Argumentationsstöd om Lärarförbundet

Lärarförbundet 2011
Argumentationsstöd för vår organisation
och de mest aktuella politiska frågorna.

Argumentationsstöd – Organisation
!
Det här är
Lärarförbundet
Lärarförbundet är våra 230 000 medlemmar. Vi vet
att alla lärare är lika viktiga för elevers kunskapsutveckling
– fast på olika vis.
I Lärarförbundet samlas omkring 175 000 yrkesaktiva
lärare och skolledare. Ytterligare 27 000
medlemmar är lärarstuderande och knappt
30 000 är pensionerade lärare. Våra större
yrkesgrupper är följande:
85 000 lärare i grundskolan
13 000 ämnes- och yrkeslärare i
gymnasieskolan
54 000 lärare i förskolan
4 000 lärare i fritidshemmet
6 000 skolledare
I Lärarförbundet finns även 1500 lärare på landets
högskolor och universitet, 1700 lärare på landets
folkhögskolor, mer än 2000 lärare i landets
Medlemssiffror
Varje lärare – från förskolan, genom grund- och
gymnasieskolan, i fritidshemmen, i vuxenutbildningen
till högskolan – ska ta ansvar för sin del
och använda de möjligheter som finns i kunskapstrappan.
Lärares vardag ser olika ut, men uppdraget är
lika viktigt. Förskolans lärare lägger grunden
för grundskolans lärare och gymnasieläraren är
beroende av det grundskolan åstadkommit.
Lärarförbundet företräder alla våra medlemmar
utifrån deras specifika yrkessituation. Som ett
stort förbund har vi både kompetens och resurser
att göra det och dessutom har vi mojligheten att
samordna våra insatser när det gynnar flera av
våra medlemsgrupper.
vuxenutbildning, 2500 lärare i särskolan och 2700
lärare i kulturskolan.
Ibland undras det över att kyrkomusiker är medlemmar
i Lärarförbundet. Kyrkomusikerna, cirka
2000 medlemmar, har anställningar med mycket
lärarinslag och med många likheter med lärare
i anställningsvillkoren och företräds därmed av
Lärarförbundet.
Medlemssiffror är ingen exakt vetenskap. De kan
skäras på olika ledder och därmed ge olika bilder.
Här skiljer sig Lärarförbundet inte på något sätt
från andra fackförbund. Man kan vara grundskollärare
och jobba i förskolan. Gymnasielärare
arbetar i grundskolan. Av våra 13 000 lärare i fritidspedagogik
har drygt 2000 anställning i fritidshem,
övriga i grundskolan.

Varför skolledare och lärare i samma organisation
Elevernas kunskapsutveckling och det pedagogiska
uppdraget är yrkets kärna, både som skolledare
och lärare. Tillsammans utvecklar skolledare och
lärare skolan och den gemensamma yrkesbasen.
Ingen skolutveckling kan äga rum om inte dessa
båda grupper drar åt samma håll.
Det är också det vanliga på svensk arbetsmarknad
att fackförbunden organiserar både chefer
och anställda. De mest utvecklade yrkesförbunden
anser oftast att uppdragen hänger samman.
I praktiken är det enbart LO-förbunden och
Lärarnas Riksförbund som inte organiserar både
chefer och anställda.
Genom att hålla samman skolledarens roll som
arbetsgivarföreträdare och pedagogisk ledare
ökar möjligheterna att utveckla skolan och läraryrket.
De fackförbund som lägger all vikt vid att
skolledaren är arbetsgivare, riskerar att bidra till
en avprofessionalisering av läraryrket och skapa
onödiga hinder för ett gott samarbete med elevernas
bästa för ögonen.
Varför organiserar Lärarförbundet obehöriga lärare?
Lärarförbundet anser att alla lärare ska vara
behöriga. Det är välutbildade och behöriga lärare
som ger elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen.
Arbetsgivarna har under många år använt
ett kryphål i skollagen och anställt obehöriga
lärare. Vi har kämpat för den reform som nu gör
att behörighetskraven skärps, legitimation för
lärare införs och att enbart behöriga lärare i
framtiden ska kunna få tillsvidareanställning.
Det vilar ett stort ansvar på arbetsgivarna att nu
se till att kompetensutveckla tillsvidareanställda
obehöriga lärare till behörighet och att organisera
skolan så att det i framtiden endast fastanställs
behöriga lärare.
Lärarförbundet står upp för att obehöriga lärare
har rätt till facklig representation på arbetsplatsen.
Genom att obehöriga lärare också kan vara
medlemmar i Lärarförbundet håller vi samman
lärarkåren. Båda lärarfacken organiserar obehöriga
lärare med den enda skillnaden att Lärarförbundet
står för att alla lärare har rätt till facklig
representation.
Vem är lärare i Lärarförbundets ögon?
Lärare är den som har en examen från en lärarutbildning.
Alla lärare gör ett lika viktigt jobb.
Det ser olika ut med olika arbetssätt, men är lika
viktigt. Summan av alla lärares insatser bygger
utbildningsväsendet starkt. Utbildning ska
löna sig för alla, varför lärargrupper med längre
utbildning ska ha högre lön.
Ibland sägs det att Lärarförbundet använder
lärare för alla personalkategorier som arbetar
i förskola och skola. Det är inte sant. Däremot
säger förbundets stadgar att både den som är och
den som arbetar som lärare kan vara medlem
i Lärarförbundet. Det betyder att en del av våra
medlemmar inte är behöriga lärare. I det avseendet
skiljer vi oss inte från andra lärarorganisationer.
Det som skiljer är att Lärarförbundet tydligt
redovisar att vi också har obehöriga lärare som
medlemmar och att vi arbetar stenhårt för att

arbetsgivarna ska ta ansvar för att ge obehöriga
kompetensutveckling som gör dem behöriga.
Ibland hänvisas till Lärarförbundets program,
antaget av kongressen 2007. I det finns en begreppsbeskrivning,
en slags textförklaring, där
Lärarförbundet redovisar att i programtexten
används ordet ”elev” för alla barn och ungdomar
oavsett skolform, ”skola” för alla skolformer och
”lärare” för alla lärare i alla skolformer. Detta för
att undvika språkligt mindre bra texter om man i
varje mening ska rabbla upp alla lärarkategorier
var för sig.
Vad tycker
Lärarförbundet om
att förbundsnamnet
förkortas till Lf?
Ytterligare något som då och då framhålls är att
Lärarförbundet skulle vara ett fackförbund för
vaktmästare och skolmåltidspersonal. Så är det
förstås inte. Lärarförbundet organiserar lärare,
skolledare och studie- och yrkesvägledare. Liksom
andra fackförbund – exempelvis Lärarnas
Riksförbund – har också Lärarförbundet ett fåtal
medlemmar som vi gett stöd till i svåra situationer.
Ibland kan det leda till att personer omplaceras
till andra verksamheter och ibland stannar
personer i skolverksamheten, men på andra
befattningar.
Lärarförbundet heter Lärarförbundet och inget
annat. Vi ska inte själva använda en förkortning
och heller inte acceptera när andra gör det.
Lärarförbundet är en del av vårt samlade varumärke.
Det kan finnas de, som med en förkortning,
vill försöka försvaga Lärarförbundets varumärke.
Varhelst förkortningen dyker upp kommer
vi att påpeka det för den som använder det och be
om rättelse.
Argumentationsstöd – Politik,
se nästa sida!

Argumentationsstöd – Politik
Vilka är skolans viktigaste framtidsfrågor?
Lärarförbundet driver en stenhård linje för professionalisering
och yrkesutveckling. Det kräver
helt andra vardagsvillkor än i dag och en större
professionell frihet. I vår skola vill de bästa bli
lärare med konkurrenskraftiga löner och högt
förtroende. Med starkt stöd i internationell och
nationell forskning tar vi kampen för den moderna
kunskapsskolan.
Lärare måste vara både pedagogiskt skickliga
och ha djup ämneskunskap. Pedagogik har
blivit ett skällsord i debatten. Det är sorgligt.
Pedagogiken är själva nyckeln till att den kunskap
lärarna har också kan bli kunskap hos eleverna.
Det är lärare som är utbildade för och som
kan läraryrket. Det är inte politikers uppgift att
styra i klassrummet och bestämma vad lärare ska
säga eller göra. Det är ett uttryck för att vem som
helst skulle klara lärares komplexa jobb. Den
som tycker att politiker ska avgöra metoden och
möblemanget, kan inte samtidigt ställa upp på
skarpa behörighetskrav.
Lärare ska kunna forska i och om skolan. Det
måste vara läraren, som arbetar i skolan, som
forskar om vad som fungerar eller inte. Allt för att
utveckla skolan och öka elevernas resultat. Det
har nekats lärarna alldeles för länge.
Skolledarna ska vara pedagogiska ledare.
Idag är de alltför ofta allt annat. Framgångsrika
skolsystem satsar på ledarskapet.
Elevernas resultat ska bli bättre – och de ska
trivas i skolan. Det finns ingen motsättning mellan
att ställa krav och få eleverna att må bra. Det
ställer vi inte upp på. Skolan ska klara både och.
Vilka är de viktigaste frågorna för lärare just nu?
Det finns många viktiga frågor, men bland de frågor
som diskuteras mest bland lärare finns:
De låga lönerna som både skrämmer bort
unga människor från läraryrket och gör att
många av dagens lärare väljer att lämna yrket.
Att lärare får allt mer att göra och att allt
mindre tid finns för lärares kärnuppgift, det vill
säga undervisningen och eleverna. Förskolans
och skolans organisationer slimmas alltmer och
tiden för att utveckla kvaliteten blir mindre och
mindre.
Att utrymmet för lärares inflytande över sin
arbetsvardag minskar. Det tar sig till exempel
uttryck i kommunernas vilja att inskränka lärares
arbetstidsreglering och att vägra lärare tillräcklig
tid för planering och efterarbete. Den så kallade
förtroendearbetstiden som gäller för de allra flesta
lärare i grund- och gymnasieskolan är ständigt
ifrågasatt av arbetsgivare, men är i grunden en
förutsättning för att lärare ska kunna utveckla
undervisning av hög kvalitet.
Hur lärarlegitimationen kommer att fungera
i förhållande till skärpta behörighetskrav och
förutsättningar i varje skola.

Hur kan lärares löner höjas?
Lärarlönerna har halkat efter oacceptabelt under
många decennier. Det nuvarande avtalets golv
har än så länge blivit ett tak i många kommuner.
Kommunerna lever inte upp till avtalet när det
blir praktik på kommunkontoren. Man nonchalerar
löftet om att utvecklingsarbete som ger bättre
resultat ska ge högre löneökningar. Lärarna är
viktiga och ska göra mer av allt, men det betalar
sig överhuvudtaget inte. Följande måste till för
att lärares löner ska kunna höjas rejält:
1. Politiker på alla nivåer måste satsa på
skolan och lärarna. Regeringen har utlovat en
stimulans till kommuner som höjer löner som
en följd av förbättrade resultat. Det löftet måste
omsättas i praktiken.
2. Kommunerna och de fristående skolorna
måste prioritera satsningar på lärare. Så länge
kommunerna inte gör rejäla satsningar på sin
skola finns i princip inga pengar att fördela i
löneöversynerna.
3. Goda resultat måste löna sig. Genom ökad
lönespridning ska goda arbetsinsatser belönas.
Vad tycker Lärarförbundet om den
lärarlegitimation som nu införs?
Lärarlegitimationen är välkommen som garant
för hög undervisningskvalitet och ökad rättssäkerhet.
I vid mening är det lärarnas yrkesansvar
som legitimeras. Tillsammans med att behörighetsreglerna
skärps stärker legitimationen
elevernas rätt till välutbildade lärare.
Legitimationen kommer att ställa höga krav på
skolans organisation. Fel använd kan den bidra
till ett organisatoriskt kaos. Kommuner och
fristående skolor har ett stort ansvar för kompetensutveckling
och för att utveckla en fungerande
skolorganisation. Lärare som undervisar i ämnen
eller åldrar som man saknar behörighet för
måste kunna få den kompetensen. Det är arbetsgivarens
ansvar.
Lärarförbundet är kritiskt till att alla lärare inte
omfattas av legitimationen. Yrkesansvaret gentemot
eleverna skiljer sig inte åt. Vi har under
många år försökt påverka politiker att alla ska
omfattas, men får konstatera att vi måste fortsätta
att arbeta för att alla lärargrupper till slut ska
omfattas av lärarlegitimation.
Vad är det viktigaste i en lärarutbildning?
En bra lärarutbildning ska ge den blivande läraren
djupa ämneskunskaper, goda kunskaper i pedagogik
och hög kompetens när det gäller att bygga
relationer till elever, föräldrar och andra. Alla tre
ben är lika viktiga. Det är dessutom mycket viktigt
att all lärarutbildning är forskningsbaserad och
håller hög kvalitet.
Det finns en lärargemensam kärna som alla
lärare behöver ha med sig och utveckla under
hela yrkeslivet. Olika lärare behöver också olika
slags kompetens, beroende på vilka ämnen man
undervisar i, vilka åldrar man undervisar och vilka
utmaningar man möter i sitt yrke. Dagens skola
ställer samtidigt höga krav på integration mellan
olika kompetenser något som är mycket starkt
förankrat i internationell och nationell forskning.

Hur ser Lärarförbundet på kommunaliseringen
och LRs krav på återförstatligande?
När riksdagen beslutade att kommunalisera
skolan skedde det efter en minst tjugoårig utveckling
av decentralisering där hela samhället
genomgick liknande utveckling. Statens viktigaste
misstag vid det tillfället var att man inte samtidigt
införde ett system för nationell kvalitetsutvärdering.
Istället lät man kommunerna ta hela ansvaret
och satte sig själv på läktare och såg på. Strax
efter kommunaliseringen infördes också det fria
skolvalet och ett av världens mest liberala system
för etablering av fristående skolor. Parallellt med
dessa strukturförändringar genomgick Sverige en
djup ekonomisk kris och migrationen påverkade
Sverige och svensk skola mycket.
De brister som finns i svensk skola i dag har
Lärarförbundets föregångare – Sveriges Lärarförbund
och Svenska Facklärarförbundet - var
kritiska till beslutet, men eftersom det politiska
beslutet var ett faktum, valde de att förhandla så
att medlemmarna fick så bra betalt för förändringen
som möjligt.
Resultatet av förhandlingarna blev minskad
undervisningstid och kraftigt höjda löner, framförallt
för de många lärare som hade nått slutlönen
i det gamla tariffsystemet.
Forskaren Johanna Ringarp disputerade i början
av 2011 med en avhandling kring kommunaliseringen
av skolan. I en intervju ger hon stöd för
förbundens agerande och säger: ”Utifrån min
analys är det tydligt att se att de fack som idag
många orsaker. Statens abdikering i samband
med kommunaliseringen är en. Det har nu gått
tjugo år sedan kommunaliseringen och samhället
är helt förändrat. Det är inte möjligt att skruva
tillbaka klockorna. Ett återförstatligande – som
vid en första tanke kan verka lockande – är ett
stickspår och skulle kräva det som skolan i dag
har minst av: tid och pengar. Skolan behöver
ingen gigantisk omorganisation. Vi behöver rejäla
satsningar på välutbildade lärare och forskningsbaserad
undervisning, att lärare har tid för undervisning
och att se varje elev, att lärarlönerna höjs
och att skolledare får vara de pedagogiska ledare
som krävs.
Hur agerade Lärarförbundet
vid kommunaliseringen?
tillhör Lärarförbundet gjorde rätt bedömning när
de insåg att reformen skulle komma i vilket fall
som helst och därför var det bästa de kunde göra
att förhandla så att deras medlemmar fick så bra
villkor som de bara kunde.”.
Forskaren Johanna Ringarp disputerade den 18
mars i år kring kommunaliseringen av skolan. I
en intervju för Skolporten säger hon: ”Utifrån min
analys är det tydligt att se att de fack som idag
tillhör Lärarförbundet gjorde rätt bedömning när
de insåg att reformen skulle komma i vilket fall
som helst och därför var det bästa de kunde göra
att förhandla så att deras medlemmar fick så bra
villkor som de bara kunde.”

Hur tycker Lärarförbundet att skolhuvudmännen
– kommuner och fristående skolor sköter
svensk skola?
Det finns stora brister i svensk skola. Kommuner
och fristående skolor har ett mycket stort ansvar
för dessa. Ett mycket stort problem i väldigt
många kommuner är att de skolansvariga politikerna
inte tar sitt fulla ansvar. Skolan är alltför
mycket en angelägenhet endast för kommunala
tjänstemän. Många kommunpolitiker talar ofta väl
om satsningar på skolan, men gör desto mindre
av det. Det verkar vara lättare att prioritera rondellbyggen
än fler speciallärare.
Både staten och kommunerna måste prioritera
skolan högre än i dag och ta betydligt större
ansvar. Det är för stora skillnader i svensk skola i
dag, likvärdigheten brister och kommunerna har
inte tagit sitt ansvar för skolutveckling och lärares
löner och villkor. Många lärare är frustrerade över
en vardag där pengarna inte räcker, lärarna är för
få och tiden är en stor bristvara.
Ibland anklagas Lärarförbundet för att samarbeta
för tätt med kommunen lokalt och med Sveriges
Kommuner och Landsting, SKL, centralt.
För Lärarförbundet är det viktigt att både kunna
vara tuffa kritiker och förhandlare när det gäller
lärares arbetsvillkor och yrkesutveckling och
att kunna se när skolans, lärarnas och elevernas
bästa kräver samarbete. Ett starkt och modernt
fackförbund med självförtroende klarar både och.