Temperaturen är hög - Ncm

Temperaturen är hög
Kan lågstadiebarn räkna med negativa tal? Hur anpassar vi vår undervisning
till barns kunskaper och erfarenheter? Hur hjälper vi dem att förankra
begreppsbildning i verkligheten? Marie Louise Henriksson som är
lågstadielärare i Bäckefors gjorde en skriftlig fördiagnos på temperatur i
sin klass. Sedan följde hon upp resultatet med olika arbetssätt och
arbetsformer.
Bakgrund och syfte
Mina elever hade vid flera olika tillfällen
kommit i kontakt med temperaturer. Vi
hade t ex gjort väderiakttagelser med
temperaturavläsningar under en vecka. Vid
flera tillfällen hade vi bakat och då gällde
det ugnsvärmen och vad som händer med
jäst vid olika temperaturer. När vi arbetade
med människokroppen så var det kroppstemperatur.
Jag bestämde mig för att göra
en fördiagnos på området för att se vad de
redan lärt sig i skolan eller hemma. Utifrån
deras kunskaper och uppfattningar skulle
jag sen arbeta vidare.
Fördiagnosen
Jag satte mig ner och tänkte efter hur och
vid vilka tillfällen som man kan komma i
kontakt med temperatur. Jag satte upp en
lista: varmt/kallt ute och inne, kropps- och
badtemperatur, vattnets kokpunkt, fryspunkt,
bakning, osv. Utifrån mina noteringar
gjorde jag sen en fördiagnos som
skulle gå ganska fort att genomföra och
samtidigt ge mig en god överblick av läget.
När jag gick igenom barnens svar så upptäckte
jag att det var flera barn som jag ville
ha förtydliganden av på vissa ställen. Jag
markerade med (?) och pratade med dem
en och en.
Sammanställning och resultat
Jag gjorde en sammanställning i form av
ett stapeldiagram över resultaten på olika
26
delområden och av barnens svar på en
klasslista. Då kunde jag lätt se klassens,
och enskilda elevers resultat. Det visade
sig att de största problemen var:
A: att avläsa febertermometern och bedöma
om det var feber
B: när temperaturen steg/sjönk över/
under 0°C
C: badtemperatur ute
(flera ansåg att 30-35°C var lämpligt
medan andra valde 3-10°C)
D: ugnstemperatur
Efterarbete
A) I klassen diskuterade vi resultaten utifrån
en over-head av stapeldiagrammet och
såg att klart svårast var temperaturavläsningar.
Jag lade på en over-head på en
termometer och vi diskuterade hur man
skulle avläsa, och tittade särskilt noga på
hur 1° var uppdelad i tio lika stora delar,
tiondelar.
Under helgen som följde fick barnen i
läxa att ta en morgontemperatur och en
kvällstemperatur. De skulle själv avläsa
och fylla i en stencil. Jag hade berättat för
föräldrarna via veckorapporten. I början av
veckan gjorde vi en sammanställning på
blädderblocket. Jag frågade sen vad vi
kunde få reda på genom att studera sammanställningen?
De hittade massor av intressanta saker.
(Jag föreslår läsaren att pröva själv). Sedan

Fördiagnos - temperatur
1 Vad visar utomhus-termometern idag
tror du? Rita på termometern.
2 Fyll i termometrarna så att den ena
visar 2° kallt och den andra 5° varmt.
3 a) Hur många grader visar termometern?
27
b) Vad visar samma termometer om temperaturen
stiger med 8° ?
c) Vad visar den om temperaturen sjunker
med 8°?
4 a) Hur varmt kan det vara på sommaren?
b) Hur kallt kan det vara på vintern?
5 Vilken temperatur tycker
du att vattnet i sjön ska ha
för att det ska vara härligt att
bada?
6 Vad händer med vatten
som är 100° varmt?
7 a) Hur många grader är
din kroppstemperatur?
b) Ibland är man sjuk och
kan få feber. Vad visar
febertermometern då?
c) Kalle tog ”tempen” en
kväll. Vad termometern visade
ser du i figuren. Hade
han feber?
8 Göran, Monica och Hans har bakat bullar.
Nu ska de stekas i ugnen. Göran sätter
sin ugn på 275°, Monica sätter sin ugn på
500° och Hans sätter sin ugn på 75°. Vem
tror du får de bästa bullarna?
Varför?

gjorde jag en efterdiagnos, där eleverna
skulle göra fem avläsningar och markera
med F om de ansåg att det var feber. En elev
hade ett F för mycket annars var det felfritt.
Någon frågade hur hög/låg temperatur man
kunde ha utan att dö. Svar fann vi i Guiness
rekordbok.
B) Inom detta område fick barnen göra
egna termometrar av papper. Kvicksilverpelaren
gjorde vi av en pappersremsa som
till hälften var rödmålad. Jag gav några
uppgifter som alla jobbade med tex
Det är 5° varmt ute. Temperaturen sjunker
5° - och sen 2° till. Hur många grader har
den sjunkit? Vad visar termometern nu?
Så småningom gick vi direkt över 0°. Vi
gjorde jämförelser mellan minusgrader och
skulder. Avsikten var att ge en förberedelse
för tankar om negativa tal.
Därefter jobbade de två och två på liknande
sätt. Jag avslutade med en efterdiagnos
på en stencil med tre termometrar. De
fick avläsa temperatur utomhus, inomhus
och rita i den tredje så att den visade 8°
kallt. Sen fick de skriva vad termometrarna
skulle visa om temperaturen steg/sjönk med
10°. De som tyckte att detta var lätt fick en
svårare ”temperatur-nöt” att knäcka.
C) Vi tappade upp vatten i en gryta. Barnen
fick känna - uppskatta - gissa - och så mätte
vi temperaturen. Vi använde en vanlig termometer
och en med digitalvisning. Vattnet
värmdes upp undan för undan och jag
tog av grytan vid drygt 30°. Är vattnet så
här varmt i sjön när vi badar?
- ”Neej aldrig är det så varmt”.
- ”Så här varmt har jag nog i badkaret”.
Vi avslutade med att se vad som hände
vid 100°C.
(Här skulle man kunnat ta in fryspunkten
också men det hade vi gjort på noförsök
tidigare, och det kom de ihåg).
D) Eftersom vi ganska nyss gjort korvbröd,
så bakade vi inte igen, utan eleverna fick i
uppgift att titta i matlagningsböcker o dyl
hemma. Vad brukar man sätta ugnen på när
28
man bakar - bullar - små kakor - limpor -
mjuka kakor? Vi pratade sen om detta.
Föräldramöte
Efter en dryg vecka då vi avslutade arbetsområdet,
så hade jag ett föräldramöte. Jag
berättade om hur vi arbetat, och vi gick
igenom de olika uppgifterna på en overhead.
Jag frågade vad de ansåg om läxan att
ta morgon- och kvällstemperatur. De var
enbart positiva och tyckte att det varit en
rolig uppgift. Därefter fick de titta på sina
barns diagnoser. De började genast att diskutera
och kommentera resultaten och de
annars så ”tysta och snälla” föräldrarna
samtalade glatt med varandra. Tydligen
var detta en engagerande uppgift.
Några slutsatser
Jag avrundar det hela med några små funderinger
över vad uppläggningen med
fördiagnos och arbetsområden gett. Genom
att studera sammanställningen av resultaten
så upptäckte jag snabbt att det var
sex elever som inte klarade avläsningen av
en termometer. Eftersom detta är en grundläggande
förkunskap, så fick dessa barn
undervisning och övning på detta innan vi
gick in på område B där nästan alla var
osäkra. Utan diagnosen så hade jag med all
säkerhet låtit alla barn jobba med avläsning.
Nu var det lätt att individualisera. Jag
upptäckte lätt luckor i deras begreppsbildning
och erfarenheter, tex det här med
feber och badvattentemperatur. Det hade
jag aldrig tidigare undersökt hos var och
en. Detta i sin tur ledde till att jag kunde
konkretisera och ge barnen upplevelser,
som vi sen diskuterade. Sådant som alla
hade klart för sig t ex sommar- och vintertemperatur
fanns det ju ingen anledning att
ta upp igen. Man sparar tid, slipper onödigt
arbete, har lättare att individualisera och
ger mer intressanta frågeställningar om
man gör en diagnos, innan man börjar ett
nytt område.