Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...

arbets- och samhällsliv. 83 Eriksson utvecklar framför allt sina tankar kring den positiva och
förändrande kraft som individer, organisationer och arbetsmiljöer kan utgöra. Tron på
människans goda sidor, hennes vilja att må bra och att skaffa sig de kunskaper hon behöver
för att uppnå sina mål, är det centrala hos Eriksson. 84 Det är i detta perspektiv som hon riktar
sin kritik mot långsamhet som botemedel mot dagens stress. Pauser kan vara välbehövliga,
men arbetsglädje och välbefinnande uppstår när människors ”förmågor och skicklighet
matchas mot deras möjligheter”. 85
”Snabb” och ”långsam” tid
Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi, har skrivit boken Ögonblickets
tyranni. Snabb och långsam tid i informationssamhället. Hylland Eriksen försöker i sin bok
analysera övergången från det moderna till det post-moderna samhället och uppehåller sig
särskilt vid stress, tidsbrist, ny teknologi, relationer och lärande. Hylland Eriksen menar att
den genomgripande förändring som vårt samhälle idag genomgår är att likna vid den
förändring som tidigare ägde rum när samhället utvecklades från bondesamhälle till
industrisamhälle. Det var inte bättre förr, menar Hylland Eriksson, men informationssamhället
ställer andra typer av krav än tidigare och nutidsmänniskan behöver lära sig hantera dessa
krav och utveckla nya förhållningssätt och strategier. 86
Hastigheten i informationsflödet har ökat drastiskt och präglar idag i stort sett alla
verksamheter i vårt samhälle. Med begreppet ”snabb tid” försöker Hylland Eriksen fånga in
det generella förhållandet att hastighet kräver plats. Om t ex bilar ska kunna köra fortare krävs
ökat utrymmer i form av fler filer på vägarna. Ökar antalet bilar i förhållande till antalet filer,
sänks hastigheten. När det gäller information kräver ökad hastighet ökat utrymme i form av
tid. Eftersom tiden för människan är begränsad uppstår frågan om människors
uppmärksamhet och möjlighet att ta emot information. ”När ständigt mer information pressas
in i den relativt konstanta tid som var och en har till förfogande, minskar följaktligen
uppmärksamhetsspannet”, skriver Hylland Eriksen. 87 En konsekvens av att fler och olika
sorters informationer trängs på allt kortare tidsenheter blir att tidsenheterna blir momentana.
Förmågan att sortera information blir därför mycket viktig i informationssamhället.
83 Eriksson använder sig av Alain De Bottons definition av statustress som en ängslan som uppkommer när
människan underlåter eller riskerar att underlåta ”att anpassa oss till de framgångsideal som stipuleras av vårt
samhälle och för att vi som ett resultat av detta kommer att berövas värdighet och respekt”. Eriksson, 2006, s 79.
84 Eriksson, 2006, s 48.
85 Eriksson, 2006, s 134.
86 Hylland Eriksen, 2001, s 8, 144.
87 Hylland Eriksen, 2001, s 84.
33