Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...

som tar dagen som den kommer och till att ”ligga raklång i slänten med hatten över
huvudet.” 203
Lindström skriver att bekymmerslöshet är ett ”ljuvligt ord”. 204 Min egen känsla inför ordet
är också spontant positiv. Men vad betyder ordet? I ordboken är det skillnad på
”bekymmersfri” och ”bekymmerslös”. Bekymmersfri har med frånvaro av bekymmer att
göra. Bekymmerslöshet har mer med personligheten att göra. En bekymmerslös person
behöver inte vara fri från bekymmer. Problem eller oro för sådant som är viktigt har alla
människor i lägre eller högre grad under livets gång. Det är hur människan hanterar sina
bekymmer som avses med bekymmerslöshet.
Lindströms uttydning av ordet bekymmerslöshet tolkar jag dels som ett förandligande då
problem ska sättas in ”i evighetens perspektiv”. Det är till ringa hjälp när nutidsmänniskan
oroar sig för sin ekonomi, för sina barn eller har konflikter på arbetsplatsen. Dels knyts
bekymmerslösheten allt för starkt till vila. Paus från krävande tankar och arbete kan vara
välbehövligt, men människan behöver också resurser att förstå och hantera det som vållar
henne bekymmer.
Aaron Antonovsky tar i KASAM-modellen upp tre aspekter som är viktiga för att
människan ska kunna bemöta det som oroar eller skapar problem (se kap 3 och stycket
”Känsla av sammanhang”). Två av dessa, ”begriplighet” och ”hanterbarhet”, är nödvändiga
för att människan ska kunna förhålla sig till krav och svårigheter i livet.
Alexander Perski skriver om sömnens viktiga funktion för människans återhämtning (se kap
3 och stycket ”Att skapa balans i livet”). Sömnen kan dock inte ensam ge lösningen mot
bekymmer. Perski betonar, utöver andra resurser som gemenskap och goda vanor, att
människan behöver skaffa sig kontroll över sin livssituation, förstå vad som händer och bli
delaktig i förhållanden som påverkar hennes liv.
Ingalill Eriksson understryker att råden om att vila och ta det lugnt kan ses som flykt från
problem snarare än bekymmerslöshet (se kap 3 och stycket ”Det motstridiga i världen”).
Människan behöver utveckla flera förmågor, som att se vad som händer i tillvaron, lära sig att
hitta framkomliga vägar och hantera tillvarons motstridigheter.
Rastplatsen i sig är naturligtvis inte problematisk. Men som botemedel mot bekymmer kan
vila bli förrädisk. Lindströms framställning kan anses i allt för hög grad präglas av ensidig
betoning på vila. Kombinationen av bekymmerslöshet, (luffar)hatt och rastplats kan leda
pilgrimen in i en återvändsgränd.
203 Lindström, 2005a, s 64.
204 Lindström, 2005a, s 63.
61