Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...

Lindström skriver att nutidsmänniskan lever under ett ständigt pågående ljudbrus, vilket
uppfattas som en distraktion och uttryck för ytans kultur.
Människan som pilgrimsvandrar finner läkedom i skogen. ”prassel i löv och fågelsång”,
eller ”bäckens porlande” uppfattas som ”välgörande”. 198 Det störande ljudbruset klingar bort
och människan vilar i tystnad och stillhet. Människan utvecklar sin förmåga till bön.
Människan kan ta med sig förmågan till tystnad och bön in i sitt vardagsliv.
Under pilgrimsvandringar är det vanligt att vissa delar av vandringen sker i tystnad.
Vandraren får vara ifred med sina egna tankar, ett moment som Lindström beskriver som
välgörande. Tystnaden blir en motvikt till ljudbrus. För den jäktade människan, med ett
många gånger för starkt påslag av störande ljud, yttre stimuli och informationer att ta emot,
sortera och bearbeta, är det skönt att få vila i tystnaden. Anna Davidsson Bremborg skriver att
i de enkätundersökningar som hon genomfört, svarar pilgrimsvandrare att tystnaden är det
moment i pilgrimsvandringar som de uppskattar mest. 199
Bekymmerslöshet – Hatten – Rastplatsen
Hattens koppling till rastplatsen känns ologisk. Å ena sidan tar man av sig hatten när man tar
paus från vandringen, å andra sidan ska man lägga den över ansiktet om man lägger sig ned
och vilar. Men tänk om man vill behålla hatten (eller annan huvudbonad) på eftersom solen
lyser eller regnet faller även när man tar paus? Bekymmerslöshet och rastplats kan till en
början förefalla passa bra ihop, men vid närmare eftertanke blir kopplingen problematisk. I
den mån människan känner bekymmerslöshet, finns den troligen i lika hög grad när
människan är aktiv som när människan vilar.
Lindström hävdar att nutidsmänniskan möter ”stress och omöjliga krav.” 200 Människan
oroar sig så mycket för morgondagen att hon inte kan leva i nuet. Hon lever i ett samhälle där
”infrastrukturen – medlen – alltmer blir själva målet”. 201 Människan ägnar sig mer åt
utanpåverk än livet.
Människan behöver släppa onödiga bekymmer och söka vila med jämna mellanrum. ”I
evighetens perspektiv” får bekymmer en annan betydelse. 202 Koppling görs även till luffaren
198 Lindström, 2005a, s 69.
199 Davidsson Bremborg, 2007, s 56.
200 Lindström, 2005a, s 98.
201 Lindström, 2005a, s 63.
202 Lindström, 2005a, s 63.
60