Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...

motsägelser vittnar om människans främlingskap. ”Denna dystra insikt tillhör nog en
realistisk människosyn”, 96 skriver Lindström.
2. Främlingskap inför samhället. Det finns företeelser och värderingar som pilgrimen
kan känna sig främmande inför. Exempel ges med följande: ”Inte minst vår tid då
individualiseringen fått så stort utrymme, ljud- och bildbrus översköljer samhället,
’snuttifierade’ budskap och girighetens anda tillhandahålls i stor mängd och
snabbhetens kultur hotar möjligheten att hinna ifatt sin själ.” 97 Samhällslivet skapar
främlingskap, enligt Lindström, som inte anser att pilgrimen ska dra sig undan utan ta
ansvar och vara aktiv i samhället.
3. Existentiellt främlingskap. Inför livets stora frågor om döden, meningen med livet,
frihet, ondska, kärlek och Gud, kan människan uppleva främlingskap. Här betonas att
människan är ”mer än kött och blod, än fysiologi och psykologi, än producent och
konsument, än materia och summan av drifter. Hon är också en andlig varelse.” 98
Pilgrimen känner sig inte riktigt hemma i den här världen. Pilgrimen lever i världen,
men inte av världen. Hennes yttersta mål är himlen.
Punkt 1 och 2 i denna sammanställning går att relatera till vad John Macquarrie skriver om
människan som upplever främlingskap både i det att hon själv syndar och är drabbad av andra
människors synd (se kap 3 och stycket ”Främlingskap som konsekvens av synd”).
Främlingskap är också en del i människans existens, given i hennes livsbetingelser i den här
världen. Punkt 3 går därför att relatera till det Macquarrie kallar ”ontologiskt främlingskap”
(se kap 3).
Det finns avsnitt som försöker sätta ord på det främlingskap som är att betrakta som invävt i
livet självt. Lindström skriver: ”Sitter vid köksbordet och sörjer… Kanske det handlar om
själva existensen. Att själva livet andas sorg. Att varat känns tungt och är målat i mörka
färgnyanser. Att själva tillvaron gråter. Och jag med.” 99
Lindström väjer inte undan för de svåra frågorna om ondska och främlingskap. Men det blir
problematiskt att det begrepp som talar om människan och som bildar utgångspunkt för
pilgrimsteologin uttolkas med främling, vilket ger en negativ syn på människan. Ordets
etymologiska ursprung styr uttydningen av begreppet pilgrim på ett sätt som inte låter
96 Lindström, 2005a, s 22.
97 Lindström, 2005a, s 22.
98 Lindström, 2005a, s 23.
99 Lindström, 1997, s 70-72
37