Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...
Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...
Pilgrimsvandring uppsats Friberg 080604.pdf - Svenska ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kristen människosyn<br />
I min undersökning av Lindströms pilgrimsteologi blir frågan om kristen människosyn viktig.<br />
Jag diskuterar i detta avsnitt synen på människan i kristen teologi med hjälp av tre essäer i<br />
boken Systematisk teologi: en introduktion. ”Antropologi och eskatologi” av Katarina<br />
Westerlund, teologie doktor i systematisk teologi med livsåskådningsforskning, ”Kristologi”<br />
av Ola Sigurdson, professor i systematisk teologi, samt ”Synd och frälsning” av Ann<br />
Heberlein, teologie doktor i etik.<br />
Människan, Guds avbild och fallen i synd<br />
Att människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:26-28) brukar traditionellt tolkas som<br />
grund för människovärdet, så att alla människor har lika värde. En annan viktig grundaspekt i<br />
kristen människosyn är att människan tillsammans med Gud utövar makt över skapelsen och<br />
av Gud har fått uppgiften att ”bruka och vårda den” (1 Mos 2:16). Människan medverkar i<br />
Guds pågående skapargärning. Med denna uppgift följer också ett moraliskt ansvar.<br />
Människan har förmågan att utnyttja sina intellektuella kapaciteter och medvetet sträva efter<br />
att förverkliga sina föresatser. I skapelseberättelsen, som egentligen är två berättelser (1 Mos<br />
1 och 2), framhävs i den andra berättelsen att Eva skapades av ett revben som Gud tar från<br />
Adam (1 Mos 2:21-22). Denna berättelse säger något om en tredje viktig aspekt av kristen<br />
människosyn, nämligen att människan är en social varelse. En fjärde aspekt av människan är<br />
att hon fått förmågan till gudsgemenskap. Till skillnad från allt annat skapat har människan<br />
möjlighet att komma i en medveten och personlig relation till Gud som i Bibeln beskrivs som<br />
tillvarons källa och mål.<br />
Berättelsen om syndafallet säger något om den tragiska erfarenhet som präglar hela<br />
mänskligheten, nämligen att människan inte enbart är god utan också ond. Westerlund skriver<br />
att människan är skapad till gudsgemenskap, men hon är samtidigt skadad: ”Alla människor<br />
är efter fallet underkastade synden och misslyckas ständigt med att leva i lydnad och<br />
gemenskap med Gud. Synden skadade eller deformerade således den gudslikhet människan<br />
fick i skapelsen.” 38<br />
Sigurdson och Heberlein skriver i sina framställningar att det onda kommer efter det goda.<br />
Syndafallsberättelsen kommer efter skapelseberättelsen. Guds skapelse är god. Det är<br />
människan, som genom sitt uppror mot Gud, släpper lös ondskan. Heberlein skriver att<br />
ondskans ursprung ligger i människors högmod då de trotsar de gränser Gud satt för deras<br />
38 Westerlund, 2007, s 149.<br />
20