

processen. Vet du inte vad du letar efter<br />

kan du lika g<strong>ä</strong>rna g<strong>ö</strong>ra som i skr<strong>ö</strong>nan<br />

om personalchefen som sl<strong>ä</strong>ngde h<strong>ä</strong>lften<br />

av ans<strong>ö</strong>kningshandlingarna i papperskorgen.<br />

Eftersom han ansåg att de som<br />

hamnade i papperskorgen hade otur och<br />

m<strong>ä</strong>nniskor med otur ville han inte ha<br />

i organisationen valde han snabbt bort<br />

dessa och intervjuade resten.<br />

Utan styrdokument <strong>ä</strong>r slumpen lika<br />

bra.<br />

Befattningsbeskrivningen har givetvis<br />

stor betydelse f<strong>ö</strong>r att den s<strong>ö</strong>kande<br />

skall få en så klar bild <strong>ö</strong>ver tj<strong>ä</strong>nsten och<br />

framtida f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntningar som bara m<strong>ö</strong>jligt<br />

<strong>ä</strong>r. Den interna processen som leder fram<br />

till befattningsbeskrivningen <strong>ä</strong>r viktig<br />

f<strong>ö</strong>r att s<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>lla att r<strong>ä</strong>tt behov tillfredsst<strong>ä</strong>lls<br />

genom rekryteringen. Det vill<br />

s<strong>ä</strong>ga, vad <strong>ä</strong>r det som beh<strong>ö</strong>ver g<strong>ö</strong>ras och<br />

prioriteras just nu och framåt.<br />

I befattningsbeskrivningen kan l<strong>ä</strong>mpligen<br />

f<strong>ö</strong>ljande områden ingå:<br />

• En beskrivning av f<strong>ö</strong>retaget och den<br />

aktuella avdelningen.<br />

• F<strong>ö</strong>retagskultur.<br />

• Vilka olika team kommer personen<br />

att ingå i.<br />

• Ansvarsområden.<br />

• Arbetsuppgifter.<br />

• Personalansvar.<br />

• Hur mycket resor kommer att ingå.<br />

• Vad personen f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>ntas ha åstadkom<br />

mit om ett år.<br />

• Vilka utvecklingsm<strong>ö</strong>jligheter det<br />

fi nns.<br />

• Anst<strong>ä</strong>llningsvillkor.


pharma industry nr 2 –06 45


ledarskap<br />

<br />

<br />

Kravprofilen beskriver vilka krav som<br />

st<strong>ä</strong>lls på den person som skall klara av<br />

de beskrivna arbetsuppgifterna i befattningsbeskrivningen.<br />

Kravprofilen styr<br />

också vilka frågor du skall st<strong>ä</strong>lla under<br />

intervjun. F<strong>ö</strong>r kravprofilen kan det vara<br />

l<strong>ä</strong>mpligt att beskriva f<strong>ö</strong>ljande områden:<br />

• Vilken utbildningsnivå och inrikt<br />

ning <strong>ä</strong>r n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndig.<br />

• Vilken erfarenhet <strong>ä</strong>r n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndig, res<br />

pektive <strong>ö</strong>nskv<strong>ä</strong>rd.<br />

• Vilka specifika kunskaper kr<strong>ä</strong>vs; ex<br />

empelvis språk eller kunskap om<br />

programvara.<br />

• Vilka kompetenser <strong>ä</strong>r n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndiga,<br />

dessa b<strong>ö</strong>r definieras och rangordnas.<br />

• Vilken utvecklingspotential b<strong>ö</strong>r per<br />

sonen ha.<br />

• Övrigt som kan vara betydelsefullt.<br />

F<strong>ö</strong>rbered intervjun noggrant<br />

Vem som intervjuar kan bero på hur<br />

stort f<strong>ö</strong>retaget <strong>ä</strong>r och hur processerna ser<br />

ut inom f<strong>ö</strong>retaget. I organisationer som<br />

har en personalavdelning kan en medarbetare<br />

d<strong>ä</strong>rifrån antingen g<strong>ö</strong>ra en f<strong>ö</strong>rsta<br />

intervju, eller sitta med f<strong>ö</strong>r att g<strong>ö</strong>ra<br />

en personbed<strong>ö</strong>mning, medan n<strong>ä</strong>rmaste<br />

chef eller en kollega g<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>vrig kompetensbed<strong>ö</strong>mning.<br />

46 pharma industry nr 2 –06<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Om ni <strong>ä</strong>r två som intervjuar samtidigt<br />

<strong>ä</strong>r det viktigt att komma <strong>ö</strong>verens om<br />

uppl<strong>ä</strong>gget i f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>g. Det <strong>ä</strong>r också viktigt<br />

att ni best<strong>ä</strong>mmer vem som ska driva intervjun<br />

i vilket l<strong>ä</strong>ge. Efter intervjun <strong>ä</strong>r<br />

det av yttersta vikt att de som intervjuat<br />

inte pratar med varandra om den s<strong>ö</strong>kande<br />

innan de gjort sina respektive bed<strong>ö</strong>mningar.<br />

Det finns flera sk<strong>ä</strong>l till att noggrant<br />

f<strong>ö</strong>rbereda vilka frågor du ska st<strong>ä</strong>lla. Om<br />

du inte st<strong>ä</strong>ller samma frågor till alla kandidater<br />

kommer du att styras av kandidaten<br />

och inte av vad du vill få reda på.<br />

Detta g<strong>ä</strong>ller <strong>ä</strong>ven mycket erfarna intervjuare.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Rekryteringsprocessen<br />

En bra rekrytering utgår från den s<strong>ö</strong>kandes tidigare prestationer f<strong>ö</strong>r att g<strong>ö</strong>ra en prognos av framtida prestationer.<br />

”Om ni <strong>ä</strong>r två som<br />

intervjuar samtidigt <strong>ä</strong>r<br />

det viktigt att komma<br />

<strong>ö</strong>verens om uppl<strong>ä</strong>gget<br />

i f<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>g.”<br />

Utgå från kravprofilen och de kompetenser<br />

du kommit fram till att du vill<br />

bed<strong>ö</strong>ma, definiera dem tydligt och anv<strong>ä</strong>nd<br />

den f<strong>ö</strong>r att g<strong>ö</strong>ra upp en lista på frågor<br />

du vill t<strong>ä</strong>cka in under intervjun. F<strong>ö</strong>lj<br />

sedan samma lista f<strong>ö</strong>r samtliga kandidater<br />

till samma tj<strong>ä</strong>nst.<br />

Detta blir din intervjuguide.<br />

Anv<strong>ä</strong>nd i så stor utstr<strong>ä</strong>ckning som<br />

m<strong>ö</strong>jligt <strong>ö</strong>ppna frågor. Det vill s<strong>ä</strong>ga frågor<br />

som b<strong>ö</strong>rjar med vem, vad, vilka, n<strong>ä</strong>r, hur,<br />

varf<strong>ö</strong>r, ber<strong>ä</strong>tta om, etc. Slutna frågor, det<br />

vill s<strong>ä</strong>ga frågor som kan besvaras med ja<br />

och nej, b<strong>ö</strong>r anv<strong>ä</strong>ndas vid klarg<strong>ö</strong>randen<br />

men i <strong>ö</strong>vrigt sparsamt.<br />

Intervjuer med många slutna frågor<br />

riskerar att innehålla mycket lite information.<br />

Vid konstruktion av frågor b<strong>ö</strong>r<br />

man också undvika hypotetiska frågor<br />

eftersom den s<strong>ö</strong>kande kan svara precis<br />

vad som helst på en hypotetisk fråga.<br />

Svaret riskerar också att bli något som<br />

den s<strong>ö</strong>kande tror att intervjuaren vill<br />

h<strong>ö</strong>ra.<br />

I st<strong>ä</strong>llet f<strong>ö</strong>r hypotetiska frågor skall<br />

man fråga efter faktiska h<strong>ä</strong>ndelser och<br />

prestationer. Det <strong>ä</strong>r bara utifrån tidigare<br />

faktiska prestationer man kan g<strong>ö</strong>ra en<br />

prognos f<strong>ö</strong>r hur den s<strong>ö</strong>kande kommer att<br />

agera i framtiden.


Intervjua fram det konkreta<br />

I rekryteringssammanhang finns flera<br />

olika metoder. Den enklaste tekniken<br />

n<strong>ä</strong>r man formulerar frågor <strong>ä</strong>r STAR<br />

som står f<strong>ö</strong>r Situation, Task, Action och<br />

Result.<br />

Tekniken kan anv<strong>ä</strong>ndas exempelvis<br />

n<strong>ä</strong>r du vill få information om någon av<br />

de i kravprofilen beskrivna kompetenserna.<br />

Be den s<strong>ö</strong>kande beskriva en situation,<br />

vilken uppgift personen hade, vilka<br />

åtg<strong>ä</strong>rder som personen gjorde och vad<br />

blev resultatet.<br />

S<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>ll att personen svarar utifrån<br />

vad han eller hon sj<strong>ä</strong>lv har åstadkommit<br />

inte vad f<strong>ö</strong>retaget eller avdelningen<br />

gjort.<br />

Om den kompetens du ska bed<strong>ö</strong>ma<br />

handlar om att kunna hantera konflikter,<br />

kan du till exempel fråga: Ber<strong>ä</strong>tta om<br />

den senaste st<strong>ö</strong>rre konflikten du varit inblandad<br />

i. Vad var bakgrunden? Vad<br />

gjorde du? Vad blev resultatet?<br />

Som ovan intervjuare kan det k<strong>ä</strong>nnas<br />

svårt och ovant att tvinga fram konkreta<br />

situationer. Men detta <strong>ä</strong>r sj<strong>ä</strong>lva k<strong>ä</strong>rnan<br />

i intervjun och det som ger absolut b<strong>ä</strong>st<br />

v<strong>ä</strong>gledning f<strong>ö</strong>r dig n<strong>ä</strong>r du ska v<strong>ä</strong>lja kandidat<br />

f<strong>ö</strong>r tj<strong>ä</strong>nsten. Ge inte upp! Tvinga<br />

fram konkreta exempel. Ge den tid som<br />

den intervjuade beh<strong>ö</strong>ver!<br />

En f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>ttning f<strong>ö</strong>r att g<strong>ö</strong>ra en bra<br />

bed<strong>ö</strong>mning <strong>ä</strong>r att du kommer ihåg vad<br />

som har sagts under intervjun. Den enklaste<br />

minneshj<strong>ä</strong>lpen <strong>ä</strong>r att du antecknar<br />

under intervjun. Det ger dig m<strong>ö</strong>jlighet<br />

att gå till dina anteckningar och se vad<br />

personen svarade på dina frågor.<br />

I b<strong>ö</strong>rjan kan detta k<strong>ä</strong>nnas obekv<strong>ä</strong>mt,<br />

och svårt att hinna med. Du kan k<strong>ä</strong>nna<br />

det som att flytet i intervjun st<strong>ö</strong>rs och<br />

att du alltf<strong>ö</strong>r tydligt visar den s<strong>ö</strong>kande<br />

att du g<strong>ö</strong>r en bed<strong>ö</strong>mning under intervjun.<br />

Var inte r<strong>ä</strong>dd f<strong>ö</strong>r de pauser som<br />

uppstår f<strong>ö</strong>r att du ska hinna anteckna<br />

f<strong>ä</strong>rdigt. Pauser ger den s<strong>ö</strong>kande tid att<br />

fundera och reflektera, vilket de flesta<br />

uppskattar.<br />

F<strong>ö</strong>r att avdramatisera det hela kan du<br />

inleda intervjun med att s<strong>ä</strong>ga: ”Jag kommer<br />

att skriva ner det som s<strong>ä</strong>gs under<br />

intervjun f<strong>ö</strong>r att ha ett bra underlag efteråt.”<br />

Anteckna enbart det som s<strong>ä</strong>gs under<br />

intervjun och undvik att skriva ner<br />

bed<strong>ö</strong>mningar redan h<strong>ä</strong>r. Håll dig ordagrant<br />

till det som s<strong>ä</strong>gs.<br />

Det <strong>ä</strong>r i inledningsskedet intervjuns<br />

inriktning och flyt avg<strong>ö</strong>rs. T<strong>ä</strong>nk på att<br />

det <strong>ä</strong>r du som styr intervjun, men g<strong>ö</strong>r<br />

det genom att visa riktningen och inte<br />

genom att prata f<strong>ö</strong>r mycket.<br />

B<strong>ö</strong>rja med att ber<strong>ä</strong>tta om hur du har<br />

t<strong>ä</strong>nkt l<strong>ä</strong>gga upp intervjun. Ber<strong>ä</strong>tta sedan<br />

f<strong>ö</strong>r den du intervjuar att du vill veta mer<br />

om hans eller hennes bakgrund. H<strong>ä</strong>r g<strong>ä</strong>ller<br />

det att kunna styra ganska hårt som<br />

1,0 Perfekt f<strong>ö</strong>ruts<strong>ä</strong>gande av personens prestation<br />

0.65 Assessment Center<br />

0,55 Kompetensbaserad intervju<br />

0,45 F<strong>ä</strong>rdighetstest<br />

0.40 Personlighetstest<br />

0.35 Strukturerade intervjuer<br />

0,15 Typiska anst<strong>ä</strong>llningsintervjuer<br />

0,10 Utbildningskvalifikationer<br />

0,0 Slumpen<br />

Olika urvalsmetoders validitet<br />

”T<strong>ä</strong>nk på att f<strong>ö</strong>retagets s<strong>ä</strong>tt att hantera<br />

ans<strong>ö</strong>kningshandlingar <strong>ä</strong>r ett ansikte utåt<br />

mot den så kallade kompetensmarknaden.”<br />

intervjuare om ber<strong>ä</strong>ttelsen drar iv<strong>ä</strong>g i<br />

riktningar som inte <strong>ä</strong>r relevanta f<strong>ö</strong>r tj<strong>ä</strong>nsten.<br />

Efter levnadsbeskrivningen <strong>ä</strong>r det<br />

dags att gå igenom de kompetenser som<br />

ska bed<strong>ö</strong>mas. Gå noga igenom alla kompetenser<br />

du ska bed<strong>ö</strong>ma och anv<strong>ä</strong>nd<br />

STAR-metoden f<strong>ö</strong>r att få fram konkreta<br />

situationer. Gå mot slutet av intervjun<br />

igenom alla anteckningar och kontrollera<br />

så att alla frågetecken har r<strong>ä</strong>tats ut<br />

innan du avslutar intervjun.<br />

Ber<strong>ä</strong>tta till slut f<strong>ö</strong>r kandidaten vad<br />

n<strong>ä</strong>sta steg kommer att bli och hur processen<br />

ser ut fram<strong>ö</strong>ver.<br />

Intervjuareffekter<br />

Ett viktigt verktyg f<strong>ö</strong>r att s<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>lla<br />

en r<strong>ä</strong>ttvis bed<strong>ö</strong>mning av den s<strong>ö</strong>kande<br />

<strong>ä</strong>r sj<strong>ä</strong>lvk<strong>ä</strong>nnedom. Det vill s<strong>ä</strong>ga att du<br />

som intervjuare f<strong>ö</strong>rstår dig på dig sj<strong>ä</strong>lv<br />

och <strong>ä</strong>r medveten om hur du påverkar<br />

andra m<strong>ä</strong>nniskor.<br />

Vi påverkar varandra hela tiden genom<br />

vårt s<strong>ä</strong>tt att vara. Detta g<strong>ä</strong>ller givetvis<br />

<strong>ä</strong>ven i intervjusituationen. F<strong>ö</strong>r att<br />

undvika att din egen person st<strong>ö</strong>r bed<strong>ö</strong>mningen<br />

av kandidaterna <strong>ä</strong>r det viktigt att<br />

vara medveten om vilka så kallade intervjuareffekter<br />

som kan uppkomma. Bara<br />

genom att vara medveten om intervjuareffekterna<br />

kan man minska dem. Det går<br />

aldrig att få bort dem helt eftersom vi<br />

Forskningen visar att olika metoder<br />

har olika v<strong>ä</strong>rde n<strong>ä</strong>r man ska bed<strong>ö</strong>ma en<br />

persons framtida prestationer. Den mest<br />

tr<strong>ä</strong>ffs<strong>ä</strong>kra metoden, assessment center,<br />

<strong>ä</strong>r en kombination av intervju, personlighetstest,<br />

f<strong>ä</strong>rdighetstest och simulerings<strong>ö</strong>vningar.<br />

Mest slående <strong>ä</strong>r skillnaderna<br />

mellan typiska intervjuer, strukturerade<br />

intervjuer och kompetensbaserade<br />

intervjuer.<br />

K<strong>ä</strong>lla: Kompetensbaserad rekrytering,<br />

intervjuteknik och testning av Malin<br />

Lindel<strong>ö</strong>w Danielsson<br />

pharma industry nr 2 –06 47


ledarskap<br />

trots allt <strong>ä</strong>r m<strong>ä</strong>nniskor och inte robotar.<br />

Några av de intervjuareffekter man<br />

brukar tala om <strong>ä</strong>r:<br />

Haloeffekten Man låter en bed<strong>ö</strong>mning<br />

av en egenskap eller dylikt genomsyra<br />

den sammantagna bed<strong>ö</strong>mningen. Exempelvis<br />

en person som kommer f<strong>ö</strong>r<br />

sent till en intervju riskerar att bed<strong>ö</strong>mningen<br />

”slarver” genomsyrar den totala<br />

bed<strong>ö</strong>mningen.<br />

Likhetseffekten Man <strong>ö</strong>verv<strong>ä</strong>rderar den<br />

s<strong>ö</strong>kande d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r att denne har en likartad<br />

bakgrund som man sj<strong>ä</strong>lv. Har den s<strong>ö</strong>kande<br />

samma utbildningsgrund <strong>ä</strong>r risken<br />

stor att intervjuaren inte på samma<br />

s<strong>ä</strong>tt som med <strong>ö</strong>vriga s<strong>ö</strong>kande kritiskt<br />

granskar personen.<br />

Talar f<strong>ö</strong>r mycket Den som intervjuar<br />

talar helt enkelt f<strong>ö</strong>r mycket sj<strong>ä</strong>lv och <strong>ä</strong>r<br />

inte tillr<strong>ä</strong>ckligt lyh<strong>ö</strong>rd och lyssnade.<br />

Sinnestillstånd Man låter sitt egna<br />

sinnestillstånd påverka intervjusituationen.<br />

Har man gr<strong>ä</strong>lat med sin partner<br />

hemma på morgonen kanske inte dagens<br />

f<strong>ö</strong>rsta intervju genomf<strong>ö</strong>rs i en helt<br />

neutral anda.<br />

Ta referenser på ett fåtal<br />

Vår rekommendation <strong>ä</strong>r att ta referenser<br />

sent i processen och på ett fåtal kandidater.<br />

Av respekt f<strong>ö</strong>r alla inblandade, både<br />

s<strong>ö</strong>kande och de som ger referenser, skall<br />

man f<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>ka att inte ta referenser på allt<br />

f<strong>ö</strong>r många kandidater, d<strong>ä</strong>remot många<br />

referenser på få kandidater.<br />

Be att få prata med personer som funnits<br />

omkring den s<strong>ö</strong>kande, t<strong>ä</strong>nk 360 grader!<br />

G<strong>ä</strong>rna tidigare chefer, kollegor, underst<strong>ä</strong>llda.<br />

Även andra intressenter kan<br />

vara aktuella; fackliga representanter,<br />

kunder och så vidare.<br />

48 pharma industry nr 2 –06<br />

”T<strong>ä</strong>nk på att det <strong>ä</strong>r<br />

du som styr intervjun,<br />

men g<strong>ö</strong>r det<br />

genom att visa riktningen<br />

och inte genom<br />

att prata f<strong>ö</strong>r<br />

mycket.”<br />

Ta bara referenser hos de personer som<br />

den s<strong>ö</strong>kande har uppgivit men t<strong>ä</strong>nk på<br />

att du sj<strong>ä</strong>lv kan f<strong>ö</strong>reslå personer, som du<br />

ber den s<strong>ö</strong>kande vidtala.<br />

”Som man ropar får man svar” brukar<br />

det ju heta och det g<strong>ä</strong>ller verkligen vid<br />

referenstagning. De flesta av oss har nog<br />

betydligt l<strong>ä</strong>ttare f<strong>ö</strong>r att undanhålla information<br />

<strong>ä</strong>n att ljuga på direkta frågor.<br />

Detta sammantaget g<strong>ö</strong>r det viktigt att<br />

st<strong>ä</strong>lla direkta och konkreta frågor. Precis<br />

som vid intervjuer b<strong>ö</strong>r du iordningsst<strong>ä</strong>lla<br />

ett frågebatteri frågor som du st<strong>ä</strong>ller<br />

till samtliga referenter.<br />

Till skillnad från intervjuguiden som<br />

<strong>ä</strong>r specifik f<strong>ö</strong>r varje befattning så <strong>ä</strong>r referensguiden<br />

unik f<strong>ö</strong>r varje person. H<strong>ä</strong>r<br />

g<strong>ä</strong>ller det att fråga om saker kopplade<br />

till just den personen och till frågest<strong>ä</strong>llningar<br />

ni har efter att ha intervjuat och<br />

eventuellt testat den personen.<br />

H<strong>ä</strong>r finns också sk<strong>ä</strong>l att anv<strong>ä</strong>nda fler<br />

slutna frågor som har till syfte att bekr<strong>ä</strong>fta<br />

eller dementera några av era egna<br />

iakttagelser. Precis som vid intervjun <strong>ä</strong>r<br />

det vid referenstagning l<strong>ä</strong>mpligt att fråga<br />

efter faktiska h<strong>ä</strong>ndelser och prestationer.<br />

Vi brukar anv<strong>ä</strong>nda oss av en kombination<br />

av frågor och motsatsord n<strong>ä</strong>r vi<br />

tar referenser. Eftersom referenterna ofta<br />

<strong>ä</strong>r personer som inte har som daglig syssla<br />

att beskriva och bed<strong>ö</strong>ma andra personer<br />

kan man ibland beh<strong>ö</strong>va hj<strong>ä</strong>lpa dem<br />

på traven.<br />

Detta kan man g<strong>ö</strong>ra genom att anv<strong>ä</strong>nda<br />

motsatsord. Motsatsorden ska f<strong>ö</strong>rstås<br />

vara kopplade till kravprofilen. Exempel<br />

på motsatsord <strong>ä</strong>r: operativ eller<br />

strategisk, f<strong>ö</strong>rvaltare eller f<strong>ö</strong>rnyare, individualist<br />

eller teamorienterad, stresstålig<br />

eller stressk<strong>ä</strong>nslig, tydlig eller otydlig,<br />

detaljorienterad eller helhetsorienterad.<br />

Det finns m<strong>ä</strong>ngder med motsatsord<br />

man kan anv<strong>ä</strong>nda och det <strong>ä</strong>r bara kreativiteten<br />

som s<strong>ä</strong>tter gr<strong>ä</strong>ns. Vi brukar be<br />

referenten beskriva den s<strong>ö</strong>kande utifrån<br />

de valda motsatsorden. Det <strong>ä</strong>r s<strong>ä</strong>rskilt<br />

intressant att h<strong>ö</strong>ra referenterna beskriva<br />

personen utifrån de situationer d<strong>ä</strong>r han/<br />

hon uppvisar de olika beteendena.<br />

Vi anv<strong>ä</strong>nder med f<strong>ö</strong>rdel bed<strong>ö</strong>mningsskalor<br />

n<strong>ä</strong>r det <strong>ä</strong>r dags att utv<strong>ä</strong>rdera de<br />

slutliga kandidaterna. Du kan anv<strong>ä</strong>nda<br />

två typer av skalor.<br />

Den f<strong>ö</strong>rsta <strong>ä</strong>r ”Kandidaterna i relation<br />

till kriterierna”. Utgå då från kriterierna<br />

i kravprofilen och bed<strong>ö</strong>m hur v<strong>ä</strong>l de olika<br />

kandidaterna uppfyller dessa. Anv<strong>ä</strong>nd<br />

till exempel en femgradig skala d<strong>ä</strong>r ett<br />

står f<strong>ö</strong>r ”saknar helt” och fem f<strong>ö</strong>r ”uppfyller<br />

till 100 procent”.<br />

Den andra typen av skala <strong>ä</strong>r ”Kandidaterna<br />

i relation till varandra”. H<strong>ä</strong>r g<strong>ä</strong>ller<br />

det att bed<strong>ö</strong>ma vem av kandidaterna<br />

som b<strong>ä</strong>st uppfyller varje enskilt kriterium<br />

och på så s<strong>ä</strong>tt se vem som <strong>ä</strong>r mest<br />

l<strong>ä</strong>mpad att erbjudas tj<strong>ä</strong>nsten.<br />

Utv<strong>ä</strong>rderingen med hj<strong>ä</strong>lp av bed<strong>ö</strong>mningsskalor<br />

g<strong>ö</strong>rs l<strong>ä</strong>mpligen tillsammans<br />

med alla dem som har tr<strong>ä</strong>ffat kandidaterna.


Hur v<strong>ä</strong>ljer du reklambyrå?<br />

www.byravalsguiden.se<br />

EXPLICIT & PARTNERS AB, KASERNTORGET 1, 411 18 GÖTEBORG, TELEFON 031-60 84 60, FAX O31-60 84 61, WWW.EXPLICIT.SE


ledarskap<br />

Påverka din mångfald<br />

Under hela rekryteringsprocessen <strong>ä</strong>r<br />

det viktigt att ta h<strong>ä</strong>nsyn till mångfalden<br />

inom f<strong>ö</strong>retaget. Det <strong>ä</strong>r nu du har<br />

m<strong>ö</strong>jlighet att påverka och f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndra den<br />

sammans<strong>ä</strong>ttning av personer som finns<br />

i dag.<br />

Om du enbart utgår från den person<br />

som tidigare innehaft posten vid en ers<strong>ä</strong>ttningsrekrytering,<br />

kommer du att<br />

missa m<strong>ö</strong>jlighet till ny dynamik och utveckling.<br />

Det <strong>ä</strong>r också stor risk f<strong>ö</strong>r att du<br />

(kanske omedvetet) anv<strong>ä</strong>nder dig av olaglig<br />

diskriminering. Det <strong>ä</strong>r till exempel<br />

f<strong>ö</strong>rbjudet att ta upp kriterier i kravprofilen<br />

som r<strong>ö</strong>r stabila familjef<strong>ö</strong>rhållanden<br />

om man med detta menar att den s<strong>ö</strong>kande<br />

ska ha en stabil heterosexuell relation.<br />

Det <strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rbjudet att kr<strong>ä</strong>va flytande<br />

svenska om detta inte <strong>ä</strong>r ett absolut<br />

och n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndigt krav f<strong>ö</strong>r att man ska klara<br />

av arbetsuppgifterna.<br />

Det h<strong>ä</strong>r viktiga området kommer vi<br />

att behandla n<strong>ä</strong>rmare i en separat artikel<br />

i den h<strong>ä</strong>r serien!<br />

Det finns delar inom rekryteringsområdet<br />

som vi har valt att l<strong>ä</strong>gga utanf<strong>ö</strong>r<br />

den h<strong>ä</strong>r artikeln, till exempel MBL-f<strong>ö</strong>rhandlingar<br />

vid chefstills<strong>ä</strong>ttningar och<br />

tester. F<strong>ö</strong>rhandlingar kommer vi att behandla<br />

i kapitlet arbetsr<strong>ä</strong>tt i den h<strong>ä</strong>r serien.<br />

F<strong>ö</strong>r dig som vill få reda på mer om<br />

vad som <strong>ä</strong>r nytt inom testområdet kan<br />

vi h<strong>ä</strong>nvisa till Stiftelsen f<strong>ö</strong>r Till<strong>ä</strong>mpad<br />

Psykologis hemsida, www.stp.psykologforbundet.se<br />

eller Hunter Mabons<br />

bok Arbetspsykologisk testning.<br />

50 pharma industry nr 2 –06<br />

”Vår rekommendation<br />

<strong>ä</strong>r att ta referenser<br />

sent i processen<br />

och på ett fåtal kandidater.”<br />

Litteraturtips<br />

Kompetensbaserad rekrytering, intervjuteknik<br />

och testning av Malin Lindel<strong>ö</strong>w Danielsson.<br />

Intervjuteknik vid urval av Åsa-Mia Fellinger.<br />

Rekrytera r<strong>ä</strong>tt – intervjuteknik och urval<br />

av Nils Hallén.<br />

Arbetspsykologisk testning av Hunter Mabon.<br />

Gunilla Andersson<br />

ledarskapskonsult, Almitra<br />

gunilla.andersson@almitra.se<br />

SAMMANFATTNING<br />

Avslutningsvis vill vi lyfta fram några<br />

forskningsr<strong>ö</strong>n från bland annat Christina<br />

Clifordsons avhandling. Clifordson<br />

skrev 2001 en avhandling vid G<strong>ö</strong>teborgsuniversitet<br />

som heter Assessing<br />

empathy: Mesurement characteristics<br />

and interviewer effects.<br />

• Kravprofil med ett antal bed<strong>ö</strong>mningsbara<br />

kriterier <strong>ä</strong>r n<strong>ö</strong>dv<strong>ä</strong>ndigt.<br />

• Ju mer struktur på intervjuerna desto<br />

b<strong>ä</strong>ttre utfall.<br />

• Fråga om faktiska snarare <strong>ä</strong>n hypotetiska<br />

situationer.<br />

• S<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>ll att du får j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rbar information<br />

från alla kandidater (st<strong>ä</strong>ll samma<br />

frågor till alla).<br />

• Ha en tydlig uppdelning mellan att ge<br />

information om f<strong>ö</strong>retaget och tj<strong>ä</strong>nsten<br />

och att få information om kandidaten.<br />

I de ideala av v<strong>ä</strong>rldar skall detta ske<br />

vid två olika tillf<strong>ä</strong>llen men det <strong>ä</strong>r ofta<br />

kanske inte m<strong>ö</strong>jligt.<br />

• F<strong>ö</strong>r att minimera riskerna f<strong>ö</strong>r intervjuareffekter<br />

<strong>ä</strong>r det b<strong>ä</strong>st med två intervjuare<br />

som intervjuar vid olika tillf<strong>ä</strong>llen,<br />

men utifrån samma frågor.<br />

• Anv<strong>ä</strong>nd bed<strong>ö</strong>mningsskalor och bed<strong>ö</strong>m<br />

varje kriterium f<strong>ö</strong>r sig och g<strong>ö</strong>r inte<br />

bara en helhetsbed<strong>ö</strong>mning.<br />

• Att som intervjuare tr<strong>ä</strong>na sig i intervjuteknik<br />

med j<strong>ä</strong>mna mellanrum <strong>ä</strong>r viktigt.<br />

Nils Hallén<br />

ledarskapskonsult, Nils Hallén Konsult<br />

nils@nilshallen.se<br />

Skillnaden mellan en bra och en dålig film <strong>ä</strong>r en ihållande huvudv<strong>ä</strong>rk, vilken kraftigt f<strong>ö</strong>rsvårar f<strong>ö</strong>rmågan att ta till sig filmens<br />

innehåll.<br />

Vi vet hur man producerar film så att kommunikationen når JÄMNA fram. Så n<strong>ä</strong>sta PLÅGOR gång du ÄR ska DET g<strong>ö</strong>ra en VÄRSTA intern film, SOM kom till FINNS oss. Det<br />

kommer alla att må b<strong>ä</strong>ttre av.<br />

Scandvision 110 Film & Television © 2006 · Limhamnsv<strong>ä</strong>gen 110C · 216 13 Malm<strong>ö</strong><br />

Skillnaden mellan en bra och en dålig film <strong>ä</strong>r<br />

en ihållande huvudv<strong>ä</strong>rk, vilken kraftigt f<strong>ö</strong>rsvårar<br />

f<strong>ö</strong>rmågan att ta till sig filmens innehåll.<br />

Vi vet hur man producerar film så att kommunikationen<br />

når fram. Film med dynamik, dramaturgi<br />

och energi. Så n<strong>ä</strong>sta gång du ska g<strong>ö</strong>ra en<br />

intern film, kom till oss. Det kommer alla att<br />

må b<strong>ä</strong>ttre av.<br />

SCANDVISION 110 FILM & TELEVISION<br />

TELEFON 040-59 80 00<br />

LIMHAMNSVÄGEN 110C · 216 13 MALMÖ


TRE & COMPANY<br />

Fyra av<br />

de h<strong>ä</strong>r.<br />

Ni vet att kompetensen fi nns.<br />

Vi vet hur ni ska få tillgång till den.<br />

På bara fem år har Moveup blivit en av<br />

Sveriges mest efterfrågade rekryterings -<br />

partner inom l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong> och den<br />

medicintekniska sektorn. Idag t<strong>ä</strong>cker vi<br />

hela den Nordiska marknaden via egna<br />

kontor och partners.<br />

Gedigen branschk<strong>ä</strong>nnedom, v<strong>ä</strong>lslipade<br />

urvalsverktyg, lång erfarenhet och f<strong>ö</strong>rtro<br />

endefulla relationer med kunder och<br />

kandidater <strong>ä</strong>r några av ingredienserna<br />

i vårt framgångsrecept.<br />

Vill du veta mer om hur vi skall ge dig<br />

de b<strong>ä</strong>sta kandiaterna n<strong>ä</strong>r det <strong>ä</strong>r dags<br />

att fl ytta fram positionerna.<br />

Låt oss tr<strong>ä</strong>ffas!<br />

Moveup Consulting AB<br />

Stockholm: Strandv<strong>ä</strong>gen 7B, Entré 3, tel: 08-661 73 90<br />

G<strong>ö</strong>teborg: Linnégatan 30, tel. 031-775 55 90<br />

www.moveup.se<br />

AnnonsMoveup_<strong>Pharma</strong>ind_ny.indd 1 06-02-01 13.54.09


politik i industrin<br />

52 pharma pharma industry industry nr 2 –06<br />

L<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

genomslag <strong>ö</strong>kar


L<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna har påverkat f<strong>ö</strong>rskrivningen<br />

i landet sedan sextiotalet. Det visar flera studier. Men <strong>ä</strong>ven i dag finns det<br />

både l<strong>ä</strong>kemedel som f<strong>ö</strong>rskrivs till ingen nytta och sådana som skrivs<br />

ut f<strong>ö</strong>r lite. Landets l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer har en viktig uppgift att<br />

fylla f<strong>ö</strong>r att <strong>ö</strong>ka genomslaget f<strong>ö</strong>r olika vårdprogram och<br />

rekommendationer i sjukvården, skriver apotekare Bj<strong>ö</strong>rn Wettermark,<br />

<strong>ö</strong>verl<strong>ä</strong>kare Seher Korkmaz, professor Lars L Gustafsson<br />

och professor Sten Iwarson.<br />

Det råder inget tvivel om att det<br />

finns utrymme att f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra<br />

kvaliteten i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rskrivningen.<br />

L<strong>ä</strong>kemedel f<strong>ö</strong>rskrivs då de<br />

inte g<strong>ö</strong>r någon nytta (till exempel antibiotika<br />

vid virusinfektioner) eller d<strong>ä</strong>r det<br />

finns andra b<strong>ä</strong>ttre behandlingsalternativ<br />

(till exempel protonpumpsh<strong>ä</strong>mmare,<br />

PPI, vid funktionell dyspepsi).<br />

Fortfarande anv<strong>ä</strong>nds flera dåligt dokumenterade<br />

l<strong>ä</strong>kemedel i alltf<strong>ö</strong>r h<strong>ö</strong>g utstr<strong>ä</strong>ckning.<br />

Det <strong>ä</strong>r inte heller ovanligt<br />

att v<strong>ä</strong>ldokumenterade och kostnadseffektiva<br />

l<strong>ä</strong>kemedel inte f<strong>ö</strong>rskrivs på b<strong>ä</strong>sta<br />

s<strong>ä</strong>tt. Få hj<strong>ä</strong>rtsviktspatienter når exempelvis<br />

måldoser vid behandling med ACEh<strong>ä</strong>mmare<br />

och betablockerare.<br />

Flera folksjukdomar och riskfaktorer<br />

<strong>ä</strong>r underbehandlade, som hypertoni,<br />

hj<strong>ä</strong>rtsvikt och hyperlipidemi. Samtidigt<br />

har studier visat att interaktioner och polyfarmaci<br />

<strong>ä</strong>r vanligt bland <strong>ä</strong>ldre. Med<br />

j<strong>ä</strong>mna mellanrum publiceras larmrapporter<br />

om biverkningar och l<strong>ä</strong>kemedelsrelaterade<br />

sjukhusinl<strong>ä</strong>ggningar.<br />

Kvalitetsbrister i f<strong>ö</strong>rskrivningen inkluderar<br />

<strong>ä</strong>ven kostnadsaspekter. Under<br />

hela 80- och 90-talet debatterades kostnadsutvecklingen<br />

f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel livligt.<br />

Med en årlig <strong>ö</strong>kningstakt på i genomsnitt<br />

åtta procent <strong>ö</strong>kade l<strong>ä</strong>kemedelskostnaden<br />

snabbare <strong>ä</strong>n alla andra kostnader<br />

inom h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården. Totalt sett<br />

f<strong>ö</strong>rdubblades l<strong>ä</strong>kemedelsnotan i landet<br />

vart sjunde år och det f<strong>ö</strong>rutspåddes att<br />

l<strong>ä</strong>kemedelskostnaderna skulle gå om de<br />

samlade h<strong>ä</strong>lso- och sjukvårdskostnaderna<br />

kring 2015.<br />

Det blev grunden f<strong>ö</strong>r den stora l<strong>ä</strong>kemedelsreform<br />

som genomf<strong>ö</strong>rdes 1997<br />

och som bland annat omfattade <strong>ä</strong>ndringar<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånen, landstingens<br />

<strong>ö</strong>vertagande av kostnadsansvaret f<strong>ö</strong>r receptf<strong>ö</strong>rskrivna<br />

l<strong>ä</strong>kemedel och lagen om<br />

l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer.<br />

Rationell l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndning<br />

L<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna (LK) bildades<br />

med syfte att <strong>ö</strong>ka kvaliteten och kostnadseffektiviteten<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndningen.<br />

De f<strong>ö</strong>rsta l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

startade på 60-talet som frivilliga<br />

sammanslutningar vid sjukhusen f<strong>ö</strong>r att<br />

minska anv<strong>ä</strong>ndningen av l<strong>ä</strong>kemedel med<br />

bristf<strong>ä</strong>llig dokumentation, <strong>ö</strong>ka s<strong>ä</strong>kerheten<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelshanteringen och <strong>ö</strong>ka<br />

personalens kunskap om l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Med tiden bildades kommittéer <strong>ä</strong>ven<br />

i prim<strong>ä</strong>rvården och på flera håll skapades<br />

gemensamma l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer f<strong>ö</strong>r<br />

<strong>ö</strong>ppen- och slutenvården. I b<strong>ö</strong>rjan av 90talet<br />

fanns cirka 100 l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer<br />

i landet.<br />

I samband med L<strong>ä</strong>kemedelsreformen<br />

1997 satsade de flesta landsting kraftfullt<br />

ekonomiskt på LK-verksamheten<br />

och antalet kommittéer minskade till<br />

minst en kommitté per landsting. Till<br />

LK-verksamheten r<strong>ä</strong>knas dock <strong>ä</strong>ven lokala<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsgrupper, expertgrupper,<br />

terapigrupper och l<strong>ä</strong>kemedelsråd. Totalt<br />

<strong>ä</strong>r i dag flera tusen personer engagerade<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelskommittéarbete runt om i<br />

landet.<br />

Kommittéerna arbetar med en kombination<br />

av olika metoder f<strong>ö</strong>r att åstadkomma<br />

en rationell och kostnadseffektiv<br />

f<strong>ö</strong>rskrivning.<br />

De flesta l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna arbetar<br />

med rekommendationslistor, producentobundna<br />

tidskrifter, statistikanalyser,<br />

feedback på f<strong>ö</strong>rskrivningsm<strong>ö</strong>nster,<br />

mål/mark<strong>ö</strong>rer, temaeftermiddagar/kv<strong>ä</strong>llar,<br />

interaktiva utbildningar ute på vårdenheter<br />

(så kallad academic detailing),<br />

elektroniskt f<strong>ö</strong>rskrivningsst<strong>ö</strong>d och informationskampanjer<br />

till allm<strong>ä</strong>nheten.<br />

pharma industry nr 2 –06 53


politik i industrin<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Kostnadsutveckling f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel i Sverige<br />

<br />

<br />

<br />

Kraftfulla satsningar har <strong>ä</strong>ven skett<br />

inom området l<strong>ä</strong>kemedelsinformatik<br />

med uppbyggnaden av SIL (Svensk informationsdatabas<br />

f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel), e-recept<br />

och gemensamma l<strong>ä</strong>kemedelslistor.<br />

Under de senaste åren har l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

i allt h<strong>ö</strong>gre grad samarbetat<br />

nationellt genom LOK-gruppen<br />

(L<strong>ä</strong>kemedelskommitté ordf<strong>ö</strong>randekollegiet).<br />

Samtidigt <strong>ä</strong>r den lokala f<strong>ö</strong>rankringen<br />

kommittéernas styrka j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med de<br />

akt<strong>ö</strong>rer som verkar genom att utf<strong>ä</strong>rda nationella<br />

rekommendationer (SBU, Socialstyrelsen,<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket och LFN).<br />

Det finns en omfattande forskning som<br />

visar att det lokala f<strong>ä</strong>ltarbetet och engagemanget<br />

<strong>ä</strong>r avg<strong>ö</strong>rande f<strong>ö</strong>r vilket genomslag<br />

man får av rekommendationer.<br />

Marknaden <strong>ä</strong>ndrar karakt<strong>ä</strong>r<br />

Den snabba kostnads<strong>ö</strong>kningstakten under<br />

80- och 90-talet kan f<strong>ö</strong>rklaras av en<br />

kombination av <strong>ö</strong>kade volymer och en<br />

<strong>ö</strong>vergång till nyare dyrare l<strong>ä</strong>kemedel vid<br />

behandling av flera stora folksjukdomar<br />

(till exempel hypertoni, magsår och depression).<br />

Ett antal nya l<strong>ä</strong>kemedel under<br />

90-talet placerade sig redan året efter<br />

introduktionen bland de kostsammaste<br />

produkterna i riket. Till dessa r<strong>ä</strong>knas<br />

Xenical, Viagra, Lipitor och de selektiva<br />

cox-2-h<strong>ä</strong>mmarna Vioxx och Celebra.<br />

De senaste åren har kostnads<strong>ö</strong>kningstakten<br />

mattats av (figur 1). Den fr<strong>ä</strong>msta<br />

f<strong>ö</strong>rklaringen <strong>ä</strong>r generikareformen i kombination<br />

med patentutgångar f<strong>ö</strong>r flera<br />

stora preparat (till exempel Zocord, Losec<br />

och Cipramil), men trendbrottet f<strong>ö</strong>rklaras<br />

<strong>ä</strong>ven av en minskad introduktion<br />

54 pharma industry nr 2 –06<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

av nya l<strong>ä</strong>kemedel på marknaden, <strong>ö</strong>verf<strong>ö</strong>ringar<br />

av dagvårdbehandling från recept<br />

till rekvisition, ett decentraliserat kostnadsansvar<br />

samt att l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

rekommendationer har fått ett<br />

<strong>ö</strong>kat genomslag bland f<strong>ö</strong>rskrivande l<strong>ä</strong>kare.<br />

”Fortfarande anv<strong>ä</strong>nds<br />

flflera dåligt dokumenterade<br />

l<strong>ä</strong>kemedel i alltf<strong>ö</strong>r h<strong>ö</strong>g<br />

utstr<strong>ä</strong>ckning.”<br />

Sedan 2002 minskar landstingens<br />

kostnader f<strong>ö</strong>r basl<strong>ä</strong>kemedlen. Samtidigt<br />

har flera nya specialistpreparat f<strong>ö</strong>r tidigare<br />

svårbehandlade sjukdomar introducerats.<br />

Exempel på dessa l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>r<br />

TNF-alfah<strong>ä</strong>mmare f<strong>ö</strong>r behandling av<br />

reumatoid artrit och Crohns sjukdom<br />

samt ett stort antal nya monoklonala<br />

antikroppar f<strong>ö</strong>r cancerbehanding, till exempel<br />

trastuzumab (Herceptin) vid behandling<br />

av br<strong>ö</strong>stcancer, irinotekan<br />

(Campto) f<strong>ö</strong>r behandling av kolorektalcancer,<br />

bortezomib (Velcade) f<strong>ö</strong>r behandling<br />

av myelom, erlotinib (Tarceva) mot<br />

lungcancer samt imatinib (Glivec) och<br />

rituximab (Mabthera) vid behandling av<br />

vissa former av leukemi.<br />

Några av de nya l<strong>ä</strong>kemedlen har god<br />

klinisk effekt och erbjuder v<strong>ä</strong>sentliga<br />

f<strong>ö</strong>rdelar j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt med tidigare terapi. Andra<br />

l<strong>ä</strong>kemedel har en marginell effekt<br />

och kan mer betraktas som f<strong>ö</strong>rsta steget<br />

Figur 1. Total f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning i <strong>ö</strong>ppenvård<br />

och slutenvård i Sverige 1977–2005<br />

i en utvecklingsprocess mot fullgod terapi.<br />

Samh<strong>ä</strong>llet måste ha råd med nya<br />

effektiva l<strong>ä</strong>kemedel. L<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

arbete f<strong>ö</strong>r att åstadkomma en<br />

rationell och kostnadseffektiv anv<strong>ä</strong>ndning<br />

av basl<strong>ä</strong>kemedlen skapar utrymme<br />

f<strong>ö</strong>r att investera i nya l<strong>ä</strong>kemedel till de<br />

patienter som har behov av dem.<br />

Kommittéerna har påverkat<br />

Flera studier visar att l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

har påverkat f<strong>ö</strong>rskrivningen.<br />

Det <strong>ä</strong>r dock svårt att s<strong>ä</strong>rskilja i vilken<br />

grad minskade kvalitetsbrister och mer<br />

kostnadseffektiva l<strong>ä</strong>kemedelsval <strong>ä</strong>r en effekt<br />

av l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas arbete<br />

och inte av andra f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar som skett<br />

inom l<strong>ä</strong>kemedelsområdet.<br />

Fyra typer av metoder anv<strong>ä</strong>nds f<strong>ö</strong>r att<br />

skapa f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndring. Dessa kan sammanfattas<br />

med fyra E – f<strong>ö</strong>rkortningar f<strong>ö</strong>r de<br />

engelska orden Education, Engineering,<br />

Economics and Enforcement. L<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

arbetar med de två<br />

f<strong>ö</strong>rstn<strong>ä</strong>mna metoderna – utbildning och<br />

strukturella f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar, medan andra<br />

intressenter, som best<strong>ä</strong>llare och myndigheter<br />

arbetar med ekonomiska incitament<br />

och lagstiftning.<br />

Historien har visat att ekonomiska incitament<br />

som generikareformen, <strong>ä</strong>ndringar<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånen och l<strong>ä</strong>kemedelsbudgetar<br />

har en kraftig påverkan<br />

på l<strong>ä</strong>kemedelskostnaderna. Effekterna <strong>ä</strong>r<br />

dock ofta relativt kortvariga och det<br />

finns en risk f<strong>ö</strong>r snedstyrningseffekter.<br />

I Sverige finns tyv<strong>ä</strong>rr en tradition av<br />

kortsiktiga snabba <strong>ä</strong>ndringar i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånen<br />

som skapat hamstringsvågor<br />

men inte påverkat den underliggande<br />

kostnadsutvecklingen och kvaliteten


i l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndningen i någon st<strong>ö</strong>rre<br />

omfattning. Det <strong>ä</strong>r d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r gl<strong>ä</strong>djande<br />

att det skett en f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndring de senaste<br />

åren. En satsning på producentobunden<br />

fortbildning i kombination med lokalt<br />

kvalitetsarbete <strong>ä</strong>r sannolikt det som ger<br />

de mest långsiktigt positiva effekterna.<br />

Tydliga mål<br />

Socialstyrelsen utv<strong>ä</strong>rderade kommittéernas<br />

effekter år 2004. I rapporten<br />

visar de att l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

har påverkat f<strong>ö</strong>rskrivningen i positiv<br />

riktning inom flera stora l<strong>ä</strong>kemedelsgrupper<br />

(bland annat antibiotika, blodtrycksmedel<br />

och medel vid magsår). De<br />

flesta av landets l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer<br />

formulerar indikatorer f<strong>ö</strong>r att f<strong>ö</strong>lja upp<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rskrivningen.<br />

Många kommittéer har de senaste<br />

åren formulerat tydliga mål, till exempel<br />

att minst 80 procent av statinf<strong>ö</strong>rskrivningen<br />

b<strong>ö</strong>r utg<strong>ö</strong>ras av simvastatin. Av<br />

praktiska sk<strong>ä</strong>l bygger l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

indikatorer på den l<strong>ä</strong>kemedelsstatistik<br />

som rutinm<strong>ä</strong>ssigt samlas in<br />

av Apoteket AB. Dessa data finns l<strong>ä</strong>tt<br />

tillg<strong>ä</strong>ngliga och kan brytas ned på befolkningsområdesnivå<br />

eller på arbets-<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

”Det <strong>ä</strong>r inte heller ovanligt att v<strong>ä</strong>ldokumenterade<br />

och kostnadseffektiva l<strong>ä</strong>kemedel inte f<strong>ö</strong>rskrivs<br />

på b<strong>ä</strong>sta s<strong>ä</strong>tt.”<br />

platsnivå f<strong>ö</strong>r enskilda vårdcentraler och<br />

kliniker. Merparten av indikatorerna<br />

m<strong>ä</strong>ter en nivå på anv<strong>ä</strong>ndningen av en viss<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsgrupp eller ett specifikt l<strong>ä</strong>kemedels<br />

andel av f<strong>ö</strong>rskrivningen inom en<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsgrupp. Nedan presenteras<br />

några exempel på mål som flera av landets<br />

l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer har arbetat<br />

med:<br />

• Minska anv<strong>ä</strong>ndningen av PPI vid ospecifik<br />

dyspepsi.<br />

• Öka andelen omeprazol av PPI.<br />

• Öka tiazidanv<strong>ä</strong>ndningen vid hypertoni.<br />

• F<strong>ö</strong>rskriv klopidogrel (Plavix) på strikta<br />

indikationer.<br />

• Öka andelen simvastatin av statiner.<br />

• Öka anv<strong>ä</strong>ndningen av statiner f<strong>ö</strong>r sekund<strong>ä</strong>rprevention<br />

till h<strong>ö</strong>griskpatienter.<br />

• Minska anv<strong>ä</strong>ndningen av angiotensinreceptorblockerare<br />

(ARB).<br />

• Öka andelen citalopram av SSRI.<br />

Figurerna 2 och 3 visar hur f<strong>ö</strong>rskrivningen<br />

utvecklats inom några olika terapiområden.<br />

Kommittéernas budskap<br />

har fått <strong>ö</strong>kat genomslag inom de flesta<br />

områden. Allt fler får statinbehandling<br />

Volymutvecklingen f<strong>ö</strong>r några l<strong>ä</strong>kemedelsgrupper<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Figur 2. L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning i Sverige, dygnsdoser (DDD) per tusen invånare<br />

f<strong>ö</strong>r ett urval l<strong>ä</strong>kemedelsgrupper som l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna arbetet med.<br />

och f<strong>ö</strong>rskrivningen av tiazider <strong>ö</strong>kar åter<br />

efter att ha minskat under många år.<br />

Att minska <strong>ö</strong>veranv<strong>ä</strong>ndningen av PPI<br />

har visat sig svårare. Med undantag av<br />

en tillf<strong>ä</strong>llig minskning 2003 har volymerna<br />

fortsatt att <strong>ö</strong>ka (figur 2).<br />

Även f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

budskap om att i f<strong>ö</strong>rsta hand v<strong>ä</strong>lja simvastatin<br />

och omeprazol har utvecklingen<br />

varit positiv de senaste åren (figur 3). I<br />

fallet PPI rekommenderade l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

lansoprazol innan Losecs<br />

patentutgång. Klopidogrel har introducerats<br />

som ett alternativ vid ASA-intolerans<br />

och i kombination med ASA till<br />

h<strong>ö</strong>griskpatienter under en begr<strong>ä</strong>nsad<br />

tid.<br />

F<strong>ö</strong>rskrivningen f<strong>ö</strong>refaller i huvudsak<br />

ha begr<strong>ä</strong>nsats till dessa strikta indikationer.<br />

F<strong>ö</strong>rskrivningen av ARB (Angiotensinreceptorblockerare)<br />

har dock <strong>ö</strong>kat<br />

snabbare <strong>ä</strong>n vad som ansetts medicinskt<br />

motiverat och citalopram har kommit att<br />

ers<strong>ä</strong>ttas av andra SSRI (figur 3).<br />

LK har stort inflytande<br />

Kommittéernas påverkan har också unders<strong>ö</strong>kts<br />

i olika enk<strong>ä</strong>t- och intervjuunders<strong>ö</strong>kningar.<br />

År 2001 l<strong>ä</strong>t den statliga<br />

pharma industry nr 2 –06 55


politik i industrin<br />

”Socialstyrelsen<br />

utv<strong>ä</strong>rderade kommittéernas<br />

effekter år<br />

2004. I rapporten visar<br />

de att l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

har påverkat<br />

f<strong>ö</strong>rskrivningen i positiv<br />

riktning inom flera stora<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsgrupper.”<br />

stiftelsen NEPI (N<strong>ä</strong>tverk f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsepidemiologi)<br />

1 200 distriktsl<strong>ä</strong>kare,<br />

en fj<strong>ä</strong>rdedel av den samlade distriktsl<strong>ä</strong>karkåren,<br />

via telefon besvara frågor om<br />

sin inst<strong>ä</strong>llning till l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna.<br />

Svaren antydde att l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna<br />

hade ett stort inflytande <strong>ö</strong>ver<br />

vilka l<strong>ä</strong>kemedel l<strong>ä</strong>karna skrev ut. Nio av<br />

tio distriktsl<strong>ä</strong>kare sade sig k<strong>ä</strong>nna till vilka<br />

l<strong>ä</strong>kemedel kommittéerna rekommenderar<br />

och angav att de oftast f<strong>ö</strong>ljde l<strong>ä</strong>kemedelslistan.<br />

Skillnaderna var dock stora<br />

mellan olika l<strong>ä</strong>n.<br />

H<strong>ö</strong>gst f<strong>ö</strong>rtroende f<strong>ö</strong>r sin kommitté<br />

rapporterades vid tiden f<strong>ö</strong>r studien från<br />

distriktsl<strong>ä</strong>karna i J<strong>ä</strong>mtland d<strong>ä</strong>r 76 procent<br />

k<strong>ä</strong>nde ett mycket stort f<strong>ö</strong>rtroende.<br />

På senare år har liknande unders<strong>ö</strong>kningar<br />

genomf<strong>ö</strong>rts i flera l<strong>ä</strong>n.<br />

I Stockholms l<strong>ä</strong>ns landsting har flera<br />

uppf<strong>ö</strong>ljningar visat att f<strong>ö</strong>rskrivarna och<br />

allm<strong>ä</strong>nheten har stort f<strong>ö</strong>rtroende f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna.<br />

Bland både f<strong>ö</strong>rskrivare<br />

och allm<strong>ä</strong>nhet finns mycket stor<br />

kunskap om vad Kloka listan representerar<br />

och man har h<strong>ö</strong>g tillit till rekommendationerna.<br />

Intressant <strong>ä</strong>r att i dag, år 2006, k<strong>ä</strong>nner<br />

så gott som alla f<strong>ö</strong>rskrivare till och<br />

v<strong>ä</strong>rderar h<strong>ö</strong>gt den digitala informationskanalen<br />

f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskommittéerna i<br />

Stockholm www.janusinfo.se och v<strong>ä</strong>rderar<br />

den h<strong>ö</strong>gt. Det <strong>ä</strong>r dock uppenbart att<br />

man inte alltid f<strong>ö</strong>ljer rekommendationerna<br />

i den utstr<strong>ä</strong>ckning man s<strong>ä</strong>ger sig<br />

g<strong>ö</strong>ra det. NEPI:s uppf<strong>ö</strong>ljning av den faktiska<br />

f<strong>ö</strong>rskrivningen 2001 visade att f<strong>ö</strong>lj-<br />

56 pharma industry nr 2 –06<br />

<br />

Utvecklingen f<strong>ö</strong>r några av l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas mål<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Figur 3. Utvecklingen f<strong>ö</strong>r några l<strong>ä</strong>kemedel som anv<strong>ä</strong>nds som mark<strong>ö</strong>rer f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

mål. Diagrammet bygger på f<strong>ö</strong>ljande indikatorer; andelen<br />

simvastatin av statiner, andelen ARB av summan av ARB och ACE-h<strong>ä</strong>mmare,<br />

andelen citalopram av SSRI, andelen omeprazol av protonpumpsh<strong>ä</strong>mmare<br />

samt andelen klopidogrel av trombocyth<strong>ä</strong>mmare.<br />

samheten var v<strong>ä</strong>sentligt l<strong>ä</strong>gre <strong>ä</strong>n vad som<br />

angetts i telefonintervjuerna, något som<br />

st<strong>ä</strong>mmer v<strong>ä</strong>l <strong>ö</strong>verens med vad som observerats<br />

i andra studier.<br />

Variationen i f<strong>ö</strong>ljsamhet till l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

rekommendationer<br />

<strong>ä</strong>r stor mellan olika vårdgivare. Det f<strong>ö</strong>rklaras<br />

bara till en mycket liten del av<br />

skillnader i patientsammans<strong>ä</strong>ttning. I<br />

likhet med alla andra m<strong>ä</strong>nniskor <strong>ä</strong>r doktorer<br />

mer eller mindre ben<strong>ä</strong>gna att ta till<br />

sig nyheter och att påverkas av marknadsf<strong>ö</strong>ringen<br />

från industrin.<br />

Organisatoriska faktorer som ledarskap,<br />

styrning, personaloms<strong>ä</strong>ttning och<br />

ekonomiska incitament till <strong>ö</strong>kad f<strong>ö</strong>ljsamhet<br />

bidrar också till skillnaden i genomslag<br />

f<strong>ö</strong>r kommittéernas budskap.<br />

Intressant <strong>ä</strong>r att vårdcentraler med en<br />

h<strong>ö</strong>g f<strong>ö</strong>ljsamhet till l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

rekommendationer har en gemensam<br />

n<strong>ä</strong>mnare i l<strong>ä</strong>kare som <strong>ä</strong>r aktivt<br />

engagerade i l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

arbete.<br />

Det understryker behovet av lokala<br />

kommittéer som komplement till de nationella<br />

akt<strong>ö</strong>rerna L<strong>ä</strong>kemedelsverket, Socialstyrelsen,<br />

SBU och L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden.<br />

Nya utmaningar fram<strong>ö</strong>ver<br />

Framtiden inneb<strong>ä</strong>r nya utmaningar. Det<br />

finns fortfarande stora kvalitetsbrister i<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndningen. Det beh<strong>ö</strong>vs<br />

strategier f<strong>ö</strong>r att hålla antibiotikaresistensen<br />

nere och f<strong>ö</strong>r en f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrad sekund<strong>ä</strong>rprevention<br />

av hj<strong>ä</strong>rtk<strong>ä</strong>rlsjukdomar.<br />

Flera sjukdomar (till exempel cancer<br />

<br />

<br />

<br />

och diabetes) <strong>ö</strong>kar i befolkningen. Landets<br />

l<strong>ä</strong>kemedelskommittéer har d<strong>ä</strong>rmed<br />

en viktig uppgift att fylla genom sin<br />

f<strong>ä</strong>ltorganisation och sitt lokala engagemang<br />

f<strong>ö</strong>r att <strong>ö</strong>ka genomslaget f<strong>ö</strong>r olika<br />

vårdprogram och rekommendationer i<br />

sjukvården.<br />

Under 2006 kommer LOK att i samarbete<br />

med SKL (Sveriges kommuner<br />

och landsting) satsa på projektet ”Fysisk<br />

aktivitet som komplement till l<strong>ä</strong>kemedelsbehandling”<br />

– ett hittills ganska<br />

outnyttjat område med stor potential.<br />

Referenser<br />

Adams AS, Soumerai SB, Lomas J, Ross-Deg-<br />

nan D. Evidence of self-report bias in assessing<br />

adherence to guidelines. Int J Qual Health Care<br />

1999;11:187-92.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Andre M, Odenholt I, Schwan A, Axelsson I, Eriksson<br />

M, Hoffman M, Molstad S, Runehagen<br />

A, Lundborg CS, Wahlstrom R; Swedish Study<br />

Group on Antibiotic Use. Upper respiratory<br />

tract infections in general practice: diagnosis,<br />

antibiotic prescribing, duration of symptoms<br />

and use of diagnostic tests. Scand J Infect Dis.<br />

2002;34:880-6.<br />

Bero LA, Grilli R, Grimshaw JM, Harvey E, Oxman<br />

AD, Thomson MA. Closing the gap between<br />

research and practice: an overview of systematic<br />

reviews of interventions to promote the implementation<br />

of research findings. The Cochrane Effective<br />

Practice and Organization of Care Review Group.<br />

BMJ 1998;317:465-8.


Bergman U, Ulfvarson J, Von Bahr C. L<strong>ä</strong>keme-<br />

delsbiverkningar som orsak till inl<strong>ä</strong>ggning på<br />

sjukhus. Fokusrapport Medicinskt programarbete<br />

Stockholms L<strong>ä</strong>ns Landsting 2005.<br />

Berwick DM. Disseminating Innovations in<br />

Health Care. JAMA 2003;289:1969-75.<br />

Kaplan W, Laing R. Priority Medicines for Eu-<br />

rope and the World Project.”A Public Health<br />

Approach to Innovation”. WHO, Geneva, No-<br />

vember 2004.<br />

Komajda M et al. Study Group on Diagnosis of<br />

the Working Group on Heart Failure of the Euro-<br />

pean Society of Cardiology. The EuroHeart Failu-<br />

re Survey programme – a survey on the quality of<br />

care among patients with heart failure in Europe.<br />

Part 2: treatment. Eur Heart J. 2003;24:464-74.<br />

Melander A, Nilsson JLG. L<strong>ä</strong>kares relationer till<br />

L<strong>ä</strong>kemedelskommittéer. Attityder och faktisk f<strong>ö</strong>rskrivning.<br />

NEPI-rapport 2001.<br />

Ohlsson O, Kjellstr<strong>ö</strong>m T. Landsomfattande konsensus<br />

f<strong>ö</strong>r behandling av h<strong>ö</strong>ga blodfetter LOK,<br />

Lund 2003.<br />

KONTRAKTSFÖRSÄLJNING:<br />

N<strong>ä</strong>r du beh<strong>ö</strong>ver konsulter med lång och bred<br />

erfarenhet!<br />

*S<strong>ä</strong>ljare på nyckelpositioner<br />

*Key Account Managers<br />

*F<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschefer<br />

*Rekrytering<br />

*S<strong>ä</strong>ljcoachning<br />

www.zefferin.se<br />

Ohlsson O, Pålsson Å. Konsensus f<strong>ö</strong>r val av l<strong>ä</strong>kemedel<br />

vid behandling av depressionssjukdomar<br />

hos vuxna. Stockholm, 2004.<br />

SBU. Ont I magen – metoder f<strong>ö</strong>r diagnos och be-<br />

handling av dyspepsi. Stockholm, 2002.<br />

Sj<strong>ö</strong>borg B, B<strong>ä</strong>ckstr<strong>ö</strong>m T, Arvidsson L-B, An-<br />

dersén-Karlsson E, Blomberg B, Eiermann B,<br />

Eliasson M, Henriksson K, Jacobsson L, Jacobs-<br />

son U, Julander M, Landberg C, Larsson J, Molin<br />

B, Gustafsson LL. Design and implementation<br />

of a point-of-care computerized system for drug<br />

therapy in Stockholm metropolitan health region<br />

– bridging the gap between knowledge and practice.<br />

International Journal of Medical Informatics,<br />

in press 2006.<br />

Sj<strong>ö</strong>qvist F, Bergman U, Dahl M-L, Gustafsson LL,<br />

Hensj<strong>ö</strong> L-O. Drug and Therapeutics Committees:<br />

a Swedish experience. WHO Drug Information<br />

2002;16(3):207-213.<br />

Socialstyrelsen. En uppf<strong>ö</strong>ljning av l<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas<br />

arbete. Hur påverkas l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndningen?<br />

Stockholm 2004.<br />

Bj<strong>ö</strong>rn Wettermark apotekare,<br />

med.dr., forskare vid L<strong>ä</strong>kemedelscentrum,<br />

Stockholms L<strong>ä</strong>ns Landsting<br />

ansvarig f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelskommittéfrågor<br />

inom Apoteket AB<br />

Lars L Gustafsson<br />

professor, ordf<strong>ö</strong>rande i<br />

L<strong>ä</strong>kemedelssakkunniga, LÄKSAK<br />

verksamhetschef f<strong>ö</strong>r L<strong>ä</strong>kemedelscentrum,<br />

Stockholms L<strong>ä</strong>ns Landsting<br />

Seher Korkmaz <strong>ö</strong>verl<strong>ä</strong>kare,<br />

med. dr, vetenskaplig sekreterare i<br />

L<strong>ä</strong>kemedelssakkunniga,LÄKSAK,<br />

bitr. verksamhetschef, L<strong>ä</strong>kemedelscentrum,<br />

Stockholms<br />

L<strong>ä</strong>ns Landsting<br />

Sten Iwarson<br />

<strong>ö</strong>verl<strong>ä</strong>kare, professor, ordf<strong>ö</strong>rande f<strong>ö</strong>r<br />

L<strong>ä</strong>kemedelskommittéernas nationella<br />

samarbetsorganisation, LOK<br />

www.halsoekonomi.se<br />

HÄLSOEKONOMISK SUPPORT:<br />

N<strong>ä</strong>r du beh<strong>ö</strong>ver hj<strong>ä</strong>lp med h<strong>ä</strong>lsoekonomiska frågor!<br />

*H<strong>ä</strong>lsoekonomisk dokumentation av nya l<strong>ä</strong>kemedel<br />

*Uppf<strong>ö</strong>ljnings<strong>ä</strong>renden till LFN<br />

*LFN:s systematiska genomgångar<br />

*Utbildning i h<strong>ä</strong>lsoekonomi<br />

*Rekrytering av h<strong>ä</strong>lsoekonomer<br />

Zefferin Farma AB * Edelundav<strong>ä</strong>gen 1 * 165 70 HÄSSELBY * 08-471 90 95<br />

pharma industry nr 2 –06 57


l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget<br />

Organon med huvuds<strong>ä</strong>te i Holland ingår<br />

i Akzo Nobel-koncernen och <strong>ä</strong>r ett av<br />

v<strong>ä</strong>rldens ledande f<strong>ö</strong>retag n<strong>ä</strong>r det g<strong>ä</strong>ller<br />

forskning och utveckling av l<strong>ä</strong>kemedel<br />

inom fr<strong>ä</strong>mst gynekologi men <strong>ä</strong>ven neuroscience<br />

och anestesi. De har 15 000<br />

anst<strong>ä</strong>llda i hela v<strong>ä</strong>rlden med kontor i 60<br />

l<strong>ä</strong>nder och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning i hundra.<br />

I Sverige arbetar 75 medarbetare och<br />

h<strong>ä</strong>r finns stors<strong>ä</strong>ljarna inom kvinnoh<strong>ä</strong>lsan.<br />

Puregon mot ofrivillig barnl<strong>ö</strong>shet,<br />

Ovesterin och Livial mot klimakteriebesv<strong>ä</strong>r<br />

och preventivmedlen Cerazette och<br />

Implanon. Bland de allra senaste innovationerna<br />

kan noteras preventivmedlet<br />

NuvaRing.<br />

Omkring 20 procent av f<strong>ö</strong>retagets<br />

oms<strong>ä</strong>ttning investeras i forskning och<br />

utveckling.<br />

– Det tror jag inte många andra l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag<br />

kan slå, s<strong>ä</strong>ger Eva Andrén<br />

Forsmark, vd f<strong>ö</strong>r Organon i Sverige och<br />

lutar sig lugnt tillbaka i sin gr<strong>ö</strong>na fåt<strong>ö</strong>lj<br />

i vd-rummet.<br />

”Vi stannar i G<strong>ö</strong>teborg”<br />

Medan andra l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag l<strong>ä</strong>mnar<br />

V<strong>ä</strong>stkusten f<strong>ö</strong>r Stockholm sitter Organon<br />

s<strong>ä</strong>kert i det gamla fryshuset med<br />

utsikt <strong>ö</strong>ver G<strong>ö</strong>teborgs hamn.<br />

– Det <strong>ä</strong>r tråkigt att den v<strong>ä</strong>stsvenska<br />

regionen t<strong>ö</strong>ms på l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag. De<br />

58 pharma industry nr 2 –06<br />

Fryshuset som<br />

Man har h<strong>ö</strong>rt det f<strong>ö</strong>rut: ”Personalen <strong>ä</strong>r vår styrka.” Men på<br />

Organon Sverige har klyschan blivit verklighet. I det gamla<br />

fryshuset i hj<strong>ä</strong>rtat av G<strong>ö</strong>teborg strålar v<strong>ä</strong>rme och <strong>ö</strong>ppenhet<br />

emot bes<strong>ö</strong>karna. H<strong>ö</strong>g kompetens, nyt<strong>ä</strong>nkande och <strong>ö</strong>ppenhet<br />

<strong>ä</strong>r några av nyckelorden som banat v<strong>ä</strong>g f<strong>ö</strong>r framgångarna<br />

f<strong>ö</strong>r Organon.<br />

som flyttar vill bland annat komma n<strong>ä</strong>rmare<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket och universitetssjukhusen.<br />

– Men jag ser ingen vits med att ha<br />

f<strong>ö</strong>retaget f<strong>ö</strong>rlagt till Stockholm. Jag har<br />

varit med om en flytt från G<strong>ö</strong>teborg till<br />

Stockholm en gång och vi f<strong>ö</strong>rlorade 80<br />

procent av f<strong>ö</strong>retagets kompetens. Det tog<br />

två år att bygga upp den igen.<br />

– Nej, vi stannar h<strong>ä</strong>r i G<strong>ö</strong>teborg. Vi<br />

har forskande sjukhus, universitetssjukhus<br />

och alla utbildningslinjer h<strong>ä</strong>r. Och<br />

en bra rekryteringsplattform. Det kan<br />

till och med vara en f<strong>ö</strong>rdel att sitta h<strong>ä</strong>r<br />

– konkurrensen <strong>ä</strong>r inte så stor, det <strong>ä</strong>r<br />

l<strong>ä</strong>ttare att få och behålla personal och<br />

kompetens i f<strong>ö</strong>retaget.<br />

I G<strong>ö</strong>teborg arbetar 15 personer med<br />

kliniska pr<strong>ö</strong>vningar. Dessutom marknadsf<strong>ö</strong>rs<br />

och s<strong>ä</strong>ljs enbart egna receptbelagda<br />

l<strong>ä</strong>kemedel. Sjukskrivningstal liksom<br />

personaloms<strong>ä</strong>ttning på f<strong>ö</strong>retaget <strong>ä</strong>r<br />

låga.<br />

– Vi har ett par medarbetare som arbetat<br />

h<strong>ä</strong>r i 28 år!<br />

Gått den långa v<strong>ä</strong>gen<br />

Men naturligtvis vill Organon <strong>ä</strong>ven ha<br />

nytt blod i sitt blodomlopp. Åren 1999–<br />

2001 skedde en stor omorganisation d<strong>ä</strong>r<br />

några valde att stiga av och andra att<br />

stiga på.


lev varmt<br />

pharma industry nr 2 –06 59


l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget<br />

Eva Andrén Forsmark<br />

År 2000 tilltr<strong>ä</strong>de Eva Andrén Forsmark<br />

som vd, efter att ha arbetat som<br />

marknadschef på Organon i fyra år. Hon<br />

har gått den långa v<strong>ä</strong>gen, hon <strong>ä</strong>r biolog<br />

och sjuksk<strong>ö</strong>terska i grunden och startade<br />

sin karri<strong>ä</strong>r på Ciba Geigy. Efter ett par<br />

år i Australien f<strong>ö</strong>ljde hon med Ciba, som<br />

slogs samman med Sandoz till dagens<br />

Novartis.<br />

– Jag har erfarenhet från många terapiområden<br />

och tycker att det har varit<br />

sp<strong>ä</strong>nnande hela tiden. Jag tycker om att<br />

utveckla, <strong>ä</strong>r inte så mycket av f<strong>ö</strong>rvaltare,<br />

f<strong>ö</strong>rklarar hon.<br />

Ett av avtrycken som den nya vd:n<br />

satt <strong>ä</strong>r den nya informationsavdelningen.<br />

Organon i Sverige <strong>ä</strong>r ett medelstort l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag<br />

och det <strong>ä</strong>r inte så vanligt<br />

att f<strong>ö</strong>retag i den storleken har en<br />

egen informationsavdelning. På Organon<br />

arbetar fem personer på informationsavdelningen.<br />

Bakgrunden <strong>ä</strong>r filosofin att<br />

omv<strong>ä</strong>rlden faktiskt f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndras.<br />

60 pharma industry nr 2 –06<br />

ORGANON<br />

• Organon tillverkar, marknadsf<strong>ö</strong>r och<br />

s<strong>ä</strong>ljer 26 egna l<strong>ä</strong>kemedel och produkter.<br />

• <strong>Pharma</strong>cia var det f<strong>ö</strong>rsta f<strong>ö</strong>retaget<br />

som marknadsf<strong>ö</strong>rde Organons produkter<br />

i Sverige. 1948 <strong>ö</strong>vergick de till<br />

Erco AB.<br />

• 1977 bildade Organon ett eget dotterbolag<br />

i Sverige med en oms<strong>ä</strong>ttning<br />

på 25 miljoner SEK.<br />

• 2004 var oms<strong>ä</strong>ttningen i Sverige 390<br />

miljoner SEK.<br />

• F<strong>ö</strong>retaget har 15 000 anst<strong>ä</strong>llda i hela<br />

v<strong>ä</strong>rlden med kontor i 60 l<strong>ä</strong>nder och<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning i 100 l<strong>ä</strong>nder.<br />

• I Sverige arbetar 75 medarbetare<br />

• H<strong>ä</strong>lften av Organons produktion <strong>ä</strong>r<br />

f<strong>ö</strong>rlagd till Holland och i <strong>ö</strong>vrigt f<strong>ö</strong>rdelad<br />

på 17 l<strong>ä</strong>nder.<br />

• Forskningen <strong>ä</strong>r spridd, med center i<br />

Europa, USA och Japan.<br />

– Eftersom vår interna vision <strong>ä</strong>r att vi<br />

ska vara f<strong>ö</strong>rstavalet, både f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>rskrivare<br />

och anv<strong>ä</strong>ndare, så måste vi se till att nå<br />

ut till dessa.<br />

Allt fler l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag får svårare<br />

och svårare att komma ut till l<strong>ä</strong>karna på<br />

deras arbetsplatser. Men <strong>ä</strong>ven om Organon,<br />

som arbetar fr<strong>ä</strong>mst mot gynekologer<br />

och barnmorskor, och mindre mot<br />

distriktsl<strong>ä</strong>kare, inte k<strong>ä</strong>nner av den trenden<br />

riktigt lika mycket, så måste man<br />

s<strong>ö</strong>ka nya informationsv<strong>ä</strong>gar.<br />

”Vi ska inte g<strong>ö</strong>mma oss”<br />

Eva Andrén Forsmark kan f<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>vrigt se<br />

en del positivt på regelverket som styr<br />

samarbetet mellan f<strong>ö</strong>retagen och professionen<br />

och allm<strong>ä</strong>nheten. Liknande regelverk<br />

kommer att g<strong>ä</strong>lla f<strong>ö</strong>r hela Europa.<br />

– Jag tycker att det <strong>ä</strong>r bra att vi har<br />

ett regelverk. Vi har fått en upprensning<br />

i s<strong>ä</strong>ttet att marknadsf<strong>ö</strong>ra våra l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Det f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttrar vårt rykte som industri.


– Vi f<strong>ö</strong>rtj<strong>ä</strong>nar inte vårt tidigare dåliga<br />

rykte, <strong>ä</strong>ven om branschen ibland hj<strong>ä</strong>lpt<br />

till genom att tidigare ha varit lite v<strong>ä</strong>l<br />

vidlyftiga i marknadsf<strong>ö</strong>ringen av produkterna.<br />

– Men vi ska inte vara handfallna och<br />

g<strong>ö</strong>mma oss, vi måste fram och visa vad<br />

vi åstadkommer och att vi faktiskt hj<strong>ä</strong>lper<br />

m<strong>ä</strong>nniskor. Att vi har h<strong>ö</strong>g kompetens<br />

och att vi <strong>ä</strong>r trov<strong>ä</strong>rdiga.<br />

Informationschefen Eva Karlsson ber<strong>ä</strong>ttar<br />

om ett av s<strong>ä</strong>tten att nå ut och <strong>ö</strong>ka<br />

trov<strong>ä</strong>rdigheten.<br />

– Vi satsar stort på hemsidor f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kare,<br />

barnmorskor och f<strong>ö</strong>r allm<strong>ä</strong>nheten.<br />

Vi har till exempel sidor som kvinnorsh<strong>ä</strong>lsa.nu,<br />

preventivmedel.nu, barnl<strong>ö</strong>s.nu,<br />

klimakterie.nu och den senaste mittunderliv.nu<br />

– en h<strong>ä</strong>ftig ungdomssida f<strong>ö</strong>r<br />

alla tjejer som vill veta mer, sidan har<br />

otroligt många bes<strong>ö</strong>kare efter bara kort<br />

tid.<br />

En annan offensiv satsning från Organon<br />

<strong>ä</strong>r utbildningsprogrammet OSS.<br />

Namnet <strong>ä</strong>r dubbel- eller till och med<br />

trippeltydigt. Det står f<strong>ö</strong>r Organon Scientific<br />

Summit. Oss heter också orten i<br />

Holland d<strong>ä</strong>r Organons huvudkontor<br />

finns. Oss kan också stå f<strong>ö</strong>r kommunikation<br />

mellan f<strong>ö</strong>retagen och professionen,<br />

eller som Eva Karlsson uttrycker<br />

det:<br />

– Alla <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>lkomna till oss på Organon.<br />

I sex år har man bjudit in framf<strong>ö</strong>r allt<br />

gynekologer, psykiatriker, geriatriker<br />

och barnmorskor till utbildningsdagar i<br />

Stockholm. F<strong>ö</strong>rra året startade de <strong>ä</strong>ven i<br />

Malm<strong>ö</strong>.<br />

– Vi håller en vetenskapligt h<strong>ö</strong>g nivå<br />

med externa f<strong>ö</strong>rel<strong>ä</strong>sare inom gynekologi<br />

eller psykiatri, som vi h<strong>ä</strong>mtar inom professionen.<br />

Samtidigt finns vi på plats<br />

med utst<strong>ä</strong>llningar om våra produkter.<br />

Man beh<strong>ö</strong>ver inte gå två hela dagar utan<br />

kan ta en frukostf<strong>ö</strong>rel<strong>ä</strong>sning eller något<br />

annat som intresserar. Vi brukar ha en<br />

genomstr<strong>ö</strong>mning på 800 deltagare i<br />

Stockholm och 400 i Malm<strong>ö</strong> under de<br />

h<strong>ä</strong>r dagarna.<br />

Icke-hierarkisk utan prestige<br />

Så var det det h<strong>ä</strong>r med kompetensen,<br />

v<strong>ä</strong>rmen och <strong>ö</strong>ppenheten. I det <strong>ö</strong>ppna,<br />

sobra och varma kontorslandskapet med<br />

h<strong>ö</strong>gt till tak, arbetar alla i team, men<br />

<strong>ä</strong>ven <strong>ö</strong>ver gr<strong>ä</strong>nserna. Olika projekt finns<br />

utlagda på intran<strong>ä</strong>tet så att alla kan l<strong>ä</strong>ra<br />

Stors<strong>ä</strong>ljare i Sverige<br />

Produkt: Område<br />

Remeron Psykiatri/CNS<br />

Modiodal Psykiatri/CNS<br />

Puregon Ofrivillig barnl<strong>ö</strong>shet<br />

Livial Klimakteriet<br />

Ovesterin Klimakteriet<br />

Cerazette Preventivmedel<br />

Implanon Preventivmedel<br />

NuvaRing Preventivmedel<br />

Esmeron Anestesi<br />

”Medan andra<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag<br />

l<strong>ä</strong>mnar V<strong>ä</strong>stkusten<br />

f<strong>ö</strong>r Stockholm sitter<br />

Organon s<strong>ä</strong>kert i<br />

det gamla fryshuset<br />

med utsikt <strong>ö</strong>ver<br />

G<strong>ö</strong>teborgs hamn.”<br />

av och ge tips till varandra. Ett f<strong>ö</strong>retag<br />

d<strong>ä</strong>r alla k<strong>ä</strong>nner alla, en slags familjeintimitet<br />

n<strong>ä</strong>stan. Alla medarbetare <strong>ä</strong>r delar<br />

i ett stort spel. Ett pussel.<br />

F<strong>ö</strong>ljaktligen står det en riktig pusselbit<br />

i tr<strong>ä</strong> på varje medarbetares skrivbord.<br />

En ganska stor, oregelbunden pusselbit<br />

i Organon-blått med några bokst<strong>ä</strong>ver<br />

och medarbetarens eget namn.<br />

Eva Andrén Forsmark igen:<br />

– Varje individ <strong>ä</strong>r en pusselbit i det<br />

stora f<strong>ö</strong>retaget. N<strong>ä</strong>r vi flyttade in i det<br />

h<strong>ä</strong>r huset fick varje medarbetare varsin<br />

bit och så la vi hela pusslet på gårdsplanen.<br />

Vi vill vara icke-hierarkiska och<br />

prestigel<strong>ö</strong>sa. Vars och ens arbetsuppgifter<br />

<strong>ä</strong>r lika viktiga f<strong>ö</strong>r det totala resultatet<br />

oavsett var i f<strong>ö</strong>retaget man befinner sig.<br />

N<strong>ä</strong>r hela pusslet var f<strong>ä</strong>rdigt med alla<br />

medarbetares namn och en m<strong>ä</strong>ngd bokst<strong>ä</strong>ver<br />

som bildade f<strong>ö</strong>retagets visioner,<br />

v<strong>ä</strong>rderingar och aff<strong>ä</strong>rsidé, fotograferades<br />

det f<strong>ä</strong>rdiga resultatet. Som sedan hamnade<br />

på en stor v<strong>ä</strong>gg.<br />

Produktchefen Mats Jonsson ansvarar<br />

f<strong>ö</strong>r marknadsf<strong>ö</strong>ring och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning<br />

fr<strong>ä</strong>mst av preventivmedlen NuvaRing<br />

och Cerazette.<br />

Klart att den något konservativa frågan<br />

inst<strong>ä</strong>ller sig: Hur kan en man vara<br />

produktchef f<strong>ö</strong>r kvinnliga preventivmedel?<br />

– Det blir naturligtvis begr<strong>ä</strong>nsningar<br />

eftersom jag inte har någon egen erfarenhet<br />

av dem. Men jag jobbade tidigare<br />

med psykiatri och jag har inte anv<strong>ä</strong>nt<br />

de produkterna heller. Och om jag<br />

<strong>ä</strong>r ute och m<strong>ö</strong>ter till exempel barnmorskor<br />

tycker de att det <strong>ä</strong>r kul att det kommer<br />

en man och pratar om produkterna<br />

på ett r<strong>ä</strong>tt så kvinnodominerat område.<br />

Han hamnade på Organon av en<br />

slump f<strong>ö</strong>r sex år sedan. Han har arbetat<br />

som key account manager, sedan f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef<br />

och nu produktchef. Anledningen<br />

till att han stannar kvar <strong>ä</strong>r bland<br />

annat m<strong>ö</strong>jligheten att hela tiden byta arbetsuppgift,<br />

att v<strong>ä</strong>xa. Men <strong>ä</strong>ven teamandan,<br />

och trivseln. Och <strong>ö</strong>ppenheten.<br />

Och naturligtvis de intressanta produkterna.<br />

Arbetar hela tiden innovativt<br />

– Det h<strong>ä</strong>r, s<strong>ä</strong>ger han, och visar den nya<br />

vaginalringen NuvaRing som sl<strong>ä</strong>pper ut<br />

det verksamma medlet i lagom stor dos<br />

hela tiden. Organon arbetar hela tiden<br />

innovativt, den h<strong>ä</strong>r ringen g<strong>ö</strong>r att den<br />

pharma industry nr 2 –06 61


l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget<br />

som <strong>ä</strong>r r<strong>ä</strong>dd f<strong>ö</strong>r att gl<strong>ö</strong>mma att ta sina<br />

p-piller kan k<strong>ä</strong>nna sig s<strong>ä</strong>ker. – Dessutom<br />

kan man s<strong>ä</strong>nka dosen eftersom den<br />

sitter i slidan, och man får en j<strong>ä</strong>mnare<br />

dos. Det <strong>ä</strong>r roligt att arbeta med en sådan<br />

produkt!<br />

Men mitt i lanseringen av NuvaRing<br />

under år 2004 tog Mats Jonsson pappaledigt.<br />

Nu kommer Eva Andrén Forsmark<br />

in:<br />

– Ett nyckelord hos oss <strong>ä</strong>r balans.<br />

Mellan oss och professionen, mellan oss<br />

och allm<strong>ä</strong>nheten, men också mellan<br />

medarbetarnas arbete och privatlivet.<br />

Man måste få balans på arbete och privatliv<br />

– det ena fungerar inte utan det<br />

andra.<br />

– D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r stimulerar vi till pappaledighet<br />

och det <strong>ä</strong>r positivt att många av<br />

våra m<strong>ä</strong>n faktiskt också varit pappalediga,<br />

oavsett vilken position de har i f<strong>ö</strong>retaget.<br />

Visst blir det lite bekymmer-<br />

Charlotte Antmarker<br />

62 pharma industry nr 2 –06<br />

samt ibland, men det får man som arbetsgivare<br />

l<strong>ö</strong>sa. Fungerar arbete och privatliv<br />

får man b<strong>ä</strong>ttre medarbetare.<br />

N<strong>ä</strong>r Mats Jonsson stannade hemma i<br />

fyra månader med sin lille son Elias var<br />

strategin f<strong>ö</strong>r den nya lanseringen av NuvaRing<br />

redan klar. En ers<strong>ä</strong>ttare gick in<br />

och tog <strong>ö</strong>ver produktion och material.<br />

– Det fungerade j<strong>ä</strong>ttebra, och ingen<br />

h<strong>ä</strong>r tyckte att det var konstigt att jag<br />

blev ”hemmapappa”.<br />

Många kvinnor i ledningen<br />

Kanske <strong>ä</strong>r en anledning till det positiva<br />

klimatet att det sitter många kvinnor<br />

i ledningen på Organon. Man vet hur<br />

mycket balansen mellan arbete och privatliv<br />

betyder. I f<strong>ö</strong>retaget arbetar n<strong>ä</strong>stan<br />

lika många m<strong>ä</strong>n som kvinnor<br />

– Det <strong>ä</strong>r kanske något fler kvinnor,<br />

det m<strong>ä</strong>rks på bordsplaceringen på våra<br />

fester, s<strong>ä</strong>ger Charlotte Antmarker. Hon<br />

<strong>ä</strong>r produktspecialist i v<strong>ä</strong>stra Sverige på<br />

gynekologi. Hon har varit mammaledig<br />

i två omgångar, med ett kort avbrott<br />

mellan de två graviditeterna.<br />

– Jag var lite r<strong>ä</strong>dd att man skulle protestera,<br />

men det var tv<strong>ä</strong>rtom – det k<strong>ä</strong>ndes<br />

som att alla var positiva.<br />

Charlotte Antmarker tycker att det<br />

finns en otrolig respekt och k<strong>ä</strong>nsla i ledningsgruppen<br />

<strong>ä</strong>ven f<strong>ö</strong>r privatlivet.<br />

– De ser det som att barnledigheten<br />

utvecklar mig som person. Och jag har<br />

fått ett v<strong>ä</strong>ldigt st<strong>ö</strong>d till att sj<strong>ä</strong>lv kunna<br />

v<strong>ä</strong>lja hur jag sedan vill arbeta – 30 eller<br />

50 eller 100 procent. Organon <strong>ä</strong>r ett fantastiskt<br />

f<strong>ö</strong>retag ur den aspekten.<br />

– Det <strong>ä</strong>r ”give and take”. Det g<strong>ö</strong>r att<br />

jag, n<strong>ä</strong>r jag får så mycket av f<strong>ö</strong>retaget,<br />

sj<strong>ä</strong>lv vill ge tillbaka så mycket som jag<br />

bara kan.<br />

Hon har varit Organon trogen i åtta<br />

år. Och <strong>ä</strong>ven k<strong>ä</strong>nt av stormarna. De heta<br />

debatterna och larmrapporterna om<br />

ven<strong>ö</strong>sa tromboser med p-piller och can


Eva Karlsson, Maria Lysell, Ingemar Malmgren och Örjan Hjeltman med var sin pusselbit<br />

som varje anst<strong>ä</strong>lld har vid skrivbordet.<br />

cerdebatten med klimakteriel<strong>ä</strong>kemedel.<br />

– Jag tycker att l<strong>ä</strong>karna <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>ldigt<br />

trygga med våra klimakteriel<strong>ä</strong>kemedel.<br />

De <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>l pål<strong>ä</strong>sta och vet vilka studier<br />

som har publicerats, och tyngden i de<br />

studierna. Vi har en v<strong>ä</strong>ldigt bra dialog.<br />

Jag ser det som en f<strong>ö</strong>rmån att få arbeta<br />

med dem.<br />

Om man skulle j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>ra er med ett<br />

bilm<strong>ä</strong>rke – vad skulle det vara, Eva Andrén<br />

Forsmark?<br />

– En Volvo, en S 60! Sportig, trygg<br />

och s<strong>ä</strong>ker, men inte tr<strong>ö</strong>g och tråkig.<br />

Våra produkter ska stå f<strong>ö</strong>r kvalitet<br />

och nyt<strong>ä</strong>nkande, det ska <strong>ä</strong>ven genomsyra<br />

hela organisationen. Liksom v<strong>ä</strong>rderingarna:<br />

tillit, <strong>ä</strong>rlighet, respekt, nyt<strong>ä</strong>nkande,<br />

kvalitet och f<strong>ö</strong>rstklassighet.<br />

Stora ord att leva upp till. Men en nyligen<br />

genomf<strong>ö</strong>rd unders<strong>ö</strong>kning med<br />

djupintervjuer av l<strong>ä</strong>kare och barnmorskor<br />

f<strong>ö</strong>rst<strong>ä</strong>rker den bilden.<br />

– Man såg oss som trov<strong>ä</strong>rdiga, lyh<strong>ö</strong>rda,<br />

samarbetsvilliga, trygga, v<strong>ä</strong>lmenande<br />

och lugna. Och dessutom glada, nyfikna,<br />

aktiva och kommunikativa. Att vi<br />

str<strong>ä</strong>var framåt och t<strong>ä</strong>nker i andra dimensioner<br />

och <strong>ä</strong>r uppfinningsrika. Och vi ska<br />

alltid vara f<strong>ö</strong>rsta valet i alla bem<strong>ä</strong>rkelser.<br />

I intervjuerna fick man <strong>ä</strong>ven j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>ra<br />

Organon – inte med en bil – men v<strong>ä</strong>l<br />

med ett djur.<br />

– Vi var definitivt ingen tiger eller något<br />

lejon som jagar våra offer. Mer åt<br />

delfinhållet – samarbetsvilliga och lyh<strong>ö</strong>rda.<br />

Man bygger g<strong>ä</strong>rna relationer med<br />

oss.<br />

Stor h<strong>ä</strong>lsosatsning<br />

Nu n<strong>ä</strong>rmar vi oss lunchdags och i receptionen<br />

på Organon samlas en grupp<br />

påp<strong>ä</strong>lsade medarbetare. Det <strong>ä</strong>r fortfarande<br />

vinter och tio minusgrader fast<strong>ä</strong>n<br />

det <strong>ä</strong>r mars månad. Det <strong>ä</strong>r dags f<strong>ö</strong>r en<br />

promenadrunda på lunchrasten. Ett led<br />

i f<strong>ö</strong>retagets h<strong>ä</strong>lsosatsning.<br />

Organon <strong>ä</strong>r h<strong>ä</strong>lsodiplomerade och arbetar<br />

aktivt med friskvård. Det inneb<strong>ä</strong>r<br />

att den tillsatta friskvårdsgruppen har<br />

egen budget och mandat att ta ansvar<br />

och skapa aktiviteter som stimulerar till<br />

motion. Promenadgruppen, vårruset,<br />

stegm<strong>ä</strong>tart<strong>ä</strong>vling, ekonomiskt motionsbidrag<br />

och en betald arbetstimma i<br />

veckan f<strong>ö</strong>r fri motion <strong>ä</strong>r resultatet.<br />

Vd Eva Andrén Forsmark igen:<br />

– Och den timmen kan inte sparas.<br />

Det <strong>ä</strong>r kontinuitet i motion som ger resultat.<br />

Har man inte utnyttjat den under<br />

”I det <strong>ö</strong>ppna, sobra<br />

och varma kontorslandskapet<br />

med<br />

h<strong>ö</strong>gt till tak,<br />

arbetar alla i team,<br />

men <strong>ä</strong>ven <strong>ö</strong>ver<br />

gr<strong>ä</strong>nserna.”<br />

Historik<br />

1923 grundandes Organon i den holl<strong>ä</strong>ndska<br />

staden Oss av doktor Saal<br />

van Zwanenberg. F<strong>ö</strong>retagets f<strong>ö</strong>rsta<br />

produkt var insulin, utvunnet från<br />

sk<strong>ö</strong>ldk<strong>ö</strong>rtel från slaktade svin.<br />

1926 producerades den f<strong>ö</strong>rsta produkten<br />

inom gruppen k<strong>ö</strong>nshormoner,<br />

Metformin, som utvanns ur urinen från<br />

dr<strong>ä</strong>ktiga ston. Preparatet anv<strong>ä</strong>ndes f<strong>ö</strong>r<br />

att starta menstruationer hos kvinnor<br />

med amenorré, frånvaro av menstruation.<br />

1932 introducerades Pregnyl som behandling<br />

vid barnl<strong>ö</strong>shet (1959 i Sverige).<br />

1957 introducerades Ovesterin f<strong>ö</strong>r<br />

behandling av lokala besv<strong>ä</strong>r vid <strong>ö</strong>strogenbesv<strong>ä</strong>r.<br />

1962 – två år efter att det f<strong>ö</strong>rsta ppillret<br />

b<strong>ö</strong>rjade s<strong>ä</strong>ljas i v<strong>ä</strong>rlden kom Organon<br />

med p-pillret Lyndiol. (1964 i<br />

Sverige).<br />

1974 kom det f<strong>ö</strong>rsta preparatet f<strong>ö</strong>r<br />

behandling av depression, Tolvon,<br />

som fortfarande marknadsf<strong>ö</strong>rs (1990<br />

i Sverige).<br />

1974 kom preventivmedlet, kopparspiralen<br />

Multiload.<br />

1981 kom en av Organons stora framgångar,<br />

p-pillret Desolett (1987 i Sverige).<br />

Under 90-talet hade man tre stora<br />

produktlanseringar; Remeron, Puregon<br />

och Livial.<br />

2004 introducerades preventivmedlet<br />

NuvaRing.<br />

pharma industry nr 2 –06 63


l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retaget<br />

veckan så faller den. Arbetar vi med h<strong>ä</strong>lsa<br />

– måste vi sj<strong>ä</strong>lva vara bra f<strong>ö</strong>rebilder.<br />

Organon arbetar efter styrkortsprincipen<br />

Balance scorecard. Verksamheten<br />

styrs av fyra perspektiv: L<strong>ä</strong>rande/individperspektivet,<br />

Processperspektiv, Kundperspektiv,<br />

och Finansiellt perspektiv.<br />

Varje perspektiv har en strategisk måls<strong>ä</strong>ttning,<br />

aktiviteter och m<strong>ä</strong>tningar av<br />

resultatet.<br />

– Det <strong>ä</strong>r viktigt att g<strong>ö</strong>ra en uppf<strong>ö</strong>ljning<br />

på det vi g<strong>ö</strong>r och att l<strong>ä</strong>ra oss av det.<br />

Vi vill inte stagnera, utan måste hela tiden<br />

utveckla oss i vårt s<strong>ä</strong>tt att arbeta.<br />

Alltsammans <strong>ä</strong>r visualiserat i en vridbar<br />

tr<strong>ä</strong>leksak som kallas Ramverket –<br />

<strong>ä</strong>ven den placerad på medarbetarnas<br />

skrivbord.<br />

– Dessutom kan alla ta del av allas<br />

str<strong>ä</strong>van, aktiviteter och m<strong>ä</strong>tpunkter som<br />

uppgraderas en gång i kvartalet på vår<br />

interna hemsida.<br />

– Om man jobbar med klara strategiska<br />

måls<strong>ä</strong>ttningar och vet vart man <strong>ä</strong>r<br />

på v<strong>ä</strong>g, om riktning och mål <strong>ä</strong>r k<strong>ä</strong>nda<br />

f<strong>ö</strong>r alla i f<strong>ö</strong>retaget, arbetar alla f<strong>ö</strong>rhoppningsvis<br />

åt samma mål. Eftersom vi har<br />

en sådan n<strong>ä</strong>rhet till varandra, och en v<strong>ä</strong>rme,<br />

så kan man hj<strong>ä</strong>lpa varandra på traven<br />

att nå det h<strong>ä</strong>r målet – och då får vi ett<br />

finansiellt resultat.<br />

Frikopplas från Akzo Nobel<br />

En medarbetare ber<strong>ä</strong>ttade att Organon<br />

kommer att frikopplas från Akzo Nobel.<br />

Ber<strong>ä</strong>tta mer!<br />

– Organon tillh<strong>ö</strong>r i dagsl<strong>ä</strong>get Akzo-<br />

Nobelkoncernen, men Akzo-Nobel kommer<br />

att sl<strong>ä</strong>ppa taget lite grand om Organon.<br />

Det <strong>ä</strong>r en information som vi inte<br />

vill gå djupare in på <strong>ä</strong>n så.<br />

S<strong>ä</strong>ger vd och ler. Men n<strong>ä</strong>r vi kl<strong>ä</strong>mmer<br />

lite så <strong>ö</strong>ppnar hon paketet lite mer.<br />

– Akzo Nobel frig<strong>ö</strong>r en minoritetspost<br />

av aktierna i Organon under h<strong>ö</strong>sten<br />

2006. I st<strong>ä</strong>llet f<strong>ö</strong>r att ha Akzo Nobel som<br />

vår paraplyorganisation kommer vi att<br />

heta Organon Biosciences, och det <strong>ä</strong>r<br />

sp<strong>ä</strong>nnande. Det kommer att bestå av tre<br />

f<strong>ö</strong>retag.<br />

Det <strong>ä</strong>r Organon, det <strong>ä</strong>r vår veterin<strong>ä</strong>rsida<br />

Intervet och det <strong>ä</strong>r ett vaccinf<strong>ö</strong>retag<br />

som heter Nobilon. Och dessa tre<br />

tillsammans kommer att ha ett paraply<br />

som heter Organon Biosciences.<br />

– Inom Organon tycker vi att det <strong>ä</strong>r<br />

v<strong>ä</strong>ldigt positivt. Vi blir v<strong>ä</strong>ldigt starka,<br />

farmafokuserade. Alla tre kommer att<br />

64 pharma industry nr 2 –06<br />

fungera som fria f<strong>ö</strong>retag – vi slås inte<br />

samman, var och en <strong>ä</strong>r sitt eget AB. Vi<br />

bygger en styrka i det.<br />

Ingen sammanslagning alltså. Utan<br />

en slags frig<strong>ö</strong>relse.<br />

Till sist, hur ser du på l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>ns<br />

pågående sammanslagningar.<br />

Blir det bara ett fåtal giganter kvar?<br />

– Vi inom Organon har koncentrerat<br />

oss på våra k<strong>ä</strong>rnområden, vi ska inte v<strong>ä</strong>xa<br />

<strong>ö</strong>ver fler terapiområden, s<strong>ä</strong>ger Eva Andrén<br />

Forsmark.<br />

– Men trenden <strong>ä</strong>r klar – många f<strong>ö</strong>retag<br />

blir st<strong>ö</strong>rre och st<strong>ö</strong>rre, och det blir<br />

f<strong>ä</strong>rre och f<strong>ä</strong>rre f<strong>ö</strong>retag. Anledningarna <strong>ä</strong>r<br />

många – man vill ha en ut<strong>ö</strong>kad produktportf<strong>ö</strong>lj,<br />

mer kompetens och resurser och<br />

olika l<strong>ä</strong>nders prisåtstramningar på l<strong>ä</strong>kemedel<br />

g<strong>ö</strong>r den ekonomiska kakan mindre.<br />

– Det <strong>ä</strong>r inte f<strong>ä</strong>rre patienter som<br />

beh<strong>ö</strong>ver l<strong>ä</strong>kemedel utan myndigheter<br />

som spar in pengar på l<strong>ä</strong>kemedelsnotan<br />

– så <strong>ä</strong>r det i hela v<strong>ä</strong>rlden.<br />

– Men frågan <strong>ä</strong>r om sammanslagningar<br />

i l<strong>ä</strong>ngden <strong>ä</strong>r framgångsrikt. Man<br />

får kanske se en mottrend, de splittras<br />

upp i st<strong>ä</strong>llet.<br />

Vi ser dina framtida<br />

medarbetare<br />

DOCS International <strong>ä</strong>r ett europeiskt f<strong>ö</strong>retag som rekryterar<br />

chefer och andra kvalificerade medarbetare till h<strong>ä</strong>lsovårdsindustrin<br />

med verksamhet inom klinisk forskning, marknad<br />

och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning.<br />

Maud Pihlblad<br />

frilansjournalist<br />

Foto: Jorma Valkonen<br />

Vi hj<strong>ä</strong>lper dig med rekrytering eller inhyrning av medarbetare<br />

till era projekt f<strong>ö</strong>r att på b<strong>ä</strong>sta s<strong>ä</strong>tt kunna tillgodose era skiftande<br />

behov av kvalificerad personal. En av våra styrkor <strong>ä</strong>r att<br />

vi <strong>ä</strong>ven arbetar internationellt och s<strong>ö</strong>ker r<strong>ä</strong>tt medarbetare<br />

i samarbete med <strong>ö</strong>vriga DOCS-bolag som <strong>ä</strong>r strategiskt<br />

placerade i Europa. Kontakta oss på telefon 08-505 211 30<br />

eller e-posta till infoNordics@DOCS-int.com<br />

www.DOCS-int.se<br />

AMSTERDAM • KÖPENHAMN • FRANKFURT • LONDON • MANCHESTER • MÜNCHEN • PARIS • STOCKHOLM • WARSAWA


Vi får dig att sticka ut.<br />

Och dina kunder att minnas dig.<br />

Varf<strong>ö</strong>r <strong>ä</strong>r det så att du minns vissa personer? Du kommer ihåg namnet på den<br />

trevliga Ica-kass<strong>ö</strong>rskan som du inte sett till på två år. Men du kan inte, trots<br />

ledtrådar, minnas din bordsgranne från den senaste festen. Vissa personer<br />

ber<strong>ö</strong>r dig, andra inte. Precis så fungerar också reklam. Vissa produkter sticker<br />

ut och v<strong>ä</strong>lkomnas av hj<strong>ä</strong>rna och hj<strong>ä</strong>rta.<br />

Vi <strong>ä</strong>r Sveriges ledande reklambyrå inom medicin och h<strong>ä</strong>lsa.<br />

Sedan 1954 har vi fått f<strong>ö</strong>retag som ditt att synas och ber<strong>ö</strong>ra,<br />

med <strong>ö</strong>kad f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning som resultat.<br />

Beh<strong>ö</strong>ver du hj<strong>ä</strong>lp med din kommunikation?<br />

Slå oss en signal.<br />

08 - 440 40 70 www.heart.se<br />

Bra kommunikation som medicin<br />

550-1508 210x297uf_heart_3.indd 1 06-03-23 16.17.22


politik i industrin<br />

Lagen om l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmåner mm,<br />

som tr<strong>ä</strong>dde i kraft den 1 oktober 2002,<br />

inneb<strong>ä</strong>r att l<strong>ä</strong>kemedel ska bytas ut mot<br />

det billigaste likv<strong>ä</strong>rdiga l<strong>ä</strong>kemedlet som<br />

finns tillg<strong>ä</strong>ngligt på det enskilda apoteket.<br />

Byte genomf<strong>ö</strong>rs inte om f<strong>ö</strong>rskrivaren<br />

av l<strong>ä</strong>kemedlet motsatt sig utbyte eller om<br />

patienten v<strong>ä</strong>ljer att betala merkostnaden<br />

f<strong>ö</strong>r det dyrare l<strong>ä</strong>kemedlet.<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket, L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

och Konkurrensverket<br />

f<strong>ö</strong>reslår nu att den administrativa processen<br />

som syftar till att fastst<strong>ä</strong>lla vilka l<strong>ä</strong>kemedel<br />

som kan bytas mot likv<strong>ä</strong>rdiga<br />

billigare l<strong>ä</strong>kemedel ska f<strong>ö</strong>renklas och<br />

kortas. På så s<strong>ä</strong>tt <strong>ä</strong>r det m<strong>ö</strong>jligt att ytterligare<br />

minska samh<strong>ä</strong>llets kostnader f<strong>ö</strong>r<br />

l<strong>ä</strong>kemedel. F<strong>ö</strong>rutom minskad byråkrati<br />

skulle konkurrensen på l<strong>ä</strong>kemedelsmarknaden<br />

kunna st<strong>ä</strong>rkas och konsumentnyttan<br />

<strong>ö</strong>ka.<br />

Varf<strong>ö</strong>r beh<strong>ö</strong>vs f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringar?<br />

Utbytbarhet regleras i dag i lagstiftningen<br />

om l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmåner. Kopplingen<br />

mellan l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånen och<br />

utbytbarhet medf<strong>ö</strong>r att den administrativa<br />

processen blir on<strong>ö</strong>digt lång (se<br />

faktaruta).<br />

En annan konsekvens av att lagstiftningen<br />

om utbytbarhet <strong>ä</strong>r knuten till l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna<br />

<strong>ä</strong>r att de l<strong>ä</strong>kemedel<br />

som står utanf<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna<br />

saknas på listorna <strong>ö</strong>ver utbytbara l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Dessa l<strong>ä</strong>kemedel kan mycket v<strong>ä</strong>l,<br />

ur medicinsk synvinkel, vara utbytbara<br />

mot andra l<strong>ä</strong>kemedel. Sjukvården och<br />

patienter/konsumenter får d<strong>ä</strong>rmed inte<br />

all information om vilka l<strong>ä</strong>kemedel som<br />

<strong>ä</strong>r likv<strong>ä</strong>rdiga.<br />

Nuvarande system ger också utrymme<br />

f<strong>ö</strong>r missbruk. F<strong>ö</strong>retag kan genom <strong>ö</strong>verklagande<br />

till f<strong>ö</strong>rvaltningsdomstol f<strong>ö</strong>rdr<strong>ö</strong>ja<br />

apotekens utbyte till billigare l<strong>ä</strong>kemedel<br />

<strong>ä</strong>ven om det inte finns saksk<strong>ä</strong>l f<strong>ö</strong>r<br />

<strong>ö</strong>verklagandet. Ett l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag<br />

kan f<strong>ö</strong>r n<strong>ä</strong>rvarande f<strong>ö</strong>rdr<strong>ö</strong>ja ett beslut om<br />

utbytbarhet med flera år.<br />

66 pharma industry nr 2 –06<br />

Effektivare<br />

regler<br />

f<strong>ö</strong>r utbyte av<br />

l<strong>ä</strong>kemedel minskar<br />

kostnaderna


L<strong>ä</strong>kemedelsverket, L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

och Konkurrensverket har i en gemensam skrivelse<br />

till regeringen f<strong>ö</strong>reslagit f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttringar av utbytet av<br />

l<strong>ä</strong>kemedel på apotek. Den tre år gamla reformen<br />

har bidragit till kraftigt minskade l<strong>ä</strong>kemedelskostnader<br />

f<strong>ö</strong>r staten, sjukvården och konsumenterna.<br />

F<strong>ö</strong>rslaget inneb<strong>ä</strong>r att utbytet effektiviseras<br />

ytterligare.<br />

Nuvarande ordning medf<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>kade<br />

kostnader f<strong>ö</strong>r sjukvårdshuvudm<strong>ä</strong>nnen<br />

och konsumenterna samtidigt som det<br />

medf<strong>ö</strong>r svårigheter f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>retag, inte minst<br />

de f<strong>ö</strong>retag som s<strong>ä</strong>ljer generika och parallellimporterade<br />

l<strong>ä</strong>kemedel att effektivt<br />

konkurrera på marknaden.<br />

Effektivare beslutsprocess<br />

Myndigheterna har diskuterat m<strong>ö</strong>jliga<br />

v<strong>ä</strong>gar att f<strong>ö</strong>renkla och f<strong>ö</strong>rkorta beslutsprocessen<br />

f<strong>ö</strong>r utbytbarhet. Någon effektivisering<br />

kan av juridiska sk<strong>ä</strong>l inte<br />

genomf<strong>ö</strong>ras inom ramen f<strong>ö</strong>r nuvarande<br />

lagstiftning. En l<strong>ö</strong>sning som myndigheterna<br />

d<strong>ä</strong>remot gemensamt bed<strong>ö</strong>mer som<br />

m<strong>ö</strong>jlig <strong>ä</strong>r att regleringen av utbytbarhet<br />

<strong>ö</strong>verf<strong>ö</strong>rs från lagen om l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmåner<br />

till l<strong>ä</strong>kemedelslagen.<br />

Det skulle inneb<strong>ä</strong>ra f<strong>ö</strong>ljande.<br />

Den nuvarande kopplingen mellan utbytbarhet<br />

och f<strong>ö</strong>rmånslagstiftningen<br />

upph<strong>ö</strong>r. L<strong>ä</strong>kemedelsverket beh<strong>ö</strong>ver d<strong>ä</strong>rmed<br />

inte v<strong>ä</strong>nta på L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mndens<br />

beslut om subvention innan<br />

den administrativa processen f<strong>ö</strong>r utbytbarhet<br />

kan påb<strong>ö</strong>rjas. Det skulle avsev<strong>ä</strong>rt<br />

f<strong>ö</strong>rkorta tiden från det att ett likv<strong>ä</strong>rdigt<br />

l<strong>ä</strong>kemedel finns tillg<strong>ä</strong>ngligt tills att utbytbarhet<br />

kan b<strong>ö</strong>rja till<strong>ä</strong>mpas på apotek.<br />

Myndigheternas f<strong>ö</strong>rslag medf<strong>ö</strong>r att<br />

sjukvården och allm<strong>ä</strong>nheten via L<strong>ä</strong>kemedelsverkets<br />

beslut får information om utbytbara<br />

l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>ven f<strong>ö</strong>r produkter<br />

som inte ingår i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna<br />

(fr<strong>ä</strong>mst receptfria l<strong>ä</strong>kemedel), vilket <strong>ä</strong>r<br />

positivt från konkurrens- och konsumentsynpunkt.<br />

Den nuvarande ordningen med remissf<strong>ö</strong>rfarande<br />

till alla ber<strong>ö</strong>rda f<strong>ö</strong>retag<br />

f<strong>ö</strong>re beslut kvarstår. D<strong>ä</strong>remot skulle L<strong>ä</strong>kemedelsverkets<br />

beslut om utbytbarhet<br />

i den nya ordningen g<strong>ä</strong>lla omedelbart,<br />

om inte annat f<strong>ö</strong>rordnas. Av praktiska<br />

sk<strong>ä</strong>l skulle L<strong>ä</strong>kemedelsverket beh<strong>ö</strong>va ge<br />

en kort respittid mellan beslut och verkst<strong>ä</strong>llande<br />

till Apoteket AB.<br />

pharma industry nr 2 –06 67


politik i industrin<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag kommer <strong>ä</strong>ven i<br />

forts<strong>ä</strong>ttningen att kunna <strong>ö</strong>verklaga beslut<br />

om utbytbarhet till domstol. Om<br />

s<strong>ä</strong>rskilda sk<strong>ä</strong>l f<strong>ö</strong>religger kan domstolen<br />

f<strong>ö</strong>rordna att beslutet inte får verkst<strong>ä</strong>llas<br />

i avvaktan på slutligt domstolsavg<strong>ö</strong>rande<br />

(så kallad inhibition). L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagen<br />

får således en fortsatt r<strong>ä</strong>ttss<strong>ä</strong>ker<br />

pr<strong>ö</strong>vning av besluten. D<strong>ä</strong>remot motverkas<br />

missbruk av <strong>ö</strong>verklagande genom att<br />

beslut g<strong>ä</strong>ller omedelbart, enbart med undantag<br />

av de som inhiberats av domstol.<br />

Vad h<strong>ä</strong>nder nu?<br />

Myndigheterna har identifierat ett behov<br />

av att f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra den administrativa<br />

processen f<strong>ö</strong>r utbytbarhet och har varit<br />

måna om att <strong>ö</strong>verl<strong>ä</strong>mna ett genomarbetat<br />

f<strong>ö</strong>rslag.<br />

Den fortsatta beredningen av <strong>ä</strong>rendet<br />

ligger nu på Socialdepartementet. Att tre<br />

myndigheter tar initiativ till att gemensamt<br />

utarbeta ett f<strong>ö</strong>rslag om <strong>ä</strong>ndrad lagstiftning<br />

<strong>ä</strong>r ovanligt. Vår f<strong>ö</strong>rhoppning <strong>ä</strong>r<br />

att det gemensamma initiativet i sig<br />

<strong>ä</strong>ven ger en stark signal till lagstiftaren.<br />

Måls<strong>ä</strong>ttningen <strong>ä</strong>r att genom minskad<br />

byråkrati kunna <strong>ö</strong>ka konsumentnyttan,<br />

st<strong>ä</strong>rka konkurrensen och minska samh<strong>ä</strong>llets<br />

kostnader f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Cecilia Ulleryd<br />

executive support, L<strong>ä</strong>kemedelsverket<br />

68 pharma industry nr 2 –06<br />

Anita Finne Grahnén,<br />

direkt<strong>ö</strong>r, L<strong>ä</strong>kemedelsverket<br />

Från godk<strong>ä</strong>nnande till utbytbarhet.<br />

• L<strong>ä</strong>kemedelsverket godk<strong>ä</strong>nner l<strong>ä</strong>kemedel f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning om det uppfyller kraven<br />

i l<strong>ä</strong>kemedelslagen vad avser effekt, s<strong>ä</strong>kerhet och kvalitet.<br />

• Efter att ett l<strong>ä</strong>kemedel godk<strong>ä</strong>nts kan L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden besluta om<br />

att det ska ingå i l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånerna, det vill s<strong>ä</strong>ga att det subventioneras vid<br />

ink<strong>ö</strong>p på apotek.<br />

• I dagens lagstiftning <strong>ä</strong>r utbytbarhet kopplat till subventionsbesluten. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r måste<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsverket inv<strong>ä</strong>nta L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mndens beslut om subvention<br />

innan administrationen med utbytbarhet kan inledas.<br />

• Verket sammanst<strong>ä</strong>ller d<strong>ä</strong>refter en lista på produkter som ska komplettera g<strong>ä</strong>llande<br />

lista på utbytbara l<strong>ä</strong>kemedel. Den kompletterande listan skickas alltid på remiss<br />

till ber<strong>ö</strong>rda f<strong>ö</strong>retag f<strong>ö</strong>r synpunkter. Remisstiden <strong>ä</strong>r tre veckor.<br />

• Efter att inkomna synpunkter beaktats (cirka en vecka) fattar L<strong>ä</strong>kemedelsverket<br />

beslut om utbytbarhet.<br />

• Besluten kan <strong>ö</strong>verklagas av ber<strong>ö</strong>rda l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag. I lagstiftningen saknas<br />

st<strong>ö</strong>d f<strong>ö</strong>r att omedelbart verkst<strong>ä</strong>lla L<strong>ä</strong>kemedelsverkets beslut om utbytbarhet. D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

tillkommer tre veckor innan beslutet tr<strong>ä</strong>der ikraft. Om beslutet om utbytbarhet<br />

<strong>ö</strong>verklagas måste L<strong>ä</strong>kemedelsverket ta bort den aktuella produkten från listan.<br />

• Överklagande kan ske varje gång ett nytt generiskt eller parallellimporterat l<strong>ä</strong>kemedel<br />

tillf<strong>ö</strong>rs en utbytesgrupp. Det f<strong>ö</strong>rhållandet att ett beslut inte tr<strong>ä</strong>der ikraft<br />

omedelbart kan medf<strong>ö</strong>ra att ett f<strong>ö</strong>retag har m<strong>ö</strong>jlighet att f<strong>ö</strong>rhindra utbyte till andra<br />

f<strong>ö</strong>retags konkurrerande produkter under många år.<br />

Sk<strong>ä</strong>rgårdssemester d<strong>ä</strong>r allt ingår!<br />

Njut av allt som annars bara våra konferensg<strong>ä</strong>ster kan ta del av. Bada från<br />

klippor, vid sandstrand eller i 25-meters pool. Paddla, spela tennis, fi ska<br />

och bada vedeldad bryggbastu. Dignande frukost- och lunchbuffé och<br />

l<strong>ä</strong>ckra middagar varje dag.<br />

Helpension från 540:-/person Halvpension från 440:-/person<br />

130 40 Djurhamn • 08-57149000 • info@djuronaset.com • www.djuronaset.com<br />

Djur<strong>ö</strong>n<strong>ä</strong>set på V<strong>ä</strong>rmd<strong>ö</strong> – en upplevelse i Stockholms sk<strong>ä</strong>rgård


Vet du vart<br />

Vet du vad<br />

Vinnande vetande med<br />

– l<strong>ö</strong>s rebusen<br />

Vid alla j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>relser av vs. verkligheten och<br />

konkurrenterna har SMI:s adressdatabas varit o<strong>ö</strong>vertr<strong>ä</strong>ffade.<br />

Ut<strong>ö</strong>ver adresserna så tillf<strong>ö</strong>rs unik bredd och<br />

djup i genom koppling och uppdatering<br />

från ScripTrac och direkt åter koppling från 30 systemkunder,<br />

varav 23 l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag, inkl. utskicks returer<br />

som analyseras och åtg<strong>ä</strong>rdas.<br />

Vill Ni veta <strong>ä</strong>nnu mer?<br />

Kontakta Carina Franzén 08-555 21 423<br />

eller Marie-Louise Edin 08-555 21 454!<br />

G<strong>ä</strong>vlegatan 18c | Box 21043 | 100 31 Stockholm | Tel +46 (0)8 555 21 400 | Fax +46 (0)8 555 21 499 | www.smi.bonnier.se


Branschstatistik<br />

Februari 2006 MAT<br />

Nedan redovisas f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningen f<strong>ö</strong>r årets f<strong>ö</strong>rsta två månader.<br />

Siffrorna visar MAT, dvs. sammanlagda f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningen mars<br />

2005 t o m februari 2006.<br />

Vi hade hoppats få med kvartalssiffrorna men påsken<br />

gjorde att det blev f<strong>ö</strong>r tajt med tid f<strong>ö</strong>r detta. Från och med<br />

nu <strong>ä</strong>r det IMS Health som bidrar med statistiken..<br />

Vi tackar f<strong>ö</strong>r det.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Enda f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringen <strong>ä</strong>r att Hj<strong>ä</strong>rta/kretslopp byter plats med<br />

matsm<strong>ä</strong>ltning/<strong>ä</strong>mnesoms<strong>ä</strong>ttningssjukdomar.<br />

70 pharma industry nr 2 –06<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Mest noterbart <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>l att Zoloft sjunker som en sten från<br />

en f<strong>ö</strong>rstaplats till en 6 plats. Tnf-alfa blockerarna går<br />

fortsatt bra liksom protonpumpsh<strong>ä</strong>mmarna.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Listan redovisas på koncernnivå. Ingen st<strong>ö</strong>rre f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndring på<br />

listan har skett. Samma 20 koncerner <strong>ä</strong>r representerade.


[scriptrac 2002] 36<br />

BUSINESS SUCCESS<br />

BY SUPERIOR<br />

BUSINESS INFORMATION<br />

i huvudet på<br />

doktor andersson<br />

Vad har dina kunder f<strong>ö</strong>r attityder och intres- intressen?<br />

sen? Vad vill Vad de vill veta de veta mer mer om? om? Vilka Vilka l<strong>ä</strong>kemedel l<strong>ä</strong>kemedel f<strong>ö</strong>r-<br />

f<strong>ö</strong>rskriver skriver de, de, hur hur ofta, ofta, och och varf<strong>ö</strong>r? ScripTrac <strong>ä</strong>r<br />

<strong>ä</strong>r verktyget verktyget f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>r att att prioritera v<strong>ä</strong>lja vilka vilka målgrupper kundgrupper<br />

som<br />

som<br />

ska<br />

ska<br />

prioriteras.<br />

prioriteras.<br />

Den<br />

Du får<br />

ger<br />

också<br />

dig underlag<br />

underlag<br />

f<strong>ö</strong>r<br />

f<strong>ö</strong>r<br />

att rikta all kommunikation b<strong>ä</strong>ttre. Den ger dig<br />

s<strong>ä</strong>lj- och bes<strong>ö</strong>ksstrategier och bygger på en<br />

underlag f<strong>ö</strong>r s<strong>ä</strong>lj- och bes<strong>ö</strong>ksstrategier och byg-<br />

enk<strong>ä</strong>t som skickas ut till landets alla l<strong>ä</strong>kare en<br />

ger på en enk<strong>ä</strong>t som skickas ut till landets alla<br />

gång om året. Enk<strong>ä</strong>ten <strong>ä</strong>r neutral med en h<strong>ö</strong>g<br />

l<strong>ä</strong>kare en gång om året. Enk<strong>ä</strong>ten <strong>ä</strong>r neutral med<br />

trov<strong>ä</strong>rdighet.<br />

en h<strong>ö</strong>g trov<strong>ä</strong>rdighet.<br />

D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

D<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r<br />

<strong>ä</strong>r deltagandet<br />

<strong>ä</strong>r deltagandet<br />

h<strong>ö</strong>gt.<br />

h<strong>ö</strong>gt.<br />

Kontakta oss så ber<strong>ä</strong>ttar vi mer om ScripTrac<br />

och om de de olika olika m<strong>ö</strong>jligheterna till till sortering,<br />

analyser analyser och leverans till till ditt ditt eget eget s<strong>ä</strong>ljst<strong>ö</strong>dsprogram.<br />

svensk<br />

MEDICIN<br />

information<br />

G<strong>ä</strong>vlegatan 18c . Box 21043 . 100 31 Stockholm . tel +46 (0)8 555 21 400 . fax +46 (0)8 555 21 499 . www.smi.bonnier.se


Richard Bergstr<strong>ö</strong>m, VD LIF, utn<strong>ä</strong>mnd till Sveriges<br />

l<strong>ä</strong>kemedelsprofil 2005<br />

”Richard Bergstr<strong>ö</strong>m har med ett starkt engagemang och visioner<br />

kraftfullt drivit på omst<strong>ö</strong>pningen av LIF till en <strong>ö</strong>ppnare och mer<br />

samh<strong>ä</strong>llsinriktad branschorganisation.”<br />

Så lyder motiveringen till <strong>Pharma</strong> Networks utn<strong>ä</strong>mning. Richard<br />

Bergstr<strong>ö</strong>m som mottog utn<strong>ä</strong>mningen med gl<strong>ä</strong>dje framh<strong>ö</strong>ll<br />

att det framf<strong>ö</strong>r allt <strong>ä</strong>r ett gott betyg till det f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringsarbete<br />

som L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>f<strong>ö</strong>reningen, LIF har inlett. LIF och dess<br />

styrelse prioriterar på ett tydligt s<strong>ä</strong>tt vilka frågor man ska fokusera<br />

på och tar fram konstruktiva l<strong>ö</strong>sningar genom dialog och diskussion<br />

med politiker, myndigheter och andra beslutsfattare.<br />

Samarbetet mellan industri och brukare<br />

beh<strong>ö</strong>ver utvecklas<br />

Det kr<strong>ä</strong>vs en rad insatser från flera akt<strong>ö</strong>rer f<strong>ö</strong>r att l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagen<br />

och brukarorganisationernas samarbeten ska uppfattas<br />

som helt f<strong>ö</strong>rtroendeingivande i allm<strong>ä</strong>nhetens <strong>ö</strong>gon. Det konstaterar<br />

Bengt Lindqvist i rapporten ”Trov<strong>ä</strong>rdighetens pris” som <strong>ä</strong>r<br />

resultatet av LIFs uppdrag om en genomlysning av samarbetet<br />

mellan l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n och brukarorganisationerna. I rapporten<br />

riktar Bengt Lindqvist f<strong>ö</strong>rslag till LIF, l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag, brukare<br />

och samh<strong>ä</strong>llsorgan. Rapporten har skickats på remiss till alla<br />

ber<strong>ö</strong>rda organisationer. Även organisationer/f<strong>ö</strong>rbund som inte <strong>ä</strong>r<br />

upptagna som remissinstans <strong>ä</strong>r v<strong>ä</strong>lkomna att avge remissvar. Komplett<br />

information kring utredningen finns på www.lif.se.<br />

IMS Health ut<strong>ö</strong>kar i Sverige<br />

Sedan den 1 februari ingår L<strong>ä</strong>kemedelsstatistik AB (LS) i IMS<br />

Health. I och med detta f<strong>ö</strong>retagsf<strong>ö</strong>rv<strong>ä</strong>rv kommer LS att sammanf<strong>ö</strong>ras<br />

med konsultverksamheten inom Medical Radar och IMM<br />

som IMS Health sedan tidigare <strong>ä</strong>ger i Sverige. IMS Health bedriver<br />

verksamhet i fler <strong>ä</strong>n 100 l<strong>ä</strong>nder och <strong>ä</strong>r en v<strong>ä</strong>rldsledande leverant<strong>ö</strong>r<br />

av informations- och konsulttj<strong>ä</strong>nster till l<strong>ä</strong>kemedels- och<br />

bioteknikf<strong>ö</strong>retag.<br />

LIF st<strong>ö</strong>djer snabbare process f<strong>ö</strong>r generikautbyte<br />

De statliga myndigheterna L<strong>ä</strong>kemedelsverket (LV), L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>rmånsn<strong>ä</strong>mnden<br />

(LFN) och Konkurrensverket (KKV) f<strong>ö</strong>reslår i<br />

en skrivelse till regeringen en f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndring av lagstiftningen f<strong>ö</strong>r att<br />

effektivisera generikautbytet av l<strong>ä</strong>kemedel, och åstadkomma<br />

besparingar f<strong>ö</strong>r samh<strong>ä</strong>llet. Effektiviseringen st<strong>ö</strong>ds av LIF, som<br />

dock anser att de aktuella <strong>ä</strong>ndringarna går att g<strong>ö</strong>ra inom nuvarande<br />

lagstiftning, med en enkel tolknings<strong>ä</strong>ndring. F<strong>ö</strong>rslaget inneb<strong>ä</strong>r<br />

att man kopplar is<strong>ä</strong>r LVs beslut om utbytbarhet ifrån LFNs<br />

beslut om subvention f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedel. Se www.lif.se.<br />

Priserna på nya l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>r fyra procent<br />

l<strong>ä</strong>gre i Sverige<br />

LFN har j<strong>ä</strong>mf<strong>ö</strong>rt priserna på 55 nya l<strong>ä</strong>kemedel i Sverige med priserna<br />

i 17 andra europeiska l<strong>ä</strong>nder. Unders<strong>ö</strong>kningen visar att de<br />

svenska priserna ligger fyra procent under ett europeiskt genomsnitt.<br />

Efter en k<strong>ö</strong>pkraftsjustering <strong>ä</strong>r det endast Danmark, Norge<br />

och Schweiz som har billigare l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>n Sverige<br />

72 pharma industry nr 2 –06<br />

INFORMATION FRÅN<br />

Dagligt nyhetsbrev <strong>ä</strong>r en av f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringarna<br />

på LIFs medlemsservice<br />

Ett f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>ndringsarbete har inletts på LIFs medlemsservice och hela<br />

hemsidan kommer att omstruktureras under senvåren. Ett dagligt<br />

nyhetsbrev skickas redan om uppdateringar på medlemsservice<br />

och LIFs aktiviteter. Avsikten <strong>ä</strong>r att ut<strong>ö</strong>ka adresslistan f<strong>ö</strong>r att nå<br />

l<strong>ä</strong>ngre ut i f<strong>ö</strong>retagen. Ansvarig f<strong>ö</strong>r nyhetsbrevet <strong>ä</strong>r Erik Fredholm.<br />

Se www.lif.se/medlemsservice.<br />

70 nya substanser milj<strong>ö</strong>klassificerade på FASS.se<br />

Nu finns milj<strong>ö</strong>information publicerad på Fass.se f<strong>ö</strong>r k<strong>ö</strong>nshormoner<br />

och substanser mot infektion, viktiga grupper eftersom de kan ha<br />

milj<strong>ö</strong>påverkan. Det inneb<strong>ä</strong>r att det unika svenska systemet f<strong>ö</strong>r milj<strong>ö</strong>information<br />

om l<strong>ä</strong>kemedel i dag omfattar 80 produkter. Se www.<br />

fass.se.<br />

LIF har genomf<strong>ö</strong>rt en f<strong>ö</strong>rdjupad utbildning f<strong>ö</strong>r<br />

patientf<strong>ö</strong>retr<strong>ä</strong>dare<br />

I mitten av mars genomf<strong>ö</strong>rdes en uppf<strong>ö</strong>ljning till den f<strong>ö</strong>rsta medicinska<br />

grundutbildning som h<strong>ö</strong>lls i b<strong>ö</strong>rjan av 2005. 26 personer,<br />

framf<strong>ö</strong>rallt från handikappf<strong>ö</strong>rbunden, deltog och utbildningen på<br />

två dagar blev mycket uppskattad. Schemat finns på www.lif.se.<br />

Nordisk konferens om tillg<strong>ä</strong>ngliga f<strong>ö</strong>rpackningar ur<br />

ett konsumentperspektiv<br />

60 miljoner européer har någon form av funktionsneds<strong>ä</strong>ttning i sina<br />

h<strong>ä</strong>nder och gruppen <strong>ä</strong>ldre konsumenter <strong>ö</strong>kar. Två av tre svenskar<br />

kan idag t<strong>ä</strong>nka sig att betala f<strong>ö</strong>r mer l<strong>ä</strong>tt<strong>ö</strong>ppnade f<strong>ö</strong>rpackningar.<br />

Reumatikerf<strong>ö</strong>rbundet anordnar en nordisk konferens den 5 maj d<strong>ä</strong>r<br />

bl.a. dagligvaruhandel och l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong> m<strong>ö</strong>ts. Anm<strong>ä</strong>lan g<strong>ö</strong>rs<br />

på www.befriadinprodukt.se<br />

Aktuellt<br />

LIFs medlemsservice, www.lif.se, <strong>ä</strong>r <strong>ö</strong>ppen f<strong>ö</strong>r alla som <strong>ä</strong>r anst<strong>ä</strong>llda<br />

på ett l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retag som <strong>ä</strong>r medlem i LIF. H<strong>ä</strong>r hittar du senaste<br />

nytt om vad som h<strong>ä</strong>nder i branschen och i vår omv<strong>ä</strong>rld. Saknar du<br />

l<strong>ö</strong>senord kontakta Maria Lundborg på LIF.<br />

Kommande m<strong>ö</strong>ten och utbildningar<br />

• LIFs informationsm<strong>ö</strong>te 2006<br />

Måndag 24 april kl. 13.00 - 17.00<br />

• Patienten i Europa – Vem påverkar vem?<br />

Tisdag 25 april<br />

• Utbildning om den svenska h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården<br />

8-9 maj och 16 juni.<br />

• LIFs F<strong>ö</strong>reningsst<strong>ä</strong>mma<br />

Fredag 19 maj<br />

Informationen <strong>ä</strong>r skriven av LIF den 27 mars 2006. Har du <strong>ö</strong>nskemål<br />

om innehållet på denna sida kontakta Ann Maliniak<br />

(Ann.Maliniak@lif.se).


LIFs måls<strong>ä</strong>ttningar f<strong>ö</strong>r 2006<br />

1. TILLGÅNG TILL INNOVATIONER<br />

a) Tillgång till nya l<strong>ä</strong>kemedel<br />

De flesta nya l<strong>ä</strong>kemedel har godk<strong>ä</strong>nts<br />

f<strong>ö</strong>r subventionering av LFN, i några fall<br />

med krav på uppf<strong>ö</strong>ljning. D<strong>ä</strong>remot har<br />

landstingen och LOK en mer restriktiv<br />

syn.<br />

Mål:<br />

• Arbeta f<strong>ö</strong>r utvecklingen av nationella<br />

och regionala evidensbaserade mål<br />

som ers<strong>ä</strong>ttning f<strong>ö</strong>r kvantitativa f<strong>ö</strong>rskrivningsmål.<br />

• Understryka att sjukvården har en<br />

avg<strong>ö</strong>rande betydelse f<strong>ö</strong>r det biomedicinska<br />

innovationssystemet. Tillgång till<br />

innovativa l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>r en avg<strong>ö</strong>rande<br />

faktor f<strong>ö</strong>r att den biomedicinska sektorn<br />

skall forts<strong>ä</strong>tta att blomstra i Sverige.<br />

• Uppr<strong>ä</strong>tthålla en proaktiv och konstruktiv<br />

relation till LFN. Arbeta f<strong>ö</strong>r att<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsbranschen står inf<strong>ö</strong>r ett sp<strong>ä</strong>nnande och h<strong>ä</strong>ndelserikt år,<br />

något som också avspeglar sig i LIF:s agenda f<strong>ö</strong>r 2006.<br />

Till detta kommer den os<strong>ä</strong>kerhet som ett valår inneb<strong>ä</strong>r.<br />

Valåret inneb<strong>ä</strong>r också att LIF:s externa kontakter <strong>ö</strong>kar såv<strong>ä</strong>l på lokal<br />

som regional och central nivå.<br />

Oavsett valresultat <strong>ä</strong>r det angel<strong>ä</strong>get att till politiker och andra<br />

grupper f<strong>ö</strong>ra ut LIF:s uppfattningar kring vårdkvalitet, långsiktig<br />

finansiering, den kliniska forskningens st<strong>ä</strong>llning i Sverige,<br />

patienters tillgång till l<strong>ä</strong>kemedel med mera.<br />

Sammanst<strong>ä</strong>llningen nedan återger LIFs måls<strong>ä</strong>ttningar f<strong>ö</strong>r 2006.<br />

Håkan Mandahl<br />

Vice vd, L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>f<strong>ö</strong>reningen LIF<br />

<br />

innovationer skall bel<strong>ö</strong>nas och en <strong>ö</strong>kad<br />

f<strong>ö</strong>rståelse f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong>kemedelsutvecklingens<br />

stegvisa – inkrementella – karakt<strong>ä</strong>r, liksom<br />

f<strong>ö</strong>r v<strong>ä</strong>rdet av “follow-on products”.<br />

b) Tillg<strong>ä</strong>nglighet till kunden<br />

L<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagen upplever <strong>ö</strong>kande<br />

svårigheter att nå f<strong>ö</strong>rskrivarna till f<strong>ö</strong>ljd<br />

av byråkratiska och processuella hinder.<br />

Att få informera f<strong>ö</strong>rskrivarna om l<strong>ä</strong>kemedel<br />

<strong>ä</strong>r både en r<strong>ä</strong>ttighet och en skyldighet<br />

f<strong>ö</strong>r industrin. Detta <strong>ä</strong>r angel<strong>ä</strong>get<br />

f<strong>ö</strong>r att s<strong>ä</strong>kra en god l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndning<br />

och en god k<strong>ä</strong>nnedom om produkterna<br />

– inte minst av patienth<strong>ä</strong>nsyn.<br />

Mål:<br />

• Nå ut till de individuella landstingen<br />

i syfte att få till stånd en liberalisering<br />

av de lokala reglerna.<br />

• Efter en – av avtalsparterna genomf<strong>ö</strong>rd<br />

– utv<strong>ä</strong>rdering av etikavtalet s<strong>ö</strong>ka<br />

s<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>lla att de huvudsakliga inv<strong>ä</strong>ndningarna<br />

kring tillg<strong>ä</strong>nglighet till kunden<br />

undanr<strong>ö</strong>js genom en omf<strong>ö</strong>rhandling<br />

av avtalet.<br />

2. LÅNGSIKTIG FINANSIERING<br />

AV VÅRDEN, SÄRSKILT LÄKE-<br />

MEDEL.<br />

Den långsiktiga finansieringen av innovativa<br />

l<strong>ä</strong>kemedel <strong>ä</strong>r av avg<strong>ö</strong>rande betydelse<br />

f<strong>ö</strong>r l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n. Finansieringen<br />

måsta kunna medge anv<strong>ä</strong>ndning<br />

av nya l<strong>ä</strong>kemedel samtidigt som den<br />

måste klara kraven från en åldrande<br />

och mer kr<strong>ä</strong>vande befolkning. Systemet<br />

måste se till patientens b<strong>ä</strong>sta utifrån<br />

ett holistisk och långsiktigt perspektiv.<br />

Silo-budgetering och kortsiktighet<br />

måste undvikas.<br />

pharma industry nr 2 –06 –06 73


Mål:<br />

• Aktivt driva fram en process som siktar<br />

på att utveckla en ny finansiell modell<br />

f<strong>ö</strong>r den Svenska h<strong>ä</strong>lso- och sjukvården.<br />

En modell som <strong>ä</strong>r grundad på ett<br />

koncept om bel<strong>ö</strong>ning f<strong>ö</strong>r kvalitet och<br />

innovationer.<br />

• St<strong>ä</strong>rka LIFs position som partner i<br />

den pågående diskussionen om den framtida<br />

organisationen av det svenska h<strong>ä</strong>lso-<br />

och sjukvårdssystemet.<br />

• Att g<strong>ö</strong>ra LIF och dess st<strong>ä</strong>llningstaganden<br />

k<strong>ä</strong>nda bland politiker, opinionsledare<br />

och andra akt<strong>ö</strong>rer i omv<strong>ä</strong>rlden.<br />

3. INFORMATION TILL PATIENTER<br />

Mål:<br />

• F<strong>ö</strong>rs<strong>ö</strong>k att medverka till att den nya<br />

l<strong>ä</strong>kemedelslagstiftningen inte påtagligt<br />

påverkar g<strong>ä</strong>llande praxis r<strong>ö</strong>rande f<strong>ö</strong>retagens<br />

m<strong>ö</strong>jligheter att tillhandahålla saklig<br />

information till patienter via Internet.<br />

• Etablera “Mina L<strong>ä</strong>kemedel” på FASS.<br />

se.<br />

• S<strong>ä</strong>kerst<strong>ä</strong>ll goda villkor f<strong>ö</strong>r samarbetet<br />

melllan brukarorganisationer och industrin<br />

med målet att st<strong>ä</strong>rka och f<strong>ö</strong>rdjupa<br />

de <strong>ö</strong>msesidiga relationerna.<br />

• Medverka till att <strong>ö</strong>ka kunskap och<br />

kompetens om l<strong>ä</strong>kemedelsområdet hos<br />

personer verksamma inom brukarorganisationerna.<br />

4. SOCIALT ANSVARSTAGANDE<br />

a) Äldreprojektet<br />

Mål:<br />

• Verka f<strong>ö</strong>r att regeringen inom ramen<br />

f<strong>ö</strong>r Kompetensstegen ekonomiskt st<strong>ö</strong>djer<br />

introduktionen av webbutbildningen om<br />

Äldre och L<strong>ä</strong>kemedel på nationell nivå.<br />

• Inf<strong>ö</strong>r två nya moduler i utbildningsprogrammet<br />

(nutrition och sårvård).<br />

• Överf<strong>ö</strong>r programmet till de fackliga<br />

organisationerna med målet att utbildningen<br />

blir en obligatorisk introduktionsutbildning<br />

f<strong>ö</strong>r personal inom <strong>ä</strong>ldreomsorgen.<br />

74 pharma industry nr 2 –06<br />

b) L<strong>ä</strong>kemedel i milj<strong>ö</strong>n<br />

Mål:<br />

• Uppr<strong>ä</strong>tthåll industrins initiativ och<br />

medverkan i arbetet kring l<strong>ä</strong>kemedels<br />

milj<strong>ö</strong>belastning och verka f<strong>ö</strong>r att v<strong>ä</strong>rderingen<br />

utgår från faktisk kvantitativ belastning<br />

och inte på egenskaper hos enskilda<br />

molekyler.<br />

c) Öppenhet<br />

Mål:<br />

• Via FASS.se g<strong>ö</strong>ra information om pågående<br />

kliniska pr<strong>ö</strong>vningar och resultat<br />

av genomf<strong>ö</strong>rda pr<strong>ö</strong>vningar allm<strong>ä</strong>nt tillg<strong>ä</strong>ngliga.<br />

d) Etik<br />

Aktiviteter:<br />

• Om påkallat, revidera reglerna f<strong>ö</strong>r<br />

umg<strong>ä</strong>nget mellan industrin och brukarorganisationerna<br />

som ett utfall av Bengt<br />

Lindqvists utredning.<br />

e) Rationell l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndning<br />

Aktiviteter:<br />

• Identifiera och initiera projekt kring<br />

rationell l<strong>ä</strong>kemedelsanv<strong>ä</strong>ndning.<br />

5. VILLKOR FÖR FOU<br />

Mål:<br />

• F<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra villkoren f<strong>ö</strong>r forskning, s<strong>ä</strong>rskilt<br />

klinisk forskning.<br />

• Verka f<strong>ö</strong>r att de politiska partierna<br />

uppm<strong>ä</strong>rksammar forskningens villkor i<br />

sina valplattformar f<strong>ö</strong>r 2006<br />

• Samverka med fackliga organisationer,<br />

akademiker, sjukhus och andra intressenter<br />

f<strong>ö</strong>r att <strong>ö</strong>ka insikten om vikten<br />

av klinisk forskning hos politiker och<br />

andra beslutsfattare.<br />

• St<strong>ä</strong>rk LIFs position som en naturlig<br />

part i samtal om patients<strong>ä</strong>kerhet, klinisk<br />

forskning och uppf<strong>ö</strong>ljning/utv<strong>ä</strong>rdering.<br />

6. ÖVRIGT<br />

Distribution<br />

Mål:<br />

• St<strong>ö</strong>d liberaliseringen kring regleringen<br />

av OTC-l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

• Verka f<strong>ö</strong>r att EKD kvarstår så l<strong>ä</strong>nge<br />

detta ligger i medlemsf<strong>ö</strong>retagens intresse.<br />

• Verka f<strong>ö</strong>r att Apoteket <strong>ö</strong>kar tillg<strong>ä</strong>ngligheten<br />

till l<strong>ä</strong>kemedel genom att f<strong>ö</strong>rl<strong>ä</strong>nga<br />

<strong>ö</strong>ppethållandet och utveckla nya<br />

distributionsformer, t. ex handel <strong>ö</strong>ver n<strong>ä</strong>tet.<br />

• Argumentera f<strong>ö</strong>r en <strong>ö</strong>versyn av distributionssystemet<br />

på l<strong>ä</strong>ngre sikt. Ett nytt<br />

system skall bygga på konkurrens och<br />

innefatta nya konsumentanpassade kostnadseffektiva<br />

distributionskanaler.<br />

S<strong>ä</strong>kerhetsuppf<strong>ö</strong>ljning /<br />

<strong>Pharma</strong>covigilance<br />

Mål:<br />

• F<strong>ö</strong>lj upp och påverka utvecklingen<br />

inom pharmacovigilance-området inklusive<br />

riskhantering.<br />

• St<strong>ä</strong>rk LIFs position som en naturlig<br />

partner i diskussioner kring patients<strong>ä</strong>kerhet<br />

och uppf<strong>ö</strong>ljning.<br />

FASS<br />

FASS tillhandahåller f<strong>ö</strong>rskrivare och<br />

patienter bred information om l<strong>ä</strong>kemedel.<br />

Databasen utg<strong>ö</strong>r grundstenen f<strong>ö</strong>r<br />

industrins ambition att vara den huvudsakliga<br />

leverant<strong>ö</strong>ren av l<strong>ä</strong>kemedelsinformation.<br />

• Industrin skall vara den dominerande<br />

leverant<strong>ö</strong>ren av l<strong>ä</strong>kemedelsinformation:<br />

Uppr<strong>ä</strong>tthåll det h<strong>ö</strong>ga antalet<br />

bes<strong>ö</strong>kare i Fass.se <strong>ö</strong>ver 500 000 per månad<br />

(utan cookies) eller <strong>ö</strong>ver 4 miljoner<br />

per månad (med cookies)<br />

• Anv<strong>ä</strong>nd FASS.se f<strong>ö</strong>r att <strong>ö</strong>ka <strong>ö</strong>ppenheten<br />

kring kliniska pr<strong>ö</strong>vningar.


Nu <strong>ä</strong>r vi etablerade!<br />

Onkologi i Sverige handlar om cancer, bara cancer.<br />

Onkologi i Sverige <strong>ä</strong>r tidningen som tar det breda perspektivet på cancervård. Vi vill att tidningen skall vara ett<br />

forum f<strong>ö</strong>r erfarenhetsutbyte, debatt, kunskap och eftertanke. Innehållet kommer d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r att sp<strong>ä</strong>nna <strong>ö</strong>ver hela<br />

spektrat från preklinisk forskning till palliativ vård, men <strong>ä</strong>ven ta upp frågor av politisk natur och inte minst<br />

patientens situation.<br />

Onkologi i Sverige distribueras gratis till:<br />

Nr 3 kommer ut den 25 maj.<br />

Onkologer, Hematologer, Kirurger, Urologer, Gynekologisk onkologi, Lungl<strong>ä</strong>kare, Sm<strong>ä</strong>rtl<strong>ä</strong>kare, ASIH-l<strong>ä</strong>kare,<br />

Patologer, Histologer, l<strong>ä</strong>kare på palliativa avdelningar, Radiologer, Mammografi l<strong>ä</strong>kare, Cytologer, Dermatologer,<br />

Landstingspolitiker, Verksamhetschefer, LMK-ordf<strong>ö</strong>rande, Onkologi-/hematologi-/urologisk<strong>ö</strong>terskor.<br />

Har du m<strong>ö</strong>jligen en produkt som anv<strong>ä</strong>nds vid behandling av cancer?<br />

Kontakta oss så ber<strong>ä</strong>ttar vi mer.<br />

08 - 570 10 520


Algol <strong>Pharma</strong> s<strong>ö</strong>ker s<strong>ä</strong>ljare<br />

Vill du vara med från starten?<br />

L<strong>ä</strong>s vidare och fundera på de m<strong>ö</strong>jligheter som detta kan<br />

inneb<strong>ä</strong>ra f<strong>ö</strong>r just dig.<br />

Vi s<strong>ö</strong>ker dig som har erfarenhet från l<strong>ä</strong>kemedelsområdet<br />

och f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning. Som s<strong>ä</strong>ljare på Algol <strong>Pharma</strong> kommer du<br />

att få vara med om en nystart som kr<strong>ä</strong>ver egen drivkraft,<br />

vilja att skapa goda relationer samt ett genuint intresse<br />

f<strong>ö</strong>r f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning. Våra målgrupper <strong>ä</strong>r specialister, allm<strong>ä</strong>nl<strong>ä</strong>kare<br />

och apotek. Vi erbjuder dig ett sj<strong>ä</strong>lvst<strong>ä</strong>ndigt arbete,<br />

utbildning inom aktuella områden och att bli en av fl era<br />

i ett helt nyskapat team som blir vad vi tillsammans g<strong>ö</strong>r<br />

det till.<br />

Algol grundades 1894 och <strong>ä</strong>r ett fi nskt mångbranschf<strong>ö</strong>retag som specialiserat sig på<br />

teknisk handel och h<strong>ä</strong>lsovård. Verksamheten <strong>ä</strong>r koncentrerad till koncernens hemmamarknad<br />

i Norden och i nord<strong>ö</strong>stra Europa. Oms<strong>ä</strong>ttningen uppgick till 200 miljoner Euro<br />

år 2005. F<strong>ö</strong>retaget består av tre specialiserade och operativa branschf<strong>ö</strong>retag, Algol<br />

Chemicals, Algol Technics och Algol <strong>Pharma</strong>. 2006 <strong>ä</strong>r året då Algol <strong>Pharma</strong> startar upp<br />

sin verksamhet i Sverige med kontor i Stockholm.<br />

L<strong>ä</strong>mpliga bostadsorter <strong>ä</strong>r Stockholm, G<strong>ö</strong>teborg, Malm<strong>ö</strong>,<br />

Örebro.<br />

Dina ans<strong>ö</strong>kningshandlingar skickar du till anna-karin.<br />

svensson@algol.fi . Ans<strong>ö</strong>kan skall vara oss tillhanda senast<br />

28/4.<br />

Har du frågor och funderingar <strong>ä</strong>r du v<strong>ä</strong>lkommen att ringa<br />

Anna-Karin Svensson, Algol <strong>Pharma</strong> AB, 073 024 07 38.<br />

www.algol.fi<br />

Sweden’s #one in Contract sales<br />

Almagest s<strong>ö</strong>ker nya<br />

konsulter f<strong>ö</strong>r uppdrag i<br />

Stockholm/M<strong>ä</strong>lardalen/<br />

Uppsala<br />

Kontakta:<br />

vice vd Bj<strong>ö</strong>rn Ericsson<br />

bjorn.ericsson@almagest.se<br />

PS. bifoga CV.<br />

www.almagest.se<br />

K<strong>ä</strong>mpegatan 6 [Box 531],<br />

451 21 Uddevalla,<br />

Tel: 0522-646575.


Scandinavian CRI AB har blivit A + SCIENCE AB<br />

A + Science AB planerar och genomf<strong>ö</strong>r kliniska pr<strong>ö</strong>vningar f<strong>ö</strong>r internationella l<strong>ä</strong>kemedels-, biotech-, och medicinteknikf<strong>ö</strong>retag samt kliniska forskningsgrupper.<br />

A + Science AB <strong>ä</strong>r ett Skandinaviskt kliniskt forskningsf<strong>ö</strong>retag med direkt koppling till den akademiska v<strong>ä</strong>rlden. F<strong>ö</strong>retagets grundare och huvud<strong>ä</strong>gare <strong>ä</strong>r forskare med<br />

r<strong>ö</strong>tter i G<strong>ö</strong>teborgs Universitet och Sahlgrenska Akademin. Karolinska Institutets och G<strong>ö</strong>teborgs Universitets holdingbolag ingår som del<strong>ä</strong>gare. Detta medf<strong>ö</strong>r ett stort<br />

n<strong>ä</strong>tverk av medicinsk expertis och etablerade kontakter med erfarna kliniska pr<strong>ö</strong>vare <strong>ö</strong>ver hela Skandinavien. I vår organisation nns kompetens inom medicin, statistik,<br />

datamanagement, administration mm. Vi har idag 42 medarbetare på våra kontor i G<strong>ö</strong>teborg och Stockholm.<br />

Just nu <strong>ä</strong>r vi inne i ett skede av snabb expansion.<br />

A + Science s<strong>ö</strong>ker 4 Clinical Research Associates<br />

med placering vid våra G<strong>ö</strong>teborgs- och Stockholmskontor.<br />

Du ansvarar f<strong>ö</strong>r klinisk monitorering, från f<strong>ö</strong>rstudie- till avslutningsbes<strong>ö</strong>k,<br />

och sk<strong>ö</strong>ter de dagliga kontakterna med de centra<br />

som deltar i studien. Arbetet innefattar också f<strong>ö</strong>rberedelse av<br />

beg<strong>ä</strong>rda studiedokument, kontroll av k<strong>ä</strong>lldata, viss budgetuppf<strong>ö</strong>ljning<br />

och f<strong>ö</strong>rberedelse/deltagande i pr<strong>ö</strong>varm<strong>ö</strong>ten. Till din<br />

hj<strong>ä</strong>lp nns administrativt st<strong>ö</strong>d i projektgruppen. Arbetet medf<strong>ö</strong>r<br />

en hel del resor, i Sverige och i de nordiska l<strong>ä</strong>nderna.<br />

Den idealiska kandidaten har monitorerat kliniska studier i<br />

minst ett år.<br />

Vi erbjuder dig ett stimulerande och omv<strong>ä</strong>xlande arbete med<br />

stora m<strong>ö</strong>jligheter till utbildning och utveckling i trevliga lokaler<br />

i Stockholm och G<strong>ö</strong>teborg. Du får m<strong>ö</strong>jlighet att v<strong>ä</strong>xa<br />

tillsammans med oss.<br />

Vill du veta mer och <strong>ä</strong>r intresserad av en informell diskussion<br />

<strong>ä</strong>r du v<strong>ä</strong>lkommen att ringa vår rekryteringskonsult<br />

Inger Welander, <strong>Pharma</strong> Search AB 08- 30 70 34.


Medarbetare s<strong>ö</strong>kes till E. Merck Onkologi<br />

Vi s<strong>ö</strong>ker en erfaren och motiverad medarbetare som ska bli del i ett<br />

team, d<strong>ä</strong>r ansvaret initialt kommer att vara att marknadsf<strong>ö</strong>ra Erbitux®<br />

(cetuximab), och på sikt kommande onkologiprodukter till specialistl<strong>ä</strong>kare<br />

i hela Skandinavien.<br />

DU HAR: • Universitets- eller h<strong>ö</strong>gskoleutbildning • Minimum 2 års erfarenhet av<br />

l<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong> • Onkologikunskaper • Meriterande <strong>ä</strong>r om du har erfarenhet av<br />

kliniska pr<strong>ö</strong>vningar, speciellt inom området onkologi • Meriterande <strong>ä</strong>r dessutom om<br />

du har erfarenhet av arbete med framtagande av marknads- och utbildningsmaterial.<br />

DU ÄR: • Genuint intresserad och engagerad inom området onkologi • En lagspelare<br />

som vill arbeta i ett team d<strong>ä</strong>r ”kunden <strong>ä</strong>r king” • En person som ser m<strong>ö</strong>jligheter<br />

ist<strong>ä</strong>llet f<strong>ö</strong>r problem • Beredd på att resa mycket • Van att planera och arbeta<br />

sj<strong>ä</strong>lvst<strong>ä</strong>ndigt • En person med h<strong>ö</strong>g social kompetens.<br />

VI KAN ERBJUDA DIG: Ett sj<strong>ä</strong>lvst<strong>ä</strong>ndigt och omv<strong>ä</strong>xlande arbete i en organisation i<br />

uppbyggnadsfas d<strong>ä</strong>r utmaningarna <strong>ä</strong>r många, men också d<strong>ä</strong>r m<strong>ö</strong>jligheterna att<br />

påverka och utvecklas <strong>ä</strong>r stora.<br />

Vill du veta mer kan du<br />

ringa Mimmi Ekberg<br />

telefon 070-300 30 63<br />

V<strong>ä</strong>lkommen med din ans<strong>ö</strong>kan,<br />

i form av ett personligt brev<br />

med meritf<strong>ö</strong>rteckning, m<strong>ä</strong>rkt<br />

Onkologi, Merck AB, Box<br />

24084, 104 50 Stockholm<br />

eller via mail:<br />

mimmi.ekberg@merck.de,<br />

senast den 12 maj, 2006.<br />

E. Merck AB <strong>Pharma</strong> Division med sitt huvudkontor i Stockholm, <strong>ä</strong>r en av tre divisioner i E. Merck AB, som <strong>ä</strong>r ett dotterbolag till Merck KGaA, Darmstadt.<br />

Merck KGaA, Darmstadt <strong>ä</strong>r f<strong>ö</strong>rutom l<strong>ä</strong>kemedels- och laboratoriekemikalieproducent och en av v<strong>ä</strong>rldens ledande tillverkare av industrikemikalier, med<br />

speciell inriktning på h<strong>ö</strong>gt f<strong>ö</strong>r<strong>ä</strong>dlade produkter. I Sverige har Merck sedan mer <strong>ä</strong>n 100 år, genom olika kanaler, tillhandahållit l<strong>ä</strong>kemedel samt laboratorie–<br />

och industrikemikalier. Forskningen inom l<strong>ä</strong>kemedel och i synnerhet onkologi <strong>ä</strong>r intensiv inom f<strong>ö</strong>retaget och sedan 2004 har aff<strong>ä</strong>rsområdet<br />

Onkologi b<strong>ö</strong>rjat byggas upp i Skandinavien. Som ett led i detta s<strong>ö</strong>kes nu en erfaren medarbetare som vill bli del i detta team.


Har du RELATIONER?<br />

Tillh<strong>ö</strong>r du toppskiktet av FÖRSÄLJARE?<br />

F<strong>ö</strong>rstår vinsten av att SAMARBETA och levererar RESULTAT!<br />

Jenseus Consulting AB <strong>ä</strong>r ett G<strong>ö</strong>teborgsbaserat f<strong>ö</strong>retag som startade år 2001. Vi <strong>ä</strong>r nu i<br />

en stark utvecklingsfas och s<strong>ö</strong>ker topps<strong>ä</strong>ljare f<strong>ö</strong>r varje nytt distrikt.<br />

Vi ser att s<strong>ä</strong>ljarbetet måste kompletteras med<br />

konsult rådgivning f<strong>ö</strong>r att ge våra kunder ett<br />

betydande merv<strong>ä</strong>rde, vilket st<strong>ä</strong>ller mycket<br />

h<strong>ö</strong>gre krav på vår kompetens. Vi måste vara<br />

drivande i våra uppdragsgivares aff<strong>ä</strong>rer. Arbetet<br />

<strong>ä</strong>r omv<strong>ä</strong>xlande och ger r<strong>ä</strong>tt person en stor<br />

erfarenhet inom branschen.<br />

Vårt mål <strong>ä</strong>r att vara b<strong>ä</strong>st på f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning, samarbete<br />

och relationer som ska ge tydliga resultat<br />

f<strong>ö</strong>r våra kunder.<br />

Krav vi st<strong>ä</strong>ller på dig:<br />

Lif utbildad<br />

Minst 3 års s<strong>ä</strong>ljerfarenhet inom L<strong>ä</strong><strong>kemedelsindustri</strong>n<br />

Aff<strong>ä</strong>rsrelationer med minst 50 allm<strong>ä</strong>nl<strong>ä</strong>kare eller<br />

20 specialister<br />

Vunna s<strong>ä</strong>ljt<strong>ä</strong>vlingar eller liknande<br />

Vara fl exibel, kreativ och drivande som person<br />

• Vara en teamarbetare<br />

Uttagningen:<br />

Kommer att ske genom olika urvalstester,<br />

intervjuer(<strong>ä</strong>ven av l<strong>ä</strong>kare).<br />

Vi s<strong>ö</strong>ker Konsulter i områdena:<br />

Övre Norrland(Umeå),<br />

Nedre Norrland(Sundsvall),<br />

Karlstad, Örebro, V<strong>ä</strong>sterås<br />

Link<strong>ö</strong>ping, Norrk<strong>ö</strong>ping,<br />

J<strong>ö</strong>nk<strong>ö</strong>ping, V<strong>ä</strong>xj<strong>ö</strong>,<br />

Stockholm och Malm<strong>ö</strong><br />

F<strong>ö</strong>r mer information om Jenseus Consulting AB, gå g<strong>ä</strong>rna in på vår hemsida<br />

www.jenseus-consulting.se eller ring Anders Jenséus, tel. 031-73 44 850, 070-747 50 30.<br />

Din ans<strong>ö</strong>kan skickar du till Jenséus Consulting AB, Dyrstensv<strong>ä</strong>gen 24, 421 57<br />

VÄSTRA FRÖLUNDA eller till anders@jenseus-consulting.se


UCB NORDIC A/S er et datterselskab af virksomheden UCB, Bruxelles, en forsknings- og udviklingsvirksomhed indenfor bl.a. CNS, immuno-allergologi og gastroenterologi.<br />

UCB blev etableret i Danmark og Sverige for mere end 30 år siden. I 2004 fusioneredes virksomhederne UCB og Celltech, og alle danske, svenske og fællesskandinaviske<br />

aktiviteter er nu samlet i Ørestaden i én biofarmaceutisik virksomhed.<br />

UCB NORDIC A/S udvider fortsat sine aktiviteter i Ørestaden<br />

– vil du være en del af teamet?<br />

Business Unit INFLAMMATION<br />

BU INFLAMMATION er en nyetableret forretningsenhed, som i nærmeste fremtid vil forestå lanceringen af et anti-TNF præparat til behandling<br />

af Crohn’s sygdom og Rheumatoid Arthrit. Produktet er et meget betydeligt strategisk satsningsområde for UCB.<br />

SALES / MARKETING ASSISTENT<br />

Jobprofi l:<br />

• etablere afdelingens administrative rutiner og systemer<br />

• kreativ, idérig sparringspartner for hele teamet<br />

• koordinere kalendere og aktiviteter<br />

• ansvarlig for planlægning af rejser, møder og kongresser<br />

• assistere og koordinere udarbejdelse af marketingmateriale<br />

• sikre optimal intern og ekstern kommunikation<br />

• varetage diverse praktiske opgaver internt i huset<br />

Din profi l :<br />

• erfaring fra lignende stilling<br />

• erfaren bruger af Offi ce-pakken<br />

• fl air for talbehandling<br />

• gode sprogkundskaber<br />

• ”self-driven”, struktureret, effektiv<br />

• kan arbejde selvstændigt og i teams<br />

• positiv, fremadrettet og ser muligheder<br />

For jobinfo kontakt: Conny Thougaard Tlf. +45 32 46 24 14<br />

SCANDINAVIAN PRODUCT MANAGER<br />

Jobprofi l:<br />

• Ansvarlig for strategisk markedsføring og markedsanalyser<br />

• Defi nere og strukturere produkt aktiviteter<br />

• Kontakt til KOL, organisationer m.m.<br />

• Udarbejde, planlægge og afholde uddannelsesaktiviteter<br />

• Support til internt såvel som eksternt personale<br />

Din profi l :<br />

• Dokumenteret erfaring fra produktchef funktionen i branchen<br />

• Akademisk uddannelse samt LIF<br />

• Erfaring fra terapiområderne relateret til (CD, RA) en fordel<br />

• Resultatorieteret, analytisk, struktureret – og med sans for<br />

detaljen<br />

• Extrovert, god kommunikator<br />

• Gode sprogkundskaber<br />

• Mellem 30-40 år<br />

For jobinfo kontakt: Patrik Forsell Mobil +45 25 600 307<br />

For begge stillinger er det en ubetinget fordel at have godt kendskab til de skandinaviske sprog.<br />

Arbejdsadressen vil være i Ørestaden. Yderligere oplysning om stillingerne kan fås ved henvendelse til kontaktpersonerne.<br />

Ansøgninger sendes senest 30. april 2006 til Conny Thougaard, UCB NORDIC A/S, Arne Jacobsens Allé 15, 2300 København S<br />

eller pr. e-mail: conny.thougaard@ucb-group.com. (www.ucb-group.com)<br />

I want to make the difference.<br />

Health Economists & Outcomes Researchers<br />

S<strong>ö</strong>dert<strong>ä</strong>lje, Lund or M<strong>ö</strong>lndal (flexible)<br />

Our objective is to develop scientific evidence that demonstrates the<br />

value of AstraZeneca’s products, by presenting to our customers the<br />

value gained in addition to safety and efficacy benefits. You will be<br />

responsible for carrying out international research in the area of Value<br />

Demonstration (e.g. Health Economics, Patient Reported Outcomes,<br />

Health Technology Assessment, Health Services Research), working in<br />

a global environment with frequent international contacts.<br />

For further information please contact Fredrik Andersson, Section<br />

Director HEOR, phone: 046-33 78 79, 070-523 78 79.<br />

Please send your application and CV marked “Health Economics &<br />

Outcomes Research Scientist Ref.nr. 22/06” via www.astrazeneca.se<br />

no later than May 2nd. We will only handle applications received via<br />

our website.<br />

www.astrazeneca.se<br />

Further information regarding this and other available jobs can be<br />

found on our website.<br />

www.astrazeneca.com


Sanofi Pasteur MSD grundades 1994 som ett joint venture mellan Sanofi Pasteur och Merck and Co Inc.<br />

och <strong>ä</strong>r det enda f<strong>ö</strong>retaget på den europeiska marknaden som arbetar exklusivt med vacciner. Sanofi<br />

Pasteur MSD har den unika m<strong>ö</strong>jligheten att dra f<strong>ö</strong>rdel av den forskning som moderbolagen Sanofi<br />

Pasteur och Merck and Co Inc. bedriver f<strong>ö</strong>r att utveckla vacciner. F<strong>ö</strong>retaget går nu en mycket sp<strong>ä</strong>nnande<br />

framtid till m<strong>ö</strong>tes med ett flertal banbrytande vacciner att lansera inom kort. Sanofi Pasteur MSD<br />

bidrar till att f<strong>ö</strong>rb<strong>ä</strong>ttra h<strong>ä</strong>lsan f<strong>ö</strong>r 390 miljoner européer varje år och erbjuder det bredaste vaccinutbudet<br />

mot 18 olika sjukdomar f<strong>ö</strong>r alla ålderskategorier. F<strong>ö</strong>retaget finns representerat i 19 l<strong>ä</strong>nder i Europa.<br />

DRIVNA AFFÄRSKVINNOR/<br />

-MÄN SÖKES!<br />

F<strong>ö</strong>r lansering av kommande vacciner s<strong>ö</strong>ker vi nu ett antal drivna<br />

aff<strong>ä</strong>rsm<strong>ä</strong>n/-kvinnor till vår svenska f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningsorganisation.<br />

Vi s<strong>ö</strong>ker Dig med minst 3 års erfarenhet av<br />

f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning av vaccin eller l<strong>ä</strong>kemedel, g<strong>ä</strong>rna med<br />

kunskaper inom gynekologi, virologi eller onkologi.<br />

Erfarenhet av lansering <strong>ä</strong>r meriterande.<br />

Du kommer till en liten, snabbt v<strong>ä</strong>xande organisation.<br />

Det <strong>ä</strong>r viktigt att Du uppskattar h<strong>ö</strong>gt<br />

tempo, st<strong>ä</strong>ndig utveckling och <strong>ä</strong>r <strong>ö</strong>ppen f<strong>ö</strong>r att<br />

ta tag i alla typer av arbetsuppgifter. Du kommer<br />

att ansvara f<strong>ö</strong>r våra kontakter med regionala<br />

nyckelpersoner inom landsting, sjukhusspecialister,<br />

<strong>ö</strong>ppenvård samt skolh<strong>ä</strong>lsovård. F<strong>ö</strong>r att<br />

lyckas tror vi att Du har en stark kreativ sida<br />

samt ett stort mått av aff<strong>ä</strong>rsmannaskap.<br />

Du bor troligtvis i Skåne, V<strong>ä</strong>stra Sverige, Österg<strong>ö</strong>tland,<br />

Stockholm eller Norra Sverige.<br />

I denna rekrytering samarbetar vi med Fairchild International.<br />

Skicka Din ans<strong>ö</strong>kan till peter.eek@fairchild.se senast den 30 april.<br />

F<strong>ö</strong>r mer information om tj<strong>ä</strong>nsterna kontakta f<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljningschef Magnus Klang, tel 08-564 888 69.<br />

F<strong>ö</strong>r frågor kring rekryteringsprocessen kontakta Peter Eek på Fairchild, tel 070-324 72 71.


Varf<strong>ö</strong>r platsannonsera<br />

i <strong>Pharma</strong> <strong>Industry</strong>?<br />

Jo, d<strong>ä</strong>rf<strong>ö</strong>r att:<br />

Du når n<strong>ä</strong>stan alla som arbetar på l<strong>ä</strong>kemedelsf<strong>ö</strong>retagen i Sverige.<br />

(c:a 7500 pers.)<br />

Du slipper hanteringen av ans<strong>ö</strong>kningar från icke kvalifi cerade kandidater.<br />

Du st<strong>ä</strong>rker f<strong>ö</strong>retagets image och visar att det h<strong>ä</strong>nder något i ditt f<strong>ö</strong>retag.<br />

Du får dessutom från den dag vi har materialet, ut platsannonsen på vår sajt<br />

www.pharma-industry.se<br />

Vi hj<strong>ä</strong>lper dig om du vill att utan kostnad att ta fram en tryckf<strong>ä</strong>rdig annons.<br />

Ring oss på 08 - 570 10 520 och boka f<strong>ö</strong>r<br />

n<strong>ä</strong>sta nummer som kommer ut 9 juni.<br />

Var tredje person<br />

får cancer<br />

Tillsammans kan vi <strong>ä</strong>ndra på det!<br />

Statistiken talar sitt tydliga språk. Var tredje person i Sverige drabbas någon gång i livet av cancer.<br />

Vi kan <strong>ä</strong>ndra statistiken till det b<strong>ä</strong>ttre.<br />

Men det kr<strong>ä</strong>ver din medverkan och ditt st<strong>ö</strong>d.<br />

Duktiga forskare har n<strong>ä</strong>mligen l<strong>ö</strong>st cancerns gåta i provr<strong>ö</strong>ret. Nu beh<strong>ö</strong>ver vi pengar f<strong>ö</strong>r att finna<br />

botemedlet som stoppar cancer i m<strong>ä</strong>nniskokroppen.<br />

Är vi tillr<strong>ä</strong>ckligt många som hj<strong>ä</strong>lper till kan vi besegra en av vår tids st<strong>ö</strong>rsta folksjukdomar.<br />

Ge ditt bidrag på www.cancerfonden.se<br />

eller via postgiro 90 1986-0<br />

Kunskap f<strong>ö</strong>r livet


Anm<strong>ä</strong>l dig till vårt nyhetsbrev på lakartidningen.se<br />

Varje onsdagsmorgon kan du l<strong>ä</strong>sa veckans nummer av L<strong>ä</strong>kartidningen på lakartidningen.se<br />

Som prenumerant på tidningen kan du l<strong>ä</strong>sa mer <strong>ä</strong>n 29 000 publicerade artiklar<br />

L<strong>ä</strong>kartidningens nyhetsbrev<br />

H<strong>ä</strong>r kan du anm<strong>ä</strong>la dig till L<strong>ä</strong>kartidningens<br />

nyhetsbrev som e-postas varje gång det kommer<br />

ett nytt nummer av tidningen och n<strong>ä</strong>r vi har<br />

något speciellt att informera om. I nyhetsbrevet<br />

fi nns hela innehållsf<strong>ö</strong>rteckningen med l<strong>ä</strong>nkar.<br />

Innehåll<br />

S<strong>ö</strong>k i vårt artikelarkiv<br />

S<strong>ö</strong>ker du en referens? Gå in i<br />

vårt artikelarkiv och s<strong>ö</strong>k bland<br />

mer <strong>ä</strong>n 29 000 artiklar. H<strong>ä</strong>r fi nns<br />

alla artiklar sedan 1996 (rubriker<br />

sedan 1990). Du som <strong>ä</strong>r prenumerant<br />

kan skriva ut artiklarna<br />

i fulltext.<br />

Anm<strong>ä</strong>l dig<br />

till nyhetsbrevet<br />

h<strong>ä</strong>r!<br />

– utmanande saklig<br />

Annonsplatser<br />

Ring oss och<br />

boka på telefon<br />

08-790 35 06.<br />

Tidningen Om LT Skriv i LT Debatt L<strong>ä</strong>nkar Konferenser Platsannonser F<strong>ö</strong>r annons<strong>ö</strong>rer<br />

Innehåll<br />

Tidigare nummer<br />

Kunskapsprov<br />

S<strong>ä</strong>rtryck att k<strong>ö</strong>pa<br />

Redaktionen F<strong>ö</strong>rfattaranvisningar<br />

Medicinsk<br />

Skriv debattinl<strong>ä</strong>gg<br />

fackredaktion<br />

Referentanvisningar<br />

Marknads-<br />

Skicka in manus!<br />

avdelningen<br />

L<strong>ä</strong>sarunders<strong>ö</strong>kningar<br />

Kontakta LT<br />

Prenumerationspriser<br />

Prenumerationsuppgifter<br />

Adress<strong>ä</strong>ndring<br />

Nyhetsbrev<br />

Teknik<br />

Snabb debatt<br />

enbart på webben<br />

Vårdprogram<br />

i Sverige<br />

S<strong>ö</strong>ktj<strong>ä</strong>nster<br />

Databaser<br />

L<strong>ä</strong>karf<strong>ö</strong>rbund<br />

Universitet<br />

Bibliotek<br />

Medicinska nyheter<br />

Statliga verk och<br />

organisationer<br />

Sjukhus<br />

Tidskrifter<br />

Allm<strong>ä</strong>nmedicin<br />

Anestesiologi<br />

och intensivvård<br />

Arbets- och milj<strong>ö</strong>medicin/folkh<strong>ä</strong>lsa<br />

Barn- och ungdomspsykiatri<br />

Platsannonser<br />

i Sverige<br />

Platsannonser<br />

i Danmark<br />

Platsannonser<br />

i Norge<br />

Vikariatsakuten<br />

Dermatologi<br />

Endokrinologi/diabetes<br />

Gastroenterologi/hepatologi<br />

Genetik<br />

Lungsjukdomar/allergologi<br />

Neurologi<br />

Obstetrik och gynekologi<br />

Onkologi/tum<strong>ö</strong>rsjukvård<br />

Kirurgi och grenspecialiteter<br />

Ortopedi<br />

Infektion/bakteriologi<br />

Kardiologi<br />

Psykiatri<br />

Njurmedicin<br />

Pediatrik<br />

Radiologi<br />

Övrig internmedicin/sm<strong>ä</strong>rta/rehabiliteringsmedicin<br />

Övrigt<br />

Produktannonser – priser<br />

och utgivningsdagar<br />

Skicka produktannons<br />

f<strong>ö</strong>ljesedel<br />

Platsannonser – priser<br />

och utgivningsdagar<br />

Skicka platsannons<br />

Annonsm<strong>ä</strong>tning<br />

Annonsmaterial<br />

N<strong>ä</strong>tannonser –<br />

priser och information<br />

Vikariatsakuten – priser<br />

och information<br />

Ansvar<br />

Redaktion 08-790 33 00. Annonser 08-790 35 30. Prenumeration 08-790 35 70.<br />

www.lakartidningen.se


Sweden’s #one in Contract sales<br />

Sveriges f<strong>ö</strong>rsta specialistteam<br />

inom omnibusf<strong>ö</strong>rs<strong>ä</strong>ljning<br />

Du betalar<br />

bara f<strong>ö</strong>r utf<strong>ö</strong>rda<br />

bes<strong>ö</strong>k!<br />

www.almagest.se<br />

K<strong>ä</strong>mpegatan 6 [Box 531],<br />

451 21 Uddevalla,<br />

Tel: 0522-646575.


pi<br />

P H A R M A I N D U S T R Y – T i d n i n g e n f <strong>ö</strong> r s v e n s k l <strong>ä</strong> k e m e d e l s i n d u s t r i N U M M E R 2 / 2 0 0 6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!