2012 var ett intressant väderår, läs mer här

Krönikan är sammanställd av Sivert Mässing 2013-02-01 (uppdaterad 2013-02-09)
Källor: SMHI, Meteorologiska institutet Finland, NOAA, NASA och The National Snow and Ice Data Center
Årskrönika över väderåret 2012
Vårflod i Råne älv
Råneå i slutet på maj
2012. Gångvägarna
och grönområdet
närmast älven ligger
under vatten.
Foto: Sivert Mässing
Väderåret 2012 kan sammanfattas som varmt och blött med en solfattig sommar där Luleå slog
nytt botterekord under juni med 205 soltimmar. I norra Sverige var det i allmänhet färre soltimmar än
normalt, minst sol hade Katterjåkk under 2012 med 923 timmar. Praktiskt taget alla strålningsstationer
uppmätte färre soltimmar än normalt under sommaren 2012. Det enda undantaget var Visby där man
med knapp marginal nådde över normalvärdet och vann solligan med två soltimmar mer än Luleå.
Högsta årsmedeltemperaturen i länet under 2012 hade Piteå med +2,5 gr och största temperaturöverskottet
hittar vi i Pajala med 0,9 gr över normal årsmedeltemperatur. Högsta årsmedeltemparaturen
i landet hade Malmö +8,7 gr och Falsterbo som båda hade +8,8 gr. Största årsnederbörden
i länet föll i Piteå med 975 mm och det är nytt årsrekord och slår det gamla från 1935
som var på 840 mm. Fagerheden fick 1192 mm. Det gamla rekordet var 975 mm från 1935. Största
årsnederbörden på SMHI:s observationsstationer rapporterade Källsjö i Halland med 1530 mm. Flera
orter fick stora snömängder under december. I Jokkmokk hade man de snöigaste mellandagarna
sedan 1993 med ett snödjup på 84 centimeter. Stockholm hade 42 cm på annandagen, Skara
rapporterade 59 cm den 6 december och tangerar decemberrekordet från 1976.
Vintermånaderna januari - februari: I samband med att ett mäktigt högtryck kom in från Ryssland i
slutet av januari uppmättes i Haparanda det högsta lufttrycket på 40 år i Sverige, 1057 hPa. Ett
lufttryck som ställde JAS-planen i Luleå på backen eftersom höjdmätarna inte klarade så högt lufttryck.
Under februari höll högtrycket i sig så även i februari bjöd Haparanda på ett nytt högtrycksrekord med
hela 1058 hPa. Lufttrycket var ännu högre i Finland och Ryssland där Kuhmo Kalliojoki i östra Finland
hade hela 1062 hPa, Hoseda-Hard strax väster om Uralbergen hade på förmiddagen den 31 januari
ett lufttryck på 1068 hPa. Kylan var bister och i Naimakka uppmättes den lägsta temperaturen oavsett
månad på 11 år med -42,8 gr den 6 februari. I Kvikkjokk Årrenjarka var det -42,7 gr och det var den
lägsta temperaturen för den platsen sedan 1918. Sammantaget har vintern varit betydligt mildare än
normalt med över 3 gr varmare i länet mot normal medeltemperatur. De minsta avvikelserna hade
nordvästra Lappland och i Nikkaluokta blev det till och med temperaturunderskott. I Haparanda får
man gå tillbaka ända till rekordåret 1935 för att finna en mer nederbördsrik vinter än årets med 237,5
mm.
Mars - april: Mars månads lägsta temperatur noterades i Nikkaluokta på -27,4 gr. Den 16 mars var
mycket blåsig i fjällen vilket försvårade sökandet efter det Norska Herkulesplanet som kraschat i
Kebnekaisefjällen. På stationen i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen uppmättes som mest hela 37
m/s i medelvind och 40 m/s i vindbyarna. I Uppsala uppmättes +19,0 gr den 22 mars och slog därmed
det gamla rekordet från 1990 på 17,4 gr. Temperaturobservationer har utförts ända sedan 1739 i
Uppsala och aldrig tidigare har en så hög temperatur observerats där i mars månad. Natten till den 3
april noterade Nikkaluokta månadens lägsta temperatur i landet med -29,3 gr. Månadens största
snödjup noterades i Talljärv den 22 – 24 med 135 cm. April blev kallare än mars i stora delar av
Sverige med några undantag och det har inte hänt sedan 1998. Nästan hela landet fick samtidigt mer
nederbörd än normalt. Lokalt längs Norrlandskusten var det en av de allra nederbördsrikaste
aprilmånaderna och allra mest fick Holmön utanför Umeå med 80 mm.
1

Finland: Medeltemperaturen för april 2012 var något lägre än vanligt i hela landet och varierade från
dryga +3 grader i landets södra delar till knappa -4 i den lappländska armen. Nederbördsmängden
under april var 40–60 mm i största delen av landet. Det regnade minst i Norra Lappland där
nederbördsmängden lokalt låg under 30 mm. I jämförelse med långtidsmedelvärdet uppmättes klart
större nederbördsmängder än vanligt i hela landet. På Åland, längs kusten i Österbotten och i delar av
södra Lappland var nederbörden två gånger så stor som normalt.
Maj - juni: Maj började med en släng av vinter och slutade med mycket nederbörd och några varma
dagar som gjorde att snösmältningen tog fart. Den 25 maj hade Haparanda 22,4 gr och vid Umeå
flygplats noterades 24,9 gr. Älvarna fick höga vattenflöden med en klass 3 varning i bland annat
Sangisälven som följd. Det var höga flöden även i Råne älv, Kalix älv, Torne älv och Muonio älv, i
Råne älvens biflöde Rörån uppmättes de högsta flödena sedan 1973. Många vägar i Piteå, Luleå,
Boden och Kalix kommuner var avstängda på grund av översvämningar av de höga vattenflödena.
E4:an vid Byske var avstäng i flera dagar när det blev översvämningar där av att Byske älv hade högt
vattenflöde. Den 29 juni var det -3.5 gr i Naimakka och hade det inträffat två dagar senare hade det
blivit nytt köldrekord för juli där. Piteå fick 154 mm nederbörd under juni vilket är den näst högsta
noteringen sedan mätstart 1860 och bara 2 mm mindre än rekordet från 1932. Fagerheden fick 225
mm under juni, 2 och 3 juni fick Koler 86 mm nederbörd. Luleå slog nytt bottenrekord med 205
soltimmar under juni. Mycket nederbörd under perioden maj – juni fick konsekvenser för jordbruket i
Norrbotten när det inte gick att komma ut med jordbruksmaskinerna för jordberedning, sådd och
potatissättning.
Juli - augusti: Natten till den 10 juli var klar och mycket kall. Naimakka noterade då månadens lägsta
temperatur i landet med -2,8 gr. I Karesuando var det -0,1 gr, vilket för den stationen innebar den
första frostnatten i juli sedan 1949. På två dygn 13 och 14 fick Parakka hela 108 mm nederbörd.
Natten till den 22 var det +2,2 gr i Haparanda som lägst, vilket innebar den lägsta julitemperaturen där
sedan 1863. Det var stora temperatursvängningar under augusti då både Kiruna och Överkalix
Svartbyn den 14 augusti hade 25 gr, den 20 hade Pajala på morgonen -4,8 gr som lägst. Den 19
augusti föll hagel stora som stenkulor i en lokal skur mellan Kåbdalis och Puottaure, det var antagligen
en av sommarens kraftigaste hagelskurar som slog sönder löven på lövträden och lämnade många
kala björkar efter sig. Praktiskt taget alla strålningsstationer uppmätte färre soltimmar än normalt
sommaren 2012. Det enda undantaget var Visby där man med knapp marginal nådde över
normalvärdet och vann solligan med två soltimmar mer än Luleå. Den absolut högsta temperaturen
under året uppmättes den 20 augusti i Lund med 32,1 gr.
Finland: Har haft samma mönster som Sverige under sommarmånaderna med betydligt färre dagar
med högsommarvärme sommaren 2012 än normalt. Medeltemperaturen var under sommaren rätt
normal med varierande nederbördsmängder. Åskväder och blixtar förekom i mindre omfattning än
vanligt. Ett kraftigt värmeåskväder i början på augusti med många blixtnedslag slog ut delar av elnätet
och telekommunikationerna i Viitasaari.
September - oktober: Den 10 september på morgonen noterades månadens lägsta temperaturer
med -7,3 gr i Naimakka samtidigt som södra Sverige fick en pust av den kontinentala värmen då
månadens högsta temperaturer noterades med strax över 26 gr i Skåne. Östra Norrbotten fick mycket
nederbörd under september där det uppättes 143 mm i Karungi för att nämna någon av
mätstationerna. Oktober blev även den en blöt månad där Fagerheden fick den 5 inte mindre än 58
mm nederbörd, vilket är den största dygnsnederbördsnoteringen där i oktober sedan åtminstone 1961.
Piteås nederbördsnotering från den 5 på 35 mm var den största uppmätta dygnsmängden där i
oktober på minst 75 år. I Piteå uppmättes 208,3 mm nederbörd under oktober vilket med god marginal
tar över toppnoteringen som den nederbördsrikaste oktobermånaden i Piteå sedan mätningarna
startade där år 1860. Men rekordnoteringen stannar inte där, för detta var också den tredje regnigaste
månaden som uppmätts i Piteå oavsett tid på året, endast slagen av juli 1997 med 219,9 mm och
september 2011 med 211,8 mm. Stora delar av skörden gick inte att bärga på grund av allt regnande
utan den blev kvar ute på fälten.
Finland: Det är inte bara i Norrbotten det har varit en blöt oktober. I Finland uppmättes den största
dygnsnederbörden 53 mm den 5 oktober i Kauhajoki vid Kuja-Koko observationsstation. I Kauhajoki
stad regnade det nästan lika mycket, där uppmättes 49 mm under 24 timmar. Mest regnade det i
Sastmola, där uppmättes 191 mm under oktober. Det är ca 2,5 gånger mer än långtidsmedelvärdet
som används som jämförelse i Finland. På några observationsstationer i västra Finland slogs nya
lokala nederbördsrekord för oktober månad. Meteorologiska institutet har sedan början av 2012
2

använt statistik från perioden 1981–2010 som långtidsmedelvärde istället för den tidigare
jämförelseperioden 1971–2000.
November - december: Nikkaluokta som brukar var känt för att vara kallast var varmast i länet under
november med +7 grader den 22. Månadens lägsta temperatur hade Karesuando den 30 då det
uppmättes -32,4 gr. November har i allmänhet varit nederbördsfattig i hela länet där Abisko fick minst
och uppmätte 9 mm. Det största snödjupet i november står Katterjåkk för som rapporterade 62 cm.
Både Kiruna och Luleå hade lika många soltimmar under december, nämligen noll. Mest nederbörd i
länet under december har Luleå fått med 104 mm mot normalt 42 mm, Piteå fick 100 mm mot normal
nederbörd på 43 mm, Jokkmokk fick 85 mm mot normal nederbörd på 33 mm och Malmberget fick 65
mm mot normal nederbörd på 36 mm. I södra Norrland toppar Härnösand med 153 mm mot normalt
66 mm under december och fick därmed landets största decembernederbörd. Under juldagen
noterade Kvikkjokk månadens lägsta temperatur i länet med -38,5 gr. Månadens högsta temperatur
hade Piteå på nyårsafton då det uppmättes +2,3 gr som dagens högsta temperatur. I Jokkmokk hade
man de snöigaste mellandagarna sedan 1993 med ett snödjup på 84 centimeter. Stockholm hade 42
cm på annandagen, Skara rapporterade 59 cm den 6 december och tangerar decemberrekordet från
1976.
Finland: Jämfört med normal medeltemperatur var Finlands temperaturavvikelse under december
störst i landets mellersta delar där det var drygt fem grader kallare än normalt. Under de senaste 50
åren har Finland upplevt en kall december 1967, 1978, 1995 och 2002. Månadens lägsta temperatur
-34,7 grader uppmättes i Kiutaköngäs i Kuusamo den 20 december. Den nederbördsrikaste
observationsstationen var Fagerholm i Pargas, där det kom 103 mm nederbörd.
Avvikelse årsmedeltemperatur Avvikelse årsnederbörd
3

Årsmedeltemperaturen under 2012, normalvärdet är inlagt inom parentes. Naimakka -2,6 gr (-3,0
gr), Katterjåkk -1,7 gr (-1,7 gr), Kiruna -1,5 gr (-1,9 gr), Pajala +0,8 gr (-0,1 gr), Arjeplog Myrheden -0,3
gr (-0,7 gr), Överkalix Svartbyn +1,0 gr (+0,3 gr), Kvikkjokk Årenjarka -1,4 gr (-1,4 gr), Jokkmokk -0,9
gr (-1,4 gr), Haparanda +1,7 gr (+1,2 gr), Luleå +2,3 gr (+1,6 gr), Piteå +2,5 gr (+1,7 gr), Umeå +3,4 gr
(+2,5 gr), Frösön +3,0 gr (+2,5 gr), Härnösand +4,7 gr (+3,8 gr), Falun +5,3 gr (+4,2 gr), Uppsala +6,5
gr (+5,6 gr), Hoburg på södra Gotland +7,6 gr (+6,9 gr), Göteborg +8,3 gr (+7,7 gr), Ronneby
Bredåkra +7,3 gr (+6,8 gr) och Lund +8,5 gr (+7,9 gr).
Årsnederbörden i millimeter under 2012, normalvärdet är inlagt inom parentes. Naimakka 483
(391), Katterjåkk 788 (844), Kiruna 733 (500), Pajala 565 (432), Arjeplog Myrheden 745 (554),
Överkalix Svartbyn 764 (456) , Kvikkjokk Årenjarka 628 (560), Jokkmokk 681 (509), Haparanda 769
(532), Luleå Bergnäset 818 (506), Piteå 975 (539), Umeå Rönnbäcksdalen 772 (591), Östersund
Tullus 568 (543), Härnösand 994 (703), Falun 732 (617), Uppsala 739 (544), Gotska Sandön 692
(493), Göteborg 1045 (758), Ronneby Bredåkra 643 (631) och Lund 599 (666).
Antal soltimmar under 2012, normalvärde för de stationer som det finns tillgängligt är inlagt inom
parentes. Katterjåkk 923 (1153), Abisko 1204 (1338), Tarfala 988, Kiruna 1474 (1484), Luleå 1759
(1771), Umeå 1665 (1782), Östersund 1501 (1536), Karlstad 1862 (1801), Stockholm 1776 (1821),
Visby 2038 (1812), Göteborg 1684 (1722), Karlskrona 2099 och Lund 1715 (1592).
Arktis: Under september var isutbredningen i Artis rekordlåga 3,41 miljoner kvadratkilometer. Det är
troligt att den främsta orsaken till den stora förlusten av is sommaren 2012 är att istäcket har fortsatt
att tunnats ut och blivit mer dominerat av säsongsbetonad is under 2000-talet. Den tunnare isen var
mer benägen att brytas upp och smälta av en mycket stark storm centrerad över centrala Arktiska
oceanen i början av augusti. Stormen påskyndade avsmältningen av den tunna isen som redan
verkade vara på väg att smälta helt. Under december hade Arktis ett mycket stora
temperaturöverskott. Precis som föregående månader återfanns de största värmeöverskotten i de
västra delarna av ryska Arktis där det fortfarande fanns stora isfria områden. Norr och öster om
Novaya Zemlya var december cirka 10 grader varmare än normalt.
Den genomsnittliga utsträckningen av
havsisen för december 2012 var
1.160.000 kvadratkilometer under
1979 - 2000 års genomsnittliga
utsträckningen (lila linjen) för
månaden Det här är den näst lägsta
decemberutsträckning av havsisen
efter december 2008 sedan
satellitmätningarna började 1979.
Bild: The National Snow and Ice Data
Center
4
Isbrytaren Oden var ute på en
lång Arktisexpedition från mitten av
juli till slutet på september 2012.
Foto: Ulf Christensen som deltog i
expeditionen på uppdrag av SMHI.

USA: För hela det kontinentala USA blev 2012 det varmaste året som uppmätts med extremt väder
som inkluderade torka, skogsbränder, orkaner och stormar men med en tornadoaktivitet under
genomsnittet i USA:s historia, i alla fall sedan man började mäta väder och klimatdata 1895. När det
har kommit nederbörd har det oftast varit i form av skurar som endast mildrat torkan lokalt. I USA
tangerades under juni 87 olika värmerekord. Utöver det slogs ytterligare 86 värmerekord, de flesta runt
40 gr Celsius. Totalt sett blev det alltså 173 tangerade eller slagna rekord. Under december kan
nämnas som exempel att i Kansas City, Missouri var det 23,3 gr varmt den 3 december, vilket
tangerade stadens värmerekord för december som stått sig sedan 1939. Det tidigare
årsmedelrekordet för USA från 1998 fullständigt slaktades något som i rekordsammanhang får ses
som mycket ovanligt för ett land av USAs storlek. Marginalen var 0,55 gr över 1998
årsmedeltemperatur.
Filippinerna: I slutet av november bildades den tropiska cyklonen Bopha ovanligt nära ekvatorn.
Bopha nådde in över södra Filippinerna den 4 december med full styrka som en tropisk orkan av
kategori 5 på Saffir-Simpsonskalan. På Filippinerna blev det stor förödelse där Bopha drog fram med
minst 1 000 omkomna människor, raserade byggnader och förstörd infrastruktur som kommer att ta
lång tid att bygga upp igen. Bopha blev den tropiska cyklon som krävde flest dödsoffer under 2012.
Global årsmedeltemperatur: Globalt sett var 2012 det 10: e varmaste året sedan mätningarna
började 1880. NOAA använder den genomsnittliga årsmedeltemperaturen under 1900-talet som
jämförelsetal. Den globalt genomsnittliga årliga temperaturen var 0,57 gr över genomsnittet. Det var
också 36: e året i rad med en global temperatur över 1900-talets genomsnitt. Det sista året med lägre
årsmedeltemperatur än snittet var 1976. Inklusive 2012 hör 12 år hittills på 2000-talet (2001-2012) till
de 14 varmaste åren i en 133 år lång mätperiod. Förekomsten av CO2 i atmosfären ökade med 2,56
ppm under 2012. Enligt NOAA är det den näst största ökningen av CO2 i atmosfären under ett år i en
mätserie som startade 1960.
5
Tyfonen Bopha över
Filippinerna den 4
december 2012.
Bild: NOAA
Solaktiviteten påverkar
uppvärmningen av
marken och haven.
Senaste åren har
solaktiviteten varit låg,
men den globala
medeltemperaturen har
ändå fortsatt att öka.
Källa: NOAA

Nedan finns mer information om den globala uppvärmningen
Isutbredning i Arktis under december åren
1979-2012 visar på en nedgång på -3,5%
(+ / -0,6%) per årtionde. Källa:
National Snow and Ice Data Center
Global årsmedeltemperatur 1880-2012,
baserat på data från NASA. Jämförelsen
är gjord mot NASA:s medelvärde mellan
åren 1951 – 1980 som är utmärkt med
linjen vid 0. Källa: NASA
6
Istillväxten i Arktis från oktober till februari
under åren 1979 – 2013. Källa: National
Snow and Ice Data Center
Globala
temperaturavvikelser i
genomsnitt från 2008 till
2012. Källa: NASA
Goddard Institute for
Space Studies
Stapeln anger mängden CO2 i
atmosfären i ppm per år. Vågräta
linjen är medelvärdet under
respektive 10-års period. Källa:
NOAA

Januari 2013 var sjätte varmaste januari sedan 1880 enligt NASA. NASA och NOAA har lite olika
beräkningsmodeller när de räknar fram normalvärdet för den globala temperaturen. Det som skiljer i
modellerna är att NOAA räknar sitt medelvärde på hela 1900-talet och NASA räknar på en betydligt
kortare medelvärdesperiod där man räknar mellan åren 1951 – 1980.
När NASA hade räknat klart och kom de fram till att januari 2013 blev globalt 0,61 gr över normalt.
Enligt NASA-s beräkningsmodell var årets januari den 6:e varmaste sedan 1880, efter 2007, 2003,
2002, 2005 och 2010.
Tidigare har NOAA kommit fram till att januari 2013 var 0,5433 gr över snittet för 1900-talets
januarimånader och blev därmed 9:e varmaste januari som uppmätts globalt.
7