29.09.2013 Views

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

5 Nyheter - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Livskvalitet kräver sorgearbete<br />

Osäkerhet om vem man är och<br />

vilken plats man har i livet.<br />

Krossade drömmar om framtiden.<br />

Det är motgångar som<br />

kan drabba människor som blir<br />

kroniskt sjuka.<br />

– Om man inte får sörja blir<br />

det svårt att bygga upp en ny<br />

identitet, säger Margareta<br />

Anshelm som vid Örebro<br />

universitet forskat om<br />

livskvalitet vid svåra kroniska<br />

sjukdomar och skador.<br />

Margareta Anshelm har<br />

intervjuat 31 personer som har<br />

kroniska sjukdomar. Samtliga<br />

är beroende av personlig<br />

assistans.<br />

– När jag gjorde intervjuerna<br />

så vällde förlusterna fram.<br />

Det kändes som att de inte<br />

hade fått prata om sin livssituation,<br />

sin sorg.<br />

Margareta återkommer flera<br />

gånger <strong>till</strong> hur viktigt det är<br />

att sörja.<br />

– Sorg är friskt. För att<br />

kunna ha livskvalitet måste<br />

man gå igenom en sorgeperiod.<br />

Men om man inte bearbetar<br />

sina förluster kan det övergå<br />

<strong>till</strong> depression. Man kan fastna<br />

i sin sorg, bli bitter.<br />

Anhöriga är inte alltid bäst<br />

på att stötta eftersom de har sin<br />

egen sorg att hantera, därför<br />

måste vården ta ett större<br />

ansvar, menar Margareta.<br />

– Sjukvårdspersonal har den<br />

unika möjligheten att vara den<br />

som ingjuter patienter livsmod,<br />

hopp och framtidstro. Men att<br />

hantera andra människors sorg<br />

har fått för lite plats i vårdut-<br />

bildningar. Det är också viktigt<br />

att personliga assistenter<br />

genomgår en utbildning.<br />

Även vänner och bekanta<br />

blir osäkra inför skador och<br />

sjukdomar. De flesta av dem<br />

som Margareta intervjuat<br />

berättar om att det sociala<br />

nätverket krymper när man<br />

drabbas av en långvarig<br />

sjukdom.<br />

– En man som jag<br />

intervjuade berättade att han<br />

förlorat hela sin kompiskrets på<br />

grund av att han inte kunnat ta<br />

sig ut som tidigare. Män<br />

brukar gå på fotboll, ta en öl<br />

och liknande. Att då komma<br />

med rullstol blir genast<br />

problematiskt, det kräver<br />

planering.<br />

Många av de intervjuade är<br />

frustrerade över att vara<br />

beroende av andra, vissa tycker<br />

att de förlorat sitt privatliv<br />

genom att ständigt vara omgiven<br />

av personliga assistenter.<br />

Andra tycker att de har<br />

förlorat sin värdighet, att de<br />

blir kränkta och inte räknade<br />

som en fullvärdig människa.<br />

En intervjuperson säger:<br />

– De bollar med mig på nåt<br />

sätt som om jag vore helt<br />

oförmögen att fatta egna<br />

beslut. Respekteras inte mitt<br />

självbestämmande då krymper<br />

jag. Då tycker jag att jag inte<br />

är värd nånting och ja, jag<br />

krymper.<br />

– Det blir svårt när andra<br />

människor talar om vad man<br />

behöver, berättarMargareta<br />

Anshelm vidare.<br />

Dålig granskning av förtidspensioner<br />

Bland förtidspensionerade finns<br />

både de som kan börja arbeta<br />

igen och de som arbetar mer än<br />

vad reglerna <strong>till</strong>åter, visar en<br />

rapport av Riksdagens revisorer.<br />

Försäkringskassorna har<br />

möjlighet att göra<br />

efterkontroller om de får<br />

signaler som tyder på att<br />

förtidspensioner felaktigt<br />

betalas ut. Problemet är att<br />

regelverket kring förtidspensioner<br />

begränsar försäkringskassornas<br />

möjlighet att<br />

upptäcka och bevisa fusk, slår<br />

– Alla utom en som jag<br />

intervjuat har pratat om hur<br />

jobbigt det är när sjukvårdspersonal<br />

tror sig veta bättre.<br />

Oro och irritation går ofta<br />

ut över närmast anhöriga. Att<br />

kämpa för att behålla sin roll i<br />

familjen kan skapa konflikter<br />

när övriga familjemedlemmar<br />

tagit över uppgifter som<br />

personen har svårt att släppa<br />

kontrollen över.<br />

– De kan också känna skuld<br />

inför partners och anhöriga, att<br />

de är orsak <strong>till</strong> att den andra<br />

människans liv blivit låst och<br />

bundet.<br />

Trots att sjukdomen medför<br />

många problem i livet uttrycker<br />

många av intervjupersonerna<br />

att de upplever god livskvalitet<br />

och säger att de har mycket att<br />

leva för.<br />

– Jag upptäckte att de som<br />

kunde omvärdera sitt liv, att<br />

leva utifrån det som är möjligt,<br />

upplevde livskvalitet. Många<br />

värderar sitt liv som värdefullare<br />

efter sjukdomen eller<br />

skadan. En del upplever att de<br />

lever mer i nuet, att varje stund<br />

är mer intensiv, säger<br />

Margareta Anshelm.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

FAKTA<br />

Av de 31 intervjuade personerna är<br />

19 kvinnor, 12 män. Medelåldern för<br />

kvinnorna är 51 år med en spridning<br />

mellan 37 och 60 år. För männen är<br />

medelåldern 50 år med en spridning<br />

mellan 29 och 58 år.<br />

rapporten fast. Dessutom är<br />

kassornas efterkontroller inte<br />

effektiva, de görs slentrianmässigt<br />

och består i många fall<br />

endast av telefonsamtal.<br />

(Nyhetsbyrån ikapp)<br />

Här kommer recept på två mycket<br />

goda kakor. Receptet i förra numret<br />

visade sig inte vara så gott.<br />

Margaretas nötkaka<br />

2 ägg och<br />

3 dl strösocker vispas vitt<br />

och pösigt<br />

100 g smält avsvalnat SMÖR<br />

<strong>till</strong>sättes<br />

100 g malda hasselnötskärnor<br />

blandas med<br />

2 dl extra fint vetemjöl<br />

+ en halv tsk bakpulver<br />

Rör ned blandningen i<br />

äggvispet växelvis med<br />

1 dl mjölk<br />

Gräddas minst 1 timme i<br />

ca 175 grader i en smord<br />

och bröad stor form.<br />

Glasyr<br />

2 dl florsocker,<br />

halv dl kakao (siktad) mjölk<br />

<strong>till</strong> en lagom, ganska tjock glasyr<br />

Bred glasyren över den heta kakan<br />

Margaretas Daimkaka<br />

2 ägg röres (obs ej vispas) med<br />

2,5 dl strösocker<br />

75 g smält smör och<br />

2,5 dl extra fint vetemjöl <strong>till</strong>sättes<br />

Häll smeten i en smord och bröad<br />

vid pajform. Strö över 1 påse<br />

Daimkulor (100 g) och råsocker<br />

Gräddas i 175 grader<br />

ca 30 minuter<br />

Ät och njut<br />

REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!