Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...

som vandraren möter under vandringen. Dels kan utrustningen påverka hur pilgrimen
uppfattar sig själv och den gruppkänsla som skapas i vandringsgemenskapen.
Vad sägs om kyrkan och den lokala församlingen?
Lindström ger i Det sjunger under skosulorna en bild av framtidens kyrka som en
pilgrimskyrka. I denna skiss eller förhoppning framhålls villigheten att ”gå ut i världen” och
”Göra sig synlig”. 229 Den institutionaliserade kyrkan får träda tillbaka för det folk som är på
vandring. Denna bild av kristna som ett vandringsfolk på väg finns i Nya testamentet. De
kristna kallades helt enkelt för de som ”hörde till Vägen” (Apg 9:2). Lindström utvecklar inte
någon framtidsbild av kyrkan i Pilgrimsliv. Det sätt som pilgrimsrörelsen beskrivs i
Pilgrimsliv kan ge intrycket att pilgrimsrörelsen är en rörelse med få och svagt utvecklade
relationer till lokala församlingar. Församlingsperspektivet är närmast obefintligt. Sagt av en
luthersk präst kan det synas märkligt, särskilt som pilgrimsverksamhetens lösa koppling till
det lokala församlingslivet var en del av Luthers kritik mot pilgrimsfärder (se kap 3 och
stycket ”Reformationstiden”). I utvecklandet av samtida pilgrimsteologi behöver de
ecklesiologiska frågorna (grek ekklesia, ”församling”; logos, ”ord”, ”lära”) på ett tydligt sätt
föras in i samtalet.
Ian Bradley, vars bok Colonies of heaven skildrar keltisk kristendomstolkning under äldre
medeltid (se kap 3 och ”Medeltiden”), menar att pilgrimsmotivet ger ett flertal utgångspunkter
för att tänka kring framtidens kyrka. Bradley vill gärna se större intresse för kyrkan som Guds
folk på vandring än kyrkan som organisation, arkitektur och ekonomi: ”Perhaps one of the
most important messages that the Celtic Christian emphasis on pilgrimage gives us today is to
return to the ancient notion of Christians as the people of (and on) the Way… A pilgrim
church lives lightly to buildings, financial support and hierarchies.” 230
Jag vill ge ännu ett exempel på den tanke som Lindström för fram i Det sjunger under
skosulorna om Guds folk som vandringsfolk.
Torsten Kälvemarks bok Låset av ull. Utsikter över andliga landskap. ”Låset av ull” är en
strof ur en dikt av Gunnar Ekelöf och syftar på ett kapell vars ”dörr är stängd / blott med en
spik och en tåt av ull”, 231 vilket för Kälvemark blir till en bild av en enkel kyrka som kan
stänga till dörren och värna mysteriet, men som samtidigt inte stänger någon utanför.
Kälvemark berättar om den ryskortodoxa teologen Alexander Schemann som ger uttryck för
229 Lindström, 2005a, s 112.
230 Bradley, 2000, s 234-235.
231 Kälvemark, 2001, s 7.
71